1
Solna stads organisation 2015 Mandatfördelning i kommunfullmäktige, antal (totalt 61) Bergshamrapartiet 1 Kristdemokraterna Centerpartiet 2 2 Sverigedemokraterna 3 Vänsterpartiet 5 Folkpartiet 6 Miljöpartiet 8 Socialdemokraterna 14 Moderaterna 20 2
Innehållsförteckning Solna stads organisation 2015... 2 Sammanfattning... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Solna stads styrning... 5 Årsprognos för stadens mål och uppdrag... 7 Målområde Solna i utveckling... 10 Målområde Levande Stad... 12 Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa... 14 Målområde God ekonomisk hushållning... 18 Ekonomisk analys av delårets utfall... 20 Ekonomisk årsprognos... 24 Ekonomitabeller... 27 3
Sammanfattning Stadens mål och uppdrag är på väg att uppfyllas Inledningen av året har varit händelserikt med en fortsatt befolkningsökning och utbyggnad av Solna. Staden har en ekonomisk överskottsprognos för 2015 och merparten av mål och uppdrag bedöms uppfyllas. I Solna stads verksamhetsplan och budget 2015 finns 5 inriktningsmål, 23 effektmål och 8 uppdrag. Bedömningen är att samtliga 5 inriktningsmål uppfylls 2015. Av de 23 effektmålen bedöms 21 uppfyllas år 2015, 1 vara på väg att uppfyllas men inte 2015 och 1 uppfylls inte i år. Av de 8 uppdragen bedöms 7 slutföras under 2015, 1 av uppdragen pågår och kommer att fullföljas under år 2016. Detta tillsammans med en prognos om ekonomiskt överskott gör att staden bedöms leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning även under 2015. Utfallet och årsprognosen är positivt Resultatet för perioden januari april är positivt och uppgår till 28,3 mkr. För motsvarande period 2014 var resultatet 92,1 mkr. Resultatförsämringen mellan delåren förklaras främst av finansnettot som minskar med 41,2 mkr och att nämndernas nettokostnader ökar med 47,1 mkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är 28,2 mkr högre än vid föregående delår. Prognosen för årets resultat är positivt och uppgår till 46,4 mkr, vilket är en negativ budgetavvikelse på 8,6 mkr. Årsprognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 98,4 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 43,5 mkr. I prognosen beräknas skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning bli 25,0 mkr (1,0 %) högre än budget. Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15 mkr, visar sammantaget ett överskott på 18,5 mkr jämfört med budget. Kommunstyrelsen, socialnämnden och omvårdnadsnämnden prognostiserar överskott. Kommunfullmäktige, barn- och utbildningsnämnden samt kompetensnämnden prognostiserar underskott och ett underskott prognostiseras även inom stadens nettokostnader för brandförsvar/räddningstjänst. Övriga nämnder har en prognos i nivå med budget. För perioden januari april uppgår nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten till 31,5 mkr. Merparten 28 mkr (89 %) av periodens investeringsutgifter avser projekt inom tekniska nämndens verksamhetsområden inklusive affärsverksamheten. Årsprognosen för nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 149,6 mkr, vilket är 81,7 mkr lägre än budget. Beträffande exploateringsverksamheten är årsprognosen 55 mkr, varav en stor del avser Nya Ulriksdal. 4
Förvaltningsberättelse Solna stads styrning Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, verksamhetsanknutna uppdrag och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Detta beslutas i Solna stads verksamhetsplan och budget som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget behöver dock inom vissa områden och/eller frågor kompletteras med andra styrande dokument som policies, strategier, planer, program, riktlinjer med flera. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i stadens vision, policies och program. Inriktningsmålen mäts utifrån ett antal effektmål som i sin tur följs upp genom nyckeltal/indikatorer. Effektmålen är treåriga och så långt som möjligt av nationell karaktär för att kunna jämföras med andra kommuner. Dessutom ska de vara specifika, mätbara, tidssatta och realistiska. Kommunstyrelsen utarbetar med nämnderna, nyckeltal/indikatorer som stödjer de olika effektmålen. Nämnderna ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål och effektmål, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensutsättningsplan för verksamheten. Särskilda verksamhetsanknutna uppdrag utformas utifrån målområden och inriktningsmål. Uppdragen ges till styrelse och nämnder och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen utförs inom givna budgetramar. Utifrån styrelsens och nämndernas mål och ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Nämndmål ska arbetas fram och därefter ska enheterna beskriva sina mål det vill säga hur enheterna har för avsikt att arbeta för att uppnå nämndens och stadens mål. Enheternas mål ska i sin tur brytas ned till individuella mål för varje medarbetare. De individuella målen tydliggör medarbetarens ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål. De ska också stödja och harmonisera med de åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som är antagna för verksamheten. Åtagandena med efterföljande kvalitetsdeklarationer är en naturlig del av stadens styr- och uppföljningssystem och ska därför harmonisera med styrelse och nämnders årliga verksamhetsplan och budget. Deklarationerna hjälper staden att på ett systematiskt sätt arbeta med kvalitetsutveckling av stadens finansierade verksamhet som skapar ett direkt värde för medborgare/brukare. Omvärldsanalys är för organisationen Solna stad att förhålla sig till omvärlden. Att analysera omvärlden och se dess förändringar ger staden bättre förståelse för den egna verksamhetens förutsättningar idag och i framtiden. Uppföljning och utvärdering Kommunfullmäktige följer upp styrelse och nämnder utifrån målen och de särskilda uppdragen. Inriktningsmålen följs upp och utvärderas utifrån effektmål som i sin tur mäts och följs upp med hjälp av flera nyckeltal/indikatorer, vilka redovisas tre gånger per år; i delårsrapporter per april, augusti och i årsredovisningen. Denna utveckling mot en tydlig koppling mellan insatta resurser och presterat resultat får också stöd i lagreglerna för god ekonomisk hushållning i kommuner. De individuella medarbetarmålen revideras och följs upp årligen i medarbetarsamtal. I lönesamtalet bedöms medarbetarens måluppfyllelse. Kopplingen mellan mål, måluppfyllelse, arbetsresultat och lön ska vara tydlig. De tvärsektoriella frågorna likabehandling och internationellt arbete samt även den verksamhetsövergripande miljöfrågan följs upp med fokus på arbetets effekter för verksamheten och dess kvalitet samt bidrag till att uppnå stadens mål. Solna stads hel- och delägda bolag styrs, enligt aktiebolagslagen, av bolagsordning och ägardirektiv. Med stadens kraftiga tillväxt och utveckling följer ett behov av att utveckla styrningen och strukturen för den verksamhet som bedrivs inom hela koncernen. Ungefär hälften av stadens verksamhet drivs på entreprenad eller i köpt verksamhet. Nämnderna behöver därför kontinuerligt utveckla styrningen och uppföljningen av dessa verksamheter. 5
