Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Inspektionen för vård och omsorg 2016-2018 Datum: 2015-10-23 Diarienummer: 1.5-2489/2015
Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering... 2 3. Godkännande... 2 4. Bakgrund och nulägesbeskrivning... 2 4.1 Process för framtagande av handlingsplan... 2 4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills... 2 4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag... 3 4.4 Utvecklingsbehov... 3 5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål... 4 5.1 Myndighetens kärnuppdrag... 4 5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget... 4 6. Genomförande... 6 6.1 Organisering och styrning... 6 6.2 Kompetensförsörjning... 6 6.3 Samverkan... 7 6.4 utvärdering... 7 6.5 Hållbarhet och lärande... 7 6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar... 7 7. Mål- och aktivitetslista... 8 8. Bilaga... 15 1
1. Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorgs arbete med jämställdhetsintegrering planeras att ske genom ett antal fokusområden: bemötande och kommunikation, analys och statistik, tillsynsmetoder, beslut samt styrdokument. Kopplat till dessa fokusområden finns mål för arbetet samt ett antal aktiviteter som ska genomföras i verksamheten. Exempel på aktiviteter är utbildning i jämställt bemötande och kommunikation, framtagande av könsuppdelad statistik, utveckling av tillsynsmetoder som används i inspektionsverksamheten samt granskning av beslut och styrdokument. 2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Anna Carlström, utredare generaldirektörens stab 010 788 50 13 anna.carlstrom@ivo.se 3. Godkännande Gunilla Hult Backlund Generaldirektör 4. Bakgrund och nulägesbeskrivning 4.1 Process för framtagande av handlingsplan Framtagande av planen har skett i projektform med en projektledare placerad vid generaldirektörens stab och en arbetsgrupp bestående av representanter från i stort sett alla delar av myndighetens verksamhet. Representationen har varit både medarbetare och chefer varav somliga i den senare gruppen ingår i myndighetens ledning. Planen med behov, mål och aktiviteter är formulerade tillsammans med de funktioner och medarbetare som ska genomföra dem. Projektets styrgrupp har bestått av representanter för myndighetens ledning. Utöver detta har förankring av arbetet och planen skett hos generaldirektören och myndighetens ledning vid ett par tillfällen. IVO har deltagit vid de utbildningstillfällen och nätverksträffar som det nationella sekretariatet för genusforskning har anordnat. Utöver detta har en representant för sekretariatet besökt IVO:s ledningsgrupp där också delar av arbetsgruppen närvarade. Stödet från det nationella sekretariatet för genusforskning har varit värdefullt i arbetet med att ta fram planen. Möjligheten att ta del av erfarenheter från de myndigheter som haft uppdraget tidigare har också varit positiv. 4.2 Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills IVO inrättades den 1 juni 2013. Under IVO:s två första år har myndigheten bedrivit ett omfattande förändringsarbete mot bakgrund av skälen för inrättandet av myndigheten. Fyra prioriterade utvecklingsområden identifierades som ram för förändringsarbetet: förstärkt organisationskultur, effektivare ärendeprocesser, utvecklad analys och kunskapsåterföring och mer träffsäker riskbaserad tillsyn. I det arbetet har inget systematiskt jämställdhetsintegreringsarbete bedrivits. Däremot har IVO i början av 2015 beslutat om en hållbarhetspolicy och under året påbörjat ett arbete med att utvidga 2
