FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL

IvüNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METEOROLOGISK-HYDROG-RAFISKA ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 3. PITEÄLV MELLAN TJEGGELVAS OCH JÄKNAJAURE Kartblad 0-02/925 ch gelgiska förhållanden. Su.«997. N«670 Pe*54l ^albenniangdsstb lin NederbÖrdsstatin. Kartibiajdsgi'äns Skala. :3000 000 A 595 Läge. Piteälv mellan utlppen ur Tjeggelvas ch Jäknajaure liar en längd av 97.6 km. Tillhörande 2 kartblad hava benämnts 3 Frsnäsfrsen ch 4 Abmrfallet. Av dessa sträcker sig det första mellan 60 ch 20 km, det senare mellan 20 ch 260 km från älvens utlpp i havet. Kartbladens läge inm fldmrådet framgår av vanstående kartskiss, där gränserna är angivna. Området återfinnes på tpgrafiska kartbladen 20 Kvikkjkk ch 27 Arjeplg, utgivna i skala : 200 000. I administrativt avseende tillhör mrådet Arjeplgs scken av Arjeplgs lappmarks tingslag samt till en mindre del Arvidsjaurs scken av Arvidsjaurs lappmarks tingslag. De vattenrättsliga förhållandena handhavas av Nrrbygdens vattendmstl. Gegrafiska Mellan utlppen ur Tjeggelvas ch Jäknajaure flyter Piteälven fram genm landskap sm i allmänt gegrafiskt hänseende kan räknas till mränlidemas ch myrmarkemas regin. Mellan Tjeggelvas ch Jäknajaure genmflyter älven en hel rad sjöar, av vilka de förnämsta är Skärfajaure, Saddajaure ch Vulvjaure. Älven mttager flera tillflöden, av vilka de mest betydande är de från höger infallande från sjön Rappen ch från sjösystemet Mattaure. Inm mrådets västra del resa sig nrr m Saddajaure ch på ömse sidr m Tjeggelvas kala högfjäll, men i övrigt utgöres trakten mkring älvsträckan av ftast sidländ, skgbärande mränmark. På grund av sin rikedm på stra sjöar har mrådet närmast öster m högfjällen, till vilket älvsträckan hör, även benämnts de nrrländska sjökedjmas regin. Bergshöjderna nå i öster mkring Jäknajaure mellan 500 ch 700 m ö. h. ch i väster mkring Tjeggelvas östra ände mellan 700 ch 900 m ö. h. Trakten är en ödslig skgs- ch fjällbygd, inm vilken bebyggelsen inskränker sig till enstaka fiskarkjr ch lappkåtr. Berggrunden är inm älvdalen mellan Tjeggelvas ch Jäknajaure föga känd. Omkring Tjeggelvas' stände utgöres den av leptiter ch mörka skiffrar, glimmerskiff rar etc., vid Saddajaures västände av mera grvkristallina, mestadels granitiska gneiser, inm vilka smärre granitmassiv förekmma. Omkring Vullesavn består berggrunden åter av leptit, men mellan denna sjö ch Jäknajaure sammansättes den av granit, delvis med prfyrisk utbildning. Några malmeller nyttiga mineralförekmster av större betydenhet finnas ej inm älvsträckans mgivning. I leptiten mellan Skärfa-Måskesjöarna är smärre kalkstensfyndigheter kända. Intill Abmrfallet mellan dessa sjöar finnes en synnerligen mäktig gång av mycket ren kvarts. n Berggrunden går i dagen på flera ställen utmed älvsträckan. Mellan Tjeggelvas ch Skärfajaure utgöras stränderna sålunda i rätt str utsträckning av berg. Abmrfallet ch frsarna mellan Vulep Måskejaure ch Saddajaure brusa fram över berggrund. Detsamma är fallet med flera av frsarna mellan Mårsmjaure ch Frsnäs samt Hällfrsen. I största utsträckning bildas dck markytan vid älvstränderna av mränavlagringar. Dessa utgöras av en fast packad jrdart, sammansatt av en blandningav grus, sand ch lera med inlagrade mindre repade stenar ch större blck. Mränen har avsatts av inlandsisen samt ligger sm ett mer eller mindre ^ämnt täcke över berggrunden. \id älv- ch sjöstränderna har det finare materialet brtförts genm vag- ch strömersinen, varigenm de för stränderna karakteristiska blckmarkerna uppstått. Utbredningen av de glacifluviala bildningarna inm älvsträckan är ej närmare känd. Dessa bildningar bestå här av rullstensgrus, isälvssand ch isälvsmjäla samt ha avsatts av smältvattensälvarna, de s. k. isälvarna, vid landisens avsmältning. Rullstensgruset, sm avlagrades vid mynningen av de tunnlar under landistäcket, genm vilket isälvarna framrunn, bildar ftast långsträckta asar, medan sanden ch mjälan, sm avsattes utanför tunnelm5 r nningen, vanligen bilda vidsträckta terrasser. Glacifluviala avlagringar synas förekmma utmed Saddajaures nrra strand, vid Vullesavn, vid Puitasjaures östra strand samt vid Jäknajaure. Trvmsselager förekmma bltt i mindre utsträckning vid älvstränderna sanit äga i allmänhet föga betydande mäktighet. Största utbredning nå de vid Mårsmjaure samt mellan Mårsmjaure ch Frsnäs. Å de glacifluviala sandterrasserna vid Puitasjaures östra strand finnas rätt betydande dyner. Nederbördens strlek ch fördelning åskådliggöres av nedanstående tabell, sm Nederbörd. upptager månadsmedeltal av nederbörden under periden 96 923 vid nederbördsstatiner inm eller i närheten av den behandlade delen av fldmrådet. Där bservatiner saknas under någn del av periden, hava dessa hänförts till nämnda perid med hjälp av en närbelägen statin med fullständiga bservatiner. Nederbördsstatinernas läge åskådliggöres av den före texten stående kartskissen, där även den nrmala nederbörden vid varje statin är angiven. I tabellen är statinerna grupperade på så sätt, att en västligare belägen statin står över en med östligare läge. De anförda siffrrna är emellertid icke representativa för hela mrådet ch särskilt inm fjällen giva de en högst fullständig bild av de verkliga förhållandena. Genm nyare undersökningar har visats, att nederbördens strlek i fjällen är mycket betydande, berende såväl på den större höjden över havet sm på det västligare läget, mer utsatt för nederbördsförande atlantiska vindar. Då emellertid samtliga nederbördsstatiner ligga relativt lågt högst ligger Merkenes c:a 600 m ö. h. kmmer den på den förstnämnda av dessa faktrer berende ökningen icke mycket till synes i tabellens siffrr. En uppfattning m nederbördsökningen västerut erhålles även av de värden sm meddelas från den nrska statinen Sulitelma, belägen c:a 40 m ö. h. ch någt väster m Piteälvs mråde. Nederbördens ungefärliga fördelning på årets lika månader åskådliggöres av diagrammet med reservatin för nederbördens bristfälliga uppmätning inm fjällmrådet. I medeltal är augusti den nederbördsrikaste månaden med 90 mm ch februari april de nederbördsfattigaste med 24 mm. Av årets månader hava 4, juni september, högre nederbörd än medeltalet för året. kcete B Medelnederbörd i mm 06-92S. g ni n höjd ö. h. m 55* ö >-f» O" Ef 20 3 Merkenes... Ms 600 52 43 48 25 42 80 65 88 7 50 64 50 678 9 9 Njunjes N 380 47 24 8 2 48 82 8 29 75 58 50 37 670 9 24 Peuraure Pe 445 45 25 24 24 3 83 60 00 43! 36! 39 3 54 30 283 Vunatjviken... V 50 48 32 25 22 3 7 73 90 59 38 39 38 566 l 99 Stenudden... Kb 455 28. 20 22 2 22 57 59 88 39 29 38 29 452 3 2 N. Bergnäs... Bs 440 26 4 6 25 76 67 74 47 22 33 27 438 IS 549 Allejanre A 480 36 23 28 30 3 8 87 97 52 47 43 40 595 3 285 Jäkna Jn 395 32 7 7 26 25 52 j 55 65 38 32 30 28 47 9 25 Nausta... Na 470 33 8 2 29 23 62 65 83 58 3 34 34 49 s ra m l i rpa Medeltal 464 89 24 24 24 3 72 68 90 54 38 4 35 539 Su 40 8 9 83 37 70 83 68 67 8 09 06 56 997 i i i i r Medctnedctbörd 96-923 S P " i nuj jan-icetn'-jmarslaprillinqi ljum juli I aug-.jsept rikt. I mv. I dec- C C qq. t pes O pr c 0 <3 C5 a år

