KROPPEN Kunskapskrav:

Relevanta dokument
Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Pedagogisk planering Elev år 5

Kroppen del 2 Stencilhäfte

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Frågor till Kroppen del 2

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Näringsämnena och matspjälkning

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Anteckningar på Människokroppen

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Biologiprov den 18 dec

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Områden om människokroppen. Celler

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

2 Kroppen. Kroppen. Centralt innehåll för kapitlet. Fångafrågor. 1 Kroppen. Grundboken s , Aktivitetsboken s

6.5 Så försvarar sig din kropp

Kim Kindvall 12 oktober Kroppen BIOLOGIUPPSATS

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

LÄRARHANDLEDNING ORGANEN

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Kroppen och Hälsan_1. Lärare: Hamid Houshmand

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

LÄRARHANDLEDNING ANPASSNINGAR. Välkomna till utställningen Djuret människan

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Kemiska ämnen som vi behöver

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Vad händer i kroppen när man tränar?

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

WHO = World Health Organization

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

Nutricia 2018 Material_28

Ordning i Myllret

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

OCH~ ~ FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Tentamen, delkurs 2. Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Workshop om kursplaner åk 7 9

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Lokal Pedagogisk planering

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Blod och blodomloppet

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

och muskler Hud, skelett

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT!

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Inför nationella proven i Biologi

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Aktiv Föreläsning. Kost

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Sammanfattning skelettet och muskler

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Transkript:

Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. KEMI: Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner. Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.

Det här ska du kunna: Vad som händer med maten från det att vi stoppar den i munnen tills vi bajsar och kissar ut den. Varför det är viktigt med en varierande och näringsrik kost. Fotosyntes och förbränning Vad lungornas uppgift är och hur de fungerar. Vad blodet består av, hur och varför det transporteras runt i kroppen. Kroppens olika reningsverk. Vad virus och bakterier är och hur vi kan skydda oss mot dem. Hur kan vi röra på våra armar och ben och vad krävs för att vi ska orka röra oss. Varför vi har ett skelett. Vad som händer i kroppen när vi blir äldre.

Matspjälkningen Koll på NO s 24-25 Munhålan med hjälp av tänder och tunga finfördelas maten och blandas med saliv. Matstrupen Magmunnen - öppnas och släpper in maten. Magsäcken - innehåller magsaft som är mycket sur och som löser upp maten. Tolvfingertarmen Tunntarmen maten blandas med galla, bukspott och tarmsaft. Tarmludd innehåller nyttiga bakterier som hjälper till att ta vara på näringen i maten. Blodet transporterar sedan näringsämnena till levern. Blodet transporterar även näringsämnena vidare ut i kroppen. Tjocktarm - suger tillbaka det mesta av vattnet. Ändtarm där kommer de osmältbara delarna ut, det kroppen inte har tagit upp, döda celler och bakterier. Film: https://app.studi.se/l/matspjalkningen-i, https://app.studi.se/l/matspjalkningen-ii

Kosten Koll på NO s 26-27 Det är viktigt med en varierad kost för att vi ska må bra! Hur du äter påverkar hur du mår och hur pigg du känner dig. Maten vi äter behöver innehålla en bra blandning av olika näringsämnen: proteiner, vitaminer, mineraler, fetter och kolhydrater. Protein - ett ämne som har en viktig roll i hela kroppen. Det behövs för att kunna bygga upp kroppens organ, hormoner, och transportera näringsämnen. Protein finns bland annat i bönor och kött. Fett - ett ämne som lagrar energi, håller kroppen varm och skyddar viktiga organ i kroppen. Fett finns bland annat i smör och olja. Vitaminer - livsviktiga organiska ämnen som vi behöver få i oss med maten. De gör att kroppen mår bra och utvecklas som den ska. Mineraler - livsviktiga grundämnen som vi behöver få i oss med maten. De gör att kroppen mår bra och utvecklas som den ska. Kolhydrat - ett ämne som endast består av väte, kol och syre. Kolhydrater är kroppens främsta energikälla. Viktigast är de långsamma kolhydraterna. Film: https://app.studi.se/l/naringsamnen-1

Energi Koll på NO s 26-27 Fotosyntes vatten och koldioxid samverkar med energin från solen. Det bildas druvsocker som växten behöver. Dessutom skapas syre som alla växter och djur på jorden är beroende av. Människor och djur får i sig energi när de äter växter. Det sker en förbränning när lagrad energi frigörs. Kan vara maten som vi äter som förbränns för att vi ska få energi. För att vi ska kunna förbränna krävs syre.