myndighetens ledningssystem att omfatta hållbarhet. I hållbarhetsbegreppet inbegrips miljömässig hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet inklusive jämställdhet. 4.3 Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag Den lagstiftning som IVO tillsynar och prövar tillstånd mot inbegriper begrepp som lika värde, lika villkor och jämlikhet. I myndighetens verksamhet är dessa principer självfallet viktiga. Innebörden av begreppen utgör också en utgångspunkt i myndighetens riskanalys som ligger till grund för hur IVO planerar och genomför tillsynen (om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från regeringen). Vad gäller kön redovisade IVO 2014 ett särskilt regeringsuppdrag rörande våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Under åren 2012 2013 hade en nationell tillsyn genomförts av Socialstyrelsen av kommunernas, hälso- och sjukvårdens samt kvinnojourernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. IVO tog över uppdraget när myndigheten inrättades den 1 juni 2013. Flera kommuner och landsting/sjukvårdsregioner har sedan dess påbörjat ett utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten i sitt arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Där brister och missförhållanden identifierats har tillsynsmyndigheten ställt krav på huvudmännen att åtgärda dessa. IVO:s uppföljningar under 2014 visade på en positiv utveckling. De åtgärder som vidtagits har sannolikt medfört en förbättrad kvalitet. 4.4 Utvecklingsbehov Vi vet att det råder ojämlika förhållanden mellan kvinnor och män inom vård och omsorg. Kvinnor har inte samma tillgång som män till nyare och dyrare läkemedel. Kvinnor får också i mindre utsträckning än män medicinering enligt de nationella riktlinjerna exempelvis i samband med hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt visar studier att män får färre höftproteser vid vissa former av höftfrakturer jämfört med kvinnor. Det är vanligare att kvinnor jämfört med män råkar ut för kvalitetsbrister och problem i vården. Inom vissa områden drabbas dock män i högre utsträckning än kvinnor, ett område är depression där det påpekats att diagnoskriterierna utgått främst från kvinnors symtom. I många andra sammanhang utgår den medicinska forskningen från en manlig norm. Detta gäller exempelvis operationer av bråck i ljumsken där kvinnor har opererats med den manliga anatomin som utgångspunkt, vilket bland annat lett till högre dödsrisk för kvinnor. 1 Kvinnor och män bemöts på olika sätt och olika frågor ställs till kvinnor och män baserat på de föreställningar om kön som frågeställaren har. Missbruksvården är traditionellt anpassad efter mäns missbruk. Inom socialtjänsten finns också generellt mer kunskap om mäns missbruk än om kvinnors missbruk. Kvinnor har ofta någon form av nätverk trots sitt missbruk medan missbrukande män är mer socialt marginaliserade och utsatta. Det kan vara en förklaring till att kvinnor inte är lika vanligt förekommande bland dem som behandlas för missbruk. Behovet av stöd kan visserligen vara lika stort för kvinnor och män, men uppmärksammas inte lika mycket. Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga som far illa gäller oftare pojkar än flickor. Orsakerna till anmälningarna skiljer sig i viss mån utifrån kön. 2 Det är vård- och omsorgsgivarna som ansvarar för vården och omsorgen och som har i uppgift att säkerställa att patienten och brukaren får de insatser denne har rätt till, oavsett kön. Regelverket som styr vården anger att vård ska ges på lika villkor. Regelverket som styr socialtjänsten anger att socialtjänsten ska främja människornas jämlikhet i levnadsvillkor. IVO måste givetvis förhålla sig till de ojämlika förhållanden som råder mellan kvinnor och män när myndigheten genom sin tillsyn 1 (O)jämställdhet i hälsa och vård. Sveriges kommuner och landsting (2014). 2 Jämställdhetsanalys för social omsorg handledning för utbildare. Sveriges kommuner och landsting (2014). 3
