2. a. Då den burrar upp sig samlas luft under fjädrarna som sedan hjälper fågeln att hålla värmen. c. Den kan då söka mat på stora områden.



Relevanta dokument
RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Ormar. Malmö Naturskola

Vad ska ni kunna om djur?

Allt om årstiderna - Vintern

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Så gör djur - tre avsnitt

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Fåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

På besök i rovdjurens land

Biologi Livets utveckling

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

DÄGGDJUR. Innehåll. Malmö Naturskola

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

Boris flyttar in ULF SINDT

FÅGLAR. På fågelspaning med. Ulf Nilsson och

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

ENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Välkommen till vår skog!!!

Skogstomten Stures dagbok

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

Allt om årstiderna - Hösten

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Leken som pedagogiskt verktyg A26 Ute är inne 2015

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Minifakta om djurungar i staden

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Facit till Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 3

Päls med många funktioner

Minifakta om djurungar hemma

Boris flyttar in ULF SINDT

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Allt om årstiderna - Våren


FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!

5. Jag har grått hår. 4. Jag gillar gräs. 6. Jag gillar att ut forska i värd. 3. Jag hopar fram inte gå.

SKOGSLEKAR I TYRESTA

Barnens fågelbok. Tecknade bilder och digitala berättelser

Åsnebyns microzoo-slinga

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga.

7 Etologi hur gör djur?

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

1. Storfläckig pärlemorfjärlil X. Påfågelöga 2. Amiral.

Stora öron och långa fingrar

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Säg har du sett var jag blev av? Tittut! Säg har du sett, har du sett här är jag. Tittut! Här är jag! Tittut!

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.

Projektnr VVF Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN HEGAS

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack.

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kapitel 1 Kapitel 2 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som

DÄGGDJUR. Utter. Utter

1. Vad är allemansrättens

Örebro kommun Kommunstyrelseförvaltningen/ Centralt skolstöd orebro.se/naturskolan Instagram: naturskolan

Fåglar i närområdet Årskurs 1-2 MALMÖ STAD

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Reportage Näsängen september 2016

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

ENKEL Teknik 14. Enkla maskiner. Art nr 517

Välkommen till Västergården på Hjälmö

LÄTTLÄST. Skogstrollens stig STORE MOSSE NATIONALPARK

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Transkript:

29 Hur övervintrar fåglarna? 1 a 4 h 47 min b 19 h 13 min c 5 C d Det finns inte så mycket mat, dessutom är det svårare att hitta mat när det är mörkt Det är kallt 2 a Då den burrar upp sig samlas luft under fjädrarna som sedan hjälper fågeln att hålla värmen b Det håller fågeln varm c Den kan då söka mat på stora områden 3 vingpenna fjäder dun 5 a+b Stannfåglar: 1 domherre, 2 gråsparv, 3 skata Flyttfåglar: 1 sädesärla, 2 bofink, 3 ladusvala 6 kråka: A,B,C,D,E,F domherre: D grönfink: D sädesärla: E sprvhök: B,C,G 30 Stannfåglar och flyttfåglar 1 a gråsparv sädesärla c gråsparv stannfågel sädesärla flyttfågel d gråsparv bilden till höger sädesärla bilden till vänster e Fåglar som äter insekter hittar inte mat i Finland på vintern Fåglar som äter frön hittar mat i Finland även på vintern 2 c Stark, kort näbb Lång och smal näbb 3 Näbben är inte tillräckligt hård för att få sönder frön 4 15 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

5 a Den svartvita flugsnapparen b Den hittar inte insekter att äta på vintern c Frön 6 g s a t j ä d e r s e p t o f s m e s ä b a a l d u v a n d o r l s s k a t a e ö v g v i g k o d s r d o m h e r r e ä n y t ö t å m u r t r e j n a k o r l a r v o a k a j a a l o t a l l t i t a 31 Kråkan, skatan och kajan 1 a kråka städer och nära människor allätare: matrester, frön, bär, snäckor, insekter, spindlar, ödlor öppet bo av kvistar och ris uppe i ett barrträd b skata städer och nära människor allätare: (se ovan) klotformat bo i gran eller tätt lövträd c kaja städer och nära människor allätare: (se ovan) i skrymslen och vrår i byggnader, sida vid sida 2 skatan kråkan 3 Storvuen fågel Kraftig näbb Trivs i städerna Allätare Trivs i flock 5 I stora skogar, nuförtiden även på soptippar Allätare: insekter, maskar, sopor, döda djur Bo av ris i träd eller i bergsklyftor Skogar, på vintern även nära människors hus och byggnader Bär, insekter, fågelägg och ungar, maskar, ekollon Bo av ris i ett träd, vanligen i en gran I norra Finland, vidsträckta ödemarker Bär, frön från tall och gran, insekter, fågelägg och ungar Byggs i en låg gran eller tall 16 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

