Sammanträdesprotokoll sid 2 (15) 188 Godkännande av dagordning Samhällsbyggnadsnämnden godkänner föreliggande dagordning med nedanstående tillägg. _ Ordföranden meddelar att i samband med budgetuppföljningen för augusti månad redovisas ett förslag till delårsbokslut, tertial 2. 189 Val av justerare Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll väljs Arne Sjögren och som ersättare Mikael Almqvist. 190 Dnr. 2015-385 Val av två ledamöter till nästa besiktningsresa Nästa besiktningsresa är planerad till måndag 17 oktober och tillsammans med ordföranden väljs Jenny Sunnman och Sune Axelsson. 191 Information från förvaltningen Personal. Tre nya medarbetare på förvaltningen presenterade sig för nämnden; Mikael Boman, projektledare Kust- & havsplanering, Helena Lager, miljöstrateg (efter Maria Pettersson) samt Carina Häljestig-Snöman, förvaltningsadministratör (efter Gunilla Vidstige). Martina Ullfors har erhållit tjänsten som systemansvarig administratör efter Margareth Brynielsson. Martina börjar den 1 januari och Margareth går därför i pension den sista januari 2017.
Sammanträdesprotokoll sid 3 (15) Rekrytering av en byggnadsinspektör pågår liksom efter två enhetschefer, för plan- och byggsidan resp miljötillsyn. När dessa tjänster är tillsatta kommer rekrytering av en miljöinspektör att ske. 192 Delegationsbeslut, information Redovisning och genomgång av tagna delegationsbeslut. 193 Meddelanden, information Redovisning och genomgång av inkomna meddelanden. 194 Dnr. 2015-604 Delårsbokslut Samhällsbyggnadsnämnden, tertial 2 2016 Samhällsbyggnadsnämnden godkänner texterna samt redovisningen och lägger den till handlingarna. _ Sammanfattning av ärendet Delårsbokslut 2, Samhällsbyggnadsnämnd 2016 sammanfattas under rubrikerna: - Nämnden i korthet - Viktiga händelser under året - Måluppfyllelse - Ekonomisk analys - Framtid Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2016-09-21 Delårsbokslut 2, Samhällsbyggnadsnämnd 2016
Sammanträdesprotokoll sid 4 (15) Ärendet Delårsbokslut 2, Samhällsbyggnadsnämnd 2016 innehåller information om nämnden och vad som har hänt perioden januari till augusti 2016 samt vad som förväntas hända under resterande del av 2016. En ekonomisk analys för perioden januari till augusti samt en prognos för helåret finns beskriven, både i text och tabell. Samtliga mål finns beskrivna med utfall för perioden. Nämnden betonade att ekonomin avser Samhällsbyggnadsförvaltningen, såväl de delar som Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för som de delar som är Kommunstyrelsens ansvar. 195 Dnr. 2016-160 Planprioritering 2016 Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av aktuell planprioritering. _ Sammanfattning av ärendet Två samråd hålls under september månad; Bödagårdens camping samt detaljplaneändring på Järnnian. Kommunen har förelagts att yttra sig till MMD angående DP Puttern, en skrivelse har lämnats in. Två nya planbesked har inkommit, ett i Köpingsvik och ett i Räpplinge. Två planbesked är förberedda till dagens nämnd, båda i Djupvik. Arbetet med fördjupningar av översiktsplanerna fortskrider. Kommunen inväntar länsstyrelsens yttrande för FÖP Byxelkrok efter granskningen som är en viktig del. FÖP Borgholm-Köpingsvik samt FÖP Djupvik förbereds för granskning. I Djupvik har resurserna till stor del gått till att bedöma det flertalet planbeskedsansökningar som inkommit under året, men de ställningstaganden som görs i planbeskeden utgör i sin tur också viktigt underlag till fördjupningen. Under september månad har parkanläggningen på Borgholms torg slutförts med planteringar, belysning och informationsskyltar på plats lagom till Ölands skördefest. En projektledare för hela länets hav- och kustplanering har anställts. Tjänsten finansieras genom statligt KOMPIS-bidrag (KOMPIS = kommunal planering i statlig samverkan) som förmedlas av Länsstyrelsen och är ett samverkansprojekt mellan fem kustkommuner i Kalmar län. Målet med projektet är att ta fram un-