granskar att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Myndigheten har under sina två första år genomfört omfattande förändringsarbete i verksamheten. Jämställdhetsintegrering har inte belysts särskilt i det arbetet. IVO ser jämställdhetsintegrering som ytterligare utveckling av myndighetens verksamhet. Myndigheten kommer därför på ett strukturerat sätt ta reda på hur det förhåller sig i verksamheten utifrån formulerade mål för arbetet med jämställdhetsintegrering. Ett sådant arbete är nödvändigt inte minst för att få en mer detaljerad bild av utvecklingsområden. Det innebär att denna plan med dess mål och aktiviteter kan komma att revideras beroende på om andra behov framträder under arbetets gång. I processen att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering har ett par fokusområden identifierats inom vilka IVO bedömer att det finns utvecklingsbehov på ett eller annat sätt: Bemötande och kommunikation Analys och statistik Tillsynsmetoder Beslut Styrdokument IVO har omfattande kontakter med medborgare, yrkesutövare, patienter och brukare, vård- och omsorgsgivare och andra intressenter varför bemötande och kommunikation är ett viktigt fokusområde. I myndighetens uppdrag ligger att ge vägledning och återföra kunskap från tillsynen, analys och statistik är angelägna förutsättningar för detta. Tillsynen ska bedrivas effektivt och med kvalitet, varför relevanta tillsynsmetoder är viktigt för att utveckla tillsynen. IVO är en myndighet där ett omfattande antal beslut fattas per år, ca 20 000 tillsynsbeslut och 2 500 beslut som rör tillståndsprövning, beslut är därmed ett område i fokus för arbete med jämställdhetsintegrering. Styrdokument är ett relevant område för granskning just för att det påverkar planering och genomförande av myndighetens verksamhet. 5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål 5.1 Myndighetens kärnuppdrag IVO:s uppgift är att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso-och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Som en del av tillsynen ska IVO pröva klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen. Resursmässigt utgör tillsynen den större delen av myndighetens uppdrag. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Tillsynen ska planeras och genomföras med utgångspunkt i egna riskanalyser om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från regeringen. Resultatet av tillsynen ska redovisas till de granskade verksamheterna och till det landsting eller den kommun som berörs. IVO finns till för vård-och omsorgstagarna. Myndighetetens vision är att ha koll, skapa lärande och att göra vården och omsorgen säkrare och bättre. 5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget IVO finns till för vård- och omsorgstagare. I uppdraget ligger att myndigheten genom tillsyn och tillståndsprövning bidrar till en vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet 4
med lagar och andra föreskrifter. Inga osakliga skillnader ska ligga till grund för de bedömningar som görs. I myndighetens tillsynspolicy anges att tillsynen ska göras utifrån ett patient- och brukarperspektiv. Tillsynen präglas av tydlighet, trovärdighet och integritet och värnar uppdraget utifrån den statliga värdegrunden. Det innebär att tillsynen kännetecknas av: Rättssäkerhet, dvs. att tillsynen utgår från lagar och andra föreskrifter samt att likvärdiga bedömningar görs i likvärdiga fall. Förutsägbarhet och öppenhet, dvs. att de granskade har insyn i hur och varför tillsynen genomförs. Krav som ställs i myndighetens beslut ska vara tydliga och uppföljningsbara. Oberoende, dvs. att tillsynen inte låter sig påverkas av olika intressenter. Professionalitet, dvs. att tillsynen är kunskapsbaserad. Som anges i den statliga värdegrunden ska den statsanställda utöva sin tjänst med respekt för den enskilda människan. I detta ligger att den statsanställda måste uppfylla krav på ickediskriminering och hänsyn till enskildas personliga integritet. Nyckelord för den statsanställda är i detta avseende jämlikhet, jämställdhet, medmänsklighet och integritet. Vård och omsorg ska bedrivas med utgångspunkt i bl.a. jämlikhet, där kön är en faktor. I sammanhanget är det angeläget att betona att det är vård- och omsorgsgivarna som säkerställer och ansvarar för vården och omsorgen, inte IVO. Inom ramen för sin tillsyn kan IVO uppmärksamma att vård och omsorg ska bedrivas med likvärdiga resultat för den enskilde patienten och brukaren. Detta gäller oavsett kön. I både tillsynen och tillståndsprövningen