32 Mesar 1 1 blåmes 2 talgoe 3 talltita 4 tofsmes 2 a talgboll b havrekärve c krossade nötter d solrosfrön 3 Mesarna är stannfåglar (flyttfåglar överstruket) 4 a Tredje fån vänster b Både insekter och frön 5 Den ger ett varningsläte och hela mesflocken flyger i väg 6 a b Hålbyggare 7 a Bild nere till vänster: Gömt nära buskar och träd, byggt så att fåglarna inte kan lämna sin avföring i maten, b Bild uppe till vänster: Dåligt med gömställen kring fågelbrädet Bild uppe till höger: Fåglarna lämnar avföring på fågelbrädet Avföringen kan sprida sjukdomar Bild nere till höger: Fågelbrädet är i fara för katten 33 Ekorren 1 a Ryggradsdjur b Egenvarma c De ger dem di 2 Vassa klor, lång svans att styra med, starka bakben att hoppa med 3 sommar: brun vinter: grå 4 Den har en färg som liknar naturens färger, därför har fiender svårt att upptäcka den 5 a Dag b Granfrön och tallfrön 6 De kan hitta mat på fågelbräden Människor matar ekorrarna 7 Ekorrens bo är varmt, speciellt då den täpper till öppningen På vintern kurar den ihop sig 8 Ekorren bygger sitt bo av kvistar och mossa högt uppe i en gran/tall Ekorren kan också ha sitt bo i ett övergivet skatbo eller i en fågelholk eller på en vind 17 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

Ungarna föds på våren Ungarna är då blinda och nakna och inte längre än en tändsticka Honan sköter dem dag och natt under ett par månader 9 a Flygekorre b Med hjälp av ett hudveck c Natt 10 Eftersom den är så ovanlig 12 I N U M B J Ö R N G J R U J V A R G E U R S U T R E P L M Ä N N I S K A K M V Å T A K O S O A A T Ä H A R E T R L O L U T R L T T U S G N T E L V I N K A D I S K 34 Mårdhunden 2 Rätt alternativ är: a ryggradsdjur b däggdjur c går i ide till vintern d allätare e nattdjur 3 Utbredning: Hela Finland, ända upp till södra Lappland Miljö: Stränder, skogar, i utkanten av åkrar Bo: I ett övergivet rävgryte, eller i en håla som den själv grävt Äter: Maskar, bär, insekter, säd, möss och sorkar Fiender: Människan 4 b Från Ryssland 5 Den sover vintersömn Den har ett tjockt lager fett under pälsen som håller den varm och ger den näring 6 Rätt alternativ är: Den springer långsamt Den kan inte gömma sig Den har svaga käkar och kan därför inte försvara sig med tänderna 7 a ödaln b mårdhunden c ekorren d igelkotten e haren 35 Igelkotten 1 a insekter, larver, maskar, sniglar, snäckor, grodor, ödlor b Inget av djuren c Eftersom det inte finns någon föda i naturen för dem 18 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

2 Räv, grävling, mård, berguv 3 Den puffar på den ihoprullade igelkotten tills den måste sticka ut huvudet eller magen 4 vintersömn Djuret kan vakna under vintern Djuret behöver ett tjockt späcklager för att klara vintern Djurets temperatur sjunker endast några grader vinterdvala Djuret är medvetslöst Djuret behöver ett tjockt späcklager för att klara vintern Djurets temperatur sjunker till nära noll grader 5 Den har ett tjockt fettlager 7 Vintersömn Rör sig hela vintern Vinterdvala Vintersömn Repetera 1 1 mesar 2 ryggradslösa 3 dvala 4 flyttfågel 5 däggdjur 6 rovdjur 7 allätare 8 skyddsfärg 9 ödla 10 dia 11 mårdhund 12 fettlager 13 hanne 2 a skata b kaja c kråka d gråsparv e talgoe f tofsmes g talltita h sädesärla 36 Kilen, ett lutande plan 1 2 1 skruv 2 kniv 3 sa 4 spik 5 ya 6 stämjärn 19 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