2 Bißder ch Piteälvs nederbördsmråde är vid utlppet ur Tjeggelvas 2 420 kvkm ch vid sjöar. utlppet ur Jäknajaure 5 0 kvkm. På denua sträcka mttager älven följande större tillflöden: i i i i r i Vattenstånd, i Tjegiyelvns vid Stenudden Rappenälvcn sm infaller fr. h. Arvasädn» ï» v. Suinakjkk» > s î Vudjasjkk :»»» Eggelatsälven» > >» h. i Skärfajaure 420 kvkm.» Vulvjaure 470 s»» 80» vid km 9.» 270 s Ï» 84.0 490» Summa 830 kvkm. Av ökningen 2 690 kvkm kmma sålunda sammanlagt på dessa biflder 830 kvkm eller 68?» av den ttala. Bland de sjöar, sm Piteälv avvattnar van Jäknajaures utlpp är de största följande: Pieskejaure... kvkm. Skärfajaure. 2.7 kv km Mavasjaure.. 2S.5 Saddajaure. 20.8 S Kaskajaure.. 4.5 > Arvasjaure. 7. > Luddejaure.. 9.2 Î Vul vj aur. 28.7» Vaimk...4 > Mattaure. 8.3» Kvddejaure ch Vildk... 8.6 5 Al. Mattaure. 0.8» Tjeggelvas.. 59.0» Jeutmjaure ch Eggelats... 8.4 > Labbas.. 2.7 > Jäknajaure. 6.0» Rappen..'.. 25.7 > 238.5 kvkm. 03.4 kvkm. jgq. I leur. mflrs april j trut} jiim juli any sepb. [ afr. [ ncv. d^c Nederbördsmråde kvkm Vattenstånd. Nedanstående översikt visar sjöarnas fördelning över mrådet. Siöprcent Vid utlppet ur Tjeggelvas 2 420.0 ;» > Skärfajaure 2 90.5 i» > Vulvjaure. 3 800. i»? Jäknajaure 50 0.2 Vattenståndsbservatiner föreligga i denna del av Piteälv från statinerna Stenudden (i Tjeggelvas, sedan d. -/i 909), Nrra Bergnäs (i Saddajaure, sedan d. 9 /5 92), Vulvjaure (i Vulvjaure sedan d. 4 /ii 920) ch vid Jäkna (i Jäkiiajaure, sedan d. s /i 96). För periden 96 923 hava vid dessa statiner följande värden erhållits för karakteristiska vattenytr sedan krrektin införts för fullständig bservatinsserie vid d tre sist nämnda av dessa statiner: Högsta liögvatteuvta, Nrmal > > medelvattenyta > Nrmal lfigvattenyta». ; Stenudden Nrra Bergnäs Vulvjaure Jäkna m ö. h. m ö. h. m ö. li. m ö. h.! 452.74 43.24 430.2 39.42 452.07 430.9 429.53 390.93 450.55 430.«428.00 390.07 430. 427.87 389.90 449.S0 429.85 427.33 389.64 449.73 429.77 427.22 389.47 Under avvägningen har högvattenytan år 922, då peridens högsta vattenstånd inträffade, kunnat bestämmas på några platser ch har härav även den nrmala högvattenytan vid samma platser beräknats. Dessa avvägda ch beräknade höjder är sammanställda i nedanstående översikt. Högsta Nrmal liögvattenyta högvattenyta m ö. h. m ö. h. Tjeggelvas 452.74 452.07 > Skäri'ajuarc 452.3 45.8 Ovan Abnirfallet 4:>0.0 449. Vulep Mâskejaure 433.8 433.4 > Saddajaure vid N. Bergnäs 43.2 430.0 > Vulvjaure 430.2 429.63 * Vullesavn 398.0 397.4 eia 00 m van Oxfrsens nacke 396.0 395.4 Ovan llälllbrsen 395.0 394.4 Ndm Hällfrsen 394.3 393.0»Seiet» 393.! 392.9 > Paitasjaure ; 392.2 39.7 > Jäkiiajaure 39.42 390.93 Diagrammet åskådliggör vattenståndets variatin under några karakteristiska år i Tjeggelvas. Arskurvrnas mest utpräglade maximum inträffar vanligen i samband med snösmältningen m våren. Under periden 96 923 har maximum i Tjeggelvas inträffat tidigast den %, i medeltal den s8 / tì ch senast den 2S /t ch gälla nästan exakt samma tider för den övriga delen av den behandlade älvsträckan. Vattenståndet bestämmes så gtt sm uteslutande av förhållandena inm fjällmrådet ch de stra sjöarnas förmåga att magasinera den fråu detta avrinnande vattenmängden. På grund av den från fjällen under hela smmaren försiggående smältningen ch smältvattnets långsamma avtappande från sjömagasinen blir vattenföringen under större delen av smmar ch höst relativt hög. Flera maxima inträffa fta i samband med nederbörd eller stark temperaturstegring. Då nederbörden i fjällen redan tidigt m hösten faller i frm av snö, saknas vanligen alldeles den höstfld, sm fta uppträder i nedre delen av älven. Från hösten sjunker vattenståndet i allmänhet jämnt ned till vinterminimum, sm vanligen inträffar under april manad. Vattenmängdsmätningar hava utförts vid utlppen ur Tjeggelvas, Vulvjaure ch Jäknajaure. Avbördningskurvr hava uppgjrts för Tjeggelvas ch Jäknajaures utlpp ch dagliga vattenmängder hava uträknats för periden 96 923 vid den förra ch för periden 97 923 vid den senare platsen med hjälp av de avlästa vattenstånden. På grund av sörpning ch isdämning är vintervattenstånden i Jäknajaure i allmänhet icke användbara för beräkning av vattenmängder, utan hava dessa därför under denna årstid bestämts på grund av utförda vattenmängdsmätningar ch med ledning av vattenmängdsstatinerna längre upp ch längre ned i älven. Ur de dagliga vattenmängderna hava uträknats månadsmedia ch karakteristiska vattenmängder, ch slutligen har vid Jäknajaures utlpp dessa hänförts till periden 96 923 med tillhjälp av mtsvaraude värden vid Tjeggelvas' utlpp. Med stöd av de sålunda vid Tjeggelvas' ch Jäknajaures utlpp erhållna karakteristiska vattenmängderna hava, med hänsyn tagen till mrådenas karaktär, beräknats de värden för varje avsnitt av vattendraget, sm finnas angivna i tabellen å sid. 3. Beträffande vattenmängdernas tillförlitlighet må anmärkas,, att avbördningskurvan vid Tjeggelvas' utlpp är säker över 200 kbm per sek. ch vid Jäknajaures utlpp över 400 kbm per sek. ch att dessutm de låga vattenmängderna vid båda platserna är mindre tillförlitliga på grund av alltför få lågvattenmätningar. Följande månadsmedia ch karakteristiska vattenmängder hava erhållits: Nederbördsmråden samt medelvattenmängd ch medelavrinning för månad ch dr (.96 928). :! Jäknajaures ti u 3 3 p. rbef Medelvattenmängd i kbm per sek. Medelavrinning i liter per sek. eli kvkm. s ra m l i rp : a B i nu j i _ «i. & 2 420 3 "9.8 7.7 7.0 40 85 77 0 65 44 30 20 59 5.3 4.0 3.2 2.9 6 76 73 42 27 8 2 8.2 24 50 28 22 7 9 05 262 24 48 7 80 56 39 95 5.5 4.3 3.3 3.7 2 5 47 29 23 6 7.0 9 Karahte-ristiska vattenmängder ch mtsvarande avrinning (96 923). Tj eggelva is' utlpp kbm per sek. liter per sek. ch kvkm. t pes. t k B O < & c p Jäknajaures utlpp kbm per sek. är liter per sek. ch kvkm! Högsta högvattenmängd 520 24 740 45 30 28 400 79 > medelvattenmängd 59 24 95 9 42 7 72 4 ; Vattenmängd med 50 % varaktighet... 27. 55! Nrmal 6-månadersvattnmängd 29 2.0 56 i > 7 7.0 37 7.2 Vattenmängd med 75 varaktighet... 0 4.2 26 5. Nrmal 9-månaders vattenmängd 0 4.2 26 5.» S.3 3.4 20 3.9 i Nrmal lågvattenmängd 6.2 2.0 6 3. \»... 3.0.2 2.2 Avrinning svar ahtighet i dagar per år. Avrinning i /s. km 2 2 3 4 5 6 8 0 5 20 25. 50 00 Tjeggelvas' utlpp... 365 358 326 28 253 237 2 92 56 32 06 3 Jäknajaures >... 365 34 304 270 249 28 93 53 3 93 29 2 Vattenmängder.

3 Avrinningens årliga perid följer vattenståndets. De enligt månadsmedeltal uppritade medelkurvrna hava sina maxima i juni månad ch minima i april. Medelavrinningen under juli är emellertid i det närmaste lika hög sm under jiini. Från juli månad sjunka kurvrna snabbt under smmar ch höst ch långsamt under vintermånaderna. Kurvrnas allmänna förlpp framgår bäst av fig. här nedan. Under de enskilda åren inträffa naturligtvis fta stra avvikelser från detta nrmala förlpp. En jämförelse mellan de båda avrinningskurvrna visar att kurvan för Tjeggelvas' utlpp ligger betydligt över kurvan för Jäknajaures under hela smmaren ch särskilt mycket under försmmaren, då den starkaste avsmältningen försiggår. Detta sammanhänger därmed att nederbörden ( inm det' västligare belägna högfjällsmrådet är avsevärt mycket större än inm den östligare delen av mrådet. Medelavrinningen blir även av denna rsak högre vid Tjeggelvas' än vid Jäknajaures utlpp, resp. 24 ch 9 liter per sek. ch kvkm. Under vintermånaderna ch även under den första avsmältningstiden på våren är avrinningen däremt någt större vid Jäknajaures än vid Tjeggelvas' utlpp. Då avrinningen under vintern till övervägande grad bestämmes av tillhörande mrådes magasineringsförmåga, vill det härav synas sm m denna vre större vid den senare än den förra platsen. Emellertid är skillnaden betydlig, ch trde den dessutm ligga inm felgränsen för den beräknade lågvattenmängden. Att avrinningen under en tid på våren är större vid Jäknajaures än vid Tjeggelvas' utlpp sammanhänger med den tidigare avsmältningen inm nedre delen av mrådet. i Mänadsnißd ia av avràimi^g- 9 G-923 / \ 'Qeggävas i ltlpp \j atm] aure s» / \ / \ l/s.w t I \ l l r l l ^ \ l» \ l \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ i \ \! \ \ -20 u I l \ \ tx 20- \\ \N NN jan.. fe"br. maps april m<ij juni juli auç sept. kt. I nv. dec. De i tabellen här nedan för varje avsnitt av vattendraget angivna turbineffekterna hava beräknats ur de naturligen framrinnande vattenmängderna under antagande av en verkningsgrad av 75 L Då det endast i i t Avrinningens I medelvaräktig-liec 96-923 I Xjeg-gtivas'utlpp! Jäknajaures undantagsfall varit möjligt att bestämma mtsvarande fallhöjder, har beräkningen i allmänhet utgått från medelvattenytan, sm vid avvägningen i regel blivit säkert bestämd. Då fallhöjderna vid frsar ch fall vanligen öka med fallande vattenstånd, under det att ett mtsatt förhållande äger rum vid sel ch spakvatten, är det på grund av denna beräkningsgrund vanligare, att frssträckrnas effekter blivit för lågt än för högt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erfrderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits, än sm kan ligga i den antagna verkningsgraden, ch ej heller - har hänsyn tagits därtill, att vissa sträckr näppeligen kunna tillgdgöras. Då svårighet råder att avgränsa vissa frsar, ch då uppgifterna angående frsarnas benämning fta är fullständiga, kunna i tabellen mindre felaktigheter i dessa avseenden förekmma. För de lika delsträckrna hava följande effekter i turbinhästkrafter erhållits ; Km 255.6 20.0 20.0 58.0 97.8 Effekt per km Vid lågvattenmängd 020 3 220 4 240 43 Nrmal 840 4 920 6 760 69 årsvärde 2-320 6 280 8 600 S8 Med varaktighet av 75 % 50 % i peridenj årsvärde 2 960 8 00 0 970 2 4 790 750 6 540 70 Av den dispnibla effekten är ingen del tillgdgjrd. periden 7 370 7 730 25 00 256 0 750 23 860 34 60 356 N rmai 4 860 3 800 46 660 Allmän farled trde icke finnas i Piteälv mellan utlppen av sjöarna Tjeggelvas ch Jäknajaure. Enligt beslut den 20 september 897, den 4 mars 920 ch enligt Kungl. 478 Dispnibel vattenkraft. Vid medel vattenmängd Tillgdqjrd vatten kraft. Farled. Flttled. Maj:ts kungörelse den 3 augusti 920 med prvisrisk förteckning över vattendrag, i vilka enligt vattenlagen flttled skall bibehållas, har allmän flttled tillåtits ch rdnats i denna del av Piteälv samt har enligt vederbörande vattendmstls utslag den 20 mars 923 den prvisriska förteckningen, i vad den rör Piteälv, vunnit laga kraft. Jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse den 27 juli 923 med förteckning över Kungsådra vattendrag, där kungsådra finnes, förekmmer kungsådra i Piteälv från Skärfajaures utlpp. Talbell över fallhöjder, vattenmängder, dispnibel ch utbyggd vattenkraft m.. Förklaring-ar. Låg-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta = medeltalet av de dagliga vattenstånden under ett år. Nrmal låg-(medel-, hög-)vattenyta medeltalet av de årliga låg-(medel-, hög-) vattenstånden. (högsta) låg-(medel-, dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under en perid = den vattenmängd, sm överskridits under 75 (50) % av periden. Effekt vid lika vattenmängd = det antal turbinhästkrafter, sm vid en verkningsgrad av 75 % mtsvarar resp. vattenmängd ch fallhöjden vid medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktighet har analg betydelse med mtsvarande vattenmängd. Vattenmängder i kubikmeter per sekund ïurbineffekt i hkr rt II Fallsträckans benämning. S m Fallhöjd Lågvattenmängd.. Vattenmängd med varaktighet av 75 % 50 % periden. Medelvattenmängd. Högvattenmängd. Lågvatteneffekt. periden.. Högsta.. Effekt med varaktig tet av 75 % 50 % periden. Hedelvatteneffekt. periden.. Avstånd Neder- Medelbörds- från vatten m- mynrådytningen km kvkm m ö. h. Installerad turbineffekt hkr Tjeggelvas 255.6 2420.450.6 Skärfajaure 25.7 450.8 24.6 2930 450.3 24.S 447.7 Abmrfallet 240.9 447.7 240.7 437.7 239.8 437.4 239. 6 436.6 Pajep Måskejaure 237.4 3000 436.6 237.0 436.3 236.9 435.7 236.0 435.5 Vulep Måskejaure 235.6 432.4 234.5 3060 432.4 234.2 432.0 233.8 432.0 233.7 430.8 233. 430.8 0.3 3.0 6.2 8.2 0 7 27. 42 59 30 520 9 20 20 30 50 80 30 200 0.0 2.6 4.4 8.0 0 3 2 32 47 65 0 20 260 340 550 830 220 690 0.0 >» > > > > > > 0.0»»» > >»»» 440 800 000 30Ò 200 3200 4700 6500 0.3 > >» > > > > > 0 20 30 40 60 00 *40 200 0-8» > S >»» 5 40 60 80 00 70 260, 380 520 O. t 0.3 4.7 8.3 l 2 33 48 67 0 20 30 40 60 00 40 200 0.6 > >» t»» > >. 30 50 70 80 30 200 290 400 0.2» >»»» t > 9 20 20 30 40 70 00 30 3.»»»» > > >» 50 260 340 400 650 020 490 2080 0.0 _ 0.4 4.9 8.5 4 22 34 49 67 20 30 40 60 90 40 200 270 0.0» >» > > > )».2 > >»» S >»» 60 00 30 70 260 40 590 800 0.0»» >» S»» $ 0.3 >»» > > S ) ) 0 30 30 40 70 i 00 50 200

