DÄGGDJUR. Innehåll. Malmö Naturskola

Transkript

1 DÄGGDJUR Innehåll Ekorre... 2 Fladdermus... 3 Hare... 4 Igelkott... 5 Kanin... 6 Mullvad... 7 Mus... 8 Rådjur... 9 Råtta Räven

2 Ekorre Sitter ekorren alltid i granen? Ekorren trivs bra i barrskogar men du kan ofta se dem i lövskogar, i parker och trädgårdar också. Det är lätt att känna igen en ekorre då du ser "den långa ludna svansen". Svansen använder ekorren till att hålla balansen och styra med när den springer och hoppar uppe i träden. Svansen används även som ett varmt och skönt täcke när den sover. Har du tänkt på att ekorren har ganska stora ögon som sitter högt upp på huvudet? Då kan den se bra runt omkring och lättare undvika djur som vill äta upp den. Några av ekorrens fiender är mård, hök, uggla och räv. En ekorre kan sitta alldeles blickstilla i en halvtimme för att lura en rovfågel. Om ekorren blir jagad av en mård skriker den högt och flyr ut på de tunnaste grenarna i trädet. Mården är för tung att våga ge sig ut på de tunna grenarna. När vintern närmar sig byter ekorren päls. Pälsen blir gråare till färgen och även tätare så att den kan hålla värmen bättre. Ekorren är en riktig samlare. Den samlar nötter och ekollon som läggs på olika platser. När vintern kommer finns det mat i förråden. Om det skulle behövas kan den gräva hål i snön för att få upp den gömda maten. Vuxna ekorrar kan lukta sig till tallkottar som ligger 30 cm ned i marken. Det händer även att vissa matförråd glöms bort. På så sätt kan det börja växa olika växter på lite underliga platser ibland. Ekorren är duktig på att skala gran- och tallkottar. En ekorre kan faktiskt hinna skala ett par hundra kottar under en enda dag. Det är fröna som finns inuti kottarna som den äter. Ekorren är en gnagare med grova framtänder. Tänderna är ofta skarpa och liknar en skruvmejsels spets ute i änden. På framsidan av tänderna har ekorren, precis som vi människor, vit hård emalj. På baksidan slits tänderna eftersom de gnager på hårda nötter. Tänderna växer ut efterhand så att de alltid har rätt längd. Ekorren har vassa klor på sina fötter. Den är en skicklig klättrare och när den klättrar rakt nedför en stam sträcker den ut bakfötternas klor så att den inte halkar. Ekorren bor gärna i gamla håligheter i träd eller i holkar. Den kan även bygga egna bon av kvistar högt uppe i träden som den kan klä med mossa. Visste du att ekorren är en duktig simmare? Ekorrgnag på en kotte 2

3 Fladdermus Går det att sova upp och ner? Ja, fladdermusen hänger i sina bakben med huvudet neråt när den vilar! Nästan alla våra fladdermöss är nattdjur och sover alltså på dagen när vi är vakna. Är de farliga vampyrer? Nej, i Sverige lever fladdermössen enbart av insekter! I vissa länder finns det fladdermöss som suger blod, liksom myggorna. Har fladdermusen fjädrar? Nej, vingarna är tunn hud som växer mellan armarna, benen och fingrarna på fladdermusen Fladdermössen jagar flygande insekter, till exempel nattfjärilar, när det är mörkt. Hur kan de se när de flyger i mörkret? Fladdermössen ser inte så bra men de har stora öron och hör desto bättre. När de flyger i mörkret hör de faktiskt hur de ska flyga! De skickar ut många, höga ljudsignaler cirka 50 signaler per sekund! Dessa ljudsignaler kan vi människor oftast inte höra. När ljudet träffar en husvägg, ett träd eller en insekt studsar ljudet tillbaka som ett eko. Då vet fladdermössen hur de ska flyga. Vissa insekter har lärt sig hur fladdermössen jagar. När de hör ljudet av en fladdermus fäller de ihop sina vingar och faller snabbt mot marken. Då kan det vara svårt för fladdermusen att hitta sitt byte! Fladdermössen brukar inte synas. Dessutom tror många människor nog att det är små fåglar som flyger omkring på sommarkvällarna. Men, fladdermössen börjar jaga i skymningen, när solen är på väg att gå ner. Då sitter oftast fåglarna och vilar för natten. Ställ dig i en park en lugn sommarkväll och titta upp bland träden. Då kanske du får syn på fladdermöss som är ute och jagar! En speciell sorts fladdermus som heter gråskimlig fladdermus, flyttar in till städerna på hösten. Under sommaren lever den på landet. Under höst- och vinterkvällar kan man ibland höra ett klickande ljud. Det låter nästan som en växelcykel. Ljudet är en del av den lilla gråskimliga fladdermusens parnings- eller revirsång. På vinter finns det inga flygande insekter. Då sover fladdermössen djupt. Det kallas för vinterdvala. De blir kallare i kroppen och hjärtat slår mycket långsamt. När det blir vår och varmare vaknar de igen och börjar jaga. Tyvärr har fladdermössen blivit sällsyntare. Det beror kanske på att det är svårare att hitta bra platser att bo eller övervintra på. Du kan hjälpa fladdermössen genom att bygga speciella fladdermusholkar och sätta upp i träden! 3

