Ersättning för djurens välbefinnande (EHK) Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i
Minskning av ammoniakutsläpp Finland har förbundit sig till att minska jordbrukets NH 3 - utsläpp Sätt att uppnå målen med utfodring: Ingen tillsatt protein i kraftfodret Senarelagd skördetidpunkt för ensilaget Minskning av kvävegödsling av ensilaget Ersättning av gräsensilage med helsädesensilage Odling av gräsbaljväxter och trindsädesslag? Effektivisering av gödselhanteringen Utbildning om åtgärderna kommer att anordnas under denna programperiod Sida 29 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i
Innehåll: Åtgärder för nötkreatur Åtgärder för svin Åtgärder för får Åtgärder för fjäderfä Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
Målen för ersättningen för djurens välbefinnande Djuren ska ha det bättre Gynna artspecifikare skötsel av produktionsdjur Jordbrukarna ska bli mer medvetna om vilka faktorer som påverkar djurens välbefinnande också via rådgivning till gårdarna Motsvara konsumenternas förväntningar Betesgång ökar djurens välbefinnande och inverkar också på landskapsvården Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
Bakgrund till åtgärderna I kommissionens delegerade förordning fastställs grunderna för villkoren som gäller ersättningar för djurens välbefinnande a) Vattning och utfodring som bättre tillgodoser djurens naturliga behov b) Förhållandena i djurstallarna, såsom det utrymme som är tillgängligt för djuren, strömaterial c) Tillträde till utrymmen utomhus d) Användning av anestesi och lugnande medicinering när stympning eller kastrering är nödvändigt Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
Allmänt (2/3) Krav på aktiv jordbrukare, ingen övre åldersgräns Alla gamla förbindelser avbryts 30.4.2015, möjligt att ingå ny 1.5.2015 Ettåriga förbindelser enligt djurslag, kan förlängas årligen 1:a perioden ett undantag: 1.5.2015-31.12.2016 Perioden för fastställande av stödet är ett kalenderår: Samma period och samma de-koefficienter som för andra djurstöd Djuruppgifterna tas i regel från registren för svin och fjäderfä räkningsdagarna (månatliga antal eller slaktpartier) Stödet betalas våren 2016 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
Vad ska man ta hänsyn till i rådgivningen om djurens välbefinnande? Så många gårdsbesök som möjligt redan under vintern/våren 2015 Rådgivarens åsikt om vilka åtgärder som kan väljas -> besök på gårdar med djur (observationer, mätningar) - Odlaren känner till ersättningarna för varje åtgärd på förhand -> vilka åtgärder som är ekonomiskt fördelaktiga Rådgivarens skriftliga anteckningar om utvecklingbehov Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
1. Villkoren för ersättning för nötkreaturs välbefinnande De tidigare villkoren har omarbetats på basis av erfarenheterna av verkställandet och kommissionens feedback Minsta djurantal 15 djurenheter Utfodring och skötsel gäller gårdens alla nötkreatur, de andra villkoren gruppen i fråga Åtgärder: 1.1. Utfodring och skötsel 1.2. Främjande av de förhållande under vilka kalvar hålls (a, b eller c) 1.3. Främjande av de förhållande under vilka nötkreatur hålls (a eller b) 1.4. Betesgång och rastning för nötkreatur (a eller b) 1.5. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar (a och/eller b) Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015. 1.1. Utfodring och skötsel av nötkreatur Utfodringsplan och produktionsuppföljning per djurgrupp Tillräcklig mängd grovfoder och fortlöpande tillgång till vatten Djurhållning Djur får inte hållas ensamma, köttnöt får inte hållas uppbundna och över 8 mån. gamla djur av olika kön inte i samma box Plan med avseende på funktionsstörningar Anordningar som går i olag, avbrott i vatten- och eldistributionen Plan och beredskap att koppla in reservström vid behov
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 1.2. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls 1.2a. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls I Kalvar yngre än 6 mån., inte dikogårdar Kalvarna ska hållas i gruppbox, krav på utrymme Liggplats med helt golv, väl ströad och mjuk Under drickutfodringsperioden nappflaska och grovfoder fritt 1 vecka -> Avhorning får utföras endast med smärtlindring som ges av veterinär 1.2b. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls II Samma som 1a, men utan utrymmeskrav 1.2c. Främjande av de förhållanden under vilka dikokalvar hålls Kalvar yngre än 6 mån. Ständig tillgång till grovfoder Utrymmeskrav mor + kalv Liggplats med helt golv, väl ströad och mjuk
