SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN



Relevanta dokument
SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN. Organisationsledare Tränare/ledare Förälder Aktiv/utövare

SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Föreningens namn:

Analysverktyg. för idrottsföreningar med verksamhet för barn och ungdomar från 7 till 25 år

Analysverktyg. för idrottsföreningar med verksamhet för barn och ungdomar från 7 till 25 år

Analysverktyg. för idrottsföreningar med verksamhet för barn och ungdomar från 7 till 25 år

Bidrar vår förening till mångfald?

Utveckla verksamheten genom jämställdhet!

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

SHIF/SPK:s Värdegrund

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM

Värdegrund. Skå IK & Bygdegård

Idrottspolitiskt program Nyköping kommun

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Bilaga D: Ledarguiden

enkelhet Idrott för barn ska i första hand bedrivas under enkla former i närområdet.

Anvisningar för barn- & ungdomsidrott Väst På Stan. Så många som möjligt Så länge som möjligt Så bra miljö som möjligt

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Barnidrott på barns villkor

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

VERKSAMHETSBESKRIVNING 2014

Idrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Riktlinjer för träning och tävling

Definitioner Vad är badminton? Vår idrott, badminton, är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom

Policy Järpens Idrottsförening

Värdefullt. Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Verksamhetsplan Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN SKÅNEIDROTTEN

BARN OCH UNGDOMSIDROTT VÄRDEGRUNDER

Barn- och Ungdomspolicy. Västerås SOK

Trygg idrott- vilka mål är viktigast? Niklas Boström

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

HANDLINGSPLAN PLAN MOT MOBBNING, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Trygg förening. Loggan

Verksamhetsinriktning Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna Jämtland-Härjedalen

1. Ange i vilken utsträckning du gillar respektive förslag till vision för Svenska Seglarförbundet?

Barsebäck Golf & Country Club

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Välkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål

LEDSTJÄRNOR. Plats för alla. Breddidrott. Talanger

Svensk orientering VERKSAMHETSINRIKTNING MOT 2025

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Socialdemokraterna i Uppsala kommun

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

LIDINGÖIDROTTEN VILL

SVENSK INNEBANDY VILL Verksamhetsplan för Svenska Innebandyförbundet 2016/17

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att

RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

Policy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK)

Detta dokument visar hur Nyköping Knights uppfyller Riksindrottsförbundets ansvisningar för barn och ungdomsidrott.

Trygg Idrott. Carina Bäck

SVENSK IDROTT VÄRLDENS BÄSTA

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

GF Tempo Ledarguiden 2016

STRATEGI 2026 SAMTALSUNDERLAG TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN

Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare,

Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

KIF ÖREBRO DFF RIKTLINJER

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Dansen Vill. Fastställd FM 2010, Rev FM 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Värdegrund. Ingarö IF Ingarö IF Styrelse

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Ett stärkt ledarskap Ny tränarutbildning/utbildningsstruktur hur ligger vi till? Ledarskapsutveckling i föreningarna Mer än bara att gå utbildningar

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Svenska Boxningsförbundets LIKABEHANDLING

BARN- OCH UNGDOMSPOLICY FÖR OK KÅRE Dat , ver 1.0

STRATEGI 2026 TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi?

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Verksamhetsinriktning Barn & Ungdomsfotboll

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

KAIS Mora IF/UIF:s policy och riktlinjer för ungdomsverksamhet

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

BTK Kävlinge. Policy för verksamheten. Antagen av Styrelsen Version 1.1

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Föräldramöten

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Transkript:

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt att du läser igenom utgångspunkterna på sidorna ordentligt innan du börjar att svara på frågorna. Värdera varje parameter med en siffra mellan 1-10, där 1 är som lägst och 10 som högst. Där 1 innebär största möjliga förbättringsläge, 5 innebär förbättringsläge dvs. kan finnas behov av utvecklingsarbete inom ett par punkter och 10 innebär att du ser att det är föreningens optimala läge. LÅGT HÖGT LÅGT HÖGT LÅGT HÖGT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 VET EJ Fortsätt skattningen

SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt att du läser igenom utgångspunkterna på sidorna ordentligt innan du börjar att svara på frågorna. Värdera varje parameter med en siffra mellan 1-10, där 1 är som lägst och 10 som högst. Där 1 innebär största möjliga förbättringsläge, 5 innebär förbättringsläge dvs. kan finnas behov av utvecklingsarbete inom ett par punkter och 10 innebär att du ser att det är föreningens optimala läge. LÅGT HÖGT LÅGT HÖGT LÅGT HÖGT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

UTGÅNGSPUNKTER FÖR SKATTNING FÖRENINGENS STYRDOKUMENT OCH LEDNING Människor har i alla tider sökt sig samman, bildat föreningar, skapat organisationer, utvecklat nätverk, grundat bolag, byggt upp förbund osv. En förening, ett förbund eller en organisation bygger på människors förhoppningar om att något ska uppnås eller förverkligas. Det kan exempelvis vara möjligheten att idrotta eller tillvarata ekonomiska intressen. Det sammanhållande kittet är en idé, ett syfte eller mål av något slag. Det finns en grundidé som talar om vad organsationen ska pyssla med (verksamhetsidé), en riktning så vi vet vart vi ska (vision) och ledstjärnor som guidar hur verksamheten ska drivas (värdegrund). Detta utgör föreningens styrdokument och för att dessa ska påverka verksamheten i den grad vi önskar så måste dessa vara kända, accepterade och efterlevda av föreningens medlemmar. Föreningens ledning har en viktig roll att hela tiden hålla dessa dokument synliga och levande samt utgå ifrån dessa vid planeringen av föreningens arbete. Verksamhetsidé En verksamhetsidé beskriver vad en organisation ska göra, för vem detta görs och varför. Detta kallas även organisationens ändamål, uppgift eller syfte. Vision En vision är en bild av ett framtida önskvärt tillstånd. Visionen utgår från organisationens verksamhetsidé och är präglad av värdegrunden. Värdegrund En värdegrund beskriver en organisations förhållningssätt, rättesnören och ledstänger. Värdegrunden kan dels beskriva förhållningssättet till uppdraget (verksamhetsidén) dels förhållningssätt inom organisationen. Rekrytering Är i detta fall, arbetet med att söka, attrahera och kontraktera ideella krafter till att engagera sig som förtroendevald i föreningen. Det inkluderar att det finns en plan för hur rekryteringsarbetet av förtroendevalda ska skötas. Att det finns en medvetenhet kring vilken typ av förtroendevalda som föreningen vill och behöver ha och vilken mångfald (män, kvinnor, unga, äldre, etnisk bakgrund, nationalitet, erfarenheter och kompetenser osv) föreningen vill ha. Behålla Det vi har tar vi gärna för givet. Att ha en plan i föreningen för att skapa ett engagemang hos förtroendevalda och attraherar dem att fortsätta sitt ideella uppdrag är viktigt för att behålla dem. Kompetens Att säkerställa att de förtroendevalda har den kompetens som krävs för sitt ideella uppdrag. Förutom vikten av föreningskunskap och att arbeta i en ideell organisation är det viktigt att du som förtroendevald har kunskap om hur en bra barn- och ungdomsidrott bör bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. I din roll som förtroendevald behöver du hela tiden ha barn- och ungdomars bästa för ögonen. Utbildning/lärande: Utbildning och möjlighet till lärande tillsammans med andra stärker och utvecklar förtroendevalda i sitt uppdrag. Ny kunskap och nya rön födds kontinuerligt. Att ge möjlighet till kompetensutveckling stärker och utvecklar både den enskilde och föreningens verksamhet. FYSISK MILJÖ En väl fungerande och målgruppsanpassad fysisk miljö bidrar till att den idrottsverksamhet som bedrivs i föreningsregi kan hålla en hög kvalitet för de barn och ungdomar som deltar i den. Den fysiska miljön kan belysas ur flera perspektiv. Träningsmöjligheter Tillgång till utrustning Säkerhet Träningsmöjligheter - anläggningar För att ni som förening ska kunna bedriva den verksamhet för barn och ungdomar på det sätt som ni önskar så krävs det att era träningsmöjligheter är goda. Med det menas i vilken utsträckning ni har tillgång till rätt typ av anläggningar (sporthall, fotbollsplan, simhall, luftrum, skog, vatten, skidspår, slalombacke, ridhus etc). Träningsmöjligheter - träningstider Med det menas i vilken utsträckning just er förening har tillräckligt med tider och rätt tider att bedriva verksamhet på i dessa anläggningar. Tillgång till utrustning För att ni ska kunna bedriva en verksamhet med den kvalitet ni vill så krävs en viss typ av utrustning, material och redskap. Vilken typ varierar mellan olika idrotter. Det handlar om att det finns tillräckligt med utrustning, material och redskap och att den utrustning som finns av rätt typ för ändamålet. Säkerheten De barn och ungdomar som väljer att idrotta ska kunna göra det i en fysisk miljö som garanterat är säker. Med det menas att föreningen har det som krävs för att bedriva träningen under säkra former. SOCIAL MILJÖ Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapet i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. De får i föreningen en trygg social gemenskap. Barn och ungdomar lär sig att respektera och umgås med andra människor över kulturella, etniska och generationsgränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla. När barn och ungdomar i en verksamhet trivs och mår bra så är chansen större att de vill fortsätta längre upp i åldrarna. Dessutom vet vi att upplevd känsla av glädje och gemenskap är förutsättningar för att idrottare ska utvecklas och så småningom, om de vill och får chansen, bli högpresterande idrottare. Faktorer som påverkar den sociala miljön är bland annat: Gemenskap/Kamratskap Glädje Trygghet Delaktighet Jämställdhet Respekt Föräldrastöd