Solna stads styr- och uppföljningssystem år 2015 Bild. Solna stads styr- och uppföljningssystem 6
Årsprognos för stadens mål och uppdrag I Solna stads verksamhetsplan och budget 2015 finns 4 prioriterade målområden, 5 inriktningsmål, 23 effektmål och 8 uppdrag, som alla är stadsövergripande. De prioriterade målområdena; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning samt inriktningsmålen utgår från visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Uppdragen styr också mot stadens vision och inriktningsmål. Bedömning mål och uppdrag Målet är uppfyllt år 2015 Uppdraget är klart år 2015 Målet är på väg att uppfyllas men inte år 2015 Uppdraget pågår och fortsätter år 2016 Målet uppfylls inte år 2015 Uppdraget är inte klart år 2015 Bedömningen är att 5 av de 5 inriktningsmålen uppfylls 2015, men det finns per delårsrapporten i april, en osäkerhet genom att flertalet av indikatorer och mål i första hand kan utvärderas under det andra halvåret. Inriktningsmål Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för Solnaborna som behöver den under olika skeden i livet. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Måluppfyllelse Av de 23 effektmålen bedöms 21 uppfyllas år 2015 (91 %), 1 vara på väg att uppfyllas, men inte 2015 (4 %), och 1 uppfylls inte i år (4 %). Av de 8 uppdragen bedöms 7 bli slutförda under 2015 (88 %), 1 av uppdragen pågår och bedöms fullföljas under år 2016 (12 %). Sammantaget innebär detta att 5 av 5 inriktningsmål och 22 av 23 effektmål bedöms som helt eller delvis uppfyllda under 2015 och att 8 av 8 uppdrag bedöms helt genomförda under 2015 eller 2016. Merparten av målen och uppdragen bedöms därmed uppfyllda respektive slutförda under 2015. Detta tillsammans med ett ekonomiskt överskott gör att staden bedöms leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. 7
Inriktningsmål, effektmål och uppdrag Inriktningsmål: Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Effektmål Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska öka i medborgarundersökningen år 2015 jämfört med år 2014. (År 2013 NRI 63, år 2014 NRI 65). Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till minst nöjdhetsindex 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning år 2015. (År 2013 NKI 70, År 2014 NKI i.u.). Solna stad ska tillhöra de tre främsta i Svenskt Näringslivs ranking av Sveriges mest företagsvänliga kommun. (År 2014 1:a plats). Måluppfyllelse Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Effektmål Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är att vistas i Solna ska öka i medborgarundersökning år 2015 jämfört med 2014. (År 2014 NRI 62). Solnas medborgare, företag och besökare ska erbjudas goda möjligheter att kunna agera miljövänligt. Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i Solna ska öka i medborgarundersökningen år 2015 jämfört med år 2014. (År 2014 NMI 48). Medborgarnas nöjdhet med kultur-, idrotts- och fritidsmöjligheter i Solna ska öka i medborgarundersökningen år 2015 jämfört med 2014. (År 2014 Kultur NMI 54, Idrott NMI 52 och Fritidsmöjligheter NRI 65) Solnas fysiska tillgänglighet avseende allmän plats (gator, vägar, parker och torg m.fl.) och allmänna lokaler (skolor, idrottsanläggningar, bibliotek m.fl.) ska öka jämfört med år 2014. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en övergripande trafikstudie med fokus på näringsliv, miljö och hållbara boendemiljöer. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen göra en översyn av badtaxans konstruktion och nivåer i Solna i förhållande till andra kommuner i Stockholmsregionen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en kemikalieplan i syfte att förbättra inomhusmiljön i förskolor och skolor. Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för Solnaborna som behöver den under olika skeden i livet. Effektmål Andelen solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. I Solna ska alla barn och ungdomar ha goda uppväxtvillkor och få det skydd, hjälp och stöd de behöver. (År 2013 i.u.) Andelen solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten ska minst uppgå till 83 procent år 2015. ( År 2014 85 %). Andelen solnabor 65 år och äldre i vård- och omsorgsboende, som är mycket eller ganska nöjda med sitt boende ska minst uppgå till 82 procent år 2015. ( År 2014 82 %). Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvalitetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år 2015. (År 2013 KKI 1,3 av 2,0). 8
Inriktningsmål, effektmål och uppdrag Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Effektmål Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som känner sig trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka år 2015 jämfört med år 2014. Andelen folkbokförda solnaelever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka läsåret 2014/15 jämfört med läsåret 2013/14. (Läsåret 2013/14 92,7 % ). Andelen folkbokförda solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år ska öka läsåret 2014/15 jämfört med läsåret 2013/14. (Målet i Europa 2020-strategin är att minska andelen förtida avhopp från studier från 2013 års 11,9 % till 10 %). (Läsåret 2013/2014 77,9%). Andelen solnabor som antas och slutför sina studier inom någon av vuxenutbildningens utbildningsformer ska öka jämfört med 2013 års nivå. (År 2015 publiceras 2014 års resultat). Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en strategi för att säkerställa den långsiktiga rekryteringen av lärare. