Regionala öppna jämförelser. mellan landsting och sjukhus i norra sjukvårdsregionen för. Bröstcancer

Regionala öppna jämförelser mellan landsting och sjukhus i norra sjukvårdsregionen för Bröstcancer Årsrapport 2010

Innehåll Inledning 1 Jämförelser mellan län, patientmaterial 1980-2010 2 Antal nya bröstcancerfall 1980-2010.................................... 2 Åldersstandiserad bröstcancerincidens per 100 000 år 1980-2008.................... 2 Medelålder vid bröstcancerdiagnos år 1980-2010............................. 2 Åldersstandiserad bröstcancermortalitet per 100 000 år 1980-2007.................... 3 5 års-bröstcanceröverlevnad i norra regionen år 1960-2005........................ 3 Bröstcancerstadium vid diagnos år 1990-2007............................... 3 Bröstcancerstadium vid diagnos för diagnosålder 50-69 år uppdelat på län år 1998-2007........ 4 Bröstcanceröverlevnad i norra regionen uppdelat på ålder vid diagnos år 1990-2007........... 4 Bröstcanceröverlevnad i norra regionen uppdelat på stadium vid diagnos år 1990-2007......... 4 Jämförelser mellan län och riket, patientmaterial år 2008-2010 5 Täckningsgrad år 2010........................................... 5 Ledtid från vårdplan till operation år 2010.................................. 5 Ledtid från operation till PAD-besked år 2010................................ 5 Ledtid från vårdplan till PAD-besked år 2010................................ 5 Andel partiella mastektomier år 2008-2010................................. 6 Andel partiella mastektomier och totalt antal bröstoperationer år 2008-2010............... 6 Andel sentinel node år 2008-2010..................................... 7 Andel sentinel node och totalt antal axilloperationer år 2008-2010..................... 7 Typ av planerad postoperativ behandling år 2008-2010.......................... 7 Antal med viss typ av planerad postoperativ behandling år 2008-2010.................. 8 Antal och andel som ej systembehandlats efter operation år 2008-2010................. 8 Andel direktrekonstruktioner i samband med mastektomier år 2008-2010................. 8 Andel direktrekonstruktioner i samband med mastektomier och totalt antal mastektomier år 2008-2010. 9 Andel omopererade år 2008-2010..................................... 9 Andel omopererade och totalt antal opererade år 2008-2010....................... 9 Andel omopererade i bröst pga tumördata år 2008-2010.......................... 9 Andel omopererade i bröst pga tumördata och totalt antal bröstopererade år 2008-2010......... 9 Andel omopererade i axill år 2008-2010.................................. 10 Andel omopererade i axill och totalt antal axillopererade år 2008-2010.................. 10 Andel in situ diagnoser år 2008-2010................................... 10 Andel in situ diagnoser och totalt antal in situ och invasiva diagnoser år 2008-2010........... 10 Andel med preoperativ multidisciplinär konferens år 2008-2010...................... 11 Andel med preoperativ multidisciplinär konferens och totalt antal opererade år 2008-2010....... 11 Andel med postoperativ multidisciplinär bedömning år 2008-2010.................... 11 Andel med postoperativ multidisciplinär bedömning och totalt antal opererade år 2008-2010...... 11 Andel med preoperativt fastställd malignitet år 2008-2010......................... 11 Andel med preoperativt fastställd malignitet och totalt antal opererade år 2008-2010.......... 11 Andel där rekommenderad behandling ges enligt nationellt vårdprogram år 2008-2010......... 12 Andel där rekommenderad behandling ges enligt nationellt vårdprogram och totalt antal opererade år 2008-2010............................................... 12 Andel bröstoperationer fördelat på kvartal år 2008-2010......................... 12 Ledtid från vårdplan till operation per kvartal år 2008-2010........................ 12 Jämförelser mellan opererande sjukhus, patientmaterial år 2008-2010 14 Täckningsgrad per sjukhus år 2010..................................... 14 Totalt antal diagnostierade och totalt antal bröstopererade per sjukhus år 2008-2010.......... 14 Antal bröstopererade inrapporterade till INCA per sjukhus år 2008-2010................. 15 Andel partiella mastektomier per sjukhus år 2008-2010.......................... 15 Andel partiella mastektomier och totalt antal bröstoperationer per sjukhus år 2008-2010........ 15 Andel sentinel node per sjukhus år 2008-2010............................... 15

Andel sentinel node och totalt antal axillaroperationer per sjukhus år 2008-2010............. 15 Andel körtelnegativa axillarutrymningar per sjukhus år 2008-2010..................... 16 Andel körtelnegativa axillarutrymningar och totalt antal axillarutrymmningar per sjukhus år 2008-2010. 16 Andel omopererade i bröst pga tumördata per sjukhus år 2008-2010................... 16 Andel omopererade i bröst pga tumördata och totalt antal bröstopererade per sjukhus år 2008-2010.. 16 Andel omopererade i axill per sjukhus år 2008-2010............................ 16 Andel omopererade i axill och totalt antal axillopererade per sjukhus år 2008-2010............ 16 Andel med preoperativt fastställd malignitet per sjukhus år 2008-2010.................. 17 Andel med preoperativt fastställd malignitet och totalt antal opererade per sjukhus år 2008-2010.... 17 Andel med preoperativ multidisciplinär konferens per sjukhus år 2008-2010............... 17 Andel med preoperativ multidisciplinär konferens och totalt antal opererade per sjukhus år 2008-2010. 17 Andel med postoperativ multidisciplinär bedömning per sjukhus år 2008-2010.............. 17 Andel med postoperativ multidisciplinär bedömning och totalt antal opererade per sjukhus år 2008-2010 18 Andel screeningupptäckta bröstcancrar per sjukhus år 2008-2010.................... 18 Andel där rekommenderad behandling ges enligt nationellt vårdprogram per sjukhus år 2008-2010... 18 Andel där rekommenderad behandling ges enligt nationellt vårdprogram och totalt antal diagnostiserade per sjukhus år 2008-2010....................................... 18 Tid från vårdplan till operation för ej omopererade per sjukhus år 2010.................. 19 Tid från vårdplan till PAD-besked för ej omopererade per sjukhus år 2010................ 19 AVSLUTANDE KOMMENTARER OM STYRKOR OCH SVAGHETER VAD GÄLLER BRÖSTCANCERVÅR- DEN I NORRA REGIONEN 20

Rapporten framtagen av: Barbro Hellquist, Regionalt Cancercentrum Norr Håkan Jonsson, Regionalt Cancercentrum Norr Lena Damber, Regionalt Cancercentrum Norr Stefan Emdin, Kirurgkliniken, NUS Beställningsadress: RCC Norr Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå Tfn. 090-785 19 90 http://www.vinkcancer.se/sv/rccnorr/ ISBN 91-89048-42-3

