Hållbart VA-system i Kalmar Vinnova-projekt 2019-01-17 Qing Zhao Utvecklingsingenjör, Process Foto: Christer Carlquist
Innehåll Framtida samhällsutmaningar Dagens VA-system Framtida VA-system Vinnova-projekt Hållbart VA-system Tidplan Projektorganisation Arbetspaket 1-5 Målbilder
Framtida samhällsutmaningar
Framtida samhällsutmaningar
Kalmar Vatten AB VA-huvudman för allmänna VA-anläggningarna Dricksvatten Dagvatten Ledningsnät Avlopp
Vattenförsörjning i Kalmar Illustration: Wilson Creative Ca 55 mil dricksvatten- och råvattenledningar Anslutna personer till vattenverk: 61 499 (2017) Dricksvattenproduktion: ca 6 000 000 m3/år Kunder: Kalmar, Torsås, Mörbylånga, Arla, KLS, m.fl. Grundvatten med konstgjordinfiltration
Vattenförbrukning i Sverige 43 % 21 % 11 % 11 % 7 % 7 % Källa: Svenskt Vatten
Anslutna personer: 61 516 st. (2017) Avloppspumpstationer: ca 140 st. Spillvattenledningar: ca 55 mil Spillvattenrening: ca 6 milj. m3/år
Avloppreningsprocess i Kalmar Avloppsreningsverk (4 steg) Foto: Bergslagsbild / Kalmar Vatten
Vision och mål Kalmar Vatten Kalmarsundsverket Sveriges främsta stadsnära reningsverk. Anpassningsbar mot framtida stadsutveckling, befolkningsökning och teknikutveckling. God samverkan inom utbildning, forskning, hållbarhet, VA-bransch och näringsliv. Kretsloppstänkande och återanvändning av det renade spillvattnet. Framtida vattenförsörjning Kalmars framtida vattenförsörjning baseras på flera oberoende vattenresurser i balans med ekosystemen. Vattenförsörjningen är klimatoberoende, robust och tryggar behoven utifrån ett flergenerationsperspektiv samt skapar förutsättningar för Kalmars långsiktiga utveckling. Hållbarhet är en förutsättning som speciellt beaktas genom att utreda återanvändning av renat dag- och spillvatten i ett kretsloppstänk.
Reningsverk eller återvinningsverk??? Inkommande spillvatten Avloppsrening Renat vatten Slambehandling Metangas Avvattnat rötslam
Framtida VA-system Renat vatten Idag I framtiden Direkt/Indirekt återanvändning till dricksvatten produktion (DPR/IPR) Tekniskt vatten eller bevattningsvatte n (non-potable reuse) Systemanalys Framtida vattenförsörjning i Kalmar Vinnova- projekt Hållbart VAsystem i Kalmar Beslutsunder lag för VAplanering
Vinnova projekt Hållbart VA-system i Kalmar Projektmål är att utvärdera och välja ut de bästa återanvändningsområdena för återvunnet vatten med olika aktörer i Kalmar och ta fram underlag för implementering i nästa steg.
Tidplan Startrapport Vinnova: 25:e nov 2018 Slutrapporterad till styrgrupp: 14:e juni 2019 Slutrapport Vinnova: 25:e augusti 2019 Ansökan Vinnova UDI STEG 2: höst 2019 alt. vår 2020
Vinnova UDI - Investeringsmodell Steg 1: Idéutveckling Steg 2: Pilotförsök Steg 3: Test i en betydligt större skala än i steg 2.