Sammanträdesprotokoll sid 5 (15) derlag för regionens och kommunernas havsplanering som är en del av kommunens översiktsplan. Projektledaren heter Mikael Boman och kommer att ha sin bas och fysiska arbetsplats i Borgholms kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2016-09-29 Planprioritering september 2016 196 Djupvik (dnr S 2016-281), ansökan om planbesked Samhällsbyggnadsnämnden beviljar ansökan om planbesked. Redogörelse för ärendet Ansökan om planbesked inkom 2016-05-18 och gäller den del av fastigheten Djupvik xxx som ligger i södra änden av Erlands gata. Platsbesök har gjorts av plangruppen under juni 2016 och en checklista till behovsbedömning finns framtagen. Motivering av beslutet Mark- och vattenområden ska enligt 3 kap 1 MB användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Området pekas i samrådsförslaget till FÖP för Djupvik ut som ett område som kan kompletteras med ytterligare bebyggelse om denna anpassas till platsens värden. Därför bedömer förvaltningen att ett planarbete kan inledas för området. Med hänsyn till resurser och prioriteringar kan planarbetet starta tidigast under 2018 och beräknas pågå under minst ett år. Planen bör speciellt behandla frågor om dagvatten och om bebyggelsens anpassning till platsen. Då ett antal planbesked om planläggning för ny bostadsbebyggelse i den södra delen av Djupvik beviljats under 2015-16 kan dessa komma att behandlas gemensamt i en större plan där också övriga planbestämmelser bearbetas.
Sammanträdesprotokoll sid 6 (15) Upplysningar Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt 1 kap 2 plan- och bygglagen (PBL), (SFS 2010:900). Ett planbesked är ett kommunalt beslut som inte kan överklagas enligt 13 kap 2 PBL (SFS 2010:900). Avgift Avgift för planbesked tas ut enligt gällande taxa. Faktura skickas senare. 197 Djupvik (dnr. S 2016-292), ansökan om planbesked Samhällsbyggnadsnämnden återremitterar ärendet till förvaltningen för kommunikation med sökanden. _ Redogörelse för ärendet Ansökan om planbesked inkom 2016-05-23 och gäller delar av fastigheten Djupvik yyy. De sökande vill enligt ansökan planlägga för fyra nya bostadshus i den västra delen av fastigheten. Platsbesök har gjorts i juni 2016 och en checklista till behovsbedömning finns framtagen. Bakgrund Fastigheten Djupvik xxx ligger på södra sidan av Lundebytorpsgatan och består av ett bostadshus som ligger väster om Axels gata samt ett större igenväxt buskage och en mindre åkermark öster om densamma. Inom den igenvuxna delen av fastigheten ligger Djuplunds rör som är klassad som en fast fornlämning. Ansökan om planbesked gäller ett önskemål att kunna bebygga åkermarken i den östra delen av fastigheten med fyra bostadshus. Vid dagens genomgång av ärendet framkommer förslag att man kommunicerar med sökanden att ändra sin ansökan till att gälla två tomtplatser.
Sammanträdesprotokoll sid 7 (15) 198 Öj (dnr. S 2015-394), förhandsbesked för nybyggnad av hus för bostadsändamål Samhällsbyggnadsnämnden beviljar positivt förhandsbesked för nybyggnad av hus för bostadsändamål. Redogörelse för ärendet Ansökan inkom till förvaltningen 2015-07-17 och avser förhandsbesked för en tomtplats för bostadsändamål. Fastigheten ligger utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse. Motivering av beslutet Mark- och vattenområden ska enligt 2 kap 2 PBL användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked ska bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbalken (MB) tilllämpas. Åtgärden bedöms uppfylla kraven enligt 2 kap PBL, samt enligt hushållningsbestämmelserna i Miljöbalken kap 3 och 4. Som förhandsbesked enligt 9 kap 17 PBL bör nämnden förklara att den sökta åtgärden kan tillåtas på platsen. Beslutsunderlag Ankomstdatum Beslut förhandsbesked avlopp 2016-03-16 Ansökan förhandsbesked 2015-07-17 Positivt besked om kommunalt vatten från BEAB 2016-08-18 199 Kolstad (dnr. S 2016-357), bygglov för nybyggnad av gäststuga Samhällsbyggnadsnämnden beslutar, efter omröstning, att bevilja bygglov för nybyggnad av gäststuga om 65 m 2.