UTGÅNGSPUNKTER FÖR SKATTNING Gemenskap/Kamratskap Alla utövare ska välkomnas, känna sig sedda och få möjlighet att känna tillhörighet och en känsla av sammanhang när de deltar i föreningens verksamhet. Glädje Idrottsaktiviteterna som bedrivs i föreningens regi uppfattas som roliga och fyllda av glädje för de som utövar den. En glädje att röra på sig, glädje att lyckas och en glädje att vara inkluderad. Trygghet Alla barn och ungdomar ska ha rätt att känna sig trygga när de deltar i föreningens aktiviteter. De ska känna att de duger oavsett hur de presterar och känna att det är okej att misslyckas. De ska inte heller riskera eller behöva oroa sig för att bli utsatta för mobbning, kränkande behandling, trakasserier eller någon form av övergrepp. Delaktighet Föreningen ska ta tillvara barns och ungdomars egna erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings - och tävlingsverksamheten. Jämställdhet Idrotten är lika viktig för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det finnas jämställdhet mellan könen. Det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott. Det kräver att idrott för flickor och idrott för pojkar värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt och att resurserna fördelas rättvist inom föreningen. Respekt Alla som deltar i föreningens verksamhet respekterar varandra och varandras olikheter och åsikter. Föräldrastöd Den aktives föräldrar har en viktig roll i idrottandet. Ett föräldrastöd och engagemang som hjälper till att uppmuntra och stärka den idrottsaktive i såväl med- som motgångar. En faktor som påverkar föräldrarnas förmåga och möjligheter att stötta sitt barn är hur föreningen involverar de aktivas föräldrar och hur man kan hjälpa dem att få en bra balans i sitt engagemang och stöd. Mångfald I enlighet med Idrotten Vill ska alla medlemmars idrottande värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Det är viktigt att det finns ett medvetet tänk för hur föreningen ska inkludera fler i föreningens totala verksamhet. Att söka efter och ta tillvara de olikheter, den kompetens och erfarenheter som finns i föreningen för att utveckla och stärka föreningens verksamhet men även för att locka en så bred målgrupp som möjligt. Mångfald är så mycket mer än det du ser, större delen av mångfalden finns på insidan. TRÄNARE/LEDARE Utan de ca 600 000 ideella idrottsledare som är aktiva i den svenska idrottsrörelsen skulle barn och ungdomar inte kunna erbjudas all den verksamhet som idag bedrivs runt om i hela landet. Utan tränarna och ledarna stannar idrottssverige. Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten. Det ger idrottsledarna, näst efter familjen och skolan, störst möjligheter att påverka barnen och ungdomarna och att härigenom bidra till en positiv samhällsutveckling. Detta ställer krav på verksamhetens kvalitet och lägger ett stort ansvar på ledarna. Områden som har bäring mot träning och ledare är: Rekrytering Behålla Kompetens Ledartäthet Utbildning/Lärande Socialt ansvar Rekrytering Är i detta fall, arbetet med att söka, attrahera och kontraktera mänskliga resurser (ofta ideella krafter) till att utföra någon form av tränar- eller ledarsyssla i föreningen. Det inkluderar att det finns en plan för hur rekryteringsarbetet ska skötas. Att det finns en medvetenhet kring vilken typ av ledare som föreingen vill ha och vilken mångfald (män, kvinnor, unga, äldre osv) föreningen vill ha i sin ledarkår. Behålla Det vi har tar vi gärna för givet. Att behålla tränare/ledare handlar om att stimulera och ge ledarna bra förutsättningar för deras uppdrag. Det innebär bland annat ge stöd och möjligheter till utveckling och att göra uppdraget attraktivt. Kompetens Alla idrottsaktiva barn och ungdomar har rätt till utbildade tränare/ledare. De tränare/ ledare som finns i föreningen ska ha en kompetens som motsvarar den som behövs för att träna och leda barn och ungdomar på den nivå/ålder som är aktuell. Ledartäthet Fler vuxna har möjlighet att se och höra mer om vad som förekommer runt grupperna/lagen. Om ni ser till att det alltid finns flera, vuxna närvarande vid varje aktivitet så ökar chanserna att varje individ blir sedd och uppmärksammad. Samtidigt som riskerna att någon blir utsatt för någon form av kränkande behandling minskar. Utbildning/Lärande Utbildning stärker och utvecklar tränare/ledare i sin ledarroll. Ett talesätt är att den tränare/ledare som slutar vilja bli bättre slutar snart att vara bra. Deras roll består inte enbart av att lära ut idrottslig teknik utan också av att förmedla idrottens grundläggande värderingar. Därför är det av stor betydelse för dem att få möjligheter att kontinuerligt skaffa sig nya kunskaper, såväl inom den egna specialidrotten som om det sociala ledarskapet och sätt att lära ut demokratiska värderingar. Socialt ansvar Tränare och ledare har ett socialt ansvar att se till att inga barn och ungdomar far illa, kränks eller diskrimineras när de deltar i föreningens verksamhet. Inom vilka ramar detta uppdrag sträcker sig bör diskuteras och tydliggöras i respektive förening. AKTIVA/UTÖVARE Idrottsverksamheten i föreningen ska enligt FN:s konvention om barnets rättigheter bedrivas med barnets bästa för ögonen. En majoritet av våra barn över sju år deltar i någon form av organiserad idrottsverksamhet. Idrotten spelar härigenom en viktig roll i många barns uppväxt. Genom att idrotta får de utlopp för sitt rörelsebehov, sin glädje och spontanitet, de trivs och mår bra. För många barn är idrottsföreningarna, näst efter hemmet och skolan, den viktigaste miljön för fostran och utveckling. De attityder och värderingar som förmedlas där präglar i stor utsträckning barns och ungdomars personliga utveckling. Vi ska