ska IVO säkerställa att myndighetens bedömningar är sakliga, vilket innebär att exempelvis kön inte ska spela roll när besluten fattas. Som anges tidigare har IVO nyligen avslutat ett omfattande tvåårigt utvecklingsarbete som påbörjades i samband med inrättandet av myndigheten. En ny fas har tagit vid och myndigheten arbetar med den långsiktiga strategiska inriktningen. Mot den bakgrunden bedömer IVO att myndigheten ska ha separata mål för arbetet med jämställdhetsintegrering. Detta arbete ska dock i flera delar integreras i det långsiktiga strategiska arbetet. Målens fokus är samma som identifierade fokusområden: bemötande och kommunikation, analys och statistik, tillsynsmetoder, beslut samt styrdokument. Planen med mål och aktiviteter kan komma att justeras under arbetets gång för att bättre reflektera var myndigheten befinner sig efter det som sker under 2016. IVO:s mål för arbetet med jämställdhetsintegrering är: IVO:s bemötande och kommunikation är jämställd. IVO:s analyser beaktar kön vilket synliggörs i redovisning och återföring. IVO:s tillsynsmetoder är jämställdhetsintegrerade vilket bidrar till utveckling av tillsynen. IVO:s beslut ska vara begripliga och lika ärenden ska behandlas och bedömas lika utan osakliga skillnader baserade på kön. Relevanta styrdokument är jämställdhetsintegrerade och lägger grunden för hur IVO ska arbeta med jämställdhet i det dagliga arbetet. I enlighet med IVO:s hållbarhetspolicy ska myndighetens verksamhet präglas av hållbara arbetssätt. Myndigheten ska arbeta aktivt för att ständigt förbättra sin miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhet. Utgångspunkten i IVO:s arbete med jämställdhetsintegrering är en hållbar verksamhet där 5
myndigheten bidrar till att skapa jämställdhet. Sett utifrån de jämställdhetspolitiska målen 3 är den övergripande önskvärda effekten att IVO:s verksamhet genom myndighetens mål för jämställdhetsintegrering bidrar till att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I myndighetens bemötande av, och kommunikation med, olika aktörer kan finnas dimensioner av makt och inflytande, vilket anknyter till jämställdhetspolitikens första delmål. Det gäller även i hur IVO återför kunskap från tillsynen likväl som hur tillsynsmetoder tas fram för att utveckla tillsynen, där skillnader mellan könen kan komma att belysas. Även myndighetens beslutsfattande och hur styrdokument lägger grunden för verksamheten, kan inbegripa dimensioner av makt och inflytande. IVO:s verksamhet kan också i vissa fall indirekt - bidra till det andra och det tredje jämställdhetspolitiska delmålen om ekonomisk jämställdhet respektive jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Möjligheten till försörjning och omsorg kan påverkas av en persons hälsa eller sociala situation där vården och omsorgen har betydelse, vilket i förlängningen kopplar till IVO:s verksamhet. I tidigare uppdrag rörande våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld finns koppling till det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 6. Genomförande 6.1 Organisering och styrning Chefen för avdelningen för verksamhetsstöd och styrning (som sitter i myndighetens ledning) äger och förvaltar planen för jämställdhetsintegrering och säkerställer att planen implementeras i aktuell utförarorganisation för att målen ska nås. De aktiviteter som ska genomföras i linjen ansvarar respektive linjechef för. Övriga aktiviteter sker i projektform inom ramen för IVO:s strategiska utvecklingsarbete. Chefen för generaldirektörens stab (som sitter i myndighetens ledning) äger själva regeringsuppdraget och ansvarar för samordningen av återrapporteringarna till regeringen och följer därmed uppdraget från en övergripande nivå. Precis som i IVO:s övriga verksamhet har alla anställda ett kommunikativt ansvar. Det innebär att ansvariga för aktiviteterna i planen även ska se till att kunskapen och resultaten kommuniceras i organisationen. 