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 1.3. Främjande av de förhållanden under vilka nötkreatur hålls Inte för nötkreatur som föds upp utomhus Bara det ena alternativet kan väljas 1.3a. Minst 6 mån. gamla nötkreatur Liggplats med helt golv, väl ströad och mjuk Köttnöt får inte hållas uppbundna 1.3b. Minst 12 mån. gamla handjur för köttproduktion Ströad liggplats eller mjuka konstruktioner på spaltgolv I gruppboxar utrymme 4,5 m 2 / djur och vid uppfödning under kalla förhållanden 6,5 m 2
1.4. Betesgång och rastning för nötkreatur Kan inte väljas för nötkreatur som hålls utomhus året om och inte för gårdar med ekologiska nötkreatur. Bara det ena alternativet får väljas. 1.4a. Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden Minst 6 mån. gamla nötkreatur på bete 60 dgr 1.5-30.9 och annars rastning 2 ggr/ vecka när vädret medger det Betesgång för tjurar kan ersättas med rasthage; krav på yta 6 m 2 / nötkreatur (rasthagen alltid minst 50 m 2) 1.4b. Långvarigare betesgång under växtperioden Minst 6 mån. gamla nötkreatur, inte tjurar, på bete 90 dgr 1.5-30.9 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 1.5. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur 1.5a. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor Möjlighet att mjölka Antal separata permanenta boxar eller boxar som monteras ihop av delar 1 / 20 kor, krav på yta 11 m 2 / djur 1.5b. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur Andra nötkreatur än kalvar yngre än 2 mån och mjölkkor Antal separata permanenta boxar eller boxar som monteras ihop av delar 1 / 50 nötkreatur, krav på yta 6 m 2 / djur för nötkreatur yngre än 12 mån och 10 m 2 / djur för nötkreatur äldre än 12 mån
Beloppen av ersättning för nötkreaturs välbefinnande 1.1. Utfodring och skötsel av nötkreatur 11 1.2a Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls I 439 1.2b Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls II 292 1.2c. Främjande av de förhållanden under vilka dikokalvar hålls 234 1.3a Främjande av de förhållanden under vilka minst sex månader gamla nötkreatur hålls. 43 1.3b Främjande av de förhållanden under vilka minst 12 månader gamla nötkreatur av hankön som föds upp för köttproduktion hålls. 126 1.4a Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden för nötkreatur 46 1.4b Långvarigare betesgång för nötkreatur under växtperioden 24 1.5a Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor 15 1.5b Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur 15 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2. Villkoren för ersättning för svins välbefinnande Minsta djurantal 15 djurenheter 2.1. Utfodring och skötsel 2.2. Utevistelse för sinsuggor och gyltor 2.3. Främjande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls 2.4. Främjande av grisningsförhållandena 2.5. Ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar 2.6. Eliminering av smärta vid kastrering och alternativ till kirurgisk kastrering 2.7. Stimulerande föremål för svin 2.8. Sjuk- och behandlingsboxar
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.1. Utfodring och skötsel av svin Gäller gårdens alla svin, utom diande smågrisar För varje djurgrupp en skriftlig utfodringsplan baserad på kalkyler Ständig tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder I svinstall för smågrisproduktion en skriftlig produktionsplan: tidsscheman för inseminering och avvänjning, planering av produktionsprocessen En skriftlig uppdaterad plan och ett reservsystem för alstring av elektricitet med tanke på funktionsstörningar
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.2. Utevistelse för sinsuggor och gyltor Minst 8 månader gamla suggor och gyltor Rastning dagligen 1.5-30.9 om vädret medger det eller året runt minst 2 ggr/vecka. Djursjukdomsorsaker kan begränsa utevistelsen och de beaktas Möjlighet att böka och sommartid att vältra sig Journal ska föras över utevistelsen En ekologisk husdjursgård kan inte välja åtgärden.