Inledning Kartläggning och uppföljning av medicinska resultat med hjälp av olika kvalitetsregister har lång tradition i Sverige. Fram till 2006 har detta i huvudsak varit en inomprofessionell företeelse. Den första rapporten med öppna jämförelser (ÖJ) av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet publicerades 2006. I rapporterna jämförs landsting och i vissa fall sjukhus avseende medicinska resultat. Den årliga rapporten har successivt utvecklats med fler indikatorer och fler sjukdomsgrupper. Bakom rapporten står Socialstyrelsen och SKL. ÖJ har inneburit att medicinska resultat blivit en fråga även för ledning av hälso- och sjukvården. Etableringen av ÖJ har också lett till att den mer traditionella uppföljningen av hälso- och sjukvården med ekonomi, personaluppföljning, tillgänglighet med mera nu även innehåller viss redovisning av medicinska resultat och breddar därmed vårdgivarnas beslutsunderlag på alla nivåer. I denna rapport, Regionala öppna jämförelser för bröstcancer år 2010, har bröstcancervården i Norra regionen redovisats och analyserats med utgångspunkt från ett betydligt större antal indikatorer från kvalitetsregistren. Med detta underlag framkommer skillnader mellan landstingen/sjukhus som efter analyser ger underlag för förbättringar för de enskilda landstingen/sjukhusen. Denna mer genomgripande redovisning/analys ger också indikationer på hur riktlinjer följs av respektive landsting/sjukhus. Denna rapport har gjorts mer omfattande vad avser kompletterande tabeller till figurerna för att man skall kunna värdera data och se antalet patienter, detta för att dokumentet skall fungera som ett beslutsunderlag för Regionalt cancercentrum Norr. Vad det gäller bröstcancer har Socialstyrelsen (2007) gett ut Nationella riktlinjer för bröstcancerbehandling inkluderande prioriteringar av enskilda åtgärder. I Socialstyrelsens publikation finns även ett kapitel om kvalitetsindikatorer (ISBN 978-91-85483-05-1). Gemensamma kvalitetsindikatorer för bröst-, prostata- och kolorektal cancer: Överlevnad och dödlighet Multidisciplinär bedömning i enlighet med fastställda vårdprogram Täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister Tid från remissutfärdande till första besök hos specialistläkare Tid från diagnostisk åtgärd till besked om diagnos Tid från behandlingsbeslut till åtgärd vid nyupptäckt cancer Dessutom finns 4 kvalitetsindikatorer som behandlar den palliativa vården som vi saknar data på och således ej kan redovisas. Vidare finns för bröstcancer följande specifika indikatorer: Andel patienter med preoperativt fastställd malignitet Andel patienter reopererade pga tumördata Andel patienter med invasiv bröstcancer opererade med sentinel node (portvaktskörtelkirurgi) Andel patienter reopererade pga kirurgiska komplikationer (kommer att redovisas i nästa rapport) Vidare finns av Svensk förening för bröstkirurgis framtagna kvalitetsindikatorer med målvärden, dessa återfinns på www.svenskkirurgi.se med läsvärda kommentarer. I denna rapport finns målvärdena presenterade i respektive redovisad figur. Vidare finns Svenska Bröstcancergruppens Nationella riktlinjer, som ständigt uppdateras tillgängliga på www.swebcg.se. Det finns också i en nationell rapport utarbetad av styrgruppen med jämförelse mellan regioner, där det framkommer en del uppseende skillnader mellan vissa regioner. Denna läsvärda rapport finns tillgänglig på www.vinkcancer.se. I föreliggande rapport redovisas riksgenomsnittet. Genom denna rapport, och liknande för andra cancerdiagnoser, kan styrkor och svagheter i verksamheterna i framtiden identifieras och åtgärdas. 1

Jämförelser mellan län, patientmaterial 1980-2010 Bröstcancer är den vanligaste kvinnliga cancerformen och årligen drabbas 7000 kvinnor av sjukdomen. Cirka 700 kvinnor drabbas varje år av förstadier till bröstcancer. Antalet fall ökar över tid och så har det sett ut sedan slutet av 1950-talet då cancerregistreringen startade i Sverige. Sedan 1958 har antalet nya fall nära nog tredubblats. 0 200 500 800 1100 Antal nya bröstcancerfall 1980-2010 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Figur 1: Antal nya bröstcancerfall år 1980-2010 Figur 1 visar antalet fall per år i norra regionen och i regionens fyra län. De skillnader som ses förklaras till största delen av skillnader i folkmängd. Precis som i ävriga landet ser man en tämligen konstant ökning av antalet fall över tid. Åldersstandiserad bröstcancerincidens per 100 000 1980-2008 0 20 50 80 110 140 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Figur 2: Antal nya bröstcancerfall år 1980-2008 justerat för skillnader i åldersfördelning För att bättre kunna studera cancerförekomst används ofta incidens där antalet fall relateras till folkmängden. Incidens anges ofta som till exempel incidens per 100,000. För bröstcancer liksom för de flesta andra cancerformer är risken starkt kopplad till ålder. För att undvika att åldersfördelningen i en population påverkar incidens till exempel över tid eller vid jämförelse av olika län används ofta åldersstandardisering. Detta gör incidenssiffrorna oberoende av åldersstruktur. Man kan tydligt se att den kraftiga ökningen av antalet fall till stor del beror på att livslängden ökar. Under perioden 1980-2010 har antalet fall i norra regionen fördubblats samtidigt som den ålderstandardiserade incidensen har haft en mer måttlig ökning under samma period. Ökningstakten hos ålderstandardiserad incidens är ungefär densamma i norra regionen som i hela landet men nivån har varit lägre. Förutom en viss slumpvariation som försvårar jämförelser mellan län kan man dock urskilja toppar för och 1990 och för och 5-7 år senare. Dessa toppar kan förklaras av att mammografiscreening startade vid dessa tidpunkter i de olika länen. Topparna beror på att man under den första screeningomgången får en anhopning av fall på grund av att de fall som får en tidigare diagnos läggs till de fall som normalt skulle diagnosticerats under screeningomgången. 50 55 60 65 70 Medelålder vid bröstcancerdiagnos år 1980-2010 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 kalenderår Figur 3: Medelålder vid brästcancerdiagnos år 1980-2010 Medelåldern vid diagnos har varierat mellan 62 och 64 år i regionen. Man kan se en sänkning av medelåldern från 1980-talet till 1990-talet. En av förklaringarna torde vara att mammografiscreening startade under 1990- talet. Förstadier till bröstcancer uppkommer 4-6 år innan påvisad bröstcancer. 2