Sammanträdesprotokoll sid 8 (15) 1. Thomas Persson godtas som kontrollansvarig. 2. En kontrollplan behövs. Förslag till kontrollplan ska upprättas av kontrollansvarig och överlämnas i samband med det tekniska samrådet. 3. Tekniskt samråd ska genomföras innan arbetena får påbörjas. Beslutet utgör kallelse till samråd. Byggherren ska kontakta byggnadsinspektören för överenskommelse om tid och plats. Efter utfört tekniskt samråd lämnas startbesked, därefter får åtgärden påbörjas. Observera att byggnadsarbeten inte får påbörjas innan startbesked har beviljats, om det sker kommer samhällsbyggnadsnämnden att ta ut en byggsanktionsavgift. _ Redogörelse för ärendet Ansökan inkom till samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-06-21 och avser nybyggnad av gäststuga om 65 m². På fastigheten finns två befintliga byggnader som tillsammans utgör 75 m² samt en friggebod om 15 m². Den sökta åtgärden avser ett bostadshus tänkt att fungera som gäststuga för en växande släkt och familj. Gäststugan blir största hus på tomt. Total byggyta blir 140 m². Tomtstorleken är 1180 m². 2016-07-07 kommunicerades förslag till avslag till sökande med motivering för många avvikelser (4 st). Sökande justerade då sin ansökan så att en avvikelse försvann samt minskade på ytan som placeras på mark som ej får bebyggas. 3 avvikelser kvarstår efter justering. Fastigheten ligger inom detaljplan nr 83. Berörda grannar har hörts och inga erinringar har inkommit. Förslag till beslut har kommunicerats med sökande 2016-09-09. I sitt svar per den 2016-09-21 lämnar han följande yttrande: - Ytan på prickad mark blir 25 m² (38%) vilket torde anses som en mindre avvikelse. - Antal byggnader på tomt bör ses med beaktandet av storleken på dessa. Alla tre är mindre byggnader, 45 m², 30 m² samt 65 m², varav garaget ligger i nedre hörnet av fastigheten. - Den totala byggnadsarean 140 m² blir ca 12% av fastighetens area om 1180 m 2.
Sammanträdesprotokoll sid 9 (15) Yrkanden Torbjörn Nilsson (M) yrkar, med bifall från Mats Karlsson (C), enligt förvaltningens förslag om avslag Claes Horn af Rantzien (MP) yrkar, med bifall från Mikael Almqvist (FÖL) och Arne Sjögren (KD), bifall till ansökan om bygglov. Proposition Ordföranden ställer proposition på de båda yrkandena och finner nämnden besluta bifalla Claes Horn af Rantzien yrkande om bifall. Omröstning begäres Följande omröstningsproposition godkännes: Den som biträder Torbjörn Nilssons yrkande och förvaltningens förslag röstar JA. Den som biträder Claes Horn af Rantziens yrkande röstar NEJ. Omröstningen utfaller enligt följande: JA NEJ Lennart Bohlin (FÖL) * Mikael Almqvist (FÖL) * Claes Horn af Rantzien (MP) * Torbjörn Nilsson (M) * Arne Sjögren (KD) * Mats Karlsson (C) * Jenny Sunnman (C) * Kennert Georgsson (S) * Linda Sagemark (S) * 2 7 Med rösterna 2 JA och 7 NEJ finner ordföranden nämnden besluta bifalla Claes Horn af Rantziens yrkande att bevilja bygglov för nybyggnad av gäststuga. Motivering av beslutet Nämnden anser att åtgärden uppfyller kraven enligt 9 kap 31 b plan- och bygglagen (PBL). Upplysningar Sökanden informeras om, att i enlighet med plan- och bygglagen (PBL) 10 kap 5, har byggherren ansvar för att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL och enligt föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av lagen. Sökanden/ byggherren är även ansvarig att annan lagstiftning som kan gälla för projektet följs. Bygglovet ska påbörjas inom 2 år och avslutas inom 5 år från dagen för laga kraft beslut.