3 a Bilden nere till vänster: alternativet till vänster Bilden nere till höger: alternativet till höger Bilden uppe till vänster: alternativet till höger Bilden uppe till höger: alternativet till höger c Mindre kraft behövs för att utföra ett arbete 4 Han kan använda plankorna för att bygga ett lutande plan från golvet upp till släpvagnen 37 Hävstången 2 a+b c Bilden till höger 3 1c Punkt 2 För att punkt 2 är längre bort 2b Punkt 2 För att det är närmare stödpunkten 4 försök 2 För att den del av linjalen där gemet ligger är längre 38 Hjulet 1 a sulky b traktor c cykel d skottkärra e rullbräda 3 a 1 Bilden till höger 2 Bilden till vänster b Hjulet används 4 a b c 5 De fungerar som hjul och gör att det blir lättare att dra boken 3 2 2 2 3 39 Elastiska fjädrar 1 Hoppmatta Spänner tyget Råttfälla Smäller ihop fällan Klädnypa Drar ihop delarna Dörrhandtag Lyfter upp handtaget Slangbella (Stritsa) Får stenen att flyga iväg 2 En fjäder är ett redskap som vill återgå till sitt ursprungliga läge då den trycks ihop/spänns 20 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

3 c Stötdämparen trycks ihop och stöten blir lindrigare 4 a Fjädern lindas runt bakre aeln och åker iväg då man släpper bilen, eftersom fjädern vill återgå till sitt ursprungliga läge 5 c Gummibandet 40 Cykeln 1 1 broms 2 styrstång 3 pedal 2 Övre bilden låg väel uppförsbacke Nedre bilden hög väel nedförsbacke 3 1 stötdämpare 2 sadel 3 däck 41 Hållbara konstruktioner 1 stav flaggstång trafikmärke ben oljeborrningsplattform fyr 2 a b Då skulle den inte vara lika hållbar 3 a Paris 1889 320 meter smidesjärn fackverk Repetera 1 Fackverk Det används i torn och broar Hävstång Den är en stång som används för att göra arbetet lättare Fjäder Den försöker återgå till sitt ursprungliga läge, då den trycks ihop eller spänns Kugghjul Det används för att överföra kraft i olika maskiner och apparater Kil Den är ett lutande plan Vridpunkt Den är den punkt mot vilken hävstången placeras Ihåligt rör Det är mycket hållbart, eftersom det tål att böjas och kan bära upp stor tyngd 42 Vi är alla olika 3 b Tet för vanlig klass c Tet för anpassad undervisning har mera luft mellan styckena och viktiga ord är markerade med fet stil 21 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

43 I samma skola 1 a O L E b E M M A K A J P I A 2 a T A L L G R A N b 3 a Diabetessymbol b Rätt alternativ: Regelbundna måltider, Blodsockermätning, Insulinmedicin 44 Tryggt och säkert hemma 2 b Elstöt, brännskador c Där små barn inte kan komma åt dem högt uppe eller i ett låst skåp 3 a De kan vara både frätande och giftiga c 112 d 09-4711 4 a Giftigt ämne i ögat b Förgiftning c Brännskada 47 Hunden 1 Först lär den sig att uträtta sina behov på en tidning och sen ute Den behöver mycket beröm då den gör rätt! Färdig hundmat eller risblandat med kött/fisk Rent vatten att dricka, pälsen ska borstas, den ska vaccineras, klorna ska klippas, öronen ska putsas Den vill inte vara ensam länge Den behöver motion Den behöver en trygg, lugn plats Valpen ska vänja sig vid halsband Den ska lära sig att gå bredvid sin ägare Den ska vänjas vid främmande hundar och människor Te bita, skälla, ställa till en oreda hemma 48 Katten 2 a F R R F R F R b Katten trivs ensam Katten har god hörsel Katten är ett vanligt djur 22 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

