Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 23 oktober 2013 Antal sidor: 13
Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Anvisningar och styrdokument 4 10. God redovisningssed 4 11. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 4 11.1 Finansiella mål 4 11.2 Verksamhetsmål 5 12. Delårsrapporten i övrigt 8 12.1 Innehåll 8 12.2 Balanskravet 8 12.3 Resultaträkning 9 12.4 Balansräkning 10 12.5 Kassaflödesanalys 11 12.6 Sammanställd redovisning 11
1. Sammanfattning Vi har av landstingets revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per 2013-08-31. Landstingets revisorer ska enligt 9 kap KL 1 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. 1.1 Finansiella mål Vi kan utifrån den prognos som upprättats inte se att det finns något som tyder på att resultatmålet på 150 mkr kommer att kunna uppnås. Vi anser att det är förvånande att det budgeterade resultatet understiger resultatmålet. Budgeten måste enligt vår mening styra mot de finansiella målen. I den praktiska tillämpningen förefaller resultatmålet, som vi uppfattar det, mer ha karaktären av en ambition än ett reellt mål. Vi gör ingen annan bedömning än landstingsstyrelsen d.v.s. vi bedömer att målet för god ekonomisk hushållning inte kommer att nås. Vi delar landstingsstyrelsens oro, se delårsrapporten, över resultatutvecklingen, se avsnitt 11.1. 1.2 Mål för verksamheten Vi kan inte utläsa hur stor andel av målen inom respektive perspektiv som bedöms kunna uppnås för helåret eftersom den bedömning som görs avser läget per den 31 augusti, se avsnitt 11.2. 1 Kommunallag (1991:900) 1
2. Bakgrund 3. Syfte Vi har av landstingets revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2013. Landstingets revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som landstingsfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Syftet med granskningen är också att bedöma om landstingets delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för landstingsrevisorernas uttalande beträffande delårsrapporten. 4. Avgränsning Granskningen omfattar delårsrapporten 2013-08-31. Vår granskning har skett i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 2 och Skyrev 3. Granskningen av räkenskaperna är översiktlig och avser endast underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårsrapporten. I vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över landstingets kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t.ex. förskingring. 2 Sveriges Kommuner och Landsting 3 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 2
5. Revisionskriterier Vi har bedömt om delårsrapporten i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag, KRL God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut/budget Vi har även bedömt om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig styrelse Granskningen avser landstingsstyrelsen delårsrapport som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av landstingsfullmäktige. Rapporten har saklighetsgranskats av Margareta Tufvesson, ekonomi- och finansdirektör, Lars Halén, redovisningschef samt Karin Henriksson, verksamhetscontroller. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Lena Medin, certifierad kommunal revisor, och Frida Kolbäck, auktoriserad revisor. 3
9. Anvisningar och styrdokument Av KRL framgår att kommuner och landsting ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d.v.s. minst sex och högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. har valt att förlägga delårsrapporten till den 31 augusti. Anvisningar har utarbetats av Landstingsdirektörens stab och distribuerats till de olika förvaltningarna, bl.a. för att säkerställa kvalitén och likformigheten i förvaltningarnas arbete. 10. God redovisningssed I samband med tidigare års granskning har vi haft synpunkter på dokumentationen av delårsbokslutet och på kvalitetssäkringen av delårsrapporten. Vi har i samband med årets granskning noterat att respektive förvaltning har dokumenterat sin delårsrapport när det gäller avstämningar av samtliga väsentliga balanskonton. Vi bedömer även att en intern kvalitetssäkring har införts då det inte varit några felaktigheter som föranlett ändring i delårsrapporten. 11. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 11.1 Finansiella mål Landstingets finansiella mål framgår av Landstingsplan 2013-2015 4 (fortsättningsvis Landstingsplanen) under ekonomiperspektivet. Målen består av följande (numrering har gjorts av oss): 1. God ekonomisk hushållning, vilket innebär ett årligt positivt resultat med 150 miljoner kronor. 2. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst 80 miljoner kronor för att trygga framtida pensionsåtaganden. 3. Soliditeten ska inte minska. Av utvärderingen av ekonomiperspektivet i delårsrapportens sammanfattning framgår att Landstingsstyrelsens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen inom ekonomiperspektivet är att målet för en god ekonomisk hushållning inte kommer att nås. 4 Fastställd av landstingsfullmäktige 2012-02-22--23 4