4 Vattenmängder i kubikmeter per sekund Turbineffekt i hkr v = 75 % Fallsträekans benämning. Avstånd från mynningen ^f-medelbrds -i vatten-, m ~ i vta ràde :, km ; kvkiu jm ö. h.i m Fallhöjd Lågvattenmängd. Vattenmängd med aktighet av Lägstii 75 % 50 % periden. var- Medcl- Hög- Låg vutten- vattenvattenniängd mängd effekt periden.. Högsta.. Effekt med varaktighet av! rä ; varde. 75 % 50 periden. Medel vatten effekt periden.. lnstal-j lerad turbin-j effekt! hkr Saddajaure Yulvjaurc Kransfrscn Kallkjaure Kallkfrsen Mårsmjaurc Allbergfrsen Frsnäsfrsen Vul lesa vn Oxfrsen Häll frsen Jäknajaure Kartbladsgräns 60.» : 233.0! 430.5 232.3 43e.5 23.7 I 430.2 28.0'! 370 430.2 27.2 i 430. 27. ; 428.0 203.5 428.0 202.0! 3980 427.9 99.9 : 427.4 99.2 ; 4020 426.7 98.2 426.7 98. i 425.9 97.7 425.4 95.6 i 4030 425.4 95. ; 422.0 95.0 '< 422.0 94.9 i 420.8 94.8 420.8 93.6! 46.9 93.4 ; 46.9 93.8 j 46. 93.0 S 4050 46. 9.8 4320 43.9 90.5 408.2 89.9 J 407.8 89.6 j 404.4 S9.5! 403.5 89.2 403.8 89.0 ; 40. 88.6 400.7 88.5 399.9 88.0! 399.7 87.5! 398.7 86.6 : 398.7 86.4 396" 82.2 4930 396.0 82. 395.5 80.8 ^ 395.2 80.2, 394.3 79.3 ' 394. 79. 393.4 78.8 '.-'..') 78.5 ; 392.0 76.8! 39.4 74.6 : 39.3 73.7 : 39.0 73.5! 4970 390. ö 65.5 : 5070 390. 58.(i 50 390. 0.0 4.9 8.5 4 22 34 49 67 0.8 O.O > >» > >» ï 0 30 30 40 70 00.50 200 0. 5.2 8.9 4 23 35 50 69 5 9 0 0 20 40 50 70 2. 0.0 *» > >» > > 0 90 230 290 480 740 050 450 0. 5.2 8.9 4 23 35 50 67 5 9 0 0 20 40 50 70 0.5 7.6 2 5 9 29 43 59 80 40 60 80 00 40 220 300 400 0.7 >» > >» >» 50 80 00 30 200 300 40 560 0.0 7.7 >» >» 44 60 > 0.8» >»»»» >» 60 00 20 50 230 350 480 640 0.5 > >»»»» > > 40 60 80 00 40 220 300 400 0.0 >» > S > i y 3.4 7.8 S > 20»» > > 270 40 50 680 990 500 2040 2720 0.0 > > >» >».2 >»»» Ï > >» 90 40 80 240 350 530 720 960 0.0»» > >» > s» 3.»» > >» 2>, > 300 470 580 780 30 720 2340 320 O. *» > a >» > J ----- 0.8 > S >» 3> >» > 60 00 20 60 230 350 480 640 O. i > >» > 5 > 2.2 * > >»» T> s 70 260 330 440 640 970 320 760 5.7 8.0 3 7 2 3 47 63 84 490 730 970 200 770 2680 3590 4790 0.9» ï» > > 3> > SO 20 50 90 280 420 570 760 2.9 > > >»» >» 250 380 490 60 900 360 830 2440 0.9 >» \> > Ï» > > 80 20 50 90 280 420 570 760 0.2 > ï»» >»» Y 20 30 30 40 60 90 30 70 2.2 >»»» >» y 90 290 370 460 680 030 390 850 0.4 > S >»»» 30 50 70 80 20 90 250 340 0.8» ) > > >» > > 70 00 40 70 250 380 500 670 0.2 s >» S > >» 20 30 30 40 60 90 30 70.0 >- > > > >» Ï> 90 30 70 20 30 470 630 840 O.O» S >» 5 D s» 2.C»»»»»»»» 220 340 440 550 80 220 640 280 0.»» > > > >» s 9 0 20 20 30 50 60 80 0.5 0 5 9 25 G 53 70 93 50 80 00 20 80 260 350 460 O. >»» > > λ» 30 40 60 80 0 60 20 280 0.9 >» 5» > S 90 40 70 220 320 480. ^ 630 840 0.2 S> S» *» > > > > 20 30 40 50 70 0 40 90 0.7»»» > >»» > 70 00 30 80 250 370 490 650 0. > ï >»» >» > 0 20 20 20 40 50 70 90.3 > y»» Ï»» > 30 200 250 320 470 690 90 20 0.6 S > S»»» S 60 90 0 50 220 320 420 560 0. >»» > >»» 0 20 20 20 40 50 70 90 O.» > >» > >- > S 30 40. 60 80 0 60 20 280 0.5 t s X» *»» 50 80 00 20 80 260 350 460 0.4 » 54 > > 40 60 80 00 40 220 280 370 O. 6 20 26 37 55 72 95 400 740