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att arbeta med att utveckla kvaliteten i förskola och skola. Måluppfyllelse Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Effektmål Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. (År 2014 och 2015 17,12 per skattekrona). Solna stads resultat enligt balanskravet ska år 2015 minst uppgå till 55 mkr. (År 2014 budgeterat resultat 45 mkr). Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga 750 mkr över en rullande femårsperiod. (År 2014 700 mkr under rullande femårsperiod). Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. (Bokslut år 2013 1:a plats). Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka i medborgarundersökning år 2015 jämfört med år 2014. (År 2014 NMI 51). Solna stads medarbetares engagemang ska öka till i 2015 års medarbetarundersökning jämfört med år 2014 (År 2014 HME 78, år 2015 HME 77). Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över och vidareutveckla vision, mål och nyckeltal för Solna stads verksamheter inför arbetet med verksamhetsplan och budget för 2016. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en extern genomlysning av stadens fastighetsbestånd som ger en aktuell bild av hur omfattande underhållsbehovet är och därtill en ekonomisk analys. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta investeringsfonder. 9
Målområde Solna i utveckling Solna ska vara en stad i utveckling, som skapar förutsättningar för att möta den stora efterfrågan som finns på att bo, leva och verka i staden. Staden ska erbjuda en attraktiv miljö, som kännetecknas av mångfald och tolerans, och som gör att boende och besökare trivs. Solna ska också erbjuda ett bra företagsklimat, som ger företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Solna ska vara en aktiv aktör i den växande Stockholmsregionen, som tar vara på möjligheterna att skapa förutsättningar för nya jobb, tillväxt och välfärd. Inriktningsmål Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfylls år 2015. Bedömningen är gjord utifrån att alla tre effektmålen bedöms uppfyllas i år. Nedan återfinns ett antal väsentliga händelser eller aktiviteter under 2015 inom detta inriktningsmål: Solna placerar sig återigen i toppskiktet av Sveriges kommuner när nyhetsmagasinet Fokus publicerar sin ranking av rikets bästa kommuner för bosättning. Solna hamnar på en femteplats i årets totalranking av landets 290 kommuner. Tidigare år har Solna haft första (2013) och andraplatsen (2014). I delkategorin Bäst att arbeta avancerar Solna från förra årets 6:e plats till årets 4:e plats Solna stad nominerades av tidningen Dagens Samhälle som en av tre kommuner i Svealand till Årets Superkommun. Med utmärkelsen tidningen uppmärksamma och lyfta fram de kommuner som har bäst förutsättningar att möta framtida samhällsutmaningar. Tidningen tittade på en rad faktorer som högst sysselsättning, vart folk flyttar, bästa kommunala ekonomin och ytterligare sju statistiska variabler som bl.a. demografisk profil, befolkningstillväxt, inkomstutveckling och utbildningsnivå. Nomineringen visar på en hög grad av attraktivitet som ger goda förutsättningar för Solnas utveckling. En styrgrupp bestående av gruppledarna för samtliga politiska partier i kommunstyrelsen har med stöd från stadsledningsförvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen arbetat fram ett förslag till översiktsplan för Solna. Översiktsplanen redovisar huvuddragen i mark- och vattenanvändningen och hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Kommunstyrelsen beslutade i april 2015 att förslag till översiktsplan 2030 ska bli föremål för samråd, vilket pågår fram till 31 augusti 2015. Efter samrådet görs revideringar och planen ställs ut, vilket beräknas ske under senhösten. Antagandet av ny översiktsplan beräknas kunna ske i början av 2016. Knappt 1 000 lägenheter förväntas färdigställas under 2015 och under årets tre första månader har Solnas befolkning vuxit med 232 invånare till 74 273 Solnabor. Utvecklingsarbetet med stadsdelen Bergshamra fortsätter och flera olika delprojekt för att utveckla stadsdelen har initierats. Bergshamra torg omgestaltas för att skapa ett mer trivsamt torg och nya verksamheter flyttar in i lokalerna kring torget. Planuppdrag har givits tills byggnadsnämnden avseende två områden, varav ett berör en partiell överdäckning av Bergshamravägen. Utifrån Hagalundsstrategin har det fysiska programarbetet för stadsdelen Hagalund initierats, där även Hagalunds arbetsplatsområde och området söder om Solna station ingår. I programarbetet görs analyser för att säkerställa var och i vilken omfattning ny bebyggelse är lämplig. Principbeslut har tagits om att flytta kulturskolan till f.d. Fridhemsskolan. Beslut om att påbörja planarbete för tunnelbanans sträckning till Hagastaden och Arenastaden har tagits och arbete med trafiklösningar kring Arenastaden går enligt plan och är snart klara. Cirkulationsplats vid Frösundaleden/Dalvägen är färdigställd och ombyggnad av korsningen Frösundaleden/Kolonnvägen färdigställs inom kort. Arbetet med vägbron från Kolonnvägen till Arenastaden samt väganslutning mellan Kolonnvägen och Enköpingsvägen går enligt plan och beräknas vara i drift i juni. För att förbättra stadsmiljön har extra satsningar på upprustning av lekparker, gallring och renhållning i naturmark och park och extra blomsterprogram i stadsmiljön genomförts. Vidare genomförs upprustning av plaskdammen och färdigställande av nya toaletter i Skytteholmsparken. 10
I stadens arbete med cykelplanen pågår planering av arbete kring målning av cykelbanor, ett vägvisningsprogram samt uppsättning av skyltar över cykelnätet. Solnas företagsklimat fortsätter utvecklas. Genom att utveckla dialogen med näringslivet bidrar staden till ett förbättrat företagsklimat och till fler tillväxtfrämjande samarbeten med näringslivet. Under årets första fyra månader har staden gjort ca 70 företagsbesök, deltagit på ett tjugotal företagarföreningsmöten samt haft kontakt med ungefär 540 företagare genom frukostbricka, småföretagarmässa och besöksnäringsdag. I årets sommarjobbssatsning erbjuds sommarjobb till ungdomar som går årskurs 1 och 2 i gymnasiet. Ungdomar med en funktionsnedsättning och ensamkommande flyktingbarn är prioriterade målgrupper. Sommarjobbssatsningen kommer i år erbjuda ca 300 ungdomar jobb. Den internationella evenemangsoperatören Lagardère övertog den 1 januari driften av Friends Arena och stärker förutsättningarna att utveckla Solna som kultur- och idrottsstad. Friends Arena hade ca 850 000 besökare under 2014 och bidrar till att stärka Solna som evenemangsstad. Stora idrotts- och musikevenemang genererar stor turistomsättning. 11