Utvärderingen av de finansiella målen enligt landstingsstyrelsens bedömning är: 1. Målet utvärderas exkl. jämförelsestörande poster (diskonteringsränta 225 mkr, AFA + 92 mkr samt återföring av tidigare nedskrivna värdepapper +8 mkr) vilket innebär att prognosen uppgår till 143 mkr. Bedömningen är att målet inte kommer att klaras. 2. Enligt delårsrapporten kommer pensionsförvaltningen tillföras 83 mkr för 2013 varför bedömningen i delårsrapporten är att målet kommer att kunna infrias. 3. Enligt delårsrapporten visar den ekonomiska prognosen på en minskning av soliditeten och att målet inte kommer att klaras. Kommentarer Vi kan utifrån den prognos som upprättats inte se att det finns något som tyder på att resultatmålet på 150 mkr kommer att kunna uppnås. Det bör noteras att det budgeterade resultatet uppgår till + 1 mkr, att jämföra med målet + 150 mkr. Vi anser att det är förvånande att det budgeterade resultatet understiger resultatmålet. Budgeten måste enligt vår mening styra mot de finansiella målen. I den praktiska tillämpningen förefaller resultatmålet, som vi uppfattar det, mer ha karaktären av en ambition än ett reellt mål. Vi noterar också att det senare i stycket för ekonomiperspektivet anges 130 mkr som fullmäktiges mål för ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning på längre sikt. Målet 130 mkr ska enligt uppgift ses som det framtida målet på längre sikt att klara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag samt utjämning. Vi gör ingen annan bedömning än landstingsstyrelsen, d.v.s. vi bedömer att målet för god ekonomisk hushållning inte kommer att nås. Vi delar landstingsstyrelsens oro, se delårsrapporten, över resultatutvecklingen. 11.2 Verksamhetsmål Enligt de bestämmelser som infördes i kommunallagen den 1 december år 2004 ska fullmäktige i budgeten ange mål för verksamheten som har betydelse för en god ekonomisk hushållning. Avseende verksamhetsmål innehåller Landstingsplanen inledningsvis en beskrivning om hur visionen Liv och hälsa i Västernorrland ska uppfyllas. Vidare preciseras det strategiska målet som är: att 2014 ska vara ett av landets fem bästa landsting vad gäller medborgarnas förtroende. 5
Landstinget använder balanserad styrning som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar enligt Landstingsplanen på det som är strategiskt viktigt. Följande landstingsgemensamma inriktningsmål finns för de fyra perspektiven som används i styrmodellen: Perspektiv Medborgarperspektivet Processperspektivet Inriktningsmål Nöjda medborgare Effektiva verksamheter Medarbetarperspektivet Nöjda och kompetenta medarbetare Ekonomiperspektivet God ekonomisk hushållning Under respektive nämnd finns angivet vilka mål som ska följas upp i delårsrapport och/eller årsredovisning. Hur målet ska mätas (mått) framgår också. I Landstingsplanen har det inte närmare preciserats till vilket perspektiv som respektive mål hör till. Vi har dock inte funnit någon anledning att göra någon annan bedömning av hur målen fördelats till respektive perspektiv än vad som framgår av delårsrapporten. I Landstingsplanen finns, i likhet med tidigare år, inte någon beskrivning av målens koppling mot kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Någon sådan koppling görs inte heller i delårsrapporten vid utvärdering av målen. Måluppfyllelsen beskrivs i delårsrapporten med följande symboler: Tre symboler betyder att målen nåtts. Två visar att måluppfyllelsen är nära. En symbol betyder att målen inte har nåtts. Samtliga mål med undantag för hållbara inköp har målsatta mått. Enligt uppgift bedöms måluppfyllelsen för de flesta målen som nära om utfallet är ca 75 % av det fastställda måttet. Avseende sjukfrånvaro så finns sedan tidigare en bedömning där 4 8 % innebär att måluppfyllelsen är nära och inte alls om sjukfrånvaron uppgår till mer än 8 %. 6