4 Hare Vet du någon som kan springa lika snabbt som en bil får köra i stan?! Jo, det kan en hare göra! När man är ute och åker bil kan man ofta se ett par långa öron som sticker upp på ett fält. Där sitter en hare och lyssnar. Harens öron är väldigt bra! De kan vridas åt alla håll när ett öra vrids framåt kan det andra samtidigt vridas bakåt. Försök göra det du! Haren kan du känna igen på dess långa öron. Öronen är svarta längst ut på spetsen. Det är inte kaninernas öron, så det är lätt att skilja harar från kaniner. Men, harar är också mycket större än kaniner! I Sverige finns det två sorters harar; skogs- och fältharar. Det hörs på namnet var de trivs! I Skåne trivs fältharen bäst. Det är kanske lätt att förstå eftersom här finns mycket åkrar och fält men lite skog. Harar lever inte tillsammans i grupp som kaninerna gör. Haren har inte heller något speciellt bo. På dagen ligger den och vilar i en liten grop på marken. Då är det oftast svårt att få syn på den. Den ligger alldeles stilla med de långa öronen nedfällda längs ryggen. För att inte något rovdjur, till exempel en räv, ska hitta platsen där den vilar kan haren luras! På väg till viloplatsen hoppar den tillbaka i sitt eget spår och kan också ta långa hopp åt sidan. Då blir räven förvillad och kan inte lukta sig fram till haren! På natten är haren vaken och letar efter mat. Den äter mest gröna växter. Men på vintern, när det inte finns så mycket grönt att äta, kan den gnaga på kvistar eller bark. Harens tänder är vassa som en mejsel! Till skillnad från våra tänder, växer harens tänder hela livet. De slits på insidan när haren gnager och hålls därför vassa. På vintern kan man se vem som bitit av en kvist. Haren knipsar kvisten rakt av som om man klippt med en sax. Hjortdjur, till exempel rådjur, lämnar däremot fransiga kvistdelar efter sig. De har ju inte harens vassa tänder! Du har säkert sett harspillning. Haren lämnar små runda bajskulor efter sig. Vi människor tycker inte att spillningen luktar så mycket. Det beror på att haren är vegetarian och bara äter växter. Ibland kan det hända att haren äter sin egen spillning! Det låter kanske konstigt men för haren är en del av det som finns i spillningen nyttigt. Ibland slåss hanarna om en hona att para sig med. Då kan det hända att de har en boxningsmatch om honan! Hanarna kan nämligen resa sig på de stora bakbenen och slåss med frambenen. Det ser ut som att de boxas! När honan ska föda sina ungar gör hon inget riktigt bo. Hon föder i en liten grop på marken. Mamman lämnar ungarna snabbt och kommer bara tillbaka en gång per dygn för att låta dem dia några minuter. Om hon kommer flera gånger om dagen kan rovdjuren lättare lukta sig till ungarna. Då är det stor risk att de äts upp. Redan efter en månad klarar de sig helt själv! 4

