Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun



Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Samordnade insatser för barn och unga

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Verksamhetsinriktning

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

LGS Temagrupp Psykiatri


HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i

Länsgemensam folkhälsopolicy

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Ansökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser

Verksamhetsplan

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Alkohol- och drogpolitiskt program

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

B U S. Samverkansöverenskommelse för Bromma Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget

MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.

Ansökan från Vårdcentralen Smeden om bildande av en familjecentral

Folkhälsoplan

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

Föräldrastöd. Stenungsunds kommun. Handlingsplan 2012

Ny familjecentral i Karlskoga

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

Föräldrastödets Röda Tråd. Föräldrastöd - en vinst för alla

Landstingsfullmäktiges protokoll. Återremitterat ärende: Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport för år 2015

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Ny familjecentral i Karlskoga

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan landstinget och kommunerna i Gävleborg

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Överenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och respektive kommun i Västmanland avseende äldre

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Projekt Barn som anhöriga

Verksamhetsplan 2011

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Hammarbyenhetens Samverkansprojekt

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Överenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och kommunerna i Västmanlands län avseende äldre

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan Region Gävleborg och kommunerna i Gävleborgs län

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Dagordning 20/8. Kl

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Landstinget Kronoberg.

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Fler familjecentraler i ytterstaden - delrapport November 2016

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Rektor Box HOVA fax

Transkript:

Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Bakgrund Denna handlingsplan är framtagen i samverkan mellan landstinget och Norrköpings kommun och är ett uppdrag som gavs i Gemensamt program för att främja barns och ungdomars hälsa och livsvillkor i Östergötland, ett program som antogs 1998. I programmet lägger landstinget och länets kommuner fast en övergripande gemensam inriktning för att utveckla och förbättra samarbetet kring barn och ungdomar. Lokalt i varje kommun skall en gemensam lokal handlingsplan utarbetas som bygger på den fastslagna inriktningen i programmet. Barn-SLAKO, en samverkan mellan Norrköpings kommun och landstinget, startade 1998. Denna handlingsplan bygger vidare på de aktiviteter som initierades och genomfördes inom denna samverkan under perioden 1998-2000. Under våren 2001 har representanter för landstingets och kommunens barn- och ungdomsverksamheter ( barn-slako) återupptagit/förnyat samverkansträffarna. En gemensam bild av aktuella samverkansbehov har tagits fram och utifrån den bilden har de mest angelägna samverkansområdena valts ut. 1

Syfte Syftet med handlingsplanen är att huvudmännen - genom att bättre samordna sina insatser effektivare ska kunna tillgodose behoven hos de barn och ungdomar som av olika skäl behöver samordnade insatser från landstinget och kommunen. Barnkonventionens fyra huvudprinciper ska vara vägledande för det gemensamma arbetet. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i barnens starka sidor och i hälsofrämjande faktorer i omgivningen. Utgångspunkten är att barnets relation till föräldrarna är viktigast. Ett gott föräldraskap innebär både att skydda och att ge läkande kraft. En del föräldrar kan dock på grund av olika skäl svikta i sitt föräldraskap under kortare eller längre perioder. Samhället bör då ge snabbt och samordnat stöd, men under så kort tid som möjligt, för att stärka de vuxna och skapa förutsättningar för dem att fullfölja sitt föräldraskap. Förutsättningar nuläge Utvecklingen i samhället har inneburit en förändrad syn på familjen och föräldraskapet vilket skapat en ökad osäkerhet och oro inför att vara förälder. De bilder som ligger till grund för beskrivningen av barnfamiljers livsvillkor i Norrköping är bl a hämtade ur den statistik som resursfördelningen till förskolor och skolor i olika kommundelar bygger på. Socialförvaltningens verksamhetsberättelse och Kalla Fakta,- Välfärdsutvecklingen under 1990- talet i Norrköping är också källor. Bilden är tydlig. Situationen för många barnfamiljer i Norrköping är densamma som beläggs i de nationella välfärdsutredningar som gjorts över 90- talet. Situationen i samhället, de ekonomiska åtstramningarna och arbetslösheten under 90-talet har i hög grad drabbat barnfamiljerna. Känslan av att inte behövas, att inte vara tillräckligt kompetent, att inte få ekonomin att gå ihop, innebär att många familjer har en pressad situation idag. Att då samtidigt vara förälder och kunna inge en känsla av trygghet till sina barn går inte alla gånger att förena. Det är stora variationer i familjers livsvillkor mellan olika områden i Norrköping. 2