Målområde Levande Stad Solna ska vara en levande och sammanhållen stad med en god miljö, som tar vara på närheten till natur och storstad. Staden ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett stadsmässigt, tillgängligt och miljövänligt sätt. Stadsmiljön ska vara ren och snygg, samtidigt som stadens fastigheter ska underhållas och utvecklas. Solnaborna ska kunna kombinera ett attraktivt boende och ett stimulerande arbete med en rik fritid, som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande. Staden ska underlätta för att Solnabor, Solnaföretag och besökare ska kunna leva och verka miljövänligt. Inriktningsmål Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfylls år 2015. Bedömningen är gjord utifrån att alla de fem effektmålen bedöms uppfyllas i år. Av de tre uppdragen bedöms samtliga vara påbörjade och bli klara 2015. Nedan återfinns ett antal väsentliga händelser eller aktiviteter under 2015 inom detta inriktningsmål: Då staden säkerställer en mer driftsäker belysning i framför allt parker pågår en uppgraderingen till modern belysningsteknik. Befintlig armatur ersätts med LED-armatur som ger bättre belysning, ökad säkerhet, minskad energiförbrukning och minskade underhållskostnader. Under våren har 15 armaturer bytts i Hagalund och beställningar på 55 nya armaturer till Råsundaområdet är gjorda för att öka tryggheten att vistas utomhus och på kvällar i Solna. En satsning på trafiksäkerhet runt skolor i staden har inletts och gäller i första hand hastighetsåtgärder. Sju hastighetstavlor har monterats vid platser där hastigheterna är höga för att skapa medvetenhet om gällande hastighetsbegränsningar. Tidningen The Economist publicerade under perioden sin rapport The Safe Cities Index 2015 där de utser Stockholm till världens 4:e säkraste stad att leva i, vilket ger ett internationellt perspektiv på tryggheten i Solna. I samband med det pågående utbytet av konstgräs på Skytteholms IP installeras det gamla konstgräset på Huvudsta IP för att modernisera idrottsplatsen. I januari reparerades Bergshamra IP:s kylsystem och samtidigt har planen förlängts ca 1,5 m för att fungera ännu bättre för bandyspel. Arbete med att modernisera läktaren pågår. Musikhuset Black Sheep s flytt från Stenbackaskolan till Hagalunds arbetsplatsområde är genomförd med ett förnyat verksamhetsuppdrag med inriktning på ungdomskultur och samarbete med andra aktörer som ska ge ungdomar med olika intresseinriktningar möjligheter att forma en attraktiv och meningsfull fritid. Verksamhetsfokus är bl.a. ungdomars inflytande och att öka attraktionen för flickors deltagande i verksamheten. Den projektbaserade folkbiblioteksverksamheten vid Ulriksdalsskolan permanentades från och med januari och ger synergieffekter genom att lokaler och resurser samnyttjas och skapar även kontinuitet för barnen som möter samma bibliotekarie under skoltid och fritid. Staden har i samarbete med Statens fastighetsverk genomfört en restaurering av konstverk vid Haga Norra av Sivert Lindblom. Verket sätts på plats och återinvigs i maj 2015. Vidare har Solna stad för första gången deltagit i Väsby Melodifestival för personer med funktionsnedsättning som avslutades med stor festivalfinal på Cirkus i Stockholm. Staden har ett tillgänglighetsperspektiv som utgångspunkt vid all nybyggnation och anpassningar. Under våren har tillgängligheten inventerats vid flertalet platser i staden som har lett till att åtgärder kommer att genomföras under 2015. Automatiska dörröppnare och ombyggnad av toaletter på bl.a. Råsundaskolan och Tallbackaskolan är tillgänglighetsanpassningar i befintliga fastigheter till dagens krav på tillgänglighet. Ombyggnad av Skytteholmsskolans skolgård har gjort att tillgängligheten har förbättrats. Staden har även genomfört inventeringar i Arenastaden, Västra vägen och Jungfrudansen inför arbete med tillgänglighetsanpassningar i form av kantstenssänkning i anslutning till övergångsställen. 12
Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en övergripande trafikstudie med fokus på näringsliv, miljö och hållbara boendemiljöer. Uppdraget bedöms genomföras under året. Uppdraget med att göra en övergripande trafikstudie påbörjas till hösten och bedöms genomföras under året. En viktig utgångspunkt för trafikstudien blir det förslag till översiktplan som kommer att färdigställas under hösten 2015. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen göra en översyn av badtaxans konstruktion och nivåer i Solna i förhållande till andra kommuner i Stockholmsregionen. Uppdraget bedöms genomföras under året. Uppdraget med att göra en utredning av badtaxans konstruktion och nivåer i Solna i förhållande till andra kommuner i Stockholmsregionen är i all väsentlighet genomfört och bedöms därför vara klart under året. Redovisning av uppdraget kommer att göras till kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, där slutsatsen av översynen är att stadens badtaxa ligger i nivå med flertalet av de närliggande kommunerna. Kultur- och fritidsförvaltningen fortsätter att följa frågan och återkommer vid behov med förslag till revidering av taxan. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en kemikalieplan i syfte att förbättra inomhusmiljön i förskolor och skolor. Uppdraget bedöms genomföras under året. Arbetet med att ta fram en kemikalieplan har påbörjats och bedöms vara klart under året. 13
Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa Solna ska vara en stad som ger solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar och delta i samhällslivet. Solnaborna ska kunna känna sig trygga i sin försörjning genom eget arbete. Den omsorg som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor, som behöver den under olika skeden i livet. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Kunskap och lärande ska uppmuntras och värderas högt. Inriktningsmål Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfylls år 2015. Bedömningen är gjord utifrån att fyra av effektmålen kommer att uppfyllas 2015 och att ett effektmål är på väg att uppfyllas men inte 2015. Arbetslösheten i Solna fortsätter att ligga på en lägre nivå än i länet och riket. Antalet hushåll som får ekonomiskt bistånd minskar och andelen biståndsmottagare är låg. En av förklaringarna är arbetsmarknadsinsatserna, som genomförs inom ramen för Solnamodellen. Nöjdheten med hemtjänst och vård- och omsorgsboende ökade förra året. För att ytterligare öka nöjdheten för de solnabor som använder hemtjänst eller bor i vård- och omsorgsboende, har utvecklingsplaner tagits fram för identifierade förbättringsområden. Nedan återfinns ett antal väsentliga händelser eller aktiviteter under 2015 inom detta inriktningsmål: I april månad är andelen Solnabor som är öppet arbetslösa (3,0 %) och sökande i program med aktivitetsstöd (1,5 %) tillsammans 4,5 procent. Det är lägre både jämfört med Stockholms län där andelen är 6,3 procent och jämfört med riket där andelen är 7,7 procent. Andelen Solnaungdomar 18 24 år som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd är 4,4 procent, vilket är lägre jämfört med länets 7,8 procent och rikets 12,9 procent. För Solnabor som är utrikesfödda är andelen öppet arbetslösa och sökande i program 8,4 procent. Även det är lägre jämfört med länets 14,3 procent och rikets 20,9 procent. Under årets första fyra månader har antalet solnahushåll med försörjningsstöd minskat med 11 procent jämfört med samma period föregående år. Under perioden har 312 hushåll erhållit försörjningsstöd, vilket är en minskning med 37 hushåll jämfört med motsvarande period 2014. Andelen biståndsmottagare i Solna är 0,7 procent under perioden januari t.o.m. april, vilket i stort sätt är på samma nivå som motsvarande period förra året. Under perioden januari t.o.m. april har 21 deltagare fullföljt sin del i Solnamodellen och av dem har 14 personer gått vidare till arbete eller studier, vilket innebär att 67 procent av deltagarna uppnått egen försörjning. Under perioden har antalet nyinkomna ärenden till socialtjänsten som rör yngre barn ökat med 77 procent, från 214 motsvarande period förra året till 379 hittills i år. Antalet nya ärenden som rör ungdomar har ökat med 15 procent. Antalet barn och ungdomar som varit aktuella för en insats eller utredning ligger dock kvar på ungefär samma nivå som förra året. Utvecklingen att fler barn och ungdomar aktualiseras hos socialtjänsten gäller även nationellt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar att det stigande antalet anmälningar troligen är resultatet av bättre samverkan mellan socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och ungdomar, samt av ett ökat barnperspektiv. För att möta denna utveckling har socialtjänsten i Solna vidtagit en rad olika åtgärder som bl.a. utökad bemanning inom berörd verksamheter. Nöjdheten med hemtjänsten fortsatte att öka förra året och brukarundersökningen visade att andelen som var nöjda uppgick till 85 procent. Det är högre än årets målvärde, som innebär att minst 83 procent ska vara nöjda med sin hemtjänst. Alla utförare i Solna ska återkoppla resultatet till sina kunder och till närstående. Utifrån återkopplingen till kunder, närstående och personal ska utföraren i sin utvecklingsplan för 2015 beskriva förbättringsområden och åtgärder. Utvecklingsplanen följs upp av stadens kvalitetsutvecklare. En ny brukarundersökning görs under våren 2015 och resultatet kommer att presenteras under hösten. Nöjdheten med omvårdnadsboendena ökade också förra året och andelen nöjda var 82 procent. Det är samma nivå som årets målvärde, som innebär att minst 82 procent ska vara nöjda med sitt omvårdnadsboende. Samtliga utförare i Solna ska återkoppla resultatet till sina kunder och till 14
närstående. Med återkopplingen till kunder, närstående och personal som grund, ska utföraren i sin utvecklingsplan för 2015 beskriva förbättringsområden och åtgärder. Stadens kvalitetsutvecklare följer upp utvecklingsplanen. Under våren görs en ny brukarundersökning och resultatet presenteras under hösten. Resultatet i den senaste brukarundersökningen bland deltagare i daglig verksamhet och de som bor i gruppbostäderna inom LSS i Solna visade att de oftast var nöjda med verksamheten. Det fanns dock några områden som behövde vidareutvecklas och det var bl.a. mat och måltider samt hjälp med fritidsaktiviteter. Utförarna har därför tagit fram förbättringsförslag. Avtalsuppföljningarna för förra året visar att alla boenden vidareutvecklat rutiner för mat och måltider. Samtliga verksamheter har forum för brukarinflytande i form av husråd samt goda rutiner för hjälp med fritidsaktiviteter. En ny brukarundersökning kommer att göras under våren och resultatet presenteras under hösten. Mätning av personalkontinuiteten visar att en kund som har minst två hjälpinsatser per dag i genomsnitt har mött 10 olika hemtjänstpersonal under en 14 dagars period. Det är en förbättring jämfört med år 2014, då en kund i genomsnitt mötte 11 olika hemtjänstpersonal under en 14 dagars period. För att ytterligare förbättra brukarnöjdheten inom hemtjänsten görs en treårig satsning som syftar till att; - Utveckla samverkansformer med primärvården och geriatriken avseende demens, nutrition och rehabilitering (att bibehålla och förbättra funktioner). - Utveckla samverkansformer med landstinget för att minska onödig återinskrivning inom 30 dagar av hemtjänstkunder som har blivit utskrivna från sjukhus. - Utveckla det rehabiliterande synsättet (att bibehålla funktioner) i biståndshandläggningen. - Identifiera och implementera åtgärder för långsiktig förbättring av brukarnöjdhet. Satsningen på validering och utbildning av vårdbiträden till motsvarande undersköterskekompetens fortsätter även under 2015. Utbildningen berör alla verksamhetsområden, dvs. hemtjänst, vård- och omsorgsboenden och LSS-verksamheter. Under hösten kommer 80 vårdbiträden att erbjudas möjlighet till vidareutbildning till undersköterska. Välfärdsteknik är ett prioriterat område. Några exempel inom området är digitala larm, ny teknik för hemtjänsten, vårdplanering med videokamera, matchningstjänst för äldre och volontärer. Syftet är att höja kvaliteten på vård- och omsorg, skapa effektivare arbetssätt samt underlätta rekrytering av chefer och vårdpersonal i framtiden. Omvårdnadsnämnden har beslutat att upphandla nya trygghetslarmsanläggningar på alla vård- och omsorgsboenden då nuvarande larmanläggningar är ålderstigna. En värdegrundsinspiratörsutbildning för personal på gruppbostäder och inom personlig assistans har startat. Det är 20 personer som under året ska träffas vid sju tillfällen för att lära mer om och diskutera värdegrundsfrågor. Fortsatt stöd till värdegrundsledare inom äldreomsorgen kommer att ges i form av fyra utbildningstillfällen under året. Planering pågår för övertagande av hemsjukvård inom gruppbostäder och daglig verksamhet från landstinget. Övertagandet sker från den 1 oktober 2015. 15