Vi har nedan sammanställt resultatet av målen under respektive perspektiv tillsammans med landstingsstyrelsens bedömning: Perspektiv Landstingsstyrelsens bedömning Antal (andel %) mål med respektive bedömning Ej möjligt att mäta Medborgare Att målet är nära att nås - (0 %) 6 (75 %) 1 (8 %) 1 (8 %) Process Medarbetare Ekonomi Att framsteg har gjorts vad gäller målen Att sjukfrånvaron ännu inte nått målvärdet Att målet för en god ekonomisk hushållning inte kommer att nås 2 (40 %) - (0 %) 3 (60 %) - (0 %) - (0 %) 1 (100 %) - (0 %) - (0 %) 1 (33 %) - (0 %) 2 (66 %) - (0 %) Totalt 3 (18 %) 7 (41 %) 6 (35 %) 1 (6 %) Vi har stickprovsvis verifierat några av de mål som har nåtts. Vad gäller målen beträffande perspektivet ekonomi se föregående avsnitt. Kommentarer Vi har utgått ifrån att det är de mål som enligt Landstingsplanen ska följas upp i delårsrapporten som ska bedömas utifrån god ekonomisk hushållning. Eftersom någon bedömning inte lämnas avseende måluppfyllelsen för helåret kan vi inte heller göra den bedömningen. Vi anser att det är viktigt att Landstingsplanen innehåller ett tydliggörande angående målens koppling till kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Det är också viktigt att notera att kommunallagen föreskriver att mål både för ekonomi och för verksamhet ska finnas, som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Att målet god ekonomisk hushållning har kopplats till ekonomiperspektivet anser vi därför, i likhet med vad vi tidigare framfört, inte överensstämmer med lagens bestämmelser. Vi anser också att det är väsentligt att styrelsens bedömningar angående möjligheterna att nå målen för helåret framgår. 7
12. Delårsrapporten i övrigt 12.1 Innehåll Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om: sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. I delårsrapporten har kommentarer kring landstingets mål inom de olika perspektiven lämnats. Våra iakttagelser och kommentarer angående verksamhetsmålen framgår av avsnitt 11. Viktiga händelser har även beskrivits. Kommentar RKRs rekommendation 22 avseende delårsrapport gäller från räkenskapsåret 2014. Syftet med rekommendationen är att ange minimikraven för innehållet i en delårsrapport och principerna för bedömning av vilka poster som ska tas med i delårsrapporten, och hur dessa ska värderas. Vi bedömer att delårsrapporten i stort motsvarar dessa krav men att ser gärna att landstinget till nästa år stämmer av att delårsrapporten motsvarar den nya rekommendationen fullt ut. 12.2 Balanskravet Landstinget redovisar en prognos för balanskravet för helåret 2013. Det prognostiserade resultatet uppgår till 268 tkr och från detta avgår återföring av tidigare nedskrivning av värdepapper 8 mkr. Vad gäller effekten av diskonteringsräntan 225 mkr har den i enlighet med SKLs uttalande 5 undantagits med hänvisning till synnerliga skäl. Balanskravsresultatet för helåret 2013 uppgår därefter till 51 mkr. Det negativa balanskravet i prognosen kommer enligt utredningen att eventuellt täckas genom medel från resultatutjämningsreserv (RUR), som uppgår till 55 mkr innan årets prognostiserade utnyttjande om 51 mkr. Beslut om RUR och riktlinjer för detta fattades av landstingsfullmäktige den 26 juni 2013 6. Lagstiftningen trädde i kraft 2013-01-01 men får tillämpas fr.o.m. räkenskapsåret 2010. Syftet med RUR är enligt 8 kap 3d KL, att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Kommentarer Såsom framgår ovan är vi oroade över resultatutvecklingen. 5 Ekonominytt 8/2013 6 75 8
Vi konstaterar att underlaget för RUR beräknas utifrån resultatet för år 2010, som också användes för att täcka delar av tidigare års underskott. Efter balanskravsutredningen enligt 2010 års årsredovisning kvarstod 90 mkr att återställa. Det innebär att samma resultat används dels för att täcka tidigare års underskott dels för att täcka framtida underskott genom den avsättning som gjorts till RUR. Det finns vad vi förstår inte något entydigt svar i förarbetena som säger att landstingets beräkning strider mot reglerna. SKL brukar enligt uppgift i sin rådgivning till kommuner och landsting framhålla att en sund tolkning av innebörden av God ekonomisk hushållning i normalfallet innebär att tidigare års balanskravsunderskott beaktas vid beräkning av utrymmet för avsättning till RUR. Enligt KL framgår inte hur en konjunkturcykel ska definieras men enligt förarbetena kan en prognos av det årliga skatteunderlaget för riket jämfört med den genomsnittliga utvecklingen för de senaste tio åren användas som riktvärde. Landstinget har utgått från att RUR får utnyttjas om den årliga skattekraftutvecklingen är lägre än 4 %. 