Tabell över avvägda fixpunkter (923) ch peglar. Förklaringar. $ Precisinsfix (järn eller mässingsdubb). A Järndubb (Statens meterlgisk-hydrgrafiska anstalt) eller Kppardubb (Rikets allmänna kartverk, nyare fix). + Krs (Statens meterlgisk-hydrgrafiska anstalt). A Krs (Rikets allmänna kartverk, äldre fix). v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten. b". = ber"-. Km fr, myn-! ningen B e s k r i v Höjd över havet Km fr. mynningen B e s k r i v n i n A 83 st. Stenudden a,.5 m Y m gärdesgården vid Stenudden, c:a 3 m frän stranden av den mindre vik, i vilken pegeln står, i ej jrdfast sten A 2 49 st. Stenudden b, i tppen av str sten, vid vilken pegeln är fästad A 2 420 st. Stenudden c, undervattensdubb, 2.5 m S m pegelstenen, riktlinje genm pegeln c:a 4 m Y m kåtan Pegel 37 Stenudden. 0-pkt 9 /s 923 A 3 754 st. Tjeggelvas' utlpp, c:a 50 m uppströms länga hlmen i Tjeggelvas' utlpp, c:a 60 m uppströms udden där stryk börjar, i största stenblcket utanför skgen C:a 20 m frän skgskanten, e:a 0 m nedströms m jätteblck i skgskanten, c:a 0.2 m från möt utlp-. pet branta sidan (ej å tppen) A 3 753 st. Tjårrasvare, vid Skärfajaures övre ände, ytterst â udden närmast älvens inlpp, 0 m rakt utåt sjön från yttersta tallen, å tppen av mindre sten,..5 m V m större sten A 3 752 bg. Skärfajaure, vid Skärfajaures utlpp, c:a 500 m uppströms m där älven tränger ihp sig ch bildar ett svagt stryk, ytterst å utskjutande bergudde, mitt för några tättliggande jätteblck ute i vattnet.. ' A 3 75 bg. Värdivarc, NO m Värdivare, mitt för Abmrfallets nacke, 3 m s n e t t n e d s t r ö m s f r å n k i s t a n s i n r e ä n d e............ A 3 750 st. Pajep Måslcejaure, å nedströmssidan av udden närmast nedströms m inlppet till viken å N stranden av Pajep Håskejaure, 2 m. utanför skgskanten, å krönet av största stenen A 3 749 st. Yulep Måslcejaure, mitt för Yulep Måskejaure, ytterst å uddn, 250 m uppströms m sjöns utlpp, i tppig sten c:a 2 m utanför mycket str sten. A 3 748 st. Knllnjunj, â udden mitt för Kallnjunj, c:a 00 m uppströms stryk vid liten hlme, c:ä 30 m nedströms uddspetsen, c:a 5 m utåt från högvattenstranden, i str sten A 3 747 bg. Skerris, vid N ften av Skerris, mitt för dubbel bergtpp å andra stranden, å bergndde med hlme utadför, c:a 0 m nedströms smalaste delen av sundet, å klipputsprång A 3 746 st. Västerhlm, vid Västerhlms V udde, å yttre uppströmshörnet av större hlme (vid lågvatten sammanhängande med Västerhlm, mindre hlme utanför), i strt stenblck i strandkanten... A 3 745 st. Osterhlm, å Österhlm, c:a 400 m nedströms dess V spets, c:a 30 m ifrån ch mitt för större sten ute i vattnet, c:a 2 m utanför högvattenstranden, å tppen av sten Pegel 4 Nrra Bergnäs. 0-pkt G /s 923 A 3 743 st. Laxsjön, å ön mellan Akkajaure ch Saddajaure,^ å uppströmssidan av udden 3 km N m Laxsjön, 30 m från uddens spets (vid högvatten), m från tall, i tppen av större sten A 3 742 st. Saddajaure, vid nrdligaste grenen av frsen mellan Saddajaure ch. Vulvjaure (flttleden), å stra hlmen, c:a 50 m uppströms frsnacken, 55 m nedströms kistans övre ände, c:a 20 m innanför kistan, i str sten vid skgskanten A 2 46 st. Vulvjaure a, i tppen av sten vid vilken pegeln är fästad A 2 47 st. Vulvjaure b, i tppen av mycket str sten, m V m NV hörnet av nybyggnad, rakt uppåt stranden från pegeln 453.39 45.28 449.59 448.59 452.52 45.40 45.60 449.78 437.9 433.75 43.65 432.32 43.24 43.5 429.29 43.66 43.03 428.7 432.9 206 h A 2 48 st. Vulvjaure c, undervattensdubb, 5 m V utåt sundet från fix a (pegeln), i syftlinjen från syftstlp över fix a 206 h Pegel 04 Yulyjaure. 0-pkt 7 /s 923 200.8 v A 3 74l st. Suinakjlck, vid Vulvjaures utlpp, c:a 300 m nedströms m Suinakjkk, å nedströmssidan av udde, den högra av de spetsiga bergstpparna i N synes över str långsmal sten ute i sjön, c:a 5 m 98.4 v innanför tall, å högsta punkten av str flat sten (nedströmshörnet). A 3 740 bg. Eallkjaure, c:a 300 m uppströms frsen mellan Kallkjaure ch Mårsmjaure, å liten smal hlme, :a 20 m från spetsen av spetsig från vänstra stranden utskjutande udde, å flat häll. (Vid lågvatten är grenarna kring hlmen trra ch fixen minst 200 m från älven) 95.6 v A 3 739 st. Mårsmjaure, vid östligaste utlppet från Mårsmjaure (fittningsgrenen) å uppströmsänden av udde (vid högvatten hlme), c:a 00 m uppströms m frs, c:a 50 m från strömmen ch bmfäste, å linjen mellan bmfästet ch 3 stra stenar bredvid varandra i strandkanten, c:a 75 m från stenarna, i flat sten 92.2 v A 3 738 st. Vudjasjkk, vid Vudjasjkks övre mynning, å strt blck vid bäckgrenens högra strand, m från blckets nedströmshörn.. 89-3 v A 3 737 st. Daitavare, å udden V m Daitavare, där älven gör skarp krök åt höger' ch liten högvattengren avstängd med kista tager av, 50 m uppströms m frs, 200 m nedströms m förfallen spång, ytterst å udden, 2 m uppströms m järnring 86." v A 3 736 st. Allavare, c:a 50 m. uppströms m JTrsnäsfrsen, c:a 50 m nedströms m där liten högvattengren slutar, innanför den långa kistan, c:a 30 m nedströms m kja, 3 m nedströms m tall, sm står i högvattenstrandkanten 85. v A 3 735 st. Frsnäs, å udden nedströms m Vunats-savn, snett emt gård, i str sten ytterst å udden, 0.9 m uppströms tall 82.2 v A 3 734 st. Vullesavn, å udden vid vänstra utlppet ur Vullesavn (trrt vid lågvatten), 5.6 m från tall 78.6 v A 3 733 bg. Plassakårtje, vid Hällfrsen, å nedersta bergudden, 2.2 m från liten björk,.9 m från liten tall, 5 cm hög dubb.75.0 v A 3 732 st. Laptjk, c:a 500 m. nedströms m hlmen vid Laptjk, c:a 400 m uppströms hlme nära vänstra stranden, c:a 250 m uppströms bäck, strax nedströms m liten udde à andra stranden, mitt för liten göl innanför stenåsen, i tppen av str sten i strandlinjen invid stenåsen 7.0 v A 3 73 st. Puitasjaure, mitt för övre änden av Puitassul, c:a 200 m nedströms udde,' i den högsta av flera invid varandra liggande stenar strax utanför skgskanten 67.8 v A 3 730 bg. Gartevarats, Ö m Gartevarats, c:a 3 km uppströms m Kiedak, å bergndde nedströms m vik i vilken vintervägen från Kiedak uppåt Prsnäs kmmer ned på älven, vid högvatten ytterst å udden, 4.6 m uppströms m blekad tall,.0 m från meterhög stubbe 64.5 v A 3 729 st. Mudknåive, vid Jäknajaures övre ände, c:a 00 m uppströms m gården Kiedak, 50 m uppströms m gärdesgård, 0 m uppströms m förlängningslinjen av litet fähus' uppströmsvägg ch 30 m från detsamma 62 h A 3 728. Vejtekvare, vid Jäkuajaure, Innerst i viken nedströms m udden 250 m nedströms sckengränsen, å tppig sten 58 h A 652. Jäkna b, c:a 300 m från sydligaste grenen av Jäknajaures utlpp, vid ndden med kja nedströms m Jäkna, c:a 5 m utanför skgskanten, å tppen av strt blck, vid vilket högvattenpegeln är fästad... 58 h A 2 405. Jäkna c, undervattensdubb, 23 m från högvattenpegeln ch fix b i riktning: påle å stranden över fix b 58 h Pegel S66 Jiikiia. 0-pkt 2G /s 923. Högvattenpegeln Lågvattenpegeln Texten rörande de gegrafiska ch gelgiska förhållandena är författad av Fil. Dr. C. Caldenius. r Stckhlm lf>24. s "P. A. Nrstedt & Söner. 250949

c S > «_<B a» 0 +- '! Q_ Hj d över havet i meter i2 2 Li_ "a «ci Z3 ~ > (D =5 5 2 > CD :< I Cvl LÜ S E «ti so O t ph O CO SM) O "pu <v I *0 a s> 5 ii eo>> i *CJ) J t OJ w \sj. Ij in CM O) =>ï I s Û) JD JD T3. 3 C ti "O 3 C I II tö 'N L. ~ _ >- <XZ : 5L c js tö = g?* TS" O ^ CO "O "O >'* - *S ii ö 2 «Q. <U >< <«O X "WJ-O -OO ^ II >S R»3 c..5 a) i- >~, ffc(- Q_ b- CL Z3 _D i I I ' + + ; ; I «I I!! «< Ol ipeéel vulvqj iure över'tia-vej i meter Vattenniänfed i,kbm per sek.. Nederfrördamräde i "kvkm, Vattenkraft i turbinhäsfkrafter

m >.03 :<0 <u L. D Q_ Ec _ <C "à «4» CO M- ~a > J5 = d m Höid över havet i meter > LU û_ C3 CO CSI I CD CM E I Oß O) CO C/J II 2ä 4 { t a) c ^ -4 O <0 -Q * j.s ft > 5* > : - 5j 3 c 5 V0«=. wj? 5 ï ^ ö : 5 sa?. >V W) SÄS ïfsi.s ^ s X^î» 3=6 ;S V.3 ^ C- - <D t- >, È 3». f*t Û. U. Q. =5 -O I ', I ; + I + t + I <a-«cxj Vattenpianéd i, kbm per sek. Nederbördsmråde i "kvkm 40ÖB 3000 ÎÏ00 ] e**l Stenudden. ver havet i meter Vattenkraft i turbini lästkrafter WOÖ Î000 0