Inriktningsmål Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfylls år 2015. Bedömningen är gjord utifrån att de fyra effektmålen kommer att uppfyllas 2015. De båda uppdragen bedöms vara klara i år. Förskolor och skolor fortsätter att arbeta med språkutveckling. Meritvärdet i årskurs 9 i Solnas kommunala skolor förbättrades förra året och andelen elever som var behöriga till gymnasieskolan ökade. Arbetet med att stärka elevernas kunskapsutveckling fortsätter. Nedan återfinns ett antal väsentliga händelser eller aktiviteter under 2015 inom detta inriktningsmål: För att stärka barns och elevers språk, lärande och identitetsutveckling arbetar Solnas förskolor och grundskolor med språkutveckling. Arbetet syftar till: att utveckla barns och elevers språkkunskaper, ett språkutvecklande arbetssätt på förskolor och grundskolor, pedagoger/lärare använder strategier i undervisningen som stödjer och utvecklar språkutvecklingen, pedagoger/lärare delar med sig till varandra av erfarenheter och kunskaper. Barnens språkutveckling är en viktig del för att förbereda barnen för övergången till förskoleklass och skola. Under några år har en språkscreening genomförts i förskoleklass för att mäta hur förskolan förberett barnens övergång till förskoleklass/skola. Förra årets språkscreening visar att 91 procent av barnen uppnått godkända resultat, vilket är en ökning jämfört med året innan. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för att alla barn ska känna sig trygga fortsätter de kommunala förskolorna att arbeta utifrån en gemensam modell för introduktion. Introduktionen är en möjlighet för barn och föräldrar att i sin egen takt lära känna förskolans arbete, vilket ökar tryggheten. Av förra årets brukarundersökning framgår bl.a. att det var 92 procent av föräldrarna som instämmer i påståendet att mitt barn känner sig trygg i förskolan. Det var en ökning jämfört med tidigare år. En ny brukarundersökning kommer att genomföras under hösten. Från och med i år har strukturbidrag till förskolan införts. Strukturbidrag till grundskolan finns sedan tidigare. Strukturbidraget till förskolan och grundskolan fördelas med föräldrars utbildningsnivå som fördelningsprincip och verkar på så vis utjämnande för barns och elevers olika förutsättningar. Bidraget används bl.a. till personalförstärkningar. Samarbete på lokal nivå mellan fritidsklubbar och skolor kring frågor som stödjer skollagskrav innebär att läxläsning för barn i mellanstadiet fortsätter på samtliga fritidsklubbar samtidigt som fritidsanläggningarnas utemiljöer förstärks som pedagogiska lärmiljöer. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ökade förra året. Meritvärdet i årskurs 9 i Solnas kommunala skolor förbättrades förra året. Arbetet med att fånga upp och bistå elever som riskerar att inte nå upp till målen fortsätter. Solnas skolor arbetar med prognosbedömning av elevernas kunskapsresultat. Arbetet innebär att insatser för att stärka elevernas kunskapsutveckling kan sättas in tidigt, för att öka förutsättningarna för att fler elever ska nå kunskapsmålen till dess betygen sätts i slutet av terminen. Genom nätverket för studie- och yrkesvägledning skapas bl.a. förutsättningar för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Det finns en gemensam handlingsplan för studie- och yrkesvägledning från förskoleklass till gymnasiet. Handlingsplanen syftar till att kunna ge eleverna stöd under längre tid, öka kontakten med arbetslivet och ge bättre kunskaper om olika yrken. Ökad självkännedom kan också bidra till att eleverna kan göra välgrundade val till gymnasieskolan. Det är hela skolans ansvar att stödja eleverna med vägledning kring framtida studie- och yrkesval. Den nulägesbeskrivning som har genomförts av hur Solnas skolor arbetar med att främja skolnärvaro visade på ganska stora skillnader skolor emellan. För att säkerställa att elevens rätt till utbildning tillgodoses har en särskild rutin tagits fram. Rutinen bygger på systematiskt arbetssätt, samverkan mellan relevanta aktörer och stöd av sakkunniga. Staden genomför sommaren 2015 ett sommarläger för elever i årskurs 6-9 som har omfattande frånvaro eller av andra skäl har svårigheter att följa undervisningen. Ett förvaltningsövergripande samarbete pågår för att förebygga förtida skolavhopp och stödja ungdomar som lämnat skolan i förtid tillbaka till studier, praktik eller arbete. Under perioden januari t.o.m. april har 86 procent av de som studerar inom vuxenutbildningen uppnått målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt. 16