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.3. Främjande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls Minst 8 månader gamla suggor och gyltor I gruppboxar ska det finnas minst 2,25 kvadratmeter sammanlagd fri golvyta utanför utfodringshäckarna per djur räknat, och av denna yta ska minst 1,3 kvadratmeter per djur utgöra välströat liggunderlag med helt golv Åtgärden kan inte väljas av en ekologisk husdjursgård
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.4. Främjande av grisningsförhållandena Minst 8 månader gamla suggor och gyltor Fri grisning (möjlighet till undantag) Grisningsboxen ska vara minst 6 m 2, varav smågrisarna ska förfoga över minst 1 m 2 utrymme skyddat av boxkonstruktioner Smågrisarna ska ha en välströad liggplats där alla smågrisar ryms att ligga ner samtidigt Det ska finnas ständig tillgång till material för bobygge ända fram till grisningen Kan inte väljas av en ekosvingård
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.5. Ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar Avvanda grisar och slaktsvin En välströad liggplats med helt golv där alla svin ryms att ligga samtidigt Antingen djupströbädd eller strömaterial och dubbelklimatbox. I slaktsvinstall kan man också använda golvvärme i kombination med rikliga mängder strö Kan inte väljas av en som valt åtgärden med stimulerande material (2.7) Kan inte väljas av en ekologisk husdjursgård
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.6. Eliminering av smärta vid kastrering och alternativ till kirurgisk kastrering 2.6a. Smärtlindring : Galtgrisar 0-3 mån i svinstallar för smågrisproduktion I samband med kirurgisk kastrering och för smärtlindring efter det ges smärtmedicin som injektion (eller oralt) 2.6b. Användning av immunokastering: Slaktsvin av hankön i slaktsvinstallar och svinstallar med kombinerad uppfödning Immunokasteringsvaccin ges två gånger enligt separata instruktioner
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.7. Stimulerande föremål Alla svin, bortsett från diande smågrisar Både permanenta stimulerande föremål och sådana som tillsätts dagligen Permanenta föremål tillverkade av naturmaterial, minst 1 st/ 6 svin Dagligen tillsätts löst material i en sådan mängd att alla svin i boxen kan använda dem samtidigt Kan inte väljas samtidigt som åtgärden ströbeklädning av boxar för avvanda grisar och slaktsvin (2.5)
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 2.8. Sjuk- och behandlingsboxar Alla svin utom diande smågrisar Ett sjukt eller skadat svin flyttas till en sjuk- och behandlingsbox där det t.ex. ständigt finns tillgång till vatten av god kvalitet. Det kan finnas flera svin i boxen, men det måste finnas möjlighet att skilja åt djuren med stängsel Alla djur ska ha en välströad liggplats med helt golv Det ska finnas möjlighet att värma djuret
Beloppen av ersättning för svinens välbefinnande 2.1. Utfodring och skötsel av svin 7 2.2. Utevistelse för sinsuggor och gyltor 33 2.3. Främjande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls 38 2.4. Främjande av grisningsförhållandena 349 2.5. Ströbeklädning av boxar för slaktsvin och avvanda grisar 59 2.6a Smärtlindring före och efter kirurgisk kastrering 27 2.6b Immunokastrering 81 2.7. Stimulerande föremål för svin 13 2.8. Sjuk- och behandlingsboxar 19 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 3. Villkoren för ersättningar för fårs och getters välbefinnande Minst 5 djurenheter får och getter 3.1. Utfodring 3.2. Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls 3.3. Skötsel av får och getter 3.4. Betesgång och rastning av får och getter (a eller b)
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 3.1. Utfodring av får och getter Alla får och getter För varje djurgrupp en skriftlig utfodringsplan baserad på kalkyler för olika typer av utfodringsskeden Tillräckligt med grovfoder och ständig tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 3.2. Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls Alla får och getter I boxarna en välströad och mjuk liggplats med helt golv där alla djur kan ligga ner samtidigt Krav på boxyta för får i olika åldrar, också för ensambox för särskilda situationer Baggar och getabockar i gruppbox, möjlighet till undantag För lammen lammkamrar från 2 veckors ålder Avvanda lamm och killingar hålls i grupp Djur som hålls ensamt ska kunna se sina artfränder
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 3.3. Skötsel av får och getter Alla får och getter Får äldre än 1 år ska klippas 2 ggr/år, journal förs över klippningsdagarna Plan för parasitbekämpning Sjuk- och behandlingsboxar Man kan bygga en box runt ett sjukt djur eller ha en separat box i gemensamt bruk där en individ vid behov kan isoleras Krav på liggplatsen och boxytan För en tacka och nyfödda lamm ska det finnas en lamningsbox (minst 2,2 m 2), som kan värmas upp och/eller som är värmeisolerad I lamnings- och sjukboxarna ska det ständigt finnas tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015. 3.4. Betesgång och rastning för får och getter 3.4a. Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden Minst 3 mån. gamla får och getter (bortsett från dräktiga tackor och getter som nedkommer inom 2 veckor) ska få gå på bete 60 dgr under tiden 1.5-30.9 och rastas också utanför växtperioden minst en gång i veckan när vädret medger det 3.4b. Långvarigare betesgång under växtperioden Minst 3 mån. gamla får och getter (bortsett från dräktiga tackor och getter som nedkommer inom 2 veckor) ska få gå på bete 90 dgr under tiden 1.5-30.9