I } *

KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS METEOROLOGIS K-HYDROGRAFIS K A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 3. PITEÄLV MELLAN JÄKNAJAURE OCH HAVET Läge. Gegrafiska ch gelgiska förhållanden. Väi±enxrmiigcissta Hn, NedevböudsstatirL X Kiartbladsgräns Skala :3000000 ID ÎO JO» Piteälv mellan Jäknajaure ch havet har en längd av 58 km. Tillhörande två kartblad hava benämnts Sikfrsen ch 2 Strfrsen. Av dessa sträcker sig det första mellan O ch 80 km, det senare mellan 80 ch 60 km från älvens utlpp i havet. Deras läge inm fldmrådet framgår av vanstående kartskiss, där gränserna är angivna. Området återfinnes på tpgrafiska kartbladen 27 Arjeplg, 28 Stenträsk, 35 Arvidsjaur, 36 Bden ch 44 Piteå samtliga i skala : 200 000, samt upp till km 25 på eknmiska kartrna över Piteå tingslag i skala : 00 000. I administrativt avseende tillhör mrådet Arvidsjaurs scken av Arvidsjaurs lappmarks tingslag, Älvsby scken av Älvsby tingslag ch Piteå scken av Piteå tingslag samt Nrrbttens län. De vattenrättsliga förhållandena handhavas av Nrrbygdens vattendmstl. Den sträcka, Piteälven genmflyter från Jäknajaure till sitt utlpp i Bttniska viken, kan i allmänt gegrafiskt hänseende uppdelas i tvenne till naturen skarpt avgränsade mråden, nämligen ett västligt, sm aldrig i senkvartär tid nåtts av havet ch ett östligt, sm i sen- ch pstglacial tid varit övertäckt av havet. Gränsen mellan dessa mråden bildas av den s. k. marina gränsen eller den högsta nivå, till vilken havet nådde inm trakten vid istidens slut. Tillfölje den efter istiden försiggångna likfrmade landhöjningen ligger denna nivå i väster vid Älvsbyn c:a 220 m. ch i öster vid mynningen c:a 240 m. över havet. Utmed älven trde den frntida fjrden, då den hade sin största utsträckning, ha nått ungefär fram till Strhlmsfrsarna. Området väster m eller van marina gränsen plägar efter de där förhärskande jrdarterna benämnas mränlidernas ch myrmarkernas regin eller med hänsyn till vegetatinen ch den viktigaste näringsgrenen inm detsamma shgsreginen. Det öster eller nedanför marina gränsen belägna mrådet brukar efter de där förekmmande praktiskt viktigaste jrdlagren benämnas de marina lermas ch älvsedimentens regin eller tillfölje den till dessa sediment bundna dlingen jrdbruicsreginen. Mellan Jäknajaure ch Bttniska viken framflyter Piteälven i en djupt nedskuren dal, sm mellan Jäknajaure ch Fällfrsen, c:a mil nrr m Älvsbyn, framgår i ungefär västnrdväst-stsydst men här bryter av till nära nrd-sydlig riktning, vilken bibehålles fram till kusten. De dalen mgivande bergshöjderna nå i väster mkring Jäknajaure 600 à 700 m. ö. h. ch i öster mkring Älvsbyn 200 à 300 m. ö. h. Älvstränderna är mycket glest beflkade. Särskilt är detta fallet inm skgsreginen, där de är mycket ödsliga. Men ej- heller under marina gränsen har bebyggelsen nått någn större täthet. Odlad bygd i större utsträckning förekmmer, förutm kring' de stra byarna Älvsbyn ch Sikfrs,. bltt i närheten av mynningen mkring de därvarande fjärdarna. Mellan Jäknajaure ch mynningen mttager Piteälven flera tillflöden, av vilka de flesta utgöras av bäckar ch mindre åar. Av större betydelse är bltt den från söder tillstötande Abmrälven, sm bildar avlpp för Malmesjaure, den likaledes från söder infallande Vistån, vilken utgör avlpp för flera mindre sjöar, samt den nrrifrån kmmande Vargisån. Å större delen av sträckan mellan Jäknajaure ch Älvsbyn framrinner älven starkt frsande mellan strsteniga stränder, närmare mynningen blir älvens lpp lugnare, ehuru även å sträckan närmast söder m Älvsbyn ansenliga frsar ch fall finnas. Smärre hlmar förekmma rätt talrikt inm älven, särskilt örik är den närmast öster m Jäknajaure, vid några av frssträckrna samt vid mynningen. Berggrunden mkring, älven tillhör helt ch hållet urberget. Den sam mansättes mellan Jäknajaure ch mynningen av flera lika bergarter. Å sträckan 22SS3 mellan Jäknajaure ch Abmrälvens inflöde består den av prfyrbergarter med tuffer, öster m Abmrälvens inflöde ch ungefär fram till föreningsstället med Vargisån anstå graniter ch syeniter, vilka ck bilda berggrunden å sträckan närmast mkring Älvsbyn. Mellan Vargisåns inflöde ch Älvsbyn åter bestå bergen av leptiter ch glimmerskiffrar. Söder m Älvsbyn ch ända fram till mynningen utgöres berggrunden av gnejser ch gnejsgraniter. Utmed älven går berggrunden i dagen på jämförelsevis få ställen. Nämnas bör, att älven vid Strfrsen, Fällfrsen ch Sikfrsen framrinner över klippgrund. Markytan mkring älven bildas sm regel av de lösa jrdslagen ch bland dem främst av istidens niränavlagringar d. v. s. srterat material, bestående av vanligen hårt sammanpackade blandningar av mer eller mindre kantiga stenar, grus, sand ch finaste bergartspulver. Mränen, sm avlagrats av inlandsisen, förekmmer sm ett mer eller mindre jämnt täcke å berggrunden ch bildar sm regel älvstränderna särskilt van marina gränsen. I allmänhet är den mycket blckrik. Under marina gränsen har på många ställen det finare materialet av vågrna brtsköljts ur mränen ch denna mlagrats till svallgrus, vars sammanhållning ej är så gd sm mränens. I betydligt mindre utsträckning- bildas älvstränderna av rullstensgrus ch isälvssand, avsatta av isälvarna vid inlandsisens avsmältning. Rullstensgruset förekmmer på grund av sitt bildningssätt i mer eller mindre långsträckta åsar, vilka under marina gränsen ftast döljas av yngre sediment. Isälvssanden bildar mången gång vidsträckta terrasser, sm ansluta sig till rullstensåsarna. Dessa avlagringar äga rätt str mäktighet ch utsträckning utmed älven vid Älvsbyn ch vid mynningen. Vid strandens förskjutning från marina gränsen till det nuvarande läget vid Bttenhavet utsattes de glaciala jrdlagren för betydande mlagringar ch genm älvens ersin ch reackumulatin av dem ha älvgrus, älvsand ch älvmjäla etc. uppstått. Större delen av de betydande grus-, sand-, mjäla- ch leravlagringar, genm vilka älven på stra delar av sträckan under marina gränsen skurit sig ned, tillhöra dessa avlagringar. Inm älvens mynningsmråde liksm ck inm selsträckrna utmed älvlppet i övrigt förekmma svämbildningar, d. v. s. bankar ch öar, bestående av grus ch sand, sm av älven avsatts inm dess lugnvattenmråden eller i dess krökbäcken. Inm mynningsmrådet utgöra dessa älvbankar besvärliga hinder för sjöfarten, särskilt därigenm att deras frm ch läge genm älvens verksamhet fta förändras. Trvbildningar spela ingen större rll bland de avlagringar, sm intaga älvens stränder. Bltt å södra älvstranden väster m Viståns inflöde utbreda sig mera betydande myrmarker. Tabellen upptager månadsmedia av nederbörd för periden 90 92 från Nederbörd.. ett antal statiner inm Piteälvs ch närbelägna fldmråden. Statinerna är. i tabellen rdnade så, att i allmänhet en västligare belägen statin står över en med östligare läge. Vid Kiebnelukt, N. Bergnäs ch Jäkna finnas icke bservatiner från hela periden, men har med tillhjälp av en närbelägen statin reduktin verkställts till periden 9Ó 92. 9 9. Njunjes 9 24. Peuraure 3 99. Kiebnelukt 3 2. N. Bergnäs 8 549. Allejaure. 3 285. Jäkna... 9 25. Nausta. 7 548. Strm yrheden 9 3. Pattaure. 9 37. Degerbäcken 5 4. Fagerheden Medeltal Sulitelma Medelnederbörd 90 98. h. Ö.. jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. kt. nv. dec. år m 380 47 4 28 42 3 62 86 9 67 54 62 52 663 445 32 28 24 32 23 6 62 75 42 30 5 35 495 458 24 26 26 33 24 46 74 73 46 27 56 37 492 440 6 2 0 2 20 60 70 55 4 9 45 2 390 480 32 30 29 35 28 7 8 82 54 39 55 40 578 395 3 7 8 30 29 50 58 62 35 29 47 24 430 470 23 22 22 32 23 58 66 76 53 28 45 3 479 445 29 25 28 38 26 60 76 77 6 40 50 38 548 30 26 24 28 43 26 57 62 80 66 40 56 37 545 30 26 22 26 36 24 4 45 6 66 43 56 38 484 220 23 7 25 3 23 43 59 7 73 42 50 36 493 370 40 28 93 24 89 24 7 34 68 Av tabell ch diagram synes, att smmaren är den vida nederbördsrikaste årstiden. I augusti, vilken månad i allmänhet har störst nederbörd, faller i medeltal 72 mm. Ett sekundärt maximum uppträder i nvember. Minimum ligger i februari mars, vilka månader i medeltal hava en nederbörd av 23 mm. 25 53 55 59 67 62 73 59 55 30 86 22 52 84 35 46 509 937