5 Igelkott Igelkottar har funnits i ungefär 50 miljoner år på jorden utan att de har förändrats så mycket till utseendet. Tycker du om att räkna kan du räkna taggarna. När du är klar har du säkert kommit till omkring 6000 till 7000 taggar! De spetsiga hårda taggarna är egentligen hårstrån som har förändrats. De värmer inte men är ett bra skydd mot många faror. Hopkurad igelkott Längst ner sitter taggarna fast i huden. Detta gör dem rörliga så att igelkotten kan resa dem rakt upp som skydd. Igelkotten kan också rulla ihop sig till en boll för att skydda sig. Då är alla mjuka delar, som huvud och tassar, skyddade av taggar åt alla håll! De nyfödda igelkottsungarna har ungefär hundra vita vassa taggar. I början är de täckta av hud så att de inte kan skada mamman. Efter några veckor har ungarna fått taggar som liknar de vuxnas. Det är vanligt att se igelkottar nära människorna. I städerna känner de sig nog tryggare än i skogen. Grävlingen är en svår fiende för igelkotten. I stan kan du träffa på dem i parker och i trädgårdar. Är du riktigt nära kan du höra att de snörvlar när de letar efter mat. När du ser en igelkott har den ofta nosen mot marken. Nosen är alltid fuktig och de har ett mycket bra luktsinne. Den kan lätt lukta sig till en daggmask som är flera centimeter under jorden. Annan mat som den gillar är insekter, sniglar, grodor, fågelägg, frukt, jordgubbar och mycket annat. En igelkott kan t.o.m. äta upp ett humlebo på jakt efter honung. Igelkottarna äter även mat som vi människor lägger ut, till exempel katt- och hundmat, kokt fisk, ägg, pannkakor m.m. Igelkottarna är oftast i rörelse under kvällar och nätter. De kan vandra flera kilometer under en enda natt! Har du en igelkott i närheten där du bor så kan du säkert upptäcka att den gärna går samma vägar varje dag. Igelkottarna vill gärna ha ett eget område som kallas revir. Ibland, när två hanar möts, kan det bli strider. Då fäller de ner sina taggar i pannan och stångar varandra. Om du ser någon igelkott med skadade öron eller framben kan de mycket väl har varit i slagsmål med någon annan hane. När det börjar bli höst äter igelkotten mycket mat varje dag. Det är viktigt att ha ett rejält fettlager innan den går och lägger sig inför den långa vintersömnen. Den sover en djup sömn som kallas dvala. När igelkotten ligger i dvala andas den bara mellan en och tio gånger per minut och hjärtat slår mycket långsamt. Kroppstemperaturen sjunker till strax under tio grader. (När du är frisk har du ungefär 37 grader i kroppstemperatur.) Allt detta gör att igelkotten kan sova ända fram tills vårsolen börjar värma upp den och det börjar bli omkring tio grader varmt ute. Den kan vakna upp några gånger under vintern, men då äter den inget och somnar oftast om igen. Det viktigaste för igelkotten när den vaknat är att få dricka vatten. Mjölk skall man helst inte ge igelkottar eftersom många inte tål det. Visste du att man förr i tiden: - använde igelkottar som borstar i antikens Rom. - trodde att igelkotten bringade lycka till gården på landet och var tomtens lilla gris. - trodde det var bra att peta tänderna med igelkottstaggar. - trodde att igelkotten pallade äpplen i trädgårdarna med hjälp av alla sina taggar. 5

6 Kanin Finns det verkligen något land som är uppkallat efter kaniner? Ja! Det är landet Spanien som har fått sitt namn efter kaniner. Alla tama kaniner kommer från olika raser av vildkanin. Kaninen har stora bakben, men inte lika stora som haren har. Tack vare de stora bakbenen kan kaninen springa fort. När kaninen springer fort kan den snabbt vända åt olika håll. Detta beror på att den har päls på undersidan av tassarna. Då halkar den inte så lätt utan får bra grepp mot marken. Inomhus däremot halkar den lätt på våra plast- eller trägolv. När kaninen blir skrämd kan den stampa med sina stora bakben för att varna andra kaniner. Det finns en viktig skillnad mellan kaniner och harar. Hararna har specialiserat sig att springa fort och kaninerna på att gräva. De vill helst gräva där marken är sandig eller mjuk. Helst ska det även finnas några buskar som skydd i närheten. Vildkaninerna gräver många tunnlar och bohålor. De har flera ut- och ingångar. Kaninens latinska namn betyder ungefär den lille tunnelgrävaren. De lever många tillsammans. Ju fler hålor du ser inom ett område desto fler honor brukar det finnas. När en kaninhona ska föda nya ungar gräver hon en ny gång med en håla. Bohålan klär hon med mjukt gräs och mjuka pälshår från sin mage. Honan diar och sköter om sina ungar en gång per dygn. När hon skött om sina ungar stänger hon igen öppningen med jord. Upptäcker du några ensamma ungar ska du inte tro att honan har övergivit dem. Hon kommer tillbaka! Vildkaninerna kan lätt känna igen varandra på lukten. Under hakan har de en körtel som de gnider mot gräset vid in- och utgångarna. På så sätt kan de lätt hitta rätt. Deras spillning doftar också på ett speciellt sätt och med hjälp av sin doft kan de ta reda på hur gammal kaninen är och vilket kön den är. Doften kan även tala om varifrån kaninen kommer. Det förekommer faktiskt ibland att kaniner skvätter urin på varandra för att visa var de hör hemma. De kaniner som luktar lika hör ihop. Kaninen kan inte svettas som vi människor. De reglerar sin kroppstemperatur genom att andas fortare med öppen mun. Ett annat sätt som hjälper dem är att kall luft som strömmar mot de upprättstående öronen kyler av de fina blodkärlen inne i örat. Det svala blodet kyler i sin tur ner övriga kroppen. Vem kunde tro att kaninen hade kylskåp i öronen?! 6