Organisation - styrgrupp - Ambassadörer - Stora strategiska mål - Vägledning för Vinnova UDI STEG 2 ansökan - 3 st. avstämningsmöte
Projektorganisation Projektparter Kontaktperson Roll Arbetspaket Kalmar Vatten Regine Ullman Qing Zhao Producent av tekniskt vatten och bevattningsvatten, slutanvändare Kalmar Kommun Karin Löfström Stadsplanerare, kravställare för nya byggnationer, tillsynsmyndighet, slutanvändare Linnéuniversitet Landstinget Yahya Jani, William Hogland Johanna Schelin, Stefan Westblom AP 1, 2, 3, 4, 5 AP 1, 2, 4, 5 Kunskapscentrum, slutanvändare AP 1, 3, 5 Slutanvändare AP 1, 4, 5 KLS Mats Engelholm Slutanvändare AP 1, 4, 5 Kalmar Energi Robert Stensson Slutanvändare AP 1, 4, 5 KSRR Peter Mellbo Slutanvändare AP 1, 4, 5 Kalmarhem Thom Renström Slutanvändare AP 1, 4, 5 Xylem Aleksandra Lazic Teknikföretag inom vattenrening AP 5 Svenskt Vatten Anders Finnson Branschorganisation AP 5
Arbetspaket (AP1) Arbetspaket Arbetspaket ledare Övriga AP 1 slutanvändaranalys QZO Projektparter; slutanvändare AP 2 lagar och krav i Sverige och EU RUN QZO + nätverk AP 3 omvärldsbevakning LNU QZO + nätverk AP 4 LCC + LCA RUN Konsult och Kalmar Vatten AP 5 samråd och workshop RUN QZO, projektparter, slutanvändare, styrgrupp Projektledare: Regine Ullman
Målbilder AP 1-5 AP1 - Slutanvändare har förstått möjligheterna med återanvändning av återvunnet vatten. Möjligheter och behov specificerades genom platsbesök och intervjuer. AP2 - Gällande lagar och regelverk i Sverige och EU som påverkar - återvinning av renat avloppsvatten (= produktion av återvunnet vatten) - återanvändning av återvunnet vatten som bevattningsvatten eller tekniskt vatten sammanställs. Projektpartner och andra möjliga slutanvändare informeras om dessa. AP3 Omvärldsbevakning Vetenskapliga bevis för kvaliteten på vattenkällor som nuförtiden används vid bevattning inom jordbruket i Europa, inklusive direkt och indirekt återanvändning av behandlat avloppsvatten. Specifikation av framgångsrika projekt för återanvändning av avloppsvatten som tekniskt vatten i Europa. Identifiering av tekniska, praktiska, ekonomiska, sociala och institutionella utmaningar för implementering av fullskaliga vattenåtervinningssystem baserade på kvalitet tekniskt vatten. Utvärdering av fysikalisk-kemiska analyser och toxicitetstester som behövs utöver de som är vanliga för dricksvatten.
Målbilder AP 1-5 AP4 LCC och LCA-analys En årskostnad anges för de specificerade tre scenarierna för Kalmar, baserad på en livscykel på 50 år. De tre scenariernas främsta negativa och positiva effekter för samhället och miljön utifrån ett fokus på klimatförändringar för regionen tydliggörs utifrån en tidshorisont på minst 100 år. AP5 Samråd och workshop Introduktion av alla deltagare i ämnet och i projektet samt synkronisera målbilden för projektet.
