Utsatta områden och stadsplanering 1
Utsatta områden - geografisk omfattning Högre koncentration i storstäder Ett ovanför Dalälven Grad av utsatthet Antal Särskilt utsatt område Riskområde Utsatt område Totalt antal områden 23 6 32 61 2
Utsatta områden präglas av: Låg socioekonomisk status Kriminell inverkan på lokalsamhället Offentliga våldshandlingar Öppen narkotikahandel Låg kollektiv förmåga (social kontroll) Utåtagerande missnöje mot samhället Låg benägenhet att anmäla brott Höga ohälsotal Kortare medellivslängd Särskilt utsatta: Obenägenhet att delta i rättsprocessen Polisens möjlighet att fullgöra sitt uppdrag Parallella samhällstrukturer Extremism 3
Vanligt förekommande kriminella uttryck i boendemiljön Otillåten påverkan Hot och våld Utpressning Beskyddarverksamhet Bötning Offentliga våldsdåd med risk för tredje man Kriminella uppgörelser Skjutningar Sprängningar Social oro Angrepp mot myndigheter Anlagda bränder Upplopp 4
Utsatta områden handlar om en samhällsutveckling där det skapats en koncentration av individer, familjer och unga till en viss plats som haft svårt att hantera sin livsvillkor utifrån en egen, kollektiv och institutionell förmåga. Detta i sin tur har skapat nya riskfaktorer, smygande processer och negativa effekter. Grund problemet är därför komplext.. om vi inte bara vill flytta på det. D.v.s. människorna. Modell: Prof. Per-Olof Wikström, 1990, Brå 5
Parallellt (över tid) skapas en socialt organiserad kriminell struktur 6
Cylindern exemplifierad i Rosengård Särskilt utsatta område ca 12 500 boende Åldersspann: 10-51 år Totalt: 84st Medelålder: 22,5 år A - Äldre B Doers C - Utåtagerande A Äldre kriminella: 2st B Doers (23år): 71st (31st konfliktaktörer) C Unga utåtagerande (16år): 11st D Riskgruppen D Riskgruppen: 1st 100st/år 549st/5år Antal unga som ej går vidare till gymnasial utbildning utan särskilda stöd insatser 7
Individerna i cylindern omsätter kriminella varor på olika platser i boendemiljön, s.k. Hot-spots Vanligt förekommande platser: Torg, ofta i nära anslutning till offentliga rum och näringsliv Kommunikationsplatser, i när anslutning till boendemiljön Parkeringsgarage två in/ut farter Grönområden i anslutning till boendemiljön Parkeringsplatser, ofta i anslutning till infarter till området Vändplatser vid återvändsgator in i området Skolor/ungdomsgårdar i området Offentliga rum/affärer i anslutning till cykel/gångbanor 8
Cylinderns fördelning i boendemiljön och beroenden till hotspots och Grupp 1 B : 16 st/medelålder 24 år C: 11 st/medelålder 16 år Konflikaktörer: 9 st /Problem/plats Grupp 2 B : 21 st/medelålder 21 år C: Konfliktaktörer: Grupp 3 B : 9 st/medelålder 23 år C: Konfliktaktörer: 4 st Grupp 4 B : 24 st/medelålder 23 år C: Konfliktaktörer: 12 st 9
10
I takt med att det etableras en kriminaliserande process påverkas boendemiljön Kriminaliserande process Stadie 3 Stadie 4 Konsoliderat kriminellt ekosystem Upplöst lokalsamhälle Utvecklat kriminellt nätverk på flera nivåer Otrygghet Minskad tillit till institutioner Stadie 2 Utveckling kriminell nisch Fragmenterat lokalsamhälle Stadie 1 Enstaka brott Instabilt lokalsamhälle Tillfälligt försvagat lokalsamhälle Påverkan boendeprocess 11
Sannolikt tillstånd i ett särskilt utsatt område 12
Stadsplanering vilka risker kan skapas? 13
Skäggetorp särskilt utsatt område 14
Holma Kroksbäck Malmö stad 15
Lokalpolisområdets bild Riskområde! (November 2017) 16
Statistik-bild 2018 Skjutningar och hotspots 17