Energi Koll på NO s 26

Andningen Koll på NO s 28-29 Vi andas in syre med hjälp av lungorna. Syret använd bla för att kunna förbränna matens näringsämnen och frigöra energi. De röda blodkropparna hämtar syret i lungblåsorna och transporterar ut det till kroppens celler. Medan cellerna förbränner så bildas det koldioxid. Blodet transporterar koldioxiden tillbaks till lungorna. Vi andas ut koldioxid och vatten. Andas vi in farliga och irriterande ämnen så hostar vi, eller om något fastnar eller hamnar i fel strupe. Film: https://app.studi.se/l/andningen

Blod och hjärta Koll på NO s 30-31 Blodet innehåller röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar som svävar omkring i en vätska. Vätskan heter blodplasma. Blodet måste åka runt i kroppen för att frakta näring, syre och koldioxid. Röda blodkroppar: Ger blodet dess röda färg Transporterar syre från lungorna ut i kroppen. Vita blodkroppar: Är räddningspatrullen som angriper bakterier. Om många vita blodkroppar dör bildas det var. Blodplättar: Gör att blodet stelnar när du får ett sår och bildar en sårskorpa. Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen i blodkärl. De som går från hjärtat heter artärer och de som går tillbaks till hjärtat heter vener. Kapillärer är de allra smalaste blodkärlen. Film: https://app.studi.se/l/hjaert-och-kaerlsystemet, https://app.studi.se/l/hjaertat

Kroppens reningsverk Koll på NO s 32 Kroppen har två stora reningsverk levern och njurarna. Levern tar emot blod som innehåller skadliga ämnen. Levern bryter ner dessa innan de skickas vidare med blodet till njurarna. I våra två njurar silas allt vårt blod. Farliga och onyttiga ämnen skiljs från blodet och rinner vidare ner till urinblåsan. Film:

Kroppens eget försvar Koll på NO s 33 När man blir sjuk kan det bero på att man blivit infekterad av bakterier eller virus. Bakterier är små levande celler Vi andas in bakterier, de kan finnas i mat som är dålig, magsjuka. Vi kan få bakterier i sår. Vita blodkroppar attackerar och avlägsnar bakterier. Är bakterierna för många kan vi behöva penicillin för att bli friska. Det finns även nyttiga bakterier som vi måste ha för att må bra. Virus är mycket mindre än bakterierna. Förkylningar och t.ex. vattenkoppor orsakas av virus. Vita blodkropparna lär sig att känna igen virustypen och bildar antikroppar. Man är sedan immun mot just den virustypen. Man kan vaccinera sig mot vissa bakterier och virus. Man får då en spruta med döda eller försvagade bakterier eller virus. Blodkropparna börjar då tillverka antikroppar och man blir immun. ilm: https://app.studi.se/l/bakteriesjukdomar, https://app.studi.se/l/virus, https://app.studi.se/l/vaccin-i-kroppe

Våra muskler Koll på NO s 34-35 Musklerna förbränner kolhydrater som vi får i oss med maten och bildar då energi som gör att du orkar springa och röra dig. Med hjälp av muskler kan vi röra på oss och hålla balansen. Muskler arbetar bara genom att dra ihop sig. Därför arbetar de ofta tillsammans 2 och 2. Muskler sitter fast i skelettet med senor. Vissa muskler kan vi påverka med viljan medan vissa muskler arbetar av sig själva. Film: https://app.studi.se/l/muskler

Skelettet Koll på NO s 36-37 Skelettet ger kroppen dess form och stadga. Skelettet består av hårda ben, men är ändå rörligt då det mellan skelettdelarna finns olika slags leder. Skelettet skyddar ömtåliga delar av kroppen t.ex. kranium och bröstkorg Film: https://app.studi.se/l/skelettet-1

Att bli gammal Koll på NO s 41 De första 30 åren byggs kroppen upp och de följande 30 slits den ner. Sedan sker åldrandet som betyder att uppbyggnaden av celler inte hinner med i samma takt som förslitningen. Vad händer när vi blir äldre? Håret blir grått Underhudsfettet minskar vilket gör att huden blir rynkig. Lederna slits Skivorna mellan kotorna blir tunnare. krafterna avtar Många kroppsorgan blir svagare t.ex. hjärta, muskler, njurar, lungor Syn och hörsel blir sämre. Närminnet blir sämre. När en människa dör betyder det att hjärnan har slutat fungera. Film: https://app.studi.se/l/livets-slut

Begrepp att kunna! Blodplättar Ven Röda blodkroppar Vita blodkroppar Artär Fotosyntes Förbränning Kapillär Magsäck Protein Kolhydrater Fett Virus Bakterie Celler Penicillin Koldioxid Syre Kapillär Magsäck Ärr