Sammanträdesprotokoll sid 10 (15) Beslutet vinner laga kraft först 3 veckor efter att berörda sakägare har tagit del av beslutet och 4 veckor efter att beslutet har kungjorts i Post- och inrikes tidningar. Om bygglovet utnyttjas innan beslutet har vunnit laga kraft sker det på egen risk. Avgift: Faktura skickas senare. Beslutsunderlag Ankomstdatum Situationsplan 2016-08-22 Planbeskrivning 2016-08-22 Fasadritning 2016-08-22 Ansökan bygglov 2016-06-21 200 Herkules (dnr. S 2016-270), bygglov för ändrad användning av lokal till restaurang Samhällsbyggnadsnämnden avslår ansökan för ändrad användning av lokal till restaurang. _ Redogörelse för ärendet Ansökan avser bygglov för ändrad användning av lokal till restaurang (utökad serveringsdel). Motivering av beslutet Avsnitt 3 i BBR behandlar tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen. Hur tillgänglighet till byggnaden kan/ska lösas har sökanden visat på ett godtagbart sätt. Däremot så redovisas en rumshöjd i de nya delarna om endast 2,16 meter i den större delen och 2,26 meter i den mindre delen. I avsnitt 3:3112 BBR behandlas rumshöjden i publika lokaler, det generella kravet är minst 2,7 meter. I rum avsedda för ett mindre antal personer får denna rumshöjd underskridas, dock ej under 2,4 meter. BBR anger som allmänt råd att rum för ett mindre antal personer är rum med plats för högst 16 personer. Enligt uppgifter som finns på förvaltningen så har den befintliga delen plats för 44 personer, även den delen har en rumshöjd som inte uppfyller kraven i BBR. Den delen som den aktuella ansökan avser visar att 36 nya platser tillkommer, restaurangen har då plats för 80 personer.
Sammanträdesprotokoll sid 11 (15) En lokal med så många platser och med den föreslagna rumshöjden kan inte anses vara lämplig för sitt ändamål. Dessutom är det mycket tveksamt om köket i sin nuvarande form klarar ett ökat gästantal. Kraven i 8 kap 1 plan- och bygglagen (PBL) är inte uppfyllda vilket är en del av den prövning som ska ske enligt 9 kap 30 PBL. Upplysningar Hur beslutet överklagas Beslutet delges sökanden med uppgift om hur man överklagar. Avgift: Faktura skickas senare. Beslutsunderlag Ankomstdatum Planritning 2016-06-16 Yttrande 2016-06-15 Brandskyddsbeskrivning 2016-06-07 Ansökan bygglov 2016-05-11 201 Djupvik (dnr. S 2016-295), bygglov för tillbyggnad av fritidshus Samhällsbyggnadsnämnden beviljar ansökan om bygglov för tillbyggnad av fritidshus om 41,8 m² BYA. Redogörelse för ärendet Fastigheten är idag bebyggd med ett fritidshus och två uthus/komplementbyggnader. Ansökan avser bygglov för tillbyggnad av fritidshus med 41,8 m² BYA till totalt 100 m² BYA. Motivering av beslutet Fastigheten Djupvik xxx är enbart 668 m² stor och styckades år 2009 hos Lantmäteriet efter att dåvarande ägare hade beviljats ett förhandsbesked hos byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden var inledningsvis negativ till förhandsbeskedet på grund av att de såg en risk för svårigheter för att kunna bebygga fastigheten planenligt. Sökande skickade därför in några förslag på husritningar som gick att uppföra planenligt. Byggnadsnämnden ändrade därmed sitt ställningstagande och godkände förhandsbeskedet.