12.3 Resultaträkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för åren 2012 2013: Utfall Utfall Budget Prognos mkr 2013-08-31 2012-08-31 2013 2013 Verksamhetens nettokostnader -4 033-3 895-6 187-6 255 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 4 145 4 095 6 195 6 218 Finansnetto -244-29 -7-231 Årets resultat -132 171 1-268 I finansnetto ovan ingår effekten av förändrad diskonteringsränta enligt RIPS 225 mkr vilken enligt RKR ska redovisas som jämförelsestörande finansiell kostnad. Jämförelser och nyckeltal: Utfall Utfall Budget Prognos Utfall Belopp i mkr 2013-08-31 2012-08-31 2013 2013 2012 Verksamhetens nettokostnader -4 033-3 895-6 187-6 255-6 044 Förändring i % jämfört med föregående år 3,5% Skatteintäkter och statsbidrag 4 145 4 095 6 195 6 218 6 102 Förändring i % jämfört med föregående år 1,2% Finansnetto -244-29 -7-231 -32 Resultat -132 171 1-268 26 Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och bidrag 103% 96% 100% 104% 100% 9
Kommentarer Utfallet, - 132 mkr, är sämre än föregående år, + 171 mkr. En stor del i detta förklaras av att hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 78 mkr sämre jämfört med föregående år. En del av denna försämring är fortsatt höga kostnader för inhyrda läkare samt en ökning i antalet årsarbetare. Vi noterar att landstinget har valt att redovisa engångsersättningen från AFA även om beslut om återbetalning fattades per 2013-09-03. Landstingets prognostiserade resultat för helåret 2013 uppgår till - 268 mkr. I resultatet ingår effekten av sänkningen av diskonteringsräntan, s.k. RIPS-räntan, som påverkar resultatet negativt med 225 mkr. Det innebär att prognosen för 2013 visar på ett sämre resultat jämfört med föregående år även före den stora kostnaden för ändrad diskonteringsränta och trots den jämförelsestörande intäkten avseende AFA, 92 mkr, som inte var budgeterad. Exklusive dessa poster skulle det prognostiserade resultatet uppgå till 135 mkr. Styrelsen och nämnderna redovisar ett underskott (exkl. finansiering) på 222 mkr (- 125 mkr fg år) att jämföra med budgeterade + 1 mkr, för helåret. De största negativa avvikelserna redovisas för den somatiska vården med - 192 mkr samt - 34 mkr för hälsocentralerna. Vi ser med oro på dessa fortsatta underskott i verksamheten. 12.4 Balansräkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för perioden 2012-08-31 2013-08-31. Landstinget Belopp i mkr 2013-08-31 2012-12-31 2012-08-31 Balansomslutning 4 482 4 504 4 457 Redovisat eget kapital 1 508 1 640 1 785 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner -3 555-3 076-3 006 Soliditet redovisad 34% 36% 40% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder negativ negativ negativ Omsättningstillgångar 2 340 2 435 2 467 Kortfristiga skulder 898 1 108 945 Balanslikviditet 261% 220% 261% 10
Kommentarer Den största förändringen ligger i pensionsavsättningen som har ökat med 323 mkr jämfört med 2012-12-31. Denna ökning förklaras framförallt av den förändrade diskonteringsräntan som påverkar avsättningen med 225 mkr. I övrigt har inga större förändringar skett mellan åren. 12.5 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen beskriver hur verksamhet och investeringar har finansierats samt hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Kommentar Vi ser positivt på att en kassaflödesanalys ingår delårsrapporten. Vi har översiktigt granskat denna och har inte noterat några väsenliga avvikelser. 12.6 Sammanställd redovisning Enligt KRL 8:2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personer i vilka landstinget har ett betydande inflytande. Av författningskommentarerna framgår att ett betydande inflytande förutsätts föreligga när landstinget innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning, vilket vi uppfattar att landstinget avser när de i redovisningsprinciperna anger att villkoren inte är uppfyllda. Kommentar Enligt RKR 22 bör i delårsrapporten, för de fall en sammanställd redovisning inte upprättas, delårsresultat samt helårsprognos redovisas för respektive bolag. KPMG, dag som ovan Lena Medin Certifierad kommunal revisor Frida Kolbäck Auktoriserad revisor 11