3 a Den slickar pälsen och reder upp trassel med tänderna b Bla för att den vill bli av med lukten av människa 6 a Pupillerna utvidgar sig i mörker b Katten kan dra in klorna, eller sticka ut dem c Den äter fisk, kattmat, kött, möss Den dricker vatten 49 Fakta om små sällskapsdjur Hund Färdig hundmat, kött, fisk, ris Te motion, pälsborstning Katt Kattmat, kött, fisk Ge mat och vatten Katten vill kunna gå ut Kanin Hö, grönsaker, maskrosor Buren ska städas etc Hamster Frön, grönsaker, kött, frukt Buren ska städas varje dag Hamstern vill också vara lös på golvet Gerbil Frön, grönsaker, rötter, frukt Buren ska städas 1 gång i veckan Den ska ha möjlighet att bada i sand Marsvin Frön, grönsaker, frukt, hö, färskt gräs Buren städas 2 ggr/vecka Undulat Frön, grönsaker, frukt Buren städas dagligen Där ska finnas leksaker Buren täcks över till natten Berberskink Larver, maskar, insekter, kött, frukt Bor i ett terrarium med värmelampa 50 Oinbjudna gäster 1 Silverfisk Sågtandad plattbagge 1 cm 2,5 4 mm Grå Brun Fuktiga avlopp Köksskåp, i matförpackningar 23 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

Dammkvalster Mikroskopiskt liten Brun Sängar Husmus Ca 10 cm Brun Byggnader, förråd 2 tänder lampan städar skåpen för ut sängkläderna då sätter ut fällor eller gift det är minusgrader Repetera 1 c c c c a a 51 Myror 1 känselspröt huvud mellankropp bakkropp fasettögon 3 par ben 2 Luktsinne, känselsinne, värmesinne 3 Ett hårt skal 4 a Andra insekter och deras larver, honungsdagg b Först biter de bytet och sprutar sedan in myrsyra i bytet 5 Myrorna får honungsdagg från bladlössen Myrorna äter insekter och skyddar alltså lössen mot dessa 6 De är beroende av varandra och har en tydlig arbetsfördelning 7 Bygger stacken, skaffar mat till alla i samhället och försvarar stacken De sköter äggen, larverna och pupporna 8 Rovinsekter, spindlar, fåglar, ödlor, igelkottar, spillkråkor, björnar 24 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

52 Flugan 1 a Fasettögon Känselspröt Sugsnabel 2 vingar Fötter (med dynor) b Flugan ser dåligt, men uppfattar rörelser lätt c Den kan gå på hala ytor och i taket 2 Eftersom den lätt uppfattar rörelser och hinner fly 3 Den kan bara äta flytande föda, därför löser den först upp maten med saliv och suger sedan upp den med sin sugsnabel 4 a ägg larv puppa färdig fluga b Fullständig metamorfos 5 Större och färggrannare än en husfluga 6 Bla spindlar, ödlor, grodor, och fåglar 7 Den sprider bakterier och virus som kan ge smittosamma sjukdomar 53 Fjärilar 1 a främre vingar sugsnabel fjäll bakre vingar b Den suger näring med sugsnabeln 2 a Dagfjärilar Nattfjärilar b Nattfjärilarna är tjockare och hårigare Dagfjärilarna är färggrannare 3 a 1 Honan lägger ägg 2 Larv som äter blad och väer snabbt 3 Larvskinnet har spruckit och innanför finns en puppa 4 Inne i puppan utvecklas fjärilen Fjärilen kryper ut ur puppan 5 Den vuna fjärilen flyger i väg b Fullständig metamorfos 25 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

4 Tända en lampa, nattfjärilarna flyger mot ljuset 5 a Med hår och taggar Många larver har också bra skyddsfärg b Den för vingarna mot varandra så att de granna färgerna inte syns 6 N D D D N N 54 Några dagfjärilar 1 a+ b Citronfjäril Sorgmantel Kålfjäril Amiral Nässelfjäril 2 a Den övervintrar te i en hålighet i ett träd sorgmanteln Den är en vanlig fjäril kålfjärilen Dess larver äter löv från träd sorgmanteln Den är en flyttfjäril amiralen Den kan vakna ur vinterdvalan redan i mars nässelfjärilen Den är en skicklig och uthållig flygare amiralen 3 Nässelfjäril: Kålfjäril: på vindar och i uthus som puppa nässla blad av olika kålväter blomnektar blomnektar Sorgmantel: te i trädhålor som vuen vide-, björk-, eller aspblad sav Amiralen: i sydligare trakter, inte i Finland nässelblad nektar, saft från skämda äpplen 26 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