Sammanträdesprotokoll sid 12 (15) Denna ansökan om bygglov strider mot gällande detaljplan avseende - att tillbyggnaden avses placeras 3,74 m respektive 2,909 m från fastighetsgränserna mot gällande 4,5 m. För byggnadsplaner som är upprättade innan 1987 ska 39 byggnadsstadgan gälla som en planbestämmelse. Enligt 39 byggnadsstadgan ska byggnad placeras på tomten så att den lämpligen ansluter till övrig bebyggelse på den ansökta tomten och bebyggelse på närbelägen mark. Byggnader som inte sammanbyggs eller kan förväntas komma att sammanbygggas med byggnad på granntomt, bör inte läggas på mindre avstånd från gränsen mot denna än som motsvarar hälften av den för byggnaden tillåtna största höjden, och ej närmare gränsen än 4,5 m. Byggnadsnämnden kan medge undantag från dessa bestämmelser, om det finns påkallat av särskilda skäl samt kan ske utan men för granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet eller trafiksäkerhet och utan att ett lämpligt bebyggande av området försvåras. Kan åtgärden inverka på förhållanden på angränsande tomter, ska dess ägare höras i saken. Sökanden har inkommit med skriftliga medgivanden från berörda grannar att de godkänner ansökt åtgärd. Ansökan bedöms därmed uppfylla kraven för bygglov enligt 9 kap 30 PBL. Beslutsunderlag Ankomstdatum Tjänsteskrivelse 2016-09-14 Nybyggnadskarta 2016-08-03 Plan- och fasadritning, rev 2016-07-30 Ansökan bygglov 2016-07-05 202 Remissinstans: Länsstyrelsen i Kalmar 391 86 KALMAR Alböke (dnr. 2015-352), Yttrande över ansökan om tillstånd för täktverksamhet Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker ansökan om tillstånd för täktverksamhet med motivering enligt nedanstående yttrande. _ Sammanfattning av ärendet Mysinge Stenhuggeri AB har till länsstyrelsen i Kalmar lämnat in en ansökan om tillstånd för utökad täktverksamhet på rubricerade fastigheter. Pågående verksamhet har tillstånd till och med 2019-05-01 enligt länsstyrelsens beslut daterat 2004-03-25.
Sammanträdesprotokoll sid 13 (15) Ansökan inkom till länsstyrelsen den 16 september 2015 och har därefter kompletterats enligt kompletteringsföreläggande. Ansökningshandlingar inklusive kompletteringar har nu översänts till samhällsbyggnadsnämnden. Länsstyrelsen anhåller om nämndens yttrande enligt remiss daterad 2016-08-24. Den ansökta åtgärden innebär fortsatt verksamhet inom befintligt täktområde samt en utökning av täktområdet med ca 3,6 ha enligt huvudalternativet, dvs alternativ 1 i reviderad täktplan. Tillstånd söks för 25 års verksamhet räknat från och med 2019-05-02. Den totala mängden kalksten som beräknas brytas under den sammantagna verksamhetstiden är 697 000 ton. Sökanden yrkar på tillstånd för att bryta 14 000 ton sten per år med ett maximalt uttag av 36 000 ton sten enstaka år. I ansökan ingår även en anmälan om krossverksamhet med klassningskod C 10.50. Primärmaterialet används huvudsakligen bland annat till inredningsmaterial och murar, sekundärmaterialet krossas för anläggningsändamål. Täkten är belägen på Alböke alvar strax öster om landborgskrönet ca 350 m från strandlinjen. Närmaste by är Alböke ca 1 km öster om täkten. Närmaste bebyggelse består huvudsakligen av fritidshus i Gullehamn, drygt 500 m nordväst om täkten. Inför fortsatt verksamhet kommer en bullervall anläggas i den norra delen av befintligt verksamhetsområde. Fastigheterna berörs inte av någon detaljplan eller områdes-bestämmelser. Verksamhetsområdet omfattas inte av strandskydd och ligger på så pass långt avstånd från närmsta naturreservat och Natura 2000-område att det inte bedöms föreligga någon risk för påverkan. Området ligger inom riksintresse för naturvård och angränsar till riksintresse för kulturmiljö i norr. Eftersom det redan pågår stenbrytning i området bedöms inte den ansökta verksamheten medföra någon risk för påtaglig skada på de utpekade områdenas miljöer och värden. Hela Öland omfattas av riksintresse för det rörliga friluftslivet, och inte heller detta intresse bedöms påverkas negativt. Arbete i täkten ska bedrivas dagtid helgfria vardagar under avgränsade perioder två gånger per år, vanligtvis vår och höst. Krossning kommer inte ske i juni, juli eller augusti. Sprängning undviks så långt det är möjligt. Täkten kommer inte att ha kontakt med grundvattnet då grundvattenivån ligger lägre än täktbotten. Ytvatten som samlas i täkten kommer under brytningsperioderna pumpas till våtmarksområdet öster om täkten. Inventeringar indikerar att detta kan ha en positiv effekt på våtmarkens status och artsammansättning. Den planerade verksamheten kan utgöra en potentiell risk för negativ påverkan genom utsläpp av sprängmedelsrester och eventuella oljeläckage i samband med att vatten pumpas till våtmarken.