Av Socialförvaltningens verksamhetsberättelse för år 1999 framgår att antalet ärenden inom barn- och ungdomsvården ökar. Problemen i familjerna med barn som far illa eller utsatts för övergrepp är svårare än tidigare och många ungdomars kriminalitet och missbruk är så omfattande och tungt att placeringar utanför hemmet blir nödvändiga åtgärder. Behovet av stöd och insatser för barn i förskola och skola har ökat. Fler barn i verksamheten har inneburit fler relationer för personalen att knyta och upprätthålla. På grund av många föräldrars utsatthet är behovet av stöd i föräldraskapet större i dag. Det har blivit svårt att hinna med att tillgodose olika behov i basverksamheter som förskola och skola. Kravet på lösningar i form av olika specialenheter har blivit starkare. Gemensamma mål De gemensamma målen för den lokala samverkan år 2001-2003 är: G a t t utveckla samverkan kring stöd i föräldraskapet G a t t utveckla samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd oavsett huvudmannaskap Det gemensamma arbetet ska baseras på Barnkonventionens fyra grundprinciper: G principen om barns bästa G rätten till liv och utveckling G rätten att få framföra sina åsikter G rätten att skyddas mot övergrepp och diskriminering Gemensamma utvecklingsområden Gemensamt synsätt: Den lokala samverkan ska byggas på ett gemensamt förhållningssätt och synsätt. Det innebär att behovet av gemensam fortbildning ökar, men också att det skapas mötesplatser för att kunna ta del av varandras arbete och olika erfarenheter. 3

Gemensamma bilder: Den lokala samverkan ska byggas på en gemensam kunskapsbas, ett gemensamt förhållningssätt och synsätt. Det innebär att behovet av gemensam, faktabaserad information och bilder ökar. Kommunen och landstinget bör utveckla gemensamma beskrivningar och analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläge hos olika grupper bland barn och ungdom. Detta skulle ge bättre underlag för politiska beslut. Även kriterier för gemensam uppföljning på befolkningsnivå vore önskvärt. Hälsofrämjande synsätt: Förebyggande hälsofrämjande insatser är att utveckla stödjande miljöer för familjer. Tillsammans bör man ändra fokus från upptäckt av avvikelser hos barn till ett hälsoperspektiv innefattande mobilisering av föräldrars resurser, tilltro till deras förmåga och kompetens samt riktade insatser i syfte att stödja barn och barnfamiljer med särskilda behov. Strategier och aktiviteter för att nå målen Under våren 2001 har genomförts kontinuerliga träffar med ett brett deltagande från såväl kommunens som landstingets olika barn- och ungdomsverksamheter. Syftet med träffarna har varit att gemensamt inventera och analysera de behovsområden där det är angeläget att vidareutveckla samarbetet. Detta arbete har lett fram till att barn-slako under perioden 2001-2003 avser att, för att effektivare samordna insatserna, genomföra konkreta utvecklings och förbättringsinsatser inom minst 3 områden. För de olika aktiviteterna har utsetts arbetsgrupper som ansvarar för att planera och följa arbetet, att rätt personer involveras osv. Under hösten 2001 kommer arbetsgrupperna att planera och starta upp arbetet med de olika aktiviteterna och presentera en tidsplan för perioden 2001-2003 och hur arbetet skall följas upp. Aktiviteter: G VIDAREUTVECKLA FAMILJECENTRALSIDÉN Nuläge: Samverkan mellan mödra- och barnhälsovård, socialtjänsten och den öppna förskolan har utvecklats mycket i Norrköping under senare delen av 90-talet. Öppna förskolan har blivit en naturlig mötesplats där föräldrar kan få kontakt med andra föräldrar och där det också finns möjlighet att få råd och stöd. 4