3 Scenarier i Kalmar Scenario 2 Kalmar Västra Scenario 1 Kalmar tätort Scenario 3 Kalmar Södra
Global marknadsandel för återvunnet vatten Miljöförbättring/Naturvård 8 % Industriell återanvändning 19 % Landskapsbevattning 20 % Urbana icke-drickbar Återanvändning, 8 % Jordbruksbevattning 32 % Källa: 2012 Guidelines for water reuse, US EPA Indirekt dricksvatten återanvändning, 2 %
3 Scenarier i Kalmar Scenario 2 Kalmar Västra Scenario 1 Kalmar tätort Scenario 3 Kalmar Södra
Scenario 1 Kalmar tätort - Tegelviken Industri- och Friluftsområdet KLS Kalmar Södra IF Tegelviken Industriområdet Kalmar Vatten reningsverk KLS reningsverk Kalmar Biogas Vattenkiosk för tekniskt vatten Landstinget Kalmar Södra koloniområdet
Scenario 1 Kalmar tätort - Tegelviken Industri- och Friluftsområdet Kalmar Vatten reningsverket (Industriell återanvändning) KLS reningsverket (Industriell återanvändning) Kalmar Biogas (Industriell återanvändning) KLS (Industriell återanvändning) Vattenkiosken Kalmar Vatten Spolbil (Industriell återanvändning) Kalmar kommun Serviceförvaltning (Urbana icke drickbar återanvändning) Avfallsbolag, Byggentreprenörer, Trädgårdsservice (Industriell & urbana återanvändning) Privata abonnenter (Urbana icke drickbar återanvändning) Kalmar Södra IF (Bevattning) Kalmar Södra Koloniområdet (Bevattning) Landtinget i Kalmar län (Toalettspolning) Bygga en demonstrationsanläggning för återvunnet vatten Leverans av återvunnet vatten till kunder inom 3 år. 200 300 m3/d
Scenario 2 Kalmar Västra Moskogen Industriområdet och Ljungbyån i Trekanten Moskogen Industriområdet Kalmar Energi KSRR Ljungbyån i Trekanten Kalmar Vatten reningsverket
Scenario 2 Kalmar Västra Moskogen Industriområdet och Ljungbyån i Trekanten Kalmar Energi (Industriell återanvändning) KSRR (Industriell återanvändning) Regleringsdamm vid Ljungbyån i Trekanten Lantbrukare (bevattningsvatten i jordbruk) Naturvård (förstärkning av tillrinning i Ljungbyån under torra perioden) En huvudledning av tekniskt vatten ger nya möjligheter för stadsplanering (ev. urbana icke-drickbar återanvändning och ev. industriell återanvändning) Leverans av återvunnet vatten till kunder när Kalmarsundsverket är klart. Hela flödet till reningsverket
Scenario 3 Kalmar Södra Hågbyån vattensystem Kalmar Vatten reningsverket Hågbyån vattensystem
Hagbyån vattensystem Vattenverken 500 l/s under torra perioden Hultebräan Krokstorpasjön Alt.1 Bevattningsvatten till lantbrukare Väntorp 130 l/s Infiltrationsdammar Alt.2 Yxneberga Infiltrationsvattenverk Uttagsbrunnar Prioriteringsordning i vattendomen (1997) Kommunal vattenförsörjning Naturvård Bevattningsvatten till lantbrukare Loverslund Minst 150 l/s för naturvård
Scenario 3 Kalmar Södra Hågbyån vattensystem Regleringsdamm vid Hagbyån Lantbrukare (bevattningsvatten i jordbruk) Naturvård (Förstärkning av tillrinning i Hagbyån) Ev. råvatten till infiltrationsvatten (Indirekt dricksvatten återanvändning) En huvudledning av tekniskt vatten ger nya möjligheter för stadsplanering (ev. urbana icke-drickbar återanvändning och ev. industriell återanvändning) Leverans av återvunnet vatten till kunder när Kalmarsundsverket är klart. Hela flödet till reningsverket
Definition av tekniskt vatten Definition av tekniskt vatten i Vinnova-projektet: återvunnet vatten för urbana icke-drickbar återanvändning
Dagens reningsprocess i Kalmar Avloppsreningsverk (4 steg) Pluspac
Kalmarsundsverket Illustration: Strindberg arkitekter
Mervärden från projektet Foto: Bergslagsbild / Kalmar Vatten AB Avancerad rening: Ytterligare förbättrad reduktion av näringsvärden. Produktion av badvattenkvalitet. Planering för framtida rening av läkemedelsrester. Förberedelse för återanvändning av renat avloppsvatten. Drifttagning beräknas till 2024-2025.
Reningsteknik för återvunnet vatten Källa: 2012 Guidelines for water reuse, US EPA
Källa: 2012 Guidelines for water reuse, US EPA
Källa: 2012 Guidelines for water reuse, US EPA