Åldersstandiserad bröstcancermortalitet per 100 000 år 1980-2007 0 10 20 30 40 50 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 Figur 4: Dödlighet i bröstcancer år 1980-2007 justerat för skillnader i åldersfördelning Figur 4 visar dödlighet i bröstcancer där ålderstandardisering definieras på samma sätt som för förekomst (Figur 2). Den slumpmässiga variationen här är större än för incidens vilket beror på att antalet dödsfall i sjukdomen är färre. I dag är dödsfallen cirka en femtedel så många som antalet insjuknade. Vi kan se en måttlig men tydlig nedgång för riket och regionen. Antalet kvinnor som dog i bröstcancer 2008 var i riket 1512 (32.5 per 100 000) och i regionen 136 (31.1 per 100 000). I jämförelsen mellan län är skillnaderna inte påtagliga även om det tycks som om har legat något högre än övriga men att man under 2000-talet har kommit ner på övriga läns nivå. 5 års-bröstcanceröverlevnad i norra regionen år 1960-2005 1960 1966 1972 1978 1984 1990 1996 2002 talet och cellgiftsbehandling som blev mer allmän under 1990-talet. Effektiviteten hos behandlingarna har också förbättrats över tid. En annan orsak är mammografiscreening som startade under 1990-talet. Under de första decennierna förekom en förskjutning mot lägre tumörstadier vid diagnos. Förmodligen är förklaringen att en ökad medvetenhet lett till att kvinnor med symtom från brösten sökt hjälp tidigare och att klinisk mammografi blev rutin för kvinnor med bröstsymtom under 1970-talet. Allmän screening med mammografi som infördes under 1990-talet har lett till att diagnosen tidigarelagts ytterligare. En tidigarelagd diagnos innebär en förlängd överlevnadstid vilket dock inte kan tolkas som att prognosen förbättrats i motsvarande grad. Dock sänker den populationsbaserade screeningen dödligheten med cirka 25%. Bröstcancerstadium vid diagnos år 1990-2007 Tabell 1: Stadium vid diagnos 0 1 2 3 4 Antal 970 4060 3189 309 326 Andel 1 6 6 3 4 Antal och andel per stadium, det vill säga hur långt framskriden bröstcancern är vid diagnos. 0: Förstadium till bröstcancer, 1: Små tumörer utan spridning till lymfkörtlar. 2: Större tumörer utan spridning till lymfkörtlar eller små med spridning. 3: Större tumörer med spridning till lymfkörtlar. 4: Fjärrspridd bröstcancer. Figur 5: 5 års-bröstcanceröverlevnad år 1960-2005 5-års bröstcanceröverlevnad beskriver andelen patienter som överlevt sin bröstcancer i 5 år. Man kan se en tydlig förbättring under hela tidsperioden 1960-2005 (på 29%). En del av orsakerna till detta kan förklaras med nya behandlingsmetoder såsom tilläggsbehandling med antiestrogen som infördes under 1980- Bröstcancer är en heterogen sjukdom med mycket varierande prognos. Ett sätt att indela sjukdomen efter prognos är att indela sjukdomen i stadier vid diagnos baserat på det sk TNM-systemet. Tabell 1 visar fördelning på olika stadier för åren 1990-2007. Det är inte helt lätt att beskriva denna fördelning över tid i och med att den påverkas av mammografiscreening. Screeningens syfte är ju att upptäcka tumörer tidigare vilket också leder till en förskjutning mot lägre stadier. 3

Bröstcancerstadium vid diagnos för diagnosålder 50-69 år uppdelat på län år 1998-2007 Bröstcanceröverlevnad i norra regionen uppdelat på stadium vid diagnos år 1990-2007 Tabell 2: Stadium vid diagnos Län 0 1 2 3 4 147 537 279 27 32 4 3 7 3 3 47 223 157 10 14 0 9 5 2 3 95 382 285 34 21 2 7 5 4 3 105 471 282 27 33 1 1 1 3 4 Antal och andel per stadium Eftersom screening har startad vid olika tidpunkter i länen och också haft olika åldersgränser för inbjudan har vi valt att också redovisa stadiefördelning. Tabell 2 visar bröstcancerstadium vid diagnos uppdelat på län. Eftersom screening har startat vid olika tidpunkter och haft olika åldersgränser har vi här valt att begränsa ålder och tid så att jämförelsen blir relevant. Stadium 0 Stadium 1 Stadium 2 Stadium 3 Stadium 4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 år Figur 7: Bröstcanceröverlevnad år 1990-2007 uppdelat på stadium, det vill säga hur långt framskriden bröstcancern är vid diagnos 5-års bröstcanceröverlevnad skiljer inte mellan Sveriges län. Figur 7 visar relativ överlevnad i bröstcancer för olika stadier. Här kan man se en tydlig skillnad i relativ överlevnad mellan de olika stadierna förutom mellan stadium 0 och 1 som inte heller skiljer sig nämnvärt från normaldödligheten. 57% av kvinnorna med bröstcancer i regionen tillhör stadium 0 och 1, dessa grupper har som synes nära nog samma överlevnad som normalbefolkningen (=). Bröstcanceröverlevnad i norra regionen uppdelat på ålder vid diagnos år 1990-2007 0 35 år 36 49 år 50 69 år 70 85 år 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 år Figur 6: Bröstcanceröverlevnad år 1990-2007 uppdelat på ålder vid diagnos. Det är välkänt att yngre kvinnor oavsett stadium har en sämre prognos än de äldre. De äldsta kvinnorna har en prognos som överensstämmer med kvinnor från och med 36 år och uppåt. 4

Jämförelser mellan län och riket, patientmaterial år 2008-2010 Från och med år 2008 finns bröstcancerregistret på den nationella IT-plattformen INCA (informationsnätverk för cancervården). De kommande bilderna beskriver på läns- och sjukhusnivå ledtider, olika kirurgiska och planerade onkologiska åtgärder och inrapporteringsutfall. Motsvarande bilder och jämförelser finns publicerade med kommentarer på nationell nivå. Denna har publicerats på www.incanet.se. Denna den första nationella jämförelsen ur INCA-bröstcancerregistret jämför på regionnivå och visar inte på några dramatiska skillnader mellan regionerna men det finns dock vissa intressanta regionala skillnader. Den nu föreliggande rapporten gör jämförelser först mellan län och senare mellan sjukhus i vår region för åren 2008-2010, vilket är de första åren som INCA-bröstcancer användes i regionen och nationellt. När det gäller tolkningen av data måste man göra detta med försiktighet. Det finns felaktigheter i rapporteringen, till exempel förekommer det negativa ledtider det vill säga väntetider mindre än 0 dagar. Dessutom förekommer olikheter i variabeltolkning bland inrapporterarna. Denna typ av felaktigheter får betraktas som barnsjukdomar innan systemet är inarbetat. Sollefteås dåliga inrapportering är också ett problem (Figur 25). Ledtid från vårdplan till operation år 2010 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Figur 9: Ledtid i dagar från vårdplan till operation år 2010 Ledtid från operation till PAD-besked år 2010 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Figur 8 visar att täckningsgraden i regionen är bra i alla län utom, jämför dock med Figur 25. Figur 10: Ledtid i dagar från operation till PAD-besked år 2010 Täckningsgrad år 2010 Ledtid från vårdplan till PAD-besked år 2010 6 7 1 1 9 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Figur 8: Andel bröstcancerfall anmälda till Cancerregistret som även finns i bröstcancerregistret år 2010 Figur 11: Ledtid i dagar från vårdplan till PAD-besked år 2010 5