Av de som studerar inom SFI har 70 procent uppnått målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt under perioden januari t.o.m. april, vilket är högre jämfört med motsvarande period förra året. Under årets fyra första månader har 58 procent av de elever inom SFI som omfattas av etableringslagen uppnått målen utifrån sin studieplan med lägst betyget godkänt inom 2 år. Det är lägre jämfört med motsvarande period 2014, men statistiken bygger på ett fåtal elever. Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en strategi för att säkerställa den långsiktiga rekryteringen av lärare. Uppdraget bedöms genomföras under året. Uppdraget pågår och beräknas bli klart i år. Med utgångspunkt i uppdrag har en rekryteringsstrategi tagits fram, med syfte att implementera urvalsmetoder med hög validitet, öka inflödet av sökande med efterfrågad kompetens samt stärka Solna stads arbetsgivarvarumärke. Arbetet löper på enligt plan och under våren har fokus legat på att utarbeta koncept för rekrytering av lärare och förskollärare, med syfte att ge stöd och avlastning till rekryterande chefer samt öka kvaliteten i genomförda rekryteringar. Inom ramen för detta har olika annonskanaler prövats och utvärderats, annonser har marknadsförts via sociala medier och urvalsmetoden arbetsprov har implementerats med goda resultat. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att arbeta med att utveckla kvaliteten i förskola och skola. Uppdraget bedöms genomföras under året. Uppdraget pågår och beräknas bli klart i år. Barn- och utbildningsnämnden arbetar på många olika sätt med att utveckla kvaliteten i förskolan och skolan. Det sker exempelvis genom att det verksamhetsnära och det administrativa stödet förstärks, det systematiska kvalitetsarbetet förbättras och digitaliseringen inom skolan och förskolan fortsätter. Tidigare har Solna stad även deltagit i Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) arbete med att ta fram kvalitetsmått inom förskolan. KSL har utvecklat en metod och ett verktyg för att bedöma och jämföra kvaliteten på förskolans pedagogiska uppdrag. Verktyget har överlämnats till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Verktyget har i en pilotomgång prövats av Upplands-Bro, Lidingö, Haninge och Huddinge och samma kommuner kommer under våren 2015 att pröva en digitaliserad version. Planen är att verktyget ska finnas tillgängligt för kommuner under 2015. 17
Målområde God ekonomisk hushållning Solna ska vara en stad med en långsiktigt hållbar ekonomi. Staden ska ta ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Det ställer krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständig prioritering, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. En viktig del är också stadens medarbetares engagemang, vilket är en förutsättning för en organisations möjligheter att nå goda resultat. Inriktningsmål Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet kommer att uppfyllas år 2015. Bedömningen görs utifrån att fem av sex effektmål kommer att uppfyllas under 2015. Två av de tre uppdragen slutförs i år och ett blir delvis slutförd under 2015. Staden uppfyller merparten av kommunfullmäktiges inriktningsmål och effektmål samtidigt som de ekonomiska resultaten är fortsatt goda. Sammantaget innebär detta att staden år 2015 kommer att uppfylla lagkravet om god ekonomisk hushållning samt att staden kommer att uppfyller de ekonomiska målen. Nedan återfinns ett antal väsentliga händelser eller aktiviteter under 2015 inom detta inriktningsmål: Resultatet för perioden januari-april är positivt och uppgår till 28,3 mkr. Årsprognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 98,4 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 43,5 mkr. Detta skapar goda förutsättningar att klara effektmålet om ett resultat enligt balanskravet om minst 55 mkr samt lägger en grund för resultatmålet om att kunna bibehålla nuvarande skattesats. Årsprognosen för nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 149,6 mkr, vilket är 81,7 mkr lägre än budget. Vissa omdisponeringar kan behöva göras inom tekniska nämndens investeringsbudget, men sammantaget klaras effektmålet om att nettoinvesteringar inte ska överstiga 750 mkr över en rullande femårsperiod. Stadens kostnadsutveckling var låg under år 2014 och en fortsatt effektivisering pågår under 2015. Därmed kommer staden att ha goda möjligheter att uppnå effektmålet om att vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. I denna jämförelse beaktas de strukturella skillnaderna i kommunernas kostnader. Under hösten 2015 genomförs en medborgarundersökning, där effektmålet är en förbättring av nöjdhet med stadens verksamheter, jämfört med utfallet 2014. Solna stads medarbetares engagemang minskade till HME 77 i 2015 års medarbetarundersökning att jämföra med HME 78 år 2014. Därmed klaras inte detta effektmål om ett ökat HME-värde jämfört med 2014, även om skillnaderna är små mellan åren. Sjukfrånvaron för perioden dec 2014 mars 2015 ligger på 6,6 procent. Sjukfrånvaron har ökat under perioden i förhållande till motsvarande period föregående år, då sjukfrånvaron låg på 5,7 procent. Sjukfrånvaron har fallit i Solna under ett flertal år, men under början av 2015 har frånvaron åter ökat. Sjukfrånvaron ökar generellt i kommunsektorn och i övriga sektorer. Att bibehålla en låg sjukfrånvaro är en utmaning. Därför kommer projektet Hållbar arbetshälsa att fortsätta genomföras på förvaltningarna. Solna stads förmåga att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens blir allt viktigare. Redan idag finns det brist på förskollärare, vissa ämneslärare, specialpedagoger, erfarna socialsekreterare och ingenjörer. Stadens påbörjade arbete med att ta fram en rekryteringsstrategi kommer därför fortsätta att vara av största vikt också under 2015. Arbete pågår också med ett nytt arbetstidsavtal och med att förbereda en medarbetarsatsning för genomförande under 2016. Arenabolagen: Ägarna till Friends Arena, däribland Solna stad, har tecknat ett avtal med den franska evenemangsoperatören Lagardère Unlimited Stadium Solutions (LUSS) som har tagit över driften av Friends Arena från den 1 januari 2015. Det innebär att de risker som är förknippade med att driva ett evenemangsbolag elimineras för staden och övriga ägare. I samband med övertagandet tecknar LUSS ett långsiktigt hyresavtal med fastighetsbolaget, Arenabolaget i Solna. 18