7 Mullvad Mullvaden lever nästan hela livet under jorden. Därför är kroppen formad för att passa bra att krypa i underjordiska gångar med. För att gräva gångarna använder mullvaden sina framfötter med kraftiga klor som faktiskt ser ut som två spadar! Är det inte mörkt under jorden? Jo, men det gör inget för mullvaden kan lukta och höra mycket bättre än vi människor. Nosen är ganska lång och spetsig men öronen är gömda under pälsen. På svansen, nosen och i pälsen finns speciella hår (som morrhår på katter). Med hjälp av dessa hår, så kallade känselhår, kan mullvaden känna sig fram. Dessutom har den mycket tät päls och på vissa ställen är pälsstråna insnodda i varandra. Därför blir mullvaden knappast jordig trots att den bor nere i jorden. Vem har gjort de små jordhögarna som ofta syns på gräset i parker, trädgårdar eller på ängar? Det kan vara mullvaden som har sina gångar där. Jorden har mullvaden slängt upp på marken när den grävt en bit. För att veta om det verkligen är en mullvad som grävt gångarna kan man ta bort jorden och leta efter ett hål i mitten av högen. Det kan vara lite svårt att hitta men om du ser ett hål i kanten under jordhögen är det istället vattensorken som grävt där. Bor mullvaden under jorden? Ja, om du ser en jordhög som är större än de övriga är det förmodligen under denna hög som mullvaden har sin bohåla. Där har mullvaden bäddat med gräs och blad! Man kan också följa jordhögarna och föreställa sig hur de går under jorden. Mullvaden har funnits på jorden mycket längre än vi människor! Den är släkt med bland annat igelkotten. Både mullvaden och igelkotten tillhör en grupp av djur som kallas insektsätare. Alla insektsätare har många, små vassa tänder. Mullvaden lever oftast där det finns många daggmaskar i jorden. Den måste äta många maskar och insekter varje dag som den jagar i sina gångar. Nästan lika mycket som den själv väger. Tänk om vi skulle äta så mycket varje dag! Ibland sparar den faktiskt levande daggmaskar. Först bits maskarnas huvud av så att de inte kan krypa bort! Mullvaden behöver också dricka mycket vatten. Behöver den krypa upp på marken för att dricka? Nej, den har speciella hålor under jorden där vatten samlas. Till skillnad från till exempel igelkotten sover mullvaden inte på vintern. Den gräver bara sina gångar lite djupare ner under jorden och fortsätter att leta efter mat! 7