Från och med 2011 ändrades anmälningsblanketten så att väntetiderna blev tydligare definierade och jämförbara mellan sjukdomar och sjukhus samt i enighet med socialstyrelsens önskelista. I och med detta kommer vårdens olika organisation inte att ha någon större betydelse för väntetidsjämförelserna men fram tills nu har tider rapporterats på lite olika sätt. Det absolut vanligaste är att patienten kommer till en bröstmottagning med en färdig diagnos vilket gör att datumet för vårdplan och diagnos är detsamma. När det gäller väntetiderna till operation kan det bero på antal bröstkirurger, vårdplatser och/eller operationsresurser. Det senare alternativet är det som oftast gäller eftersom bröstcancerpatienter skall konkurrera med andra högprioriterade fall det vill säga viss kärlkirurgi och andra patienter med cancer. Skillnaderna inom regionen beror enligt vår bedömning på en icke jämställd fördelning av operations- och vårdresurser inom regionen. Det är beklämmande att vissa landsting i regionen ej kan tillhandahålla tillräckliga resurser med resultat att kvinnor med bröstcancer får vänta onödigt länge på operation. Andel partiella mastektomier år 2008-2010 Kvinnor yngre än 46 år Kvinnor äldre än 45 år Väntetiderna på svar från vävnadsundersökningar (Figur 10) varierar något inom länet och detta är rimligen en resurs/prioriteringsfråga inom varje patologilaboratorium samt respektive landstings förmåga att tillhandahålla medel för rekrytering av patologer. Användandet av storsnitt som görs i och ökar patologens handläggningstid med ungefär en vecka. Figur 12: Andel partiella mastektomier år 2008-2010. Andel partiella mastektomier och totalt antal bröstoperationer år 2008-2010 Tabell 3: Andel partiella mastektomier När det gäller typ av ingrepp i bröstet (Figur 12) det vill säga partiell mastektomi där en bit av bröstet tas bort jämfört med mastektomi där hela bröstet tas bort så skiljer det sig inte åt i någon större utsträckning bland kvinnor över 45 år. När det gäller yngre kvinnor är talen små och man kan inte dra några generella slutsatser. Låg ålder är en betydande riskfaktor för återfall vid bröstbevarande kirurgi vilket delvis kan förebyggas med en kraftigare och längre strålbehandling alternativt mastektomi. I riket bedrivs bröstbevarande kirurgi i allt mindre omfattning medan det i norra regionen bedrivs förhållandevis mycket bröstbevarande kirurgi med ett svårförståeligt undantag; nämligen. Orsakerna är höljda i dunkel. <45 Reg. 44 61 47 64 48 58 Vn 60 20 45 22 54 13 Jt 0 6 56 9 67 9 Vb 32 19 19 21 43 23 Nb 56 16 92 12 38 13 47 765 43 775 46 561 >44 Reg. 62 624 59 583 63 570 Vn 61 197 68 174 68 163 Jt 66 89 58 109 68 94 Vb 56 186 49 180 55 164 Nb 66 152 62 120 64 149 53 6334 51 6176 56 4722 Operationsvolymerna vid länsdelssjukhusen är små jämfört med länssjukhusen medan andelen bröstbevarande kirurgi vid de två sjukhus i som 6

opererar bröstcancer är anmärkningsvärt låg. Orsaken till detta är oklart och som tidigare påpekats synes inte storsnittstekniken vid patologavdelningen vid NUS och Sundsvalls sjukhus per se medföra mer mastektomier. Ej heller reseavstånden till strålbehandling som i till exempel är långa synes ej medföra en ökad andel mastektomier. Eftersom INCA-registret är nystartat saknas ännu data på återfall. Generellt sett över tid är andelen mastektomier högre vid länsdelssjukhusen. Andel sentinel node år 2008-2010 Typ av planerad postoperativ behandling år 2008-2010 Radioterapi Endokrin terapi Figur 13: Andel SN vid operation av armhålans lymfkörtlar år 2008-2010 Cytostatikaterapi Andel sentinel node och totalt antal axilloperationer år 2008-2010 Tabell 4: Andel SN Reg. 59 607 59 593 64 583 Vn 59 180 61 173 70 161 Jt 57 77 61 102 61 97 Vb 53 193 55 191 58 174 Nb 69 157 63 127 65 151 57 6536 58 6515 62 4989 Immunoterapi Figur 14: Typ av behandling efter bröstoperation, andel bland kvinnor med planerad postoperativ behandling, år 2008-2010. Samma kvinna kan få flera olika sorters postoperativ behandling. 7

Antal med viss typ av planerad postoperativ behandling år 2008-2010 Antal och andel som ej systembehandlats efter operation* år 2008-2010 Tabell 5: Postoperativ behandling Antal Antal Antal Radiot. Reg. 417 423 424 Vn 133 146 130 Jt 61 72 76 Vb 126 125 115 Nb 97 80 103 4205 4106 3392 Endokrint. Reg. 345 346 333 Vn 103 94 91 Jt 43 61 58 Vb 116 120 109 Nb 83 71 75 4427 4466 3479 Cytostatikat. Reg. 229 269 226 Vn 61 76 47 Jt 39 45 43 Vb 78 91 80 Nb 51 57 56 1895 2045 1496 Immunot. Reg. 65 70 61 Vn 25 21 16 Jt 13 15 3 Vb 16 24 22 Nb 11 10 20 462 526 422 Tabell 6: Ej systembehandlade Område Antal Andel 2008 231 34 90 41 32 34 59 29 50 30 1569 22 2009 195 30 80 41 40 34 45 22 30 23 1355 19 2010 198 32 64 36 27 26 49 26 58 36 1097 21 * Kvinnor som opererat bort hela bröstet (mastektomi) och inte har planerad postoperativ behandling samt kvinnor som opererat bort en del av bröstet (partiell mastektomi) och endast har strålbehandling som planerad postoperativ behandling. När det gäller tilläggsbehandlingar kan man notera att, och under en treårsperiod haft respektive 589, 593 och 462 patienter och att radioterapin inte verkar skilja mellan länen. Vad avser systembehandlingarna i är kvoten behandlade/ totalt antal fall 1.11 medan kvoten i är 5 och för 1. Tabell 6 visar att genomgående under tidsperioden i regionen har minst andel utan systembehandling. I Socialstyrelsens öppna jämförelser av mortalitet i bröstcancer har alltid legat sämst i regionen, dock inte statistiskt signifikant. Detta skulle kunna antyda att har ett värre tumörpanorama än resten av regionen. En möjlig förklaring är att screeningverksamheten tidvis fungerat mindre bra med intervall upp till 37 månader. Andel direktrekonstruktioner i samband med mastektomier år 2008-2010 0 5 0 5 0 Figur 15: Andel av de bröstoperationer som tar bort hela bröstet där bröstet direkt rekonstruerats under operationen år 2008-2010. 8