9 mm -TO -GO i i r i r i r i r cm. vattensfcandsäiagram vid. Alvsby 920 9% -50-4 IMTe clel n_ ecle:i?~böt d_ -s i±00-20 -JO IM! il TL ii cl 2iai4iäieni8i9iiiiim -300 Medelnederbörd 90 92. De anförda siffrrna är emellertid ingalunda representativa för liela fldmrådet. Nyare undersökningar hava visat, att nederbördens strlek inm fjällmrådet är mycket betydande, berende såväl på den större höjden över havet sm på det västligare läget, mer utsatt för nederbördsförande atlantiska vindar. Dä samtliga nederbördsstatiner ligga relativt lågt högst ligger Allejaure på c:a 4S0 m:s höjd över havet ch då siffrr saknas från mrådets västligaste del beläget väster m liöjdaxeln, kmmer den på dessa faktrer berende ökningen icke alls till synes i tabellens siffrr. En uppfattning m nederbördsökningen västerut från höjdaxeln giva de värden, sm meddelas från den nrska statinen Sulitelma belägen på c:a 40 m:s höjd över havet ch någt väster m Piteälvs mråde. Siffrrna är medeltal för periden 90 920. För hela Piteälvens mråde van Jäkna beräknas ur avrinningen att den årliga medelnederbörden för periden 9 920 uppgår till 770 mm. Bißder ch Piteälv har vid utlppet ur Jäknajaure ett nederbördsmråde m 5 0 kvkm sjöar. samt vid mynningen 200 kvkm. På denna sträcka mttager älven följande större tillflöden : Vattenstand. Abmrälven 34.8 00 kvkm Ljusträskbäcken»» 4.8 25 > Vargisån v.» 82.2 90 2> Vistån» h. > 70.3 005 Nedre Tvärån v.» 52.9 220» Krsträskbäckeu h.» 44.5 0 > Tvärån 2>» 6.6 305 2>, c:a 4 865 kvkm Av ökningen, 6 090 kvkm, kmma således sammanlagt på dessa biflder 4 865 kvkm eller 80 % av den ttala. Bland de sjöar, sm Piteälv van Jäknajaures utlpp avvattnar är de största följande : kvkm kvkm Pieskejaure.. 59.9 Paij. Måskajaure.. 5.4 Mavasjaure.. 28.5 Saddajaure.. 20.8 Kaslcajaure.. 4.5 Arvasjaure.. 7. Luddejaurc.. 9.2 Vul vjaure.. 28.7 Vaimk...4 Mattaure.. 8.3 Kvddejaure ch Vildk.... 8.6 Al. Mattaure.. 0.8 Tj eggelvas.. 6.2 Gallajaur.. 5.2 Labbas.. 2.7 Jeutmjaure ch Eggelats... 8.4 Rappen.... 25.7 Jäknajaure.. 6.6 Skärfajaure.. 2,7 Med undantag av en mindre sjö, Buksejaure, nedm Jäkna, genmflyter älven därefter icke vidare några sjöar. Genm tillflödena avvattnas flera, inm skgsmrådet belägna, vilka dck i allmänhet hava en ganska betydlig utsträckning. Störst bland dessa är Abraure (5.5 kvkm) ch Malmesjaure (2.6 kvkm) inm Abmrälvens mråde. Nederbördsmrådet har vid Jäknajaures utlpp sjöprcenten 0.2 ch vid utlppet i havet 6.8. Vattenståndsmätningar för en längre följd av år föreligga från statinerna Jäkna (från jan. 96) ch Älvsby (från 4 nv. 899) samt vid Sikfrs kraftstatin (övre Sikfrs från 7 aug. 94, Nedre Sikfrs från jan. 93). Krtvariga bservatiner finnas dessutm vid Granhlmen (3 aug. 96 4 nv. 96) ch Vidsel (2 mars 96 6 maj 920). För periden 90 92 hava vid Jäkna, Vidsel ch Alvsby erhållits följande värden å karakteristiska vattenytr. Exc. högvattenyta. Nrmal > > medelvattenyta > Nrmal lâgvattenyta. Exc.» Jäkna 39. m. ö. h. 390.S)». 390. >. 390.0». 389.7», 389."2» Vidsel Älvsby 47. m.ö. h. 34.8 L m. ö. b. 46.2» 32.9 > 44.3» 30.0G» 44. > 29.8-2 > 43.5 > 29.0 > 28.09» Är 98, då högvattenståndet var ungefär nrmalt vid Jäkna ch vid Älvsby 0.4 m. därunder, avvägdes följande märken efter högsta vattenståndet: van Benbrytefrsen... 96.8 m. ö. Ii. van Trângfrsen 49.4 m. ö. Ii. > Törnfrsen 65.8 > vid Älvsby färjläge... 3.8 > Åkerselfrsen 57.3» nedm Arnemarbfrsen... 2.5»» Strfrsen 29.0 > Vidstående diagram visar vattenståndets årliga variatin vid Älvsby dels det vattenrika året 920 ch dels det relativt vattenfattiga 94. I allmänhet hava årskurvrna två mera utpräglade maxima. Det första uppstår huvudsakligen i samband med snösmältningen inm skgsmrådet ch utgör den s. k. hemflden, det senare har sin rsak i det vatten, sm under vintern magasinerats i fjällmrådets snötäcke, ch vilket efter smältningen m våren uppsamlats i de stra fjällsjöarna för att därefter avrinna.! i m jail, i fëbp. I mars apru} rn^ juin juli I aug. I sept. \ nv. I dec Hem- eller vårflden inträffar vanligen under maj månad ch har i medeltal inm den beräknade periden haft sitt maximum den 9 maj. Ofta har den emellertid sekundära maxima såsm under det å diagrammet framställda året 94. Hemflden, sm i regel är jämförelsevis betydlig ch utsträckt över en förhållandevis krt tid, följes av den till strlek ch utsträckning vida betydelsefullare smmarflden. På grund av den från fjällen under hela smmaren försiggående smältningen ch smältvattnets långsamma avtappande från sjömagasinen blir vattenföringen under större delen av smmar ch höst relativt hög. Smmarens vattenståndsmaximum inträffar vanligen i slutet av juni eller i början av juli, men under nederbördsrika smrar förekmma fta senare flera maxima, sm dck i allmänhet är betydligt mindre utpräglade. Om hösten, i september eller ktber, förekmmer fta en mindre stigning av vattenståndet, rsakad av en förhållandevis str nederbörd, samtidigt sm avdunstningen vid denna tid är betydlig. De maxima, sm senare under nvember ch december inträffa, rsakas vanligen ej av ökad avrinning utan av dämningar på grund av sörpning ch bttenisbildning, vilka i allmänhet föregå isläggningen. Vid Jäknajaures utlpp bestämmes så gtt sm uteslutande vattenståndet av förhållandena inm fjällmrådet ch de stra sjöarnas förmåga att magasinera den från detta avrinnande vattenmängden. En tidig hemfld mtsvarande den, sm längre ned i älven förekmmer, finnes icke. Vattenståndsmaximum inträffar vanligen i början av juli. Härifrån sjunker vattenståndet i allmänhet ganska jämnt, ch då höstnederbörden inm fjällmrådet i str utsträckning faller i frm av snö, saknas vanligen även varje spår av höstfld. Vattenmängdsmätningar hava utförts vid Jäknajaures utlpp, Granhlmen, Vidsel ch Älvsby samt i två tillflöden, i Abmrälven vid Musksel ch i Vistån vid Vidsel. Endast vid Jäknajaures utlpp ch Älvsby har. emellertid antalet varit tillräckligt för knstruktin av avbördningskurvr. På grundval av dessa hava dagliga vattenmängder uträknats för periden 97 92 vid Jäkna pegel ch för periden 90 92 vid Älvsby pegel. För Jäkna har därefter reduktin verkställts till periden 90 92 med tillhjälp av mtsvarande värden vid Älvsby. Följande månadsmedia ch karakteristiska vattenmängder hava vid dessa statiner erhållits: Perid 90 92. jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. kt. nv. dee. år 3 tn pr 3 w B t» S K CO 3 CO r - k m N* S CO ft 3^ 03 pr 3 u CO pr 3 cc «pr 3 QD pr 3 CO 3 02 3 pr 3. CO pr 3 CO pr t 00 e CO pr y 0D B K m B CO Wl 3. CO CO 3. CO 3 CO 3 i i!! Jäkna 2SÌ5.5 22 4.3 9 3.7 25 4.9 24 24 242 47 22i42jl23 24 98 9 70 4 47 9.2 35 6.9 88 7 Alvsby 46(4.4 37 3.5 33 3. 56 5.3 275 26 862 34 322j3 200 l9 57 5 29 2 00 9.5 66 6.3 50 4 Jäkna N = 5 0 kvkm Alvsby N = 0 580 kvkm 97--92 90---92 97--92 90--92 m 3 /s I/skm 2 m 3 /s /skm 2 m s /s /skm 2 m s /s /skm 2 Exc. högvattenmängd... 440 86 440 86 927 88 927 88 Nrmal».,., 347 68 329 64 632 60 600 57 Nrmal medelvattenmängd... 93 8 88 7 58 5 50 4 >... 8 6 80 6 33 3 32 2 6-mänadersvattenmängd (medeltal av ärsvfirden) 6.9 55 0.8 22.5 09 0.3 Vattenmängd 6-mänadersvattenmängd med 50 % varaktighet. 60.8 52 0.2 8 53 0.4 38 7.4 08.2 0.2 03 9.7 78 9-mä,nadersvattenmängd(iudeltal 7.4 av årsvärden) 27 5.3 24 4.7 49 4. C 43 4. Vattemuängd med 75 % varaktighet 28 5.5 23 4.5 53 5.0 43 4. 9-månadersvattenmängd. 20 3.9 4 2.7 34 3.2 23 2.2 Nrmal lågvatteinnängd.... 7.3 6 3J 33 3. 8 2Ì9 Ex. >... 4 2.7 2.2 25 2.4 9.8 Vattenmängder.