Öppna förskolans verksamhet knyts ihop med de föräldragrupper och den föräldrautbildning som barnhälsovården ansvarar för. En vidareutveckling av denna samverkan enligt den sk familjecentralsidén har diskuterats under året. Familjecentraler syftar till att stärka det sociala nätverket kring barn och föräldrar. På ett och samma ställe erbjuds föräldrarna en rad tjänster som har betydelse för deras hälsa och välbefinnande. Basen är den allmänna mödra- och barnhälsovården och öppna förskolan. Utifrån denna grundmodell kan man utveckla samverkan med socialtjänsten, mfl från enbart förebyggande insatser till en komplett familjeenhet. Familjecentralen ska fungera som en naturlig mötesplats i bostadsområdet med lättillgängligt stöd. Familjecentralen ska vara inriktad på insatser som ger föräldrarna och deras barn stöd i ett tidigt skede för att klara av och lösa problem som uppkommer. En famljecentral ger förutsättningar för samverkan och ett effektivare stöd både brett och riktat. Mål för arbetet: Utveckla familijcentralsidén, dvs prova nya samverkansformer för att på ett bättre sätt kunna stärka föräldrarna i sitt föräldraskap Aktiviteter: Utforma gemensamma mål och ett gemensamt förhållningssätt och utveckla samverkan mellan kommunen och landstinget enligt familjecentralstanken. Satsa på att nå blivande och nyblivna pappor och öka samarbetet med befintliga pappaverksamheter i kommunen. Erbjuda föräldragrupper med olika inriktning alltifrån föräldrapar, ensamma mödrar vilka också kan bli en resurs för varandra, unga föräldrar vilka kan känna sig utanför och behöva stöd av olika slag och andra grupptillhörigheter och former av stöd. Ansvariga för arbetet: Barnhälsovården, Mödravården, Socialförvaltningen. City/Östra kommundelskansli, berednings- och planeringskontoret Sammankallande: Monica Johansson, Barnhälsovården G BEREDSKAPSPLAN FÖR BARN SOM FAR ILLA Nuläge: Situationen kring barn och ungdomar som far illa är ibland splittrad. 5

Barn och ungdomar riskerar att komma i kläm på grund av oklara regler och brist på samverkan. Risken är idag stor att socialtjänsten inte får kännedom om barn och ungdomar som far illa förrän situationen har blivit mycket akut och ingripande i form av placeringar utanför föräldrahemmet kan vara det enda alternativet för att hjälpa dem. Möjlighet till tidiga stödinsatser kombinerat med förebyggande arbete spolieras lätt av brister i kommunikationen mellan personal inom barnomsorg, skola, primärvård och socialtjänst orsakad av tveksamheter och oklarheter vad som ska gälla och vilket ansvar olika personalkategorier har. Mål för arbetet: Minska antalet inblandade kring barn och ungdomar som far illa genom att förbättra samverkan och struktur i detta arbete. Aktiviteter: Ta fram en beredskapsplan, med gemensamma rutiner för samverkan kring barn och ungdomar som far illa. Ansvariga för arbetet: Socialförvaltningen, produktionskontoret, Primärvården Sammankallande: Inger Dahl Harrysson, Socialförvaltningen G ALKOHOL NARKOTIKA, FÖREBYGGANDE AKTIVITETER, FÖRÄLDRASTÖD Nuläge: Det finns ett stort behov av att samordna det alkohol- och drogförebyggande arbetet mellan kommunens och landstingets olika verksamheter. Det hälsofrämjande arbete för att motverka fysisk och psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i socialt utsatta områden måste prioriteras. Det alkoholoch drogförebyggandet arbetet utgör en viktig del av detta arbete. Mål för arbetet: En ökad samsyn och samordning av det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Aktiviteter: Ge någon/några ett tydligt ansvar för att samordna det alkohol- och drogförebyggande arbetet inom följande områden: 6

Gemensam fortbildning Utveckla föräldrastödet Stöd till tonårsföräldrar Barn till missbrukare Ansvariga för arbetet: Beroendeenheten, Socialförvaltningen, Södra kommundelskansliet Sammankallande: Olle Johansson, Beroendeenheten Barn-SLAKO har definierat ytterligare tre områden som bedöms som angelägna att arbeta vidare med. Barn-SLAKO kommer att återkomma till dessa områden under året: G KARTLÄGGNING AV BARNS LIVSVILLKOR Behovet av gemensam, faktabaserad information och bilder ökar. Det handlar om att använda den kunskap som redan finns, men det behöver också tas fram en gemensam faktabakgrund, en gemensam kunskapsbas. Kommunen och landstinget bör utveckla gemensamma beskrivningar och analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläge hos olika grupper bland barn och ungdom. G SAMORDNING AV SPECIALISTKOMPETENS Det finns behov av att göra en kartläggning av de olika huvudmännens samlade resurser när det gäller olika specialistkompetenser för att få en bild av hur samverkan på detta område kan förbättras och om det finns anledning att prova nya arbetsformer. G SAMVERKAN KRING BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD I SKOLAN Skolan är en plats där nästan alla barn vistas under många år. Det finns behov av att utveckla samverkan mellan kommunens och landstingets barn- och ungdomsverksamheter kring barn i behov av särskilt stöd. Samverkansformer Samverkan omkring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd har kommit att kallats barn-slako. Det finns ingen anledning att ändra detta begrepp, som är väl inarbetat. De organisatoriska formerna bör dock ändras något med målsättningen att dels uppnå en bred delaktighet i arbetet med den lokala handlingsplanen, dels kunna fungera effektivt. Detta innebär att en mindre arbetsgrupp bildas. Denna ska fungera som "motor" i arbetet. Arbetsgruppen ansvarar för att den lokala handlingsplanen utformas i nära samverkan med berörda 7