Andel direktrekonstruktioner i samband med mastektomier och totalt antal mastektomier år 2008-2010 Tabell 7: Andel direktrekonstruktioner Reg. 3 271 2 266 3 238 Vn 4 85 3 68 2 58 Jt 3 36 0 50 0 33 Vb 3 93 2 102 6 86 Nb 4 57 0 46 0 61 6 3346 6 3444 5 2366 Andelen omopererade visar en sjunkande tendens över tid vilket är glädjande. Samma tendens gäller i figur 17 och 18 respektive tabellerna 8 och 10. Andel omopererade i bröst pga tumördata år 2008-2010 5 0 5 0 5 Målvärde 0 Figur 15 visar andelen direktrekonstruktioner av mastektomier där vi väl följer riket i övrigt men där Karolinska sjukhuset har cirka 20% det vill säga man har helt andra indikationer än vi har i resten av landet. Andel omopererade år 2008-2010 Figur 17: Andel av alla bröstopererade som opererats ännu en gång år 2008-2010. Andel omopererade i bröst pga tumördata och totalt antal bröstopererade år 2008-2010 5 0 5 0 5 0 Tabell 9: Andel bröstomopererade Reg. 13 685 9 647 10 628 Vn 14 217 12 196 12 176 Jt 9 95 2 118 10 103 Vb 16 205 11 201 11 187 Nb 9 168 8 132 6 162 11 7099 11 6951 10 5283 Figur 16: Andel av alla bröst- eller axillopererade som opererats ännu en gång år 2008-2010. Andel omopererade och totalt antal opererade år 2008-2010 Tabell 8: Andel omopererade Reg. 18 689 14 647 15 632 Vn 21 220 15 196 18 177 Jt 17 95 10 118 14 105 Vb 20 205 17 201 16 188 Nb 12 169 12 132 12 162 15 7110 16 6972 14 5300 Andelen som av olika skäl opereras om, framförallt vid tveksam radikalitet, har ett målvärde, satt av Svensk förening för bröstkirurgi, på högst 10%. klarar detta och ligger bra till i jämförelse med riket i övrigt (Figur 17). Tendensen är att antalet omoperationer generellt har minskat från 2008 till 2010. En möjlig förklaring är att begreppet radikal operation (det vill säga om man fått bort hela tumören) verkar ha blivit stramare vilket lett till att färre kvinnor opererats med borttagande av hela bröstet. Man kan inte heller svära sig fri från att det utökade användandet av storsnitt vid patologavdelningarna leder till att man hittar fler minimala tumörer och dess förstadier som är av oklar biologisk betydelse som dock leder till att hela bröstet avlägsnas. Detta stöds dock ej av data på sjukhusnivå vid en jämförelse av bröstbevarande kirurgi vid NUS och Sundsvall (Figur 27 och Tabell 17). 9

Andel omopererade i axill år 2008-2010 Andel in situ diagnoser år 2008-2010 5 0 5 5 0 0 5 0 5 0 Figur 18: Andel av alla axillopererade som opererats ännu en gång år 2008-2010. Figur 19: Andel med in situ (förstadium som ej kan metastasera) cancer år 2008-2010. Andel omopererade i axill och totalt antal axillopererade år 2008-2010 Andel in situ diagnoser och totalt antal in situ och invasiva diagnoser år 2008-2010 Tabell 11: Andel in situ Tabell 10: Andel axillomopererade Reg. 11 607 10 593 8 583 Vn 14 180 11 173 9 161 Jt 12 77 10 102 8 97 Vb 10 193 9 191 7 174 Nb 6 157 9 127 7 151 7 6536 9 6515 7 4989 Reg. 10 690 9 651 11 640 Vn 11 220 12 196 11 177 Jt 13 95 7 120 7 109 Vb 8 206 10 203 14 192 Nb 11 169 7 132 9 162 11 7141 10 6981 11 5306 De patienter som man måste operera om i armhålan (axillen Figur 18) kan tänkas bestå av falskt negativa sentinel node patienter, patienter som visar sig ha flera tumörer i bröstet som överraskningsfynd och patienter från de två sjukhus där man opererat med sentinel node utan fryssnitt där det slutliga svaret senare visat sig vara positivt för lymfkörtelmetastatisk sjukdom, vilket leder till axillarutrymning. Figur 19 visar fördelningen mellan förstadier till bröstcancer och invasiv dito samt blandformer. Troligen speglar detta små skillnader i patologin, antal bitar undersökt vävnad och frekvensen av storsnitt. Andelen förstadier är positivt korrelerad till bra mammografiscreening. Figur 20 och 21 visar andelen med pre- respektive postoperativ multidisciplinär konferens. Målsättningen är att nå 100% och för att uppnå detta krävs radiologisk och patologisk distansuppkoppling till vissa sjukhus. 10