8 Mus Musen är en riktig cirkusakrobat! En husmus kan ta sig in nästan överallt. Genom det minsta hål tränger den igenom, hoppar, klättrar och gnager... Men, vi uppskattar sällan sällskapet eftersom vi vill ha vår mat för oss själva. Förr i tiden, när många bodde på egna gårdar, hade katten ett viktigt jobb som musjägare. Ta dig tid att titta på en mus någon gång! De är söta, små varelser med stora nyfikna ögon och pigg nos. Mössens släktingar är ekorrar, råttor och sorkar. I vårt land finns flera olika sorters möss som ofta är ganska lika varandra. Mössen är små men faktiskt viktiga i naturen. Många rovdjur och rovfåglar äter möss eller deras släktingar. De år då det finns mycket möss och sorkar kan det till exempel födas fler rävar och ugglor. Mössen kan snabbt bli många eftersom de kan få ungar väldigt tidigt. Dessutom får de många ungar flera gånger om året. Det kan bli många möss och därför mycket mat till rovdjuren! Husmössen tycker om att bo hos oss, men vi brukar tycka att de förstör och luktar illa. Trots att de är små och söta! De kan ta sig in nästan överallt och provsmakar gärna på allting, men tycker mest om olika sorters frön. Vissa möss äter till och med tvål! När mössen bygger bo bäddar de gärna med söndergnagda tyg- och pappersbitar som de hittar i våra hus. Dessutom lever de ofta flera tillsammans. När de springer runt på natten och letar efter mat lämnar de många luktspår efter sig. Lukterna kan sedan läsas av andra möss. En mus som du kanske har sett eller hört utomhus är skogsmusen. Har du hört hur det har prasslat på marken när det var mörkt ute? Det var kanske en skogsmus som kilade förbi och letade efter något att äta! Skogsmössen gräver underjordiska gångar där det finns olika rum. Det finns till exempel både barnkammare och skafferi för matförrådet! De är inte så noga med vad de äter utan de kan äta allt från nötter till daggmaskar. Om du hittar ett tomt nötskal på marken kan du kanske se om en skogsmus ätit på det. Skogsmusen gnager ett litet runt hål i det hårda nötskalet. Sedan äter den upp nöten genom hålet. Titta efter små gnagspår från musens tänder! Tänderna liknar en mejsel (som man kan karva i trä med) och de växer hela livet till skillnad från våra. Framtänderna slits på baksidan och hålls då vassa i kanten. Praktiskt och bra! Kan en mus hoppa som en känguru? Ja, det kan faktiskt den stora skogsmusen! Den kan hoppa så långt som en meter med sin långa svans utsträckt åt sidan för att hålla balansen. Dessutom är den mycket duktig på att klättra. Men mest gillar den att vara på marken. Hur ser du skillnad på en mus och en sork? Jo, du kan titta på svansen och öronen. Mössen har oftast lika lång svans som kropp och har stora synliga öron. Sorkar har kort svans (hälften eller mindre så lång som kroppen) och öronen döljs nästan helt i pälsen. 8

9 Rådjur Speja ut på fälten när du åker buss eller bil utanför staden! Ofta står några rådjur och betar tillsammans på ett fält. Det man först får syn på är kanske den vita fläcken vid deras svans. Fläcken kallas för rådjurets spegel! När rådjuret blir skrämt springer det snabbt iväg. Det ser nästan ut som att det studsar fram över fältet in mot skogen. Då syns den vita fläcken baktill tydligt och fungerar som en varningssignal för andra rådjur. Det är dags att fly! Rådjuren trivs i områden där det finns skog och öppna fält. De är vegetarianer och äter bland annat gräs, blåbärsris och kvistar från träd och buskar. Många skogsägare tycker inte om att rådjuren äter på och skadar träden. Därför sätter de ibland upp stängsel för att skydda de nyplanterade träden. När rådjuren äter tillsammans på fälten är det alltid något av djuren som lyfter huvudet och spejar efter faror. De turas om att speja och har då lättare att upptäcka faror tidigt. Därför kan det vara bra att hålla ihop! Många större rovdjur, även vi människor, jagar rådjur. I områden där det finns många rävar kan det finnas färre rådjur. Rävar jagar rådjurens ungar. Har alla rådjur horn? Nej, det är bara hanarna (bockar) som bär horn. De tappar sina horn på vintern och nya växer ut varje vår! De nya hornen är klädda med en slags hud som kallas bast. Basthuden dör efter ett tag. Då skrapar rådjursbockarna av huden mot träd och buskar. Det kallas att feja hornen. Ibland kan man hitta träd där barken är avskalad på långsmala områden. Kanske har en rådjursbock fejat sina horn där! Rådjurens päls är gråbrun på vintern och rödbrun på sommaren. Rådjurens ungar kallas för kid. De har rödbrun päls med vita fläckar på. Precis som Bambi! Fläckarna försvinner efter några månader. Mamman gömmer sina ungar i högt gräs där ungarna ligger alldeles stilla. Man ska inte röra eller försöka rädda ett rådjurskid som ser övergivet ut! Oftast finns mamman i närheten. 9