3 UDO Medfilyarakti^ietskijrvcKp Jakria. 97-92 Avrinningsvarahtighet i dagar per år. Avrinning i /skm 2 Jäkna 97 92 dagar Älvsby 90-92 2 365 359 3 357 "336 4 34 280 5 289 250 6 262 235 8 23 205 0 205 80 5 54 8 20 08 90 25 92 67 50 26 8 Beträffande vattenmängdernas tillförlitlighet må anmärkas, att avbördningskurvrna är säkra för Jäkna vid större vattenmängd än c:a 300 m. s per sek. ch för Älvsby vid större vattenmängd än 500 à 600 m. 8 per sek. På grund av sörpning ch isdämning är vintervattenstånden i allmänhet icke användbara för beräkning av avrinnande vattenmängder, utan hava dessa därför under denna årstid bestämts på grund av utförda vattenmängdsmätningar, med ledning av kända förhållanden i likartade närbelägna vattendrag samt med hjälp av driftsrapprter från Sikfrs kraftstatin. De på detta sätt erhållna värdena är dck i vissa fall ganska säkra. Manadsmjedia av avrinning' 30-92 j ^ T/s!cm, z I \ / l_ Jäkna. -Ätvsby Med ledning av de beräknade vattenmängderna vid Jäknajaures utlpp ch Älvsby hava interplerats ch extraplerats värden för mellanliggande ch nedm Älvsby belägna sträckr. Då nederbörden inm de i väster belägna fjälltrakterna är avsevärt större än i skgsmrådet österut, överstiger den årliga medelavrinningen vid Jäkna avsevärt den långt ned i älven vid Älsby bestämda. Särskilt under smmarmånaderna, då fjällmrådets vinternederbörd till större delen avrinner, är vattenmängden vid Jäkna str i förhållande till den vid Älvsby. Under höstmånaderna är avrinningen vid Älvsby relativt str ch får ungefär samma värde sm vid Jäkna, vilket sammanhänger därmed att den höstfld, sm vid den förra statinen"vanligen förekmmer, i allmänhet saknas vid den senare. De stra fjällsjöarnas utjämnande inverkan gör sig under vintermånaderna märkbar på' så sätt, att under denna, tid avrinningen genmgående förbliver högre vid Jäkna än vid Älvsby. Däremt råder ett mtsatt förhållande under vårmånaderna rsakad av den tidigare avsmältningen från östra delarna av mrådet. På grund av den stra sjöprcenten van Jäknajaures utlpp är särskilt lågch 9-månadersvattenmängder här relativt avsevärt större än mtsvarande värden vid Älvsby. Turbineffekterna å mstående tabell hava beräknats med en verkningsgrad av Dispnibel 75 prcent ur de naturliga framrinnande vattenmängderna. Då det endast i vattenkraft. undantagsfall varit möjligt att bestämma mtsvarande fallhöjder, har vid beräkningen i allmänhet utgåtts från m edel vattenytan, sm vid avvägningen i regel blivit säkert bestämd. Då fallhöjderna vid frsar ch fall vanligen öka med fallande vattenstånd, under det att ett mtsatt förhållande äger rum vid sel ch spakvatten, är det på grund av denna beräkningsgrund vanligare, att frssträckrnas effekter blivit för lågt än för högt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erfrderliga kanaler har ingen annan hänsyn tagits, än sm kan ligga i den antagna verkningsgraden eh ej heller därtill, att vissa sträckr svårligen kunna tillgdgöras. För de lika delsträckrna hava följande effekter i turbinhästkrafter erhållits. Km Lågvatten Exc. Nrmal årsvärde Yaraktighet 75 % 50 % periden årsvärde periden Medelvatten Nrmal 58-20 8 400 27 000 23 200 38 400 65 00 88 700 33 300 47 00 20 80 25 00 38 000 30 900 54 400 93 600 26 000 77 900 98 000 80 40 3 600 6 000 4 400 8 200 5 000 9 800 25 700 29 00 40 0 500 8 600 6 200 900 2 300 28 300 36 00 400 58-0 52 200 79 600 64 700 2 900 95 000 262 800 373 000 45300 Effekt pr längdkm. 330 500 40 70 230 660 2 360 2 630-40 %>jan- E^[mgp^appil]Tn^ jiinl juli. [ aug septj Qkfc nvr dec. Kraftverk finnes endast vid Sikfrs. Detta utfördes åren 9 2 för till- Tillgdgdgörande av 38,5 m 8 /s. Den tillgdgjrda fallhöjden är nrmalt c:a 3 m.9j T^v^en ~ Installerade är 2 st. enheter m tillsammans 5 000 thkr för drift av trefas- ktaft. generatrer. Energiprduktinen å generatrerna uppgick 92 till,8 mill. kwh. Energien användes för allmän distributin inm Piteå ch Luleå scknar. Större kraftmängder tillhandahållas till följande fabriker: Luleå Träsliperi, Luleå Järnverk, Lussavaara-Kiirunavaara A. B., Svartön, Luleå Stad. Ägare är Sikfrs Kraftaktieblag, Stckhlm. Allmän farled förekmmer icke å denna sträcka av älven. Farled. Allmän flttled finnes från ch med Tjäggelvas till Långnäsfjärden i havet, Flttled. enligt beslut den 20 september 897 ch den 4 mars 90. Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 januari 99 m prvisrisk för- Kungsådra, teckning å de vattendrag, där kungsådra enligt vattenlagen skall anses finnas, förekmmer kungsådra i hela Piteälv nedm Skärfajaure ch således å denna sträcka. Km fr. mynningen B c s k r i v n i n Höjd över havet m Km fr. mynningen B e s k r i Höjd över havet Avvägda fixpunkter ch peglar (åren 96 920). 58.0 h. Pegel SG6. Jäkna, 0-pkt 920 58.0 h. A.652 st. Jäkna b, 300 m frän Jäknajaures utlpp, i viken vid krntrpare Lindbergs gård, i större sten 25 m från pegeln 52.4 h. Al 65 St. Buksejaure, i övre delen av Buksejaure vid Granvikens båtställe, 8 m från stranden 47.4b. A 650 st. Hög seiet, vid Högselet mitt för Trllhlmens överstadel, i större sten.... 43.lv. A 649 l)g'. Övre Trllselet, vid Övre Trllselets nedre del, strax uppströms m mindre frs, i berghäll 4.0 v. A 648 bg. Trllfrsen b, mitt i 3:dje seiet i Trllfrsen nedifrån räknat, i högsta tppen av en utskjutande berghäll 36.6 v. Al 647 st. Trllfrsen a, vid nedre delen av l:sta seiet i Trllfrsen nedifrån räknat, vid frsnacke ch nedre ändan av den övre stenkistan, i högsta delen av str sten 34.8 V. A 646 bg. Abmrälven, mitt för Abmrälvens utlpp, 90 m nedströms m nedre ändan av stenkista, i berghäll 33.2 v. Al 645 st. Övre Ljusselsfrsen, van övre Ljusselsfrsen c:a 0 m uppströms m näst nedersta stenkistan.i Övre Ljusselet 29.6 v. Al 644 st. Ljusselet, vid Ljusselet, c:a 50 m van Krkafrsen, 5 ni från stranden i sten vid större björk. stenen Signaturplattr i stubbe vid 27.5 v. A 643 st. Krkafrsen, överst i Krkafrsen mitt för nedre delen av lång hlme, i högsta tppen av spetsig sten 25.2 v. A 642 st. Båtselet b, vid Båtselet van frs i sten bredvid tall.. 20.7 v. A 64 bg. Båtselet a, överst i frsen van Granhlmsfrsen, mitt för nedre ändan av lång, smal hlme, van liten i berget skarpt markerad vik 9.0 v. A 640 bg. Ahkvare, nedanför Ahkvare, van mindre, i berget skarpt markerad vik, i utskjutande berghäll bredvid tall 4.8 y. a 639 st. Granhlmsfrsen, mitt för Ljusträsksbäckens utlpp, överst i Granhlmsfrsen, 25 m uppströms m timmerkja, i större sten...6 h. ^ 638 st. Granhlmen, 50 m nedströms m Ö. Granhlmens gård 07.2 v. (Israel Sandberg) i större sten.. A 637 st. Benbrytefrsen b, c:a 250 m uppströms m Benbrytefrscn. Signaturplattr i tall bredvid fixstenen..... 04.8 v. A 636 bg. Benbrytefrsen a, vid Benbrytefrsens nedre del, 00 m uppströms m Kaffebäckens utlpp, i berget mitt för liten hlme. Signaturplatta i trr fara 389.67 39.65 377.64 373.30 75.49 02. v. 00.8 v. 93.8 v. 335.23 92.0 v. 329.26 88.8 v. 299.85 283.50 280.22 82.4 v. 82.0 v. 78.6 v. 75.5 v. 273.60 75.5 v. 70.7 v. 259.5 247.30 67.8 v. 6.5 Ii. 233.34 57.0 v. 228.82 53.2 h. 24.93 49.3 h. 203.94 44.5 h. 96.80 44.5 h. 42.3 h. A 635 st. Bäknefrsen,. c:a 00 m uppströms m nedre änden av nedre hlmen i Räknefrsen, i större sten 4 m från stranden. Signaturplatta i tall 3 m frän fixen A 634 st. Törnfrsen, strax van Törnfrsen, i str på övre sidan plan sten. Signatarplatta i större tall m från ch någt van stenen. A 033 st. Akerselet b, strax van N. Åberselsfrsen, där väg från Olf Nilssns trp kmmer ned till älven, 0 m från stranden. Signaturplatta i tall A 632 bg. Akerselet a, 4.5 km uppströms m Anders Karlssns gård i Granselet, i högsta delen av lång smal, utskjutande berghäll... A 63 st. Granselet, vid Granselet, 00 m uppströms m Anders Karlssns gård, i lågt belägen sten. Signaturplatta i tall A 630 bg. Yargisån, vid Vargisån, 5 m nedströms m landsvägsbrn i Bredsel, 3 m från åns högra strand A 629 bg. Bredsel, vid Bredselet mitt för Strfrsen, 200 m nedströms m Ludvig Larssns gård, i högsta delen av berghällen... A 62S st. Tr&ngfrsen, van Trångfrsen c:a 50 m från skarp krök av älven, i str jrdfast sten A 57S st. Vidsel, i sckeln till färjkarlens stuga, gaveln mt vägen. i östra hörnet Pegel 867. Vidsel, 0-pkt 9S!!!!! A 627 st. Östrand, vid östra sidan av nrra brfästet till brn över N. Pansikån, 8 m från km-stlpe 28. A 626 bg. Banfrsen, vid frshuvndet till övre Banfrsen, 5 m från älven i högsta punkt av berget A 625 bg. Fällfrsen, c:a 500 m van JTällfrsen, nedströms färjstället, i utskjutande berghäll, 2 m från ensamstående tall..... A 624 st. Övre Tvärån, i västra sidan av nrra brfästet å landsvägsbrn över Övre Tvärån A 623 st. Nystrand b, vid Nystrands färjställe, i närheten av färjkarlens bstad, åt älven till A 622 st» Nystrand a, vid brn över bäcken i Nystrand, östra sidan av södra brfästet Pegel 38. Älvsby. 0-pkt 920 2-f 2 44 st. Älvsby, vid järnvägsbrn över Piteälv i stenpiren i älven väster m banan, prec. fix 2 59 M A 2 2S5 st. Älvsby färjställe, c:a 75 m uppströms m färjstället, på strandslänten i mindre plan jrdfast sten 70.90 66.08 57.29 44.80 29.44 49.84 49.68 48.53 48.50 44.38 50.3 47.25 44.70 47.5 40.22 35.49 28.5 39.43 32.20