6.2 Kompetensförsörjning IVO kommer att delta i det utbildningsutbud och erfarenhetsutbyte som det nationella sekretariatet för genusforskning erbjuder. Därtill kommer utbildning om jämställdhetsintegrering erbjudas de medarbetare och chefer som särskilt berörs 2016. IVO bedömer att det då finns störst behov av utbildning. Utbildning följande år hanteras där behov uppstår. Personalenheten kommer vara behjälplig att ta fram förslag på utbildning. Utöver detta finns flera aktiviter i mål- och aktivitetslistan som rör jämställt bemötande. Utgångspunkten där är att detta i stort ska integreras i myndighetens ordinarie utbildningsverksamhet. 3 Målet för jämställhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Därutöver finns fyra delmål. (Prop. 2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123.). 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 6
6.3 Samverkan I framtagandet av planen har IVO tillsammans med Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket tagit initiativ till, och genomfört, nätverksmöten. IVO har även träffat Socialstyrelsen i samma syfte. Under de kommande åren kommer IVO att delta vid de tillfällen för nätverksträffar och erfarenhetsutbyte som det nationella sekretariatet för genusforskning erbjuder. Vid behov kommer IVO ha kontakt med andra myndigheter. 6.4 utvärdering Beslutad plan och aktiviteter ska planeras, genomföras och följas upp under programperioden. Det sker dels inom ramen för IVO:s strategiska utvecklingsarbete, där uppföljningen troligtvis kommer att ske tertialvis för generaldirektören utöver den löpande uppföljningen inom utförarorganisationen. Dels sker uppföljningen inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen för de aktiviteter som genomförs i linjen. Med övergripande samordningsperspektiv från generaldirektörens stab följs arbetet samt att återrapporteringarna till regeringen samordnas där. I samband med delredovisningen i februari 2018 där resultatet av genomfört arbete för 2015-2017 ska beskrivas och analysera görs rimligen en bedömning av eventuella fortsatta behov på området. Ansvariga för aktiviteterna, ansvarig för IVO:s strategiska utvecklingsarbete och planens ägare, chefen för avdelningen för verksamhetstöd och styrning (AC VSS), tar fram de underlag som krävs inför återrapporteringarna. Ansvarig för respektive aktivitet säkerställer också att relevant aktivitet tas med i verksamhetsplaneringen för nästkommande år. I ansvaret ingår även justeringar av aktiviteterna vid behov och att detta rapporteras till AC VSS. Ekonomienheten på avdelningen för verksamhetsstöd och styrning har det övergripande ansvaret för att säkerställa att målen för jämställdhetsintegrering omhändertas i respektive verksamhetsplan under programperioden. Ansvarig för IVO:s strategiska utvecklingsarbete respektive AC VSS ansvarar för eventuella justeringar av målen för jämställdhetsintegrering. AC VSS ansvarar för justeringar av planen i dess helhet. 6.5 Hållbarhet och lärande Samtliga mål för jämställdhetsintegrering är av den karaktären att de ska bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet. För varje mål planeras uppföljning och utvärdering av de tillhörande aktiviteterna under 2018. Detta bedöms kunna ge indikationer på fortsatta utvecklingsområden likväl som att överväganden kommer att göras av hur utvecklad kunskap kan tas om hand i ett längre perspektiv. Ett av målen handlar specifikt om jämställdhetsintegrering av styrdokument. Det är viktigt i syftet att lägga grunden för hur IVO ska arbeta med jämställdhet i det dagliga arbetet. Alla anställda på IVO ett kommunikativt ansvar. Precis som i verksamheten i stort innebär det att ansvariga för aktiviteterna i plan för jämställhetsintegrering även ska se till att kunskapen och resultaten kommuniceras i organisationen. 6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar IVO är en ung myndighet som under sina första två år har bedrivit systematisk utveckling av verksamheten. Förändringsarbetet har omfattat många medarbetare både i kärnverksamheten såväl som på de myndighetsövergripande avdelningarna. Det finns därmed omfattande erfarenhet av utvecklingsarbete. Arbetet med jämställdhetsintegrering kommer att ske i linjen och inom ramen för IVO:s strategiska utvecklingsarbete som tar vid efter det nyligen avslutade tvååriga förändringsarbetet. Planen och aktiviteterna är formulerade tillsammans med de funktioner och medarbetare som ska genomföra dem. Uppdraget är integrerat i verksamheten, det finns utpekade ansvariga för aktiviteterna 7