Andel med preoperativ multidisciplinär konferens år 2008-2010 Andel med postoperativ multidisciplinär bedömning och totalt antal opererade år 2008-2010 Tabell 13: Andel multidiciplinär bedömning Reg. 94 689 97 647 97 632 Vn 94 220 93 196 93 177 Jt 98 95 99 118 100 105 Vb 95 205 100 201 99 188 Nb 92 169 95 132 98 162 94 7110 94 6972 96 5300 Figur 20: Andel opererade där en multidisciplinär konferens hålls innan bröstoperationen år 2008-2010. Andel med preoperativ multidisciplinär konferens och totalt antal opererade år 2008-2010 Tabell 12: Andel multidiciplinär konferens Reg. 78 689 90 647 91 632 Vn 69 220 84 196 80 177 Jt 91 95 95 118 100 105 Vb 82 205 92 201 97 188 Nb 79 169 91 132 90 162 85 7110 88 6972 92 5300 Andel med postoperativ multidisciplinär bedömning år 2008-2010 Figur 21: Andel opererade där en multidisciplinär bedömning görs efter bröstoperationen år 2008-2010. Andel med preoperativt fastställd malignitet år 2008-2010 Målvärde Figur 22: Preoperativt fastställd malignitet år 2008-2010. Andel med preoperativt fastställd malignitet och totalt antal opererade år 2008-2010 Tabell 14: Andel preoperativ malignitet Reg. 81 689 88 647 88 632 Vn 77 220 85 196 87 177 Jt 76 95 93 118 95 105 Vb 83 205 90 201 84 188 Nb 85 169 85 132 88 162 87 7110 89 6972 90 5300 Svensk bröstkirurgisk förening har satt som mål att 90% av patienterna skall ha en preoperativ diagnos med cytologi- eller patologidiagnos. ligger på 11

knappt 90% och avviker inte markant från övriga regioner. En viss förbättring har skett mellan 2008 och 2010, men utrymme för förbättringar finns och det sker teknisk utveckling inom det diagnostiska området (Figur 22). Andel där rekommenderad behandling ges enligt nationellt vårdprogram år 2008-2010 Andel bröstoperationer fördelat på kvartal år 2008-2010 kvartal 1 kvartal 2 kvartal 3 kvartal 4 Ledtid från vårdplan till operation per kvartal år 2008-2010 Figur 23: Andel där behandling enligt nationell vårdprogram år 2008-2010. Andel där rekommenderad behandling ges enligt nationellt vårdprogram och totalt antal opererade år 2008-2010 Första kvartalet 0 10 20 30 40 50 Tabell 15: Andel nationellt vårdprogram Reg. 90 689 94 647 91 632 Vn 91 220 94 196 93 177 Jt 89 95 92 118 95 105 Vb 97 205 99 201 96 188 Nb 80 169 88 132 80 162 93 7110 94 6972 96 5300 Följsamheten mot nationella guidelines ligger högt men kommer aldrig att uppnå 100% på grund av orsaker som annan sjuklighet som gör att man medvetet avstår från vissa behandlingar. Andra kvartalet 0 10 20 30 40 50 12

Tredje kvartalet 0 10 20 30 40 50 Fjärde kvartalet 0 10 20 30 40 50 Figur 24: Ledtid i dagar från vårdplan till operation per kvartal år 2008-2010. Vi har även analyserat det kvartalsvisa utfallet av antalet bröstoperationer och ledtider från vårdplan till operation. Antalet operationer visar ingen säker nedgång tredje kvartalet trots att mammografiscreeningen ligger nere under juli och augusti. Ej heller är ledtiderna under tredje kvartalet längre dvs bröstcancerkirurgin är bemannad året runt. 13

Jämförelser mellan opererande sjukhus, patientmaterial år 2008-2010 Beträffande jämförelser mellan sjukhus det vill säga figur 25 till och med tabell 28 kan man inte dra några slutsatser om skillnader mellan sjukhus eftersom alla länsdelssjukhus utom Skellefteå opererat ett mycket lågt antal patienter och i vissa fall dessutom rapporterat dåligt till registret. Det kan dock ifrågasättas om så små operationsvolymer är acceptabla. Det saknas sålunda grund för att göra en trovärdig generell jämförelse av skillnader mellan alla sjukhus. Det går dock att se att länsdelssjukhusen, med visst undantag av Skellefteå har haft en mycket låg andel av preoperativ fastställd malignitet, och att deltagande i preoperativ multidisciplinär terapikonferens har varit alltför lågt. Dessutom kan resonemanget om portvaktskörtelskirurgin i regionen som tidigare beskrivits föras även på sjukhusnivå. Totalt antal diagnostierade och totalt antal bröstopererade per sjukhus år 2008-2010 Tabell 16: Diagnos / Operation Lycksele Dia. 5 0 1 Op. 4 0 0 NUS Dia. 175 169 175 Op. 170 161 162 Skellefteå Dia. 41 51 32 Op. 37 47 25 Täckningsgrad per sjukhus år 2010 Sollefteå Dia. 28 8 1 Op. 27 8 1 9 7 1 9 1 1 Sunderbyn Dia. 186 152 182 Op. 163 130 161 4 Sundsvall Dia. 177 171 161 Op. 168 160 154 Sundsvall Örnsköldsvik Sollefteå Östersund NUS Skellefteå Sunderbyn Örnsköldsvik Dia. 21 22 19 Op. 17 17 17 Figur 25: Andel bröstcancerfall i Cancerregistret som även finns i INCA per sjukhus år 2010 Östersund Dia. 99 128 117 Op. 94 115 100 Täckningsgraden per sjukhus är för ett kvalitetsregister mycket god, med ett undantag nämligen Sollefteå sjukhus: Deras täckningsgrad var när rapporterna färdigställdes (cirka ett år efter händelserna) följande: 2008 49%, 2009 18% och 2010 4%. Om man nu söker i INCA och cancerregistret 2011-10-19 hittar vi att Sollefteå för 2008 opererat 37 patienter och rapporterat in 30 (81% täckning) och 2009 opererat 40 patienter och rapporterat in 8 patienter (20% täckning) och 2010 opererat 26 patienter och rapporterat in 1 patient ( 4% täckning ). Hur representativt urvalet av patienter är vet vi inte. Vi noterar bara att Sollefteå ligger årsvis efter i rapporteringen vilket gör att data från Sollefteå blir omöjliga att tolka. Tabellen 16 ovan visar på en diskrepans mellan opererade och diagnosticerade antal fall av bröstcancrar. Vi har detaljstuderat detta på NUS. Åtta kvinnor hade fjärrmetastaser och var sålunda bortom kurativ kirurgi. En patient vägrade initialt men opererades så småningom men är inte helt inregistrerad ännu. En patient hade en fjärrspridd matstrupscancer och fick enbart palliativ vård. Två patienter har fått neo-adjuvant behandling men opererats, i dessa fall var dock blanketterna ej kompletta. En patient borde inte ha hamnat i registret. Sålunda summa 13 patienter varav tre slutligen har opererats kurativt syftande. Liknande förhållanden kan förväntas förklara diskrepanserna vid andra sjukhus. 14