Beloppen av ersättning för fårs välbefinnande 3.1 Utfodring av får och getter 10 3.2. Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls 55 3.3. Skötsel av får och getter Ersättning för får 51 Ersättning för getter 33 3.4a Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden för får och getter 42 3.4b Långvarigare betesgång under växtperioden för får och getter 10 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före 4. Villkoren för ersättningar för fjäderfäns välbefinnande Värphöns, broilrar och kalkoner, inte avelsfåglar Minst 1000 hönor (14 de), 10 000 broilrar (70 de) eller 2000 kalkoner (60 de) Ersättning betalas för de fjäderfän som omfattas av villkoret 4.1. Utfodring och skötsel 4.2. Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls 4.3. Förbättring av luftkvaliteten i värpstall 4.4. Stimulerande föremål 4.5. Plan, ramper och sittpinnar 4.6. Utevistelse
4.1. Utfodring och skötsel Per djurgrupp en skriftlig utfodringsplan som baserar sig på kalkyler Proteinet ska analyseras i spannmålsbaserat kompletteringsfoder som framställs på gården Minst en vecka gamla fåglar ska med fodret ges hela korn som stimulerande foder. För slaktfjäderfän ska pappersutfodring användas under de första uppfödningsdagarna. Efter det fungerar papperet som stimulerande material. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
. Alla broilrar och kalkoner 4.2.Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls Man måste ha omsorg om förhållandena i uppfödningsstallet För broilrar används som mätare %-andelen underkända fåglar i köttbesiktningen på grund av ödem samt besiktningsveterinärens partispecifika resultat från bedömningen av hudinflammation på trampdynorna. I slaktpartierna får %-andelen underkända fåglar på grund av ödem inte överstiga 1 % och resultatet från bedömningen av hudinflammation på trampdynorna ska vara lägre än 40 poäng. Om resultatet är lägre än 30 poäng, beaktas inte andelen underkända på grund av ödem. För kalkoner används som mätare %-andelen underkända hela slaktkroppar per slaktparti. De ska vara under 6,5 % för partier som slaktats 1.5 30.9 och under 5 % för partier som slaktats 1.10 30.4. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
4.3. Förbättring av luftkvaliteten i värpstall.. Alla värphöns Spillningen avlägsnas från stallet minst tre gånger per vecka Luftens veckovisa ammoniakhalt i hönsstallet ska ligga under 18 ppm i golvhönshus och under 8 ppm i burhönshus. Det ska föras bok över utgödslingar och luftens ammoniakhalt. Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
4.4. Stimulerande föremål.. Alla värphöns, broilrar och kalkoner Kan inte väljas till hönshus med inredda burar Stimulerande föremål är t.ex. hängande rep, träbitar som hänger i kedjor eller plastföremål som fåglarna kan rulla I avdelningarna i ett kalkonstall ska det finnas minst 2 stimulerande föremål per varje påbörjad 100 m 2 I stallar med broilrar och värphöns ska det finnas minst 4 stimulerande föremål per varje påbörjad 100m 2 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före. 4.5. Plan, ramper och sittpinnar. Alla värphöns, broilrar och kalkoner; dock inte till hönsstall med inredda burar, sittpinnar kan inte väljas till värphöns Det ska finnas sittpinnar för minst 10 procent av slaktfjäderfäna så att det per broiler finns minst 15 centimeter sittpinne och per kalkon minst 20 centimeter sittpinne För alla fjäderfän ska det finnas plan eller ramper motsvarande minst 10 procent av stallets yta. Planen, ramperna och sittpinnarna ska vara hållbara och säkra.
4.6. Utevistelse.. Alla värphöns och kalkoner; inte till hönsstall med inredda burar Utevistelse 2 ggr i veckan året runt när vädret medger det (undantag början av uppfödningen och perioden 1.3-31.5 pga risk för djursjukdom) Matplatsen inomhus, sommartid bete, vintertid täckt rasthage Fåglarna ska kunna sandbada och sprätta i enlighet med sina naturliga beteendemönster Journal ska föras över utevistelsen Kan inte väljas av en ekologisk husdjursgård Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
.. Beloppen av ersättning för fjäderfäs välbefinnande 4.1. Utfodring och skötsel av fjäderfä 8 4.2. Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls 10 4.3. Förbättring av luftkvaliteten i värpstall 5 4.4. Stimulerande föremål 7 4.5. Plan, ramper och sittpinnar Ersättning för värphöns 11 Ersättning för kalkoner 14 Ersättning för broilrar 34 4.6. Utevistelse 16 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.
Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före.. På webbplatserna www.landsbygd.fi och www.mavi.fi finns avsnitt om djurens välbefinnande och mycket annat timo.keskinen@mavi.fi
Djurenhetskoefficienter för EHK Används också inom andra stödsystem tjurar, kor och andra nötkreatur äldre än 2 år 1,0.. nötkreatur 6 mån. - 2 år 0,6 kalvar yngre än 6 mån. 0,4 suggor 0,5 övriga svin 0,3 -avvanda grisar: 2/3 med från åldersklassen 0-3 mån. får och getter, äldre än 1 år 0,2 lamm och killingar, äldre än 3 mån. 0,06 värphöns 0,014 broilrar 0,007 kalkoner 0,03 Informationen i presentationen bygger på beredningsläget i november 2014. Försäkra dig om de slutliga villkoren före stödansökan 2015.