och planering och uppföljning sker i definierade processer. Detta talar för god måluppfyllelse. De utmaningar som finns handlar om att IVO inte har arbetat med jämställdhetsintegrering tidigare. Det finns därmed ett utvecklingsutrymme vad gäller kunskapsläget. Den främsta utmaningen med de kommande årens arbete med jämställdhetsintegrering är dock de rådande omvärldsfaktorer som IVO påverkas av just nu. 4 Ett hårt tryck på myndigheten med ett ogynnsamt budgetläge innebär att uppdraget med jämställdhetsintegrering kan upplevas som extra arbetsbelastning. 7. Mål- och aktivitetslista 7.1 Mål 1 för arbetet med jämställdhetsintegrering IVO:s bemötande och kommunikation är jämställd. IVO har omfattande kontakter med medborgare, yrkesutövare, patienter och brukare, vårdoch omsorgsgivare och andra intressenter. Det är viktigt att myndighetens bemötande och kommunikation inte missgynnar någon på grund av kön. Genom jämställt bemötande och kommunikation kan IVO bidra till att skapa jämställdhet. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL 7.1.1 Tid: 2016 Genomförande. VSS/Personalenheten 7.1.2 Tid: 2016 Nollmätning (innan genomförd utbildning 7.1.1). 2017 Genomförande. VSS/Kommunikation 7.1.3 Tid: 2016 Genomförande. 2017 Utbildningen genomförs löpande. 2018 Utbildningen Personalen i upplysningstjänsten och barn- och ungdomslinjen genomgår jämställd bemötandeutbildning. Undersökning av medborgarnas upplevelse av bemötande i upplysningstjänsten och barn- och ungdomslinjen (se 7.1.1). Kvalitetsstudie av det faktiska bemötandet. Moment om jämställt bemötande integreras i den kommande tillsynsutbildningen. Upplysningstjänsten och barn- och ungdomslinjen präglas av jämställt bemötande. IVO:s bemötande ska upplevas och vara jämställt. Tillsynsutbildningen är jämställdhetsintegrerad med moment om jämställt 4 Budgetunderlag 2016 2018 Inspektionen för vård och omsorg. 8
genomförs löpande. VSS/Personalenheten Utbildningen framöver innehåller moment om jämställt bemötande. bemötande. 7.1.4 Tid: 2016 Genomförande. 2017 Utbildningen genomförs löpande. 2018 Utbildningen genomförs löpande. VSS/Personalenheten 7.1.5 Tid: 2016 Genomförande. VSS/Kommunikation 7.1.6 Tid: 2016: Genomförande (i början av 2016 för att ge stöd till berörda i uppstarten av arbetet). VSS/Personalenheten 7.1.7 Tid: 2016 Genomförande VSS/Kommunikation 7.1.8 Tid: 2018 Genomförande AC VSS (planens ägare) ansvar för samordningen. Ansvarig för respektive aktivitet säkerställer att underlag tas fram för aktiviteten. Moment om jämställt bemötande integreras i den kommande introduktionsutbildning en. Utbildningen framöver innehåller moment om jämställt bemötande. Utbildning i jämställd kommunikation för kommunikatörer. De medarbetare och chefer som träffas direkt av uppdraget 2016 genomgår utbildning om jämställdhetsintegrering i början av 2016. Utbildning kommande år hanteras där behov uppstår. Personalenheten kommer vara behjälplig att ta fram förslag på utbildning. Granska och jämställdhetsintegrera IVO:s serviceåtagande. utvärdering av genomförda aktiviteter 7.1.1-7.1.7. Introduktionsutbildnin gen är jämställdhetsintegrerad med moment om jämställt bemötande. IVO ska ha kunskap om och beakta jämställdhet vid framtagande av kommunikationsmaterial. De medarbetare och chefer som träffas direkt av uppdraget 2016 har genomgått utbildning om jämställdhetsintegrering i början av året. IVO:s serviceåtagande är jämställdhetsintegrerat. utvärdering är genomförd. 9