Sammanträdesprotokoll sid 14 (15) YTTRANDE Den planerade verksamheten kommer att bedrivas inom ett redan ianspråktaget område vilket är att föredra framför att öppna nya täkter. Fortsatt drift på den aktuella platsen kommer inte medföra någon betydande förändring av landskapsbilden då täktverksamhet har bedrivits i området sedan lång tid tillbaka och är en del av områdets kulturhistoria och landskapsbild. Sökanden har genomfört en naturvärdesinventering med fördjupade artinventeringar avseende grodor, fåglar och insekter, samt en kulturmiljöutredning. Sammantaget visar dessa utredningar att den planerade verksamheten kan bedrivas utan att risk föreligger för att de olika natur- kultur- och miljövärdena i området skadas. För att minska påverkan för boende och besökande i området bedrivs arbetet i kampanjer under vår och höst. I redovisad miljökonsekvensbeskrivning görs en bedömning av ett antal miljökonsekvenser. De aspekter som behandlas där är: markanvändning, boendemiljö, landskapsbild, geologi, naturvärden, yt- och grundvatten, friluftsliv, kulturmiljö, infrastruktur samt utsläpp till luft och vatten. Påverkan på geologiska värden bedöms bli stor eftersom stenbrytning innebär en förlust av bergmaterial som inte kan återbildas. Ingreppet skadar dock inga omistliga geologiska värden och verksamheten kommer bedrivas i redan ianspråktaget område vilket är bättre än att öppna nya täkter. För övriga aspekter ovan bedöms påverkan i samtliga fall bli liten och i vissa lägen även positiv då verkamheten gynnar vissa arter. Nämnden anser att sökanden genom redovisade undersökningar har visat att verksamheten kan bedrivas utan risk för påtaglig skada på natur- och miljövärden. Utifrån detta underlag ställer sig nämnden positiv till den planerade verksamheten. Beslutsunderlag Samrådsunderlag inkommet 2015-03-27 Tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning inkommen 2015-09-25 Kompletteringar innehållande en utredning av skyddade arter inkommen 2016-08-25 203 Skyltar tillstånd och tillsyn, information Förvaltningen informerar om vilka lagar som gäller för skyltar. I Sverige är det fyra lagstiftningar som reglerar skyltning: Plan- och bygglagen (PBL), Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (LGS), Väglagen (VL) och Vägmärkesförordningen (VF). Samhällsbyggnadsnämnden hanterar tillstånd och tillsyn av skyltar inom detaljplanerat område (vägmärken kräver inte bygglov). Skyltar utanför detaljplanerat område kräver inte bygglov och byggnadsnämnden saknar därmed möjlighet att ingripa.
Sammanträdesprotokoll sid 15 (15) Utanför detaljplanerade områden och utanför vägområdet får kommunen utöva tillsyn enligt lagen om gaturenhållning och skyltning. Inom 50 m från vägområdet får kommunen utöva tillsyn enligt väglagen. Kommunen meddelar på begäran om vägvisning till allmänna inrättningar, serviceanläggningar och turistiskt intressanta mål där kommunen är väghållare enligt Vägmärkesförordningen. Dessa lagstiftningar hanteras dock inte av byggnadsnämnden i Borgholms kommun.