Antal bröstopererade inrapporterade till INCA per sjukhus år 2008-2010 Andel sentinel node per sjukhus år 2008-2010 200 150 100 50 Lycksele NUS Skellefteå Sollefteå Sunderbyn Sundsvall Örnsköldsvik Östersund 0 NUS Sundsvall Östersund Skellefteå Sollefteå Sunderbyn Örnsköldsvik Figur 26: Antal bröstopererade per sjukhus år 2008-2010. Figur 28: Andel sentinel node, utrymning och sampling fördelat på sjukhus samt totalt antal axilloperationer år 2008-2010. Andel partiella mastektomier per sjukhus år 2008-2010 NUS Sundsvall Östersund Skellefteå Sollefteå Sunderbyn Örnsköldsvik Andel sentinel node och totalt antal axillaroperationer per sjukhus år 2008-2010 Tabell 18: Andel SN Figur 27: Fördelning av typ av bröstoperation, andel fördelat på sjukhus, år 2008-2010. Andel partiella mastektomier och totalt antal bröstoperationer per sjukhus år 2008-2010 NUS 59 162 60 153 61 153 Skellefteå 26 35 36 45 39 23 Sollefteå 45 20 75 8 Sunderbyn 69 153 62 125 65 151 Sundsvall 67 144 65 144 75 142 Örnsköldsvik 8 12 9 11 14 14 Östersund 57 76 61 99 61 95 Tabell 17: Andel partiella mastektomier NUS 58 170 49 161 54 162 Skellefteå 35 37 38 47 48 25 Sollefteå 22 27 25 8 Sunderbyn 65 163 65 130 63 161 Sundsvall 69 168 71 160 69 154 Örnsköldsvik 47 17 35 17 59 17 Östersund 61 94 58 115 68 100 Man kan i figur 28 och tabell 18 se att Örnsköldsvik som inte har metoden trots detta rapporterat in ett fåtal fall ( de som remitterats till Sundsvall redovisas under Sundsvall). Sollefteå som saknar fryssnitt har använt metoden i stor utsträckning men täckningsgraden för registret från Sollefteå låg och urvalet okänt. Skellefteå har ett lågt användande av Sentinel node tekniken. 15

Andel körtelnegativa axillarutrymningar per sjukhus år 2008-2010 Andel omopererade i bröst pga tumördata och totalt antal bröstopererade per sjukhus år 2008-2010 NUS Sundsvall Östersund Skellefteå Sunderbyn Sollefteå Örnsköldsvik Figur 29: Andel körtelnegativa axillarutrymningar per sjukhus år 2008-2010. Tabell 20: Andel bröstomopererade NUS 18 170 12 161 11 162 Skellefteå 11 37 9 47 12 25 Sollefteå 22 27 38 8 Sunderbyn 8 163 8 130 6 161 Sundsvall 13 168 11 160 12 154 Örnsköldsvik 6 17 12 17 12 17 Östersund 11 94 2 115 9 100 Andel körtelnegativa axillarutrymningar och totalt antal axillarutrymmningar per sjukhus år 2008-2010 Andel omopererade i axill per sjukhus år 2008-2010 Tabell 19: Andel körtelnegativa NUS 15 41 11 38 6 35 Skellefteå 44 16 43 14 29 7 Sollefteå 57 7 0 1 Sunderbyn 4 27 23 31 27 33 Sundsvall 14 28 4 25 17 12 Örnsköldsvik 40 5 75 4 33 6 Östersund 33 24 19 27 12 24 NUS Sundsvall Östersund Skellefteå Sunderbyn Sollefteå Örnsköldsvik Man kan se att andelen onödigt utrymda axiller är störst vid länsdelssjukhusen. Andel omopererade i bröst pga tumördata per sjukhus år 2008-2010 NUS Sundsvall Östersund Skellefteå Sunderbyn Sollefteå Örnsköldsvik Målvärde Figur 30: Andel av alla bröstopererade som opererats ännu en gång samt antal omopererade år 2008-2010. Figur 31: Andel av alla axillopererade som opererats ännu en gång samt antal omopererade år 2008-2010. Andel omopererade i axill och totalt antal axillopererade per sjukhus år 2008-2010 Tabell 21: Andel axillomopererade NUS 10 162 9 153 7 153 Skellefteå 11 35 11 45 9 23 Sollefteå 10 20 38 8 Sunderbyn 7 153 10 125 7 151 Sundsvall 15 144 8 144 8 142 Örnsköldsvik 17 12 18 11 21 14 Östersund 12 76 10 99 7 95 16

Man kan se i figurerna 30 och 31 respektive tabellerna 20 och 21 att antalet omopererade vid länsdelssjukhusen som grupp tenderar att vara högre. Antalet omoperationer styrs också av val av operationsmetod. Mastektomi är, rätt utförd, 100% radikal och leder inte till någon omoperation. Samma sak gäller om man gör många axillarutrymningar då slipper man alltid omoperation men får högre andel onödigt stora axillingrepp dvs mer stympande kirurgi ger mindre omoperationer. Andel med preoperativt fastställd malignitet per sjukhus år 2008-2010 NUS Skellefteå Sunderbyn Sundsvall Sollefteå Örnsköldsvik Östersund Figur 32: Preoperativt fastställd malignitet per sjukhus, andel och antal år 2008-2010. Andel med preoperativt fastställd malignitet och totalt antal opererade per sjukhus år 2008-2010 Andel med preoperativ multidisciplinär konferens per sjukhus år 2008-2010 NUS Skellefteå Sunderbyn Sundsvall Sollefteå Örnsköldsvik Östersund Figur 33: Preoperativ multidisciplinär konferens per sjukhus, andel och antal år 2008-2010. Andel med preoperativ multidisciplinär konferens och totalt antal opererade per sjukhus år 2008-2010 Tabell 23: Andel multidiciplinär konferens NUS 91 170 96 161 98 163 Skellefteå 46 37 81 47 88 25 Sollefteå 11 28 0 8 Sunderbyn 79 164 91 130 89 161 Sundsvall 81 169 94 160 86 155 Örnsköldsvik 39 18 18 17 24 17 Östersund 90 94 95 115 100 102 Tabell 22: Andel preoperativ malignitet NUS 84 170 92 161 87 163 Skellefteå 81 37 81 47 76 25 Sollefteå 36 28 75 8 Sunderbyn 86 164 85 130 88 161 Sundsvall 85 169 88 160 88 155 Örnsköldsvik 67 18 65 17 71 17 Östersund 76 94 93 115 95 102 Målvärdet för denna variabel är 90% vilket länssjukhusen nästan uppnår medan länsdelssjukhusen sackar efter. Hur många kvinnor som utan preoperativ diagnos opererats med godartat fynd är helt dolt i dunkel eftersom INCA bara tar in cancerpatienter. Dessa patienter registreras ej utom i operationsregister. Ju sämre preoperativ diagnos desto större är risken för onödiga operationer. Andel med postoperativ multidisciplinär bedömning per sjukhus år 2008-2010 NUS Skellefteå Sunderbyn Sundsvall Sollefteå Örnsköldsvik Östersund Figur 34: Postoperativ multidisciplinär bedömning per sjukhus, andel och antal år 2008-2010. 17