7.2 Mål 2 för arbetet med jämställdhetsintegrering IVO:s analyser beaktar kön vilket synliggörs i redovisning och återföring. I IVO:s uppdrag ligger att återföra kunskap från tillsynen till utförare och huvudmän. IVO vägleder också personal i verksamheterna bland annat genom att ge råd med utgångspunkt från tidigare tillsynserfarenheter. Genom att beakta kön i analyserna bidrar IVO till att återföringen av tillsynens resultat kan uttala sig om skillnader om kön. Detta bedöms bidra till att skapa jämställdhet. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL 7.2.1 Tid: 2016 februari Genomförande AU/Register och statistik 7.2.2 Tid: 2016 Genomförande AU/Register och statistik och AU/Analys 7.2.3 Tid: 2016 Genomförande AU/Register och statistik 7.2.4 Tid: 2016 Genomförande. Inledningsvis input i vpprocessen 2017. 2017 löpande 2018 löpande AU/Analys 7.2.5 Tid: 2018 Genomförande AC VSS (planens ägare) ansvar för samordningen. Ansvarig för respektive aktivitet säkerställer att underlag tas fram för aktiviteten. Kartläggning av nuläge och framtagande av könsuppdelad statistik. Behovsinventering och prioritering av områden där könsuppdelad statistik bör användas och bidra till analysen. Vidta åtgärder för att kvalitetssäkra den könsuppdelade statistiken. Jämställdhetsintegrera analysen (som består av den könsuppdelade statistiken, 7.2.1-7.2.3). utvärdering av genomförda aktiviteter 7.2.1-7.2.4. Ökad tillgång till könsuppdelad statistik. Ökad tillgång till könsuppdelad statistik. Ökad tillgång till könsuppdelad statistik. Kön används som faktor i analys där det bedöms vara relevant. På sikt bedöms detta bidra till att återföringen av tillsynens resultat kan uttala sig om skillnader om kön. utvärdering är genomförd. 10
7.3 Mål 3 för arbetet med jämställdhetsintegrering IVO:s tillsynsmetoder är jämställdhetsintegrerade vilket bidrar till utveckling av tillsynen. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Tillsynen ska bedrivas effektivt och med kvalitet, varför relevanta tillsynsmetoder är viktigt. Genom att jämställdhetsintegrera tillsynsmetoder och belysa kön kan IVO utveckla tillsynen och bidra till att skapa jämställdhet. 7.3.1 Tid: 2016 Genomförande. AU/Metodutveckling 7.3.2 Tid: 2016 Genomförande. Vp-17 beaktas. AU/Metodutveckling i samråd med relevant processägare (samt med de regionala tillsynsavdelningarna). 7.3.3 Tid: 2017 Genomförande. De regionala tillsynsavdelningarna 7.3.4 Tid: 2017 Genomförande. AU/Metodutveckling i samråd med relevant processägare (samt med de regionala tillsynsavdelningarna). 7.3.5 Tid: 2018 Genomförande. AU/Analys 7.3.6 Tid: 2018 Genomförande Utveckling av stöd/rutin för att underlätta/ säkerställa att jämställdhetsintegrering finns med i tillsynens metoder. Stödet/rutinen införs i relevant process som en del i vp-17. Delar av inspektionsverksamheten genomförs med stöd av jämställdhetsintegrerade metoder. Uppföljning av hur stödet/rutinen fungerar. Resultaten från de aktuella inspektionerna för 2017 analyseras. utvärdering av Tillsynsmetoderna är jämställhetsintegrerade där relevant. Delar av inspektionsverksamhe ten planeras med stöd av jämställdhetsintegrerade metoder. Delar av inspektionsverksamhe ten är genomförd med stöd av jämställdhetsintegrerade metoder. Stödets/rutinens ändamålsenlighet och funktionalitet är uppföljd. Resultaten från aktuella inspektionerna för 2017 är analyserade. utvärdering är 11
AC VSS (planens ägare) ansvar för samordningen. Ansvarig för respektive aktivitet säkerställer att underlag tas fram för aktiviteten. genomförda aktiviteter 7.3.1-7.3.5. genomförd. 7.4 Mål 4 för arbetet med jämställdhetsintegrering IVO:s beslut ska vara begripliga och lika ärenden ska behandlas och bedömas lika utan osakliga skillnader baserade på kön. IVO är en myndighet där ett omfattande antal beslut fattas varje år. Genom lagenlig och enhetlig handläggning av ärenden utan osakliga skillnader baserade på kön, ska IVO uppfylla krav på rättssäkerhet och kan i detta bidra till att skapa jämställdhet. Besluten ska vara begripliga och följa klarspråk för ökad tydlighet och bättre följsamhet/lärande. IVO ska ha en mer enhetlig beslutsprocess vilket innebär att lika ärenden ska behandlas och bedömas lika. Det ska inte spela någon roll var eller av vem ett ärende blir bedömt. Utgången i ärendet ska bli densamma oavsett var det handläggs. 