UTGÅNGSPUNKTER FÖR SKATTNING därför sträva efter att i föreningen ger dem goda vanor samt en kamratlig och trygg social gemenskap. Områden som har bäring mot aktiva/utövare är: Rekrytering Behålla Kostnader Skador Tid Motivation Urval Flera idrotter Lärande Rekrytering Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Behålla Idrotten är konkurrensutsatt på ett helt annat sätt idag än för bara några år sen. Behållaperspektivet handlar om hur väl vi lyckas behålla de barn och ungdomar som börjar idrotta i föreningens regi. Det handlar om att erbjuda rätt typ av aktiviteter för att få dem att stanna och att ge alla barn och ungdomar möjlighet att delta utifrån sin ambitionsnivå och sina förutsättningar. Kostnader Allas rätt att vara med är en av fyra grundpelare i svensk idrotts värdegrund. Det handlar både om att erbjuda plats och att möjligheten att delta finns utifrån en rimlig kostnadsnivå för alla. En faktor som kan begränsa barns och ungdomars möjligheter att vara med i en idrottsförening är kostnaden. I många fall ska resor till och från träning och tävling, medlems- och träningsavgifter och inköp av utrustning betalas. Skador När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning, i form av rätt träningsmängd och träningsupplägg förebygger vi i så stor utsträckning som möjligt att föreningens barn och ungdomar skadar sig. Tid Idrott är enbart en av väldigt många aktiviteter som barn och ungdomar kan syssla med på sin fritid. En fritid som blir alltmer utsatt för konkurrens både inom och utanför idrottsrörelsen. Det innebär att idrotten måste konkurrera om barn och ungdomars tid och hur de väljer att spendera den. I Sverige har det i studier visat sig att ungefär var femte föreningsidrottare slutar med idrott på grund av aspekter kopplade till tid. Det är således angeläget att fundera över hur mycket tid idrotten faktiskt kräver för de aktiva i just er förening, vilka träningstider som finns tillgängliga, vilka träningstider som är obligatoriska, längden på träningstillfällen och hur idrotten disponerar sin tid i förhållande till andra fritidsaktiviteter. Motivation Att få behoven av samhörighet, kompetens och autonomi tillfredsställda är grundläggande för att vi ska ha en inifrån kommande motivation och därmed en ökad chans till att den aktive vill fortsätta sitt idrottande i föreningen. samhörighet - att vi har andra människor som bryr sig om oss och som vi bryr oss om. Det innefattar en känsla av gemenskap och att man har andra människor med vilka man delar erfarenheter, upplevelser, mål, känslor och värderingar. kompetens - att vi känner att vi klarar av utmaningar och problem som vi ställs inför. autonomi - att man är fri att själv välja sina tankar och sitt handlande, har en möjlighet att påverka och fatta egna beslut samt tillåts vara sig själv. Urval För idrottsrörelsen som helhet är det viktigaste att behålla så många utövare som möjligt, så länge som möjligt. Därmed skapas både goda förutsättningar för ett livslångt intresse och ett stort urval för optimala prestationer i föreningen. En större bredd skapar i regel en slagkraftigare elit är devisen. Fokusera på att leta talang hos alla istället för att leta talanger. Det är ofrånkomligt att några faller bort naturligt under vägens gång, utifrån uppvisad vilja och träningsnärvaro med mer. Oavsett vilket är det viktigt att föreningen funderar över vilka vägval och urvalskriterier som används för att skapa eliten i föreningen och vilka konsekvenser detta får för alla medlemmar med utgångspunkt att behålla så många som möjligt så länge som möjligt. Fler idrotter För att stimulera ett livslångt idrottsintresse ska barnen erbjudas möjligheter att pröva på flera idrotter. Forskning visar att en allsidig motorisk träning i unga år har en positiv inverkan på idrottsprestationerna senare i livet. Barn och ungdomar mår bra av och bör därför uppmuntras att utöva flera idrotter inte tvingas att välja utifrån riktade krav. Lärande Barn och ungdomar ska i föreningens idrottsverksamhet få lära sig att ta hänsyn till kamrater och tränare/ledare samt lära sig vikten av rent spel. Ledarskap ska vara en naturlig del av idrottsutbildningen som en stimulans till och förberedelse för framtida ledaruppdrag. Ungdomar som satsar på elitinriktad tävlingsidrott ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över, och förståelse för, besluten i frågor som rör deras egen träningsverksamhet. IDROTTSTRÄNINGEN Kärnan i det som görs i de flesta idrottsföreningar är själva idrottsträningen. Det är där som barnen och ungdomarna lär och utvecklas. På vilket sätt dessa träningar bedrivs är avgörande för hur många barn och ungdomar som väljer att fortsätta sitt idrottande. Allsidig Lekfull Individanpassad Allsidig Idrott för barn och ungdomar ska vara allsidig. Forskning visar att en allsidig fysisk och motorisk träning i unga år har en positiv inverkan på idrottsprestationerna senare i livet. Lekfull Tävlingen är ett naturligt inslag i idrotten, liksom i leken. Tävlingen ska vara just en del av leken och ha som mål att utövaren har roligt och lär sig idrotten. Individanpassad Idrottsutövandet ska bygga på barnens och ungdomarnas egna behov och förutsättningar. Hänsyn ska tas till variationer i de enskilda individernas utvecklingstakt.