Tunnelbanan: Stadens del (600 mkr) av utbyggnaden av tunnelbanan är finansierad genom extern medfinansiering (400 mkr) under 2014. Under 2015 har ytterligare omkring 70 mkr tillkommit som preliminär intäkt genom fyra nya principöverenskommelser. Exakta belopp kommer klargöras genom att dessa principöverenskommelser slutförs i samband med att detaljplanerna antas i kommunfullmäktige. I april månad finns det 49 beslutade kvalitetsdeklarerade tjänster i staden. Under året har socialnämnden fortsatt sitt arbete med att se över nämndens deklarationer och hittills har fyra av deklarationerna reviderats (Budget och skuldrådgivning, Hyresrådsgivning, Serveringstillstånd samt Dödsboanmälan). Omvårdnadsnämnden har för avsikt att fastställa två nya deklarationer (Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år samt Korttidsvistelse utanför det egna hemmet) i maj månad. Kvalitetsdeklarationerna ska harmonisera och vara integrerade med den årliga verksamhetsplanen och budgeten. Det görs flera olika verksamhetsuppföljningar för att säkerställa att kvalitetskraven uppfylls. Resultaten från uppföljningarna visar hur kvaliteten utvecklas i verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns inom respektive verksamhet. Från årsskiftet är föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten förändrade i syfte att uppnå mer enhetlig och strukturerad dokumentation som bl.a. stödjer uppföljning, styrning och förbättringsarbete. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över och vidareutveckla vision, mål och nyckeltal för Solna stads verksamheter inför arbetet med verksamhetsplan och budget för 2016. Uppdraget bedöms genomföras under året. Inom ramen för arbetet med planeringsunderlaget inför verksamhetsplan och budget för 2016 har gruppledarna för de politiska partierna i kommunstyrelsen gjort en översyn av Solna stads styrsystem. Arbetet har resulterat i förslag till ett nytt styrsystem, där kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Syftet är att öka den politiska styrningen i staden och att förtydliga styrkedjan från kommunfullmäktige till medarbetare. Utifrån det nya styrsystemet har gruppledarna formulerat förslag till vision, övergripande mål och nämndmål. Det nya styrsystemet kommer att kompletteras med ett system för uppföljning till kommunfullmäktiges behandling i november av Solna stads verksamhetsplan och budget för 2016. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en extern genomlysning av stadens fastighetsbestånd som ger en aktuell bild av hur omfattande underhållsbehovet är och därtill en ekonomisk analys. Uppdraget bedöms påbörjas under 2015 och slutföras under 2016. Uppdraget kommer att inledas under hösten och bedöms slutföras under 2016. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta investeringsfonder. Uppdraget bedöms genomföras under året. En inledande kartläggning pågår för att samla mer fakta inom området. Uppdraget kommer slutföras under året. 19
Ekonomisk analys av delårets utfall Resultatet för perioden januari april är positivt och uppgår till 28,3 mkr. För motsvarande period 2014 var resultatet 92,1 mkr. Resultatförsämringen mellan delåren förklaras främst av finansnettot som minskar med 41,2 mkr och att nämndernas nettokostnader ökar med 47,1 mkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är 28,2 mkr högre än vid föregående delår. I jämförelsestörande kostnader ingår kostnader på 8,8 mkr som tidigare reserverats i eget kapital (12,8 mkr 2014). Det avser kostnader för strukturomvandling 6,2 mkr och kostnader för strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter 2,6 mkr. Av tidigare reserverade medel i eget kapital för pensionskostnader tas 6,6 mkr i anspråk per april (4,9 mkr 2014). Totala pensionskostnader för perioden uppgår till 47,3 mkr, (38,2 mkr april 2014) och redovisas bland verksamhetens kostnader. För årets fyra första månader har totalt 15,4 mkr ianspråktagits av reserverade medel i eget kapital, (se tilläggsupplysning till noter). Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning ökar med 28,2 mkr (3,3 %) jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till 881,1 mkr. Ökningen beror på en positiv utveckling av skatteintäkterna som ökar med 59,8 mkr (6,1 %). Nettokostnaderna för generella statsbidrag och utjämning är 31,6 mkr högre än föregående år. Revideringen av den kommunalekonomiska utjämningen som trädde i kraft den 1 januari 2014 innebär för Solna stads del en kostnadsökning som fasas in genom ett införandebidrag som trappas av över åren. Bidraget uppgick till 11,5 mkr i delårsbokslut april förra året och minskar med 10,2 mkr till 1,3 mkr i årets delårsbokslut. Avgiften till kostnadsutjämningen ökar med 8,6 mkr och till inkomstutjämningen med 3,9 mkr. Regleringsbidraget minskar med 6,4 mkr och blir istället en avgift på 0,7 mkr, som en konsekvens av att summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna i utjämningssystemet är högre än det belopp som staten beslutat tillföra kommunerna 2015. Intäkten från fastighetsavgiften ökar med 0,8 mkr, medan kostnaden för avgiften till LSSutjämningen ökar med 3,3 mkr. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna uppgår till 20,7 mkr per den sista april 2015, jämfört med 65,2 mkr för samma period föregående år. Ränteintäkterna på 9,0 mkr är 10,4 mkr lägre än föregående år, varav 3,8 mkr består av koncernintern utlåning. I medelsförvaltningen har realisationsvinster på 6,8 mkr realiserats, vilket är 32,6 mkr lägre än motsvarande period föregående år, då ett byte till en utdelande fond gjordes. Borgensavgifterna på 2,0 mkr är 0,1 mkr lägre än föregående år. De finansiella kostnaderna uppgår till 4,4 mkr, vilket är 3,3 mkr lägre än föregående år. Räntan på pensionsskulden på 1,0 mkr är 1,1 mkr lägre än motsvarande period föregående år. Realisationsförlusterna i medelsförvaltningen uppgår till 3,0 mkr, vilket är 2,1 mkr lägre än för motsvarande period föregående år. Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. Vid utgången av 2014 var marknadsvärdet på den samlade kapitalförvaltningen 2 357,8 mkr, vilket var 131,7 mkr högre än anskaffningsvärdet. Per den sista april 2015 är marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 2 381,0, vilket är 263,1 mkr högre än anskaffningsvärdet. Värdepappersportföljen är värderad till anskaffningsvärdet. I kapitalförvaltningen ingår den långsiktiga kapitalförvaltningen, som under januari april 2015 haft en värdeökning på 10,9 procent (jämförelseindex 9,8 %). Marknadsvärdet uppgår till 1 451,3 mkr. Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens externa intäkter uppgår till 249,4 mkr, vilket är 1,4 mkr (0,5 %) högre än motsvarande period föregående år. Försäljning av verksamhet, försäljningsmedel samt erhållna bidrag minskar. Lägre intäkter från andra kommuner inom förskola och grundskola, lägre bidrag från Migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn samt minskade statsbidrag inom vuxenutbildningen är bakomliggande faktorer till denna utveckling. 20