verksamheter samt för uppföljning och vidareutvecklingen av denna. Den ansvarar också för att förbereda möten och övriga träffar med Barn-SLAKO. Arbetsgruppen bör bestå av representanter från kommunens och landstingets basverksamheter. I kommunal verksamhet innebär det förskolan, skolan och socialtjänsten. Landstingets verksamheter representeras i gruppen av primärvård och barnhälsovård. Arbetsgruppen är knuten till Barn-SLAKO som består av verksamhetsföreträdare från alla de verksamheter inom kommunen och landstinget som arbetar med barn och ungdomar. Huvuduppgifterna för barn-slako är att vara ett regelbundet forum för information och erfarenhetsutbyte och att medverka i framtagandet, uppföljningen och vidareutvecklingen av denna handlingsplan. Viljan att prova nya vägar i samverkan mellan kommunen och landstinget måste stimuleras. Arbetsgruppen får också ansvar för att regelbundet samla de olika aktörerna i samverkansarbetet och ge möjlighet att ta del av olika satsningar som görs, ta del av varandras arbete och utbyta erfarenheter för att få en större gemensam kunskapsbas och därmed få ett ökat gemensamt synsätt. Detta forum kan kallas Barn- och ungdomsforum. Förslagsvis genomförs ett större möte per år. Uppföljning och utvärdering Inom varje utvecklingsområde/aktivitet skall tas fram en strategi för uppföljning. Representanterna i Barn-SLAKO besitter tillsammans en bred och djup kompetens och är därför ett viktigt forum för uppföljningen av arbetet med den lokala handlingsplanen. Här finns goda möjligheter att öka den samlade kunskapen i barn och ungdomsfrågor och är en bra grund att bygga samordning och samverkan på. Arbetet med den lokala handlingsplanen kommer att återkopplas till barn-slako i form av information och erfarenhetsutbyten. Den lokala handlingsplanen för gemensamma utvecklingsområden inom barn- SLAKO ingår som en del i Wreta-projektet och arbetet skall återkopplas till Östra länsdelssamrådet ( politisk samrådsgrupp, landsting kommuner) och till styrgruppen för Wretaprojektet (tjänstemannagrupp). Kopplingar kommer också att finns mellan den lokala handlingsplanen och Utvecklingsavtal avse- 8

ende samverkan mellan landstinget i Östergötland och kommunerna i Östergötland rörande människor med psykisk ohälsa samt Folkhälsopolitiskt program för Östergötland 2001-2010. Den lokala handlingsplanen skall revideras under hösten 2003. Ekonomi Respektive huvudman skall bära sina kostnader. 2001-08-24 För Norrköpings kommun För landstinget Barbro Vallhagen Samordnare barn och ungdom AnnaCarin Forsmark Projektledare, Wretaprojektet 9

Barn-SLAKO LANDSTINGET Gunilla Olofsson Olle Johansson Maja Höjer Rita Berggren Leif Strömberg Anne Johannesson Monica Johansson Monica Peters AnnaCarin Forsmark Barn- och ungdomshabiliteringen Beroendeenheten Beroendeenheten BUP Barnkliniken Kvinnokliniken Barnhälsovården Primärvården Projektledare, Wretaprojektet NORRKÖPINGS KOMMUN Kerstin Hildebrand Södra kommundelskansliet Monica Robach Ingegerd Comstedt Larsinge Axelsson City/Östra kommundelskansliet Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kansli berednings- och planeringskontoret, grundskola Annelie Hagberg Socialförvaltningen Inger Dahl Harrysson Socialförvaltningen Mia Wiman-Olsson Olle Wärngård Inga-Lill Felizia Barbro Vallhagen produktionskontoret Skolhälsoservice Resurs-EN berednings- och planeringskontoret, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 10