Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt samerna, romerna och de teckenspråkiga. Dessutom är judar och tatarer minoritetsgrupper som länge har funnits i Finland. Språkbestämmelsen har dock inte begränsats till att gälla endast de traditionella minoriteterna. Med tanke på invandrarnas anpassning till samhället är det ytters viktigt att invandrare får information om myndigheternas verksamhet, och exempelvis om vart de kan vända sig i olika frågor, på sitt eget språk. Tryck på följande länk för att läsa mera om de tre olika minoritetsgruppernas språkliga rättigheter och förhållanden: Samiska Romani Teckenspråk
Samiska språken Samerna har en i grundlagen tillförsäkrad rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. I den samiska språklagen föreskrivs om samernas rätt att använda sitt eget språk hos domstolar och andra myndigheter samt om det allmännas skyldighet att tillgodose och främja samernas språkliga rättigheter. Service på samiska De samiska tjänsterna erbjuds fortsättningsvis slumpmässigt, och det finns inte tillräckligt med personal med kunskaper i samiska inom kommunerna och de statliga myndigheterna på hembygdsområdet. Att få samisk service förutsätter specialarrangemang hos så gott som alla myndigheter. Ett särskilt bekymmer under den senaste tiden har varit att de samiska språken försvinner utanför samernas hembygdsområde. Det är fortfarande ett centralt missförhållande att myndigheterna inte på eget initiativ erbjuder tjänsterna till klienterna på samiska, utan klienterna blir tvungna att själva begära service på samiska. Det vore viktigt att myndigheterna informerade om rätten att använda samiska språket och uppmuntrade klienterna att använda samiska. Det finns inte tillräckligt många tjänstemän med kunskaper i samiska på samernas hembygdsområde. Det är särskilt svårt att uträtta ärenden på samiska per telefon. Social- och hälsovård Det finns ett stort behov av service på samiska inom social- och hälsovården. I statsbudgeten beviljar man ett separat bidrag för att trygga samiskspråkiga social- och hälsovårdstjänster i samernas hembygdsområde. Bidraget har emellertid visat sig vara otillräckligt. Dagvården på samiska har förverkligats bäst beträffande tjänsterna inom socialvården. Dagvård på samiska ordnas i alla kommuner i sameområdet och åtminstone i Rovaniemi och Uleåborg. Dessutom grundades även i Helsingfors samiskspråkig dagvård 2013. Det har dock visat sig vara ett problem och hitta utbildade barnskötare som pratar samiska.
Det råder också brist på behöriga samiskspråkiga ämneslärare och samiska läromedel. Språkliga rättigheterna inom grundläggande utbildningen förverkligas bäst på samernas hembygdsområde. Information I januari 2012 inledde tidningen Lapin Kansa ett försök under vilket tidningen dagligen publicerar nyheter och andra artiklar på nordsamiska. Materialet på samiska publiceras både i den tryckta tidningen och i dess webb versioner. Viktiga program är radioprogrammen på Yle Sámi Radio och de samiska tv-nyheterna Oddasat, samt barnprogrammet Unna Junná. Syftet har varit att skapa intressanta webbtjänster och särskilt att nå unga genom detta. Början
Romani Romani är ett hotat språk, vars användning har minskat betänkligt. Romani pratas inom gemenskapen, och språket har stor betydelse som stöd för den kulturella identiteten Romerna i Finland talar en nordisk dialekt av romani, kalo. Romerna uträttar i huvudsak sina ärenden på finska eller svenska. På den senaste tiden har den romska befolkningens intresse för att bevara och utveckla sitt eget språk dock ökat. Finlands första politiska program för romer överlämnades till social- och hälsovårdsministeriet år 2009. Programmet innehåller flera åtgärdsförslag för att förbättra romanins ställning och främja romernas språkliga rättigheter. Målet med programmet är att främja undervisningen i romani inom småbarnspedagogiken, stärka förverkligandet av romernas språkliga rättigheter. Utbildning Bristen på kompetenta lärare i romani har varit en central utmaning för romaniundervisningen. Forskningen och undervisningen i romani överfördes till Helsingfors universitet från och med början av år 2012. Universitetsundervisning i romani är ett stort steg framåt, eftersom det möjliggör utexaminering av kompetenta lärare i romani i framtiden. Det skulle vara viktigt att satsa mera på att fortbilda de nuvarande lärarna i romani och att förstärka lärarnas pedagogiska färdigheter. Bristen på undervisnings material på romani är ett problem. Utbildningsstyrelsen har stött på stimuleringen av romanikunskaperna med hjälp av språkboverksamhet. Språkboverksamhetens tyngdpunkt ligger på muntlig användning av romani, och deltagarna kan vara i alla åldrar. Verksamheten på romani borde utvidgas och etableras. Offentlig information Offentlig användning av romani i medierna ökar utvecklingen av den romska befolkningens språkidentitet och stärker det romska språket ställning som bruksspråk även i privata sammanhang. Under de senaste åren har det utkommit en översättning av katekesen och
översättningar av delar av Nya testamenten på romani samt en ny romani-finsk ordbok. Dessutom har rundradion sedan 1995 erbjudit Romano Mirits, ett aktualitetsradioprogram i veckan, där ett kort nyhetsmontage på romani ingår. Justitieministeriet har gjort en utredning om romani och deras rättigheter. Läs mera på justitieministeriets sidor. Början
Teckenspråk I statsminister Katainens regeringsprogram ingår punkter om teckenspråkigas rättigheter. Ett mål är att FN:S konvention om handikappades rättigheter ska ratificeras under regeringsperioden. Enligt regeringsprogrammet ska förverkligandet av teckenspråkigas språkliga rättigheter förbättras och möjligheten att stifta en teckenspråkslag kommer att utredas. Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att bereda en kortfattad, allmän teckenspråkslag. Det finns ytterligare information om lagförslaget på justitieministeriets hemsidor. Det är möjligt att anmäla teckenspråk som sitt modersmål i befolkningsregisteruppgifterna, men det är ännu ganska sällsynt. De teckenspråkiga känner inte till sina språkliga rättigheter särskilt väl. Gemenskapens medvetenhet om sina språkliga rättigheter borde främjas genom information på teckenspråk. Oron för teckenspråkiga barns rätt till ett eget språk och en egen kultur har ökat inom den teckenspråkiga gemenskapen. Tolkningstjänster är viktiga för de som använder teckenspråk. Myndigheternas skyldighet att ordna tolkningstjänst justeras i olika förvaltningsområdens lagstiftning. Finlandsvenskt teckenspråk Finlandssvenska teckenspråkets ställning är allt mer hotad. Det finlandssvenska teckenspråket förvinner inom tio år om inte snabba och effektiva åtgärder vidtas. För att återuppliva och upprätthålla språket krävs brådskande åtgärder, långsiktighet och engagemang av myndigheterna. För att jämlikheten ska förverkligas behövs åtgärder för att trygga de finlandssvenska teckenspråkiga barnens skolgång på finlandsvenskt teckenspråk. På grund av att det inte finns tolkar och tolkutbildning i finlandssvenskt teckenspråk blir de finlandssvenska teckenspråkiga tvungna att lära sig finskt teckenspråk. Det har förts fram att finlandssvenska teckenspråkiga har blivit tvungna att flytta till Sverige även på grund av studierna. Ett framsteg är att båda nationella teckenspråken, det finska och finlandssvenska, är representerade i den nuvarande teckenspråksnämnden. Början