Påfågelögat: som vuen nässla nektar Vinbärsfuksen: som vuen olika vinbärsarter, hallon nektar, björksav 55 Fåglarna häckar 2 Revir 3 a ris, kvistar, gräs, mossa, fjädrar, hår, päls från hund/häst mm b i en hålighet i ett träd eller ett hus, i en fågelholk eller liknande 4 a kalkskal, skyddar emryot gula, ger embryot näring vita, ger embryot näring, skyddar embryot b embryo gulesäck Då fågelungen är färdig att kläckas, hackar den hål på skalet och kryper ut 5 1Göken iakttar rödstjärtens bo 2 Göken lägger ägg i rödstjärtenss bo 3 Rödstjärten ruvar äggen 4 Gökungen knuffar ut de andra äggen ur boet 6 b ris, kvistar gräs, mossa, fjädrar, päls 56 Finkar 2 Det är bra att honan har skyddsfärg då den ruvar äggen 3 Rätt alternativ: Hannen väljer ett lämpligt revir åt sig Reviret är bofinkparets häckningsområde Hannen märker ut revirgränserna med sin sång Hannen kör honan tillbaka in i reviret om hon försöker flyga utanför Hannen uppträder hotfullt mot inkräktare 4 Ungarna äter insekter Som vuen äter bofinken också frön 5 6 e De sjunger inom sina egna revir 27 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

57 Svalor 1 a+b Backsvala: I sluttningen vid skogsbrynet Hussvala: under takskägget Ladusvala: inne i maskinhallen 2 Lerklumpar och strån ihopmurat med spott Lerklumpar 3 Ladusvala Hussvala 4 De fångar flugor och myggor 5 Långa, smala vingar (skickliga flygare), men klena ben 6 a Europa b Ladusvalan c (södra) Afrika b De måste hitta mat på vägen Det är tungt att flyga över stora vattenområden c Stormar, matbrist, kyla, rovdjur, jägare mm 58 Lökväter 1 a 1 Blomma I den bildas frö 2 Blad Här produceras den näring väten behöver 3 Rot Suger upp vatten och näring 4 Stam Lyfter bladen mot solen, håller väten stående, vatten och näring transporteras i stammen 5 Lök Näringsförråd, som gör att väten kan börja väa på våren 6 Sidolök Förökning 2 Jordstammen 3 a 1 pistill 2 kronblad 3 ståndare b Pistillen c Med sidolökar 4 C C C B AH G F F C E D 28 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit

59 Björk och rönn 1 a+b Glasbjörk Vårtbjörk rundare blad spetsigare blad uppåtsträvande grenar hängande grenar häkvastar 2 1 Honhänge 2 Hanhänge 3 a I honhängena b För att det inte finns nektar c Fröna sprids lättare med vinden då bladen inte är i vägen d Med vinden e Bara en liten del av fröna landar på vätdugliga platser 4 1 kronblad 2 pistill 3 ståndare 5 a Det fastnar på insekter, som för pollenet vidare b Insektpollination c I rönnbären d Med fåglarna: de äter bären och sprider fröna med sin avföring 6 1 bladanlag 2 blomanlag 3 kvistanlag 7 a Låg pollenhalt b Det fanns mera björkpollen i luften: måttlig pollenhalt d Al, hassel, björk, gräs e Gråbo Repetera 1 1 pistill 10 rönn 2 backsvala 11 arbetsmyror 3 hänge 12 häckar 4 gula 13 tulpan 5 vindpollination 14 fink 6 bo 15 revir 7 lök 16 metamorfos 8 fasettögon 17 sorgmantel 9 stannfågel 18 spyfluga 19 skata 20 göken 21 ägg 2 Citronfjäril Nässelfjäril Vårtbjörk Rönn Bofink Bergfink Ladusvala Hussvala 29 Söderströms: Utkik 1 Arbetsbok, facit