7.4.1 Tid: 2016 Beaktas i vp-17. 2017 Genomförande VSS/VUE i samråd med processägare. 7.4.2 Tid: Beaktas i vp-18. 2018 Genomförande VSS/VUE i samråd med processägare. 7.4.3 Tid: 2018 Genomförande AC VSS (planens ägare) ansvar för samordningen. Inom ramen för kvalitetsuppföljningen granskas beslut inom relevant ärendeslag med fokus på enhetlig handläggning, begriplighet och kön. Typ av ärendeslag beslutas inför vp-17. Statistiken som tas fram i 7.2.1 7.2.3 kan utgöra en indikation. Beroende på vad resultaten visar kan dessa utgöra fynd för fortsatta åtgärder (7.4.2). Detta ska beaktas i vp-18. Relevanta åtgärder vidtas baserat på eventuella resultat från 7.4.1. utvärdering av genomförda aktiviteter 7.4.1-7.4.2. Beslut inom relevant ärendeslag är granskade med fokus på enhetlig handläggning begriplighet och kön. Relevanta åtgärder är vidtagna. utvärdering är genomförd. 12
Ansvarig för respektive aktivitet säkerställer att underlag tas fram för aktiviteten. 7.5 Mål 5 för arbetet med jämställdhetsintegrering Relevanta styrdokument är jämställdhetsintegrerade och lägger grunden för hur IVO ska arbeta med jämställdhet i det dagliga arbetet. Med jämställdhetsintegrerade styrdokument skapas förutsättningar för jämställd planering och genomförande av verksamheten. Genom användning av jämställdhetsintegrerade och väl implementerade styrdokument som lägger grunden för hur IVO ska arbeta med jämställdhet i det dagliga arbetet kan IVO bidra till att skapa jämställdhet. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL 7.5.1 Tid: 2016 Genomförande. VSS/VUE 7.5.2 Tid: 2016 Genomförande. VSS/VUE 7.5.3 Tid: 2016 Genomförande. VSS/VUE 7.5.4 Tid: 2016 Genomförande. VSS/VUE i samråd med processägare. 7.5.5 Tid: 2017 Genomförande. VSS/VUE 7.5.6 Tid: 2018 Genomförande. Inventering av befintliga styrdokuments relevans avseende jämställdhetsintegrering, samt identifiering av nya behov. Granskning av relevanta styrdokument. Fastställande av eventuella nya styrdokument, t.ex. riktlinjer. Jämställdhetsintegrering av relevanta styrdokument. Uppföljning av hur tillämpningen av jämställdhetsintegrerade styrdokument fungerar. Justeringar/åtgärder av jämställdhets- Relevanta styrdokument och behovet av nya styrdokument är inventerade. Granskning genomförd av relevanta styrdokument. Eventuella nya styrdokument är fastställda. Relevanta styrdokument är jämställdhetsintegrerade. Jämställdhetsintegrerade styrdokument är uppföljda. Justering av styrdokument är 13
VSS/VUE 7.5.7 Tid: 2018 Genomförande AC VSS (planens ägare) ansvar för samordningen. Ansvarig för respektive aktivitet säkerställer att underlag tas fram för aktiviteten. integrerade styrdokument vidtas med anledning av uppföljningen 7.5.5. utvärdering av genomförda aktiviteter 7.5.1-7.5.6. genomförd. utvärdering är genomförd. 14
8. Bilaga Utdrag från regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Inspektionen för vård och omsorg Övriga uppdrag Inspektionen för vård och omsorg ska redovisa en plan för hur myndigheten avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering under 2016-2018 i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (prop. 2012/13:1 utg.omr. 13, bet. 2012/13:AU1, rskr. 2012/13:123). Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål och de aktiviteter som myndigheten avser att genomföra under perioden. Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 2 november 2015. Redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen ska ske i myndighetens årsredovisning för 2016-2018. Myndigheten ska även lämna en delredovisning senast den 22 februari 2018 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) där resultatet av genomfört arbete för 2015-2017 beskrivs och analyseras. 15