10 Råtta Har du läst boken om Nils Holgerssons underbara resa? Där berättas om "kriget" mellan råttorna i den skånska borgen Glimmingehus. Det är nästan som i verkligheten! I vårt land har den bruna och svarta råttan "krigat" mot varandra. Den starka brunråttan vann! Hur många känner du som tycker om råttor? Tyvärr har råttan ett dåligt rykte. Den trivs där det är smutsigt och kan därför sprida sjukdomar till oss människor. Dessutom är den en riktig mattjuv som gnager sönder och förstör där den drar fram. Samtidigt är de fantastiska djur! Visste du att råttor både kan klättra, simma och hoppa flera meter långt? De är också duktiga på att gräva. Och råttorna är påhittiga, kloka, små djur som kan hitta lösningar på många problem. Speciellt påhittiga är de när de ska komma åt mat och använder gärna sina starka tänder för att hitta något gott att äta! Råttorna är allätare. De tycker om nästan allt från frön till avfall på soptippen eller från våra soptunnor! Om man vill undvika råttor ska man se till att inte ha mat framme som de kommer åt. Tänk till exempel på att inte mata fåglarna för mycket. Om det finns brödsmulor kvar på natten så kommer kanske råttorna dit. Råttorna sparar gärna i sina speciella matförråd. Illustration: Birger Emanuelsson Råttorna är mest aktiva på natten. Då letar de till exempel efter mat och bygger bon. Oftast lever de tillsammans med andra råttor i stora grupper. Det kan finnas upp till 50 råttor i en grupp. Och det kan snabbt bli fler. Varje råtthona kan få ungar ungefär 7 gånger om året. Varje gång kan hon få upp till 10 ungar. Lite huvudräkning: 7 x 10 = 70 ungar per råtthona! Det berättas ibland historier om råttor som klättrat upp genom toalettstolar! Råttorna trivs nästan överallt och stadsråttor bor gärna i kloakerna, som finns under våra gator. Där är det fuktigt och gott om mat. Via kloakerna kan det ibland hända att en råtta hittar upp till oss Om du tittar noga på råttans svans så är den inte helt naken. Det sitter faktiskt korta, styva borst på den! 10

11 Räven "Listig som en räv" Så säger man ibland. Det kanske beror på att rävarna klarar sig nästan överallt. Dessutom kan de äta nästan vad som helst. Och det kan man väl säga är ett listigt sätt att kunna anpassa sig överallt?! Räven tillhör samma familj som hundar och vargar. Man känner lätt igen den rödbruna räven med sin yviga svans. Men, färgen kan variera från ljust beige till riktigt rödbrunt. Svansspetsen är ofta vit. Även om rävarna är lätta att känna igen så är de ganska skygga och försiktiga av sig så det är inte alltid så lätt att få se dem! Rävens bo kallas för lya eller gryt. Lyan är ett rum under jorden som räven själv har grävt. Rävar hör, luktar och ser mycket bra. De använder sig mest av hörseln när de jagar och kan faktiskt höra en liten sork pipa på tio meters håll! Liksom på många hundar kan öronen vridas åt olika håll och riktas mot det håll ljudet kommer ifrån. Rävarna lägger ofta sin spillning (bajs) uppe på en stubbe eller sten. Spillningens lukt berättar för andra rävar att området är upptaget! Räven är oftast ute i skymningen eller på natten och jagar. Men den kan också vara vakna på dagen. På natten när det är mörkt, är det extra viktigt att kunna höra och lukta bra. Smågnagare, som sorkar och möss, är favoritmat för rävar. Men räven jagar också större djur till och med rådjursungar (kid). De år då det finns mycket sork (alltså mycket mat), ungefär med tre till fyra års mellanrum, föds det fler rävungar. Räven äter också bär, fåglar och deras ägg, insekter och as (döda djur). Om du hittar resterna efter en död fågel kan du se om en räv ätit upp den. Räven lämnar avbitna fjädrar efter sig till skillnad från rovfåglar som rycker ut hela fjädrar. Räven har inte många fiender bland djuren i skogen. Men för ungefär 30 år sedan kom en sjukdom som många rävar fick. Sjukdomen heter rävskabb och gör att det börjar klia våldsamt i rävens päls. Tyvärr fryser räven oftast ihjäl eller dör av svält när den fått rävskabb. 11