4 Km fr. my ilningen B e s k r i v n i n Ilöjd över havet Km fr. mynningen B e s k r i v n i n Höjd över havet! 35.0 h. 33.9 h. 32.2 h. 2S.7 h. 26.3 li. 23.2 h. 2.2 h. A 22S(ì st. Kälsberg, vid stig från Kälsberg nedströms timmervälta ch mitt för den södra av de gamla gårdarna i flat sten uppe på strandslänten bland albuskarna A 2 287 St. Skadaströmmen, vaii Skadaströmmen, c:a 0 m från strandlinjen A 2 2SS st. Grubban, vid nedersta brytningen i Skadaströmmen, 200 m uppströms liten hlme, nedströms mränudde A 2 28.) st. Tvärån, van stråkan, i kröken nrr m Tvärån, c:a 200 ni nedm färjstället mitt för Strycktjärn A 952 st. Kullen, c:a km nedm Kullen, 75 m från ch nedströms stengrund i älven, 20 m van gärdesgård i sten i strandlinjen.... A i>5b st. Heästryckan, van Grenfrsen, 75 m från övre ändan av hlmen i frsen, i strt fyrkantigt blck A 954 b g'. Sikfrssel, nederst i seiet van Sikfrs, 20 ni från hörnet av leddamm, i häll i strandlinjen 20.6 h. 39.07 9.8 h. 33.80 6.7 h. 29.70 5.0 v. 27.06 2.0 v. 27.44 8.7 v. 27.93.2 v. 8.42 O 955 hg. Sikfrs a, kraftverkets fix, i laxtrappans övre skarpa krök A 956 st. Sikfrs b, c:a 400 m nedm kraftverket mitt på stenig udde i str tppig sten A 957 st. Brgfrs, c:a 50 m van Tväråns inlpp, 50 m van stenig udde i tppig sten A 95S st. Arnemarlcsfrs, nedm frsen c:a 300 m från nedre ändan av den stra hlmen i frsen, i en av d östligaste "stenarna å stenig udde A.959 st. Finnbäek, c:a 00 m nedm bäckutlpp, 40 m n. udde med lada, i flat ur strandvallen utskjutande sten A 960 st. Rönnberg, c:a 300 ni från ch uppströms m gård å högra stranden, 75 m nedm bäckutlpp, i str rundryggad^ sten A 96 st. Böle br, i nrra landfästets uppströmssida 7.38 5.43 3.89.82.60 2.78 4.3 Vattenmängd i kubikmeter per sekund Beräknad turbineffekt i hkr.?/ = 75 %. Fallsträckans benämning. Av Nederstånd Medel- börds- från vatten- Olllråde myn yta ningen i i i km kvkm ni. ö. h. Fallhöjd i ni Lågvatten. Exceptinell. Varaktighet. 75 % 50 % periden. Medel- Hög Lå g- vatten. vatten. vatten. periden.. Exceptinell. Exceptinell. N> mal. Varaktighet. Medelvatten. 75 % 50?» periden. Ilcla periden.. [nstallerad effekt hkr. Användning ch övriga anmärkningär. Jäknajaure 58.0 50 390..5 6 4 23 38 52 80 88 330 440 70 240 20 350 570 780 200 320 57. 388.C 9.5 > > > >» >» > 050 520 330 280 360 4940 7600 8360 55.8 379. 3. >» > >» > > > 340 500 430 70 80 60 2480 2730 54.0 530 376.0 0. > > y» ) > > 0 20 0 20 40 50 80 90 49.0 550 375.9 Ö. Trllfrsen 42.7 > > >» > > s 4700 6830 5980 9820 6200 22200 34200 37600 44.0 333.2 5.9 > > S» 39 53 8 89 650 950 830 360 2300 330 47S0 5250 40.5 327.3 M. Trllfrsen 29.3» V»»»» > 3220 4690 400 6740 400 5500 23700 2600 36.7 298.0 0.» i»»» >» > 0 20 0 20 40 50 80 90 36.0 5230 297.9 8.3 >»» > 39 53 8 89 340 450 200 2930 2560 420 740 97C0 4S00 6300 N. Trllfrsen 34. 6330 279.6 0.2 l 9 6 27 47 63 92 02 390 550 30 40 30 50 90 30 80 200 33.0 279.4 5.8 > > λ >» > > 750 00 930 570 2730 3650 5340 5920 Ö. Lj usselfrscn 3.8 273.6 0.6» S» 28 >»»» 80 0 00 70 280 3S0 550 60 29.5 273.0 N. Lj usselfrscn 5.2 > >» >» 64 > > 980 2890 2430 4260 740 9730 4000 5500 27.4 257.8 Krkafrsen.0» >»»» >» S 50 2200 860 3250 5450 7420 0700 800 24.7 246.2 4,8». 20 >» > S 03 920 2960 2370 440 6960 9470 3600 5200 20.8 23.4 > V»» 48 > > > 20.0 : 6430 23.4 i 8.7 3 20 6 28 48 64 92 03 2430 3740 2990 5240 S9S0 2000 7200 9300 4.6 6640 22.7! Granhlinsfrseu 6.9» 29 49 66 95 05 40 580 2200 3380 2700 4900 8290 200 6000 7700 j.0 95.8 0.2 > 7 j 67 96 06 30 40 30 60 00 30 90 20 07.0 95.6 23.4 t > 50 > >» 3040 4680 3980 6790 700 5700 22500 24800 I Benbrvtefrsen UO.0! 72.2 2.8» >» 07 360 560 480 80 400 880 2690 3000 i Räkne-. Törnfrsarna 02.3 6800 69.4 0.4 3 2 7 29 50 68 96 07 350 280 770 3020 5200 7070 0000 00 99.5 59.0 2.9 4 O 5 69 97 08 40. 60 490 870 480 2000 2S0 330 93.5 56. Akerselfrsen 2. > > > >» 97 09 2950 4430 3590 6330 0S00 4600 20500 23000 9.0 35.0 6.9 > >» 98 > 970 450 70 2070 3520 4760 6760 7520 88.0 7000 28. Strfrsen 80.7 4 2 7 30 52 70 98 09 420 60 300 6900 3700 24200 42000 56500 7900 88000 82.5 890 47.4 0.2 7 26 20 37 66 87 6 3 520 780 30 50 40 70 30 70 230 260 78.5 47.2 Trängfrsn 2.2 > 27 > 66 SS 7 3 370 590 440 '80 450 940 2570 2880! 77.7 9030 45.0 0.5 7 27 20 37 67 88 7 32 90 40 00 90 340 440 590 660 68.0 000 44.5.7 IS 30 22 4 75 99 27 45 580 890 30 50 370 700 280 680 260 2470 67.5 42.8 0.3» s»» >» > > 50 90 70 320 230 300 380 440 6.0 42.5 Fällfrsn.0 S»» S > 28» 980 3300 2420 450 8250 0900 400 6000 ' 60.0 060 3.5 4.C >>» Ï»» > 28» 830 380 00 890 3450 4550 5900 6670 24.4 26.9 0.9 9 32 23 44 79 05 34 52 60 940 70 290 20 400 70 950 20 370 Gren-, Trång-, Lillsel- 23.2 26.0» t h» 8.0» 520 2560 840 3520 6320 8400 0700 2200 cli Strscl-frsarna! 2.9 8.0 0.5 > > > > > ) 00 60 20 220 400 530 670 760 i 20.5 7.5 Sikfrsen *3 4.2» >»»» >» 2700 4540 3270 6250 200 4900 9000 2600 5000 Drift av elekt! 20.0 0790 O.O 0.7 9 32 23 44 80 05 34 52 30 220 60 30 560 740 940 060 riska gene ; 5.3 090 i 2.6 A rnemarkfrsen 2.2 20 32 24 45 82 08 37 56 625 970 440 700 530 990 800 2380 300 3430 ratrer. Ägare: Sik i 5. i 0.4 0.4» > % s >» 80 30 00 80 330 430 550 620 frs kraft! 0 200 A.-B.! 0 20 33 24 45 83 09 38 57 630 980 i Texten rörande de gegrafiska ch gelgiska förhållandena är författad av Fil. lic. C. Caldenius. Exceptinell lågvattenyta = = lägsta kända vattenståud. Nrmal s = = medeltalet av d &rlig<i lågvattenständeii. niedelvatlenyta = = lägsta årsmdelvatteust&ndet. Nrmal > = = medeltalet av d årliga mcdelvattenstånden. > högvattenyta = medeltalet av de årliga högvattenståuden. Exceptinell högvattenyta = högsta kända vattenståud.» lågvattemuängd = lägsta kända vattenmängd. Nrmal 5 9-månadersvattenmängd, årsvärde av\. vattenmängd med 75 % varaktighet J 9-månadersvattenmängd _ deu vattenmängd, sm under en perid haft en var- Vattenmängd med 75 fi varaktighet : ~\ aktighet av 75 % av tiden. 6-niånadersvattenmängd, årsvärde av\. _ I den vattenmängd, sm under ett år haft en varaktighet av 827a dagar. vattenmängd med 50 % varaktighet 6-månadcrsvattcnniängd = lägsta kända 6-niånadersvattenmängd. Vattenmängd med 50 % varaktighet = liiedelvattenniängd Nrmal >» högvattenmängd = medeltalet av de årliga lågvattenmängderna. _ dcu vattenmängd, sm under ett år haft en var- \ aktighet av 275 dagar. = lägsta kända 9-månadersvattenmängd. den vattenmängd, sm under en perid haft en varaktighet av 50 % av tideu. = lägsta ârsmedelvattenmängden. = medeltalet av de årliga medelvattenmängderna. = medeltalet av de årliga högvattnmängderna. Förklaringar. Exceptinell högvattenmängd Effekt vid exceptinell lågvattenmängd >» nrmal»»» med 75 % varaktighet» 50 %» > vid lägsta niedelvatteumängd» > nrmal» Installerad turbineffekt högsta kända vattenmängd. Precisinsfix (järn eller mässingsdubb). IJärndubb (Statens meterlgisk-hydrgraliska anstalt). " \Kppardubb (Rikets allmänna kartverk, nyare flx). + O A v. h. st fcg Stckhlm»22. '. A. Nrstedt & Söner. 2288S Ivrs (Statens meterlgisk-liydrgrafiska anstalt). King (» ' >» ). Krs (Rikets allmänna karlverk, äldre flx). = vänster strand. = höger» = sten. = berg. Idet antal turbinhästkrafter, sm fås, m rntsva- = J rande fallhöjder ch vattenmängder med en verk- I ningsgrad (<;) av 75,i tillgdgöras. _ (sammanlagda antalet turbinhästkrafter, för vilket \ turbiner flnnas insatta.

_> c!< 0) H S 2 CO -ö r- O E-S "3 > J2 D mx %LU! p$ueuiue eapp8uu iapui i ;8ABt[ aaaq plj^ pg9wk ^ % K % y. s <&&> '«WLH U 0 00 O E j>j sel U!qvjn l! U«^uci *wj/8 V S CM CM > / //* I I 3* c? fö Ä'/t S «-a"a ~ c w 2Q ö. a> >^- X ^ - 0 * < =i S UI>A> çzi 0006 xidja^ t apçjmep.igqaapa^ baiami X ia.\bt[ aaao pfjj

p9ueuju9 ea 9p3 AJ g aapxii i JSA RJ.I3À0 ptöp] '-stil S -J OÛI \ \ t>\ \$r CM < bt y> sei^uiq inj. i yej> us 4eA c» cd t UMKp CSÄV Ui t t M u> & rs> X ï: W O S 5 T3"0 2 «5. a» 5^- <D s? WjO - c..5 a> f >v Q. LL. CL =3 J «< UiMAM 00,06 aspra x pâm[ aaao pfjj 0009 000^ 0Q09 UDJA5[ t ap^anispjiqqaapa}^ qs

ì