Andel med postoperativ multidisciplinär bedömning och totalt antal opererade per sjukhus år 2008-2010 Tabell 24: Andel multidiciplinär bedömning Tabell 25 togs fram för att se om de olika sjukhusen opererade olika patientgrupper. Det man kan se är att Skellefteå opererat få screeningcancrar medan andelen intervallcancrar varit högre. Man kan också se att Örnsköldsviks intervallcancrar huvudsakligen har varit äldre kvinnor. NUS 99 170 100 161 99 163 Skellefteå 84 37 98 47 100 25 Sollefteå 61 28 75 8 Sunderbyn 93 164 95 130 98 161 Sundsvall 100 169 96 160 94 155 Örnsköldsvik 83 18 71 17 88 17 Östersund 98 94 99 115 100 102 Andelen patienter som genomgått pre- och postoperativ multidisciplinär konferens borde vara 100%. Länsdelssjukhusen släpar efter på ett ojämlikt sätt. För att genomföra detta krävs videokonferensuppkopplingar på vissa ställen. Andel screeningupptäckta bröstcancrar per sjukhus år 2008-2010 Tabell 25: Andel screeningupptäckta bröstcancrar Andel scr.upp. Medianålder Scr.upp. Ej scr.upp. 2010 NUS 2 62 63 Skellefteå 2 58 68 Sollefteå Sunderbyn 7 62 67 Sundsvall 0 64 64 Örnsköldsvik 2 56 82 Östersund 6 64 69 2009 NUS 9 62 67 Skellefteå 8 54 69 Sollefteå 0 66 58 Sunderbyn 6 62 67 Sundsvall 9 62 67 Örnsköldsvik 2 63 80 Östersund 1 64 74 2008 NUS 1 61 62 Skellefteå 5 62 74 Sollefteå 3 56 77 Sunderbyn 2 62 67 Sundsvall 3 64 70 Örnsköldsvik 5 65 81 Östersund 3 62 63 Andel bröstcancrar som upptäcktes respektive inte upptäcktes via mammografiscreeningen samt medianålder bland de kvinnor vars cancer upptäcktes respektive inte upptäcktes via screening per sjukhus år 2008-2010. Andel där rekommenderad behandling ges enligt nationellt vårdprogram per sjukhus år 2008-2010 NUS Skellefteå Sunderbyn Sundsvall Sollefteå Örnsköldsvik Östersund Figur 35: Behandling enligt nationell vårdprogram andel och antal år 2008-2010. Andel där rekommenderad behandling ges enligt nationellt vårdprogram och totalt antal diagnostiserade per sjukhus år 2008-2010 Tabell 26: Andel nationellt vårdprogram NUS 95 175 95 169 89 175 Skellefteå 88 41 90 51 78 32 Sollefteå 89 28 88 8 Sunderbyn 71 186 75 152 71 182 Sundsvall 87 177 89 171 91 161 Örnsköldsvik 76 21 64 22 68 19 Östersund 87 99 85 128 87 117 Eftersom ålder inte längre får användas som styrfaktor för adjuvant behandling blir ifyllandet av denna variabel svår och varierar nog en del. En 88-årig dement och hjärtsjuk kvinna som har opererats för en aggressiv bröstcancer skall ha sex kurer med tunga cytostatika följt av 5 veckors strålbehandling mot bröstkorgsväggen och armhålan. Om man inte gör detta så 18

gör man ett ur mekanistiskt perspektiv ett avsteg från de nationella riktlinjerna bara för att man visar gott omdöme. Dock bör påpekas att vi inom regionen ändock har en god följsamhet enligt de data som inrapporterats. Tid från vårdplan till PAD-besked för ej omopererade per sjukhus år 2010 Tabell 28: Dagar från vårdplan till PAD Medel Median Range N. Tid från vårdplan till operation för ej omopererade per sjukhus år 2010 NUS 57 49 28-257 127 Skellefteå 41 41 28-60 19 Sunderbyn 31.54 28 11-86 146 Sundsvall 45.43 44 14-105 128 Örnsköldsvik 35.56 41 14-48 9 Östersund 28.79 28 2-79 87 Tabell 27: Dagar från vårdplan till operation Medel Median Range N. NUS 26.49 20 1-388 136 Skellefteå 14.21 15 6-26 19 Sunderbyn 13.82 12 1-48 146 Sundsvall 18.47 18 3-60 127 Örnsköldsvik 15.36 17 3-28 11 Östersund 17.14 15 3-71 84 Tabell 27 visar medel och medianvärdena för väntetid från vårdplan till operation och speglar varje kliniks operationsresurser och prioriteringar. Kirurgbrist verkar ej föreligga. Målvärdena för detta har tidigare angivits. Tabell 28 speglar resurser och prioriteringar inom den morfologiska diagnostiken där det finns en brist på patologer och cytologer. 19

AVSLUTANDE KOMMENTARER OM STYRKOR OCH SVAGHETER VAD GÄLLER BRÖSTCANCERVÅRDEN I NORRA REGIONEN Nordsvenska bröstcancergruppens arbetsutskott Internationellt har Sverige och Finland de bästa siffrorna vad gäller bröstcanceröverlevnad. Vad gäller de nationella jämförelser som Socialstyrelsen gjort finns ingen signifikant skillnad mellan de olika länen. När det gäller andra kvalitetsdata är det två till tre regioner som jämfört de andra tre till fyra regionerna har sämre resultat (ej publicerade data för 2010). hävdar sig sålunda bra nationellt. Detta är en styrka. Vad det gäller svagheter så är Sollefteå sjukhus val att inte rapportera beklagligt. De små operationsvolymerna vid länsdelssjukhusen är ett problem. Alltför många mastektomier görs i. Länsdelssjukhusen gör generellt mindre bröstbevarande kirurgi och en större andel onödiga axillingrepp. Att göra Sentinel node utan fryssnitt är att chansa med en patient i onödan. Väntetiderna är generellt för långa vid NUS och Sundsvalls sjukhus. I övrigt får data tala för sig själva. En separat analys av ett 30-tal variabler som beskriver de fysiska förutsättningarna för att bedriva bröstkirurgi utifrån internationella kriterier pågår i regionen, och en mer detaljerad analys av orsakerna till väntetiderna vid länssjukhusen pågår. Data kommer att föreligga vid årsskiftet 2011/2012. Enligt uppdrag: Stefan Emdin processansvarig för bröstcancer RCC Norr 20