Fjorton dygn offline

Fjorton dygn offline En pilotstudie: Förändras vår kommunikation under frånvaro av Internet? Kommunikation i nya och sociala medier (KT2102), 7,5hp Göteborgs Universitet, 2014 Fredrika Almqvist, Annie Andrén, John Edström, Linnéa Fredriksson, Julia Märak Leffler, Katrin Svensson och Karin Unde Kursansvarig: Pauli Kortteinen

Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning 2 1.1. Syfte 2 1.2. Frågeställningar 2 2. Metod och genomförande 3 2.1. Metod 3 2.2. Genomförande 3 3. Resultat och analys 3 3.1. Kommunikation i privata relationer 3 3.2. Kommunikation i professionella relationer 4 3.3. Förväntad och upplevd saknad 5 3.4. Förväntade och upplevda problem 5 3.5. Hur mådde deltagarna? 6 4. Slutdiskussion och förslag till vidare studier 6 5. Litteraturförteckning 8 6. Bilagor 8 6.1. Dagböcker med internet 8 6.2. Intervjuer första veckan utan internet 8 6.3. Intervjuer andra veckan utan internet 9 6.4. Dagböcker utan internet 9 6.5. Övriga bilagor 9 1

1. Inledning Idag använder sig större delen av Sveriges befolkning av internet. E-mail och informationssökning ligger högt på listan över funktioner som används mest, följt av nyhetsläsning, bankärenden och sociala medier, det visar en undersökning från SOM-institutet som kartlade svenskarnas internetanvändande mellan åren 2005-2009. 1 Under de fyra år som SOM-institutet genomförde undersökningen skedde en kraftig ökning av internetanvändningen. I år, fem år senare är siffran troligen ännu högre. Internet har blivit ett viktigt verktyg för informationssökning och dialog. Men hur påverkas vårt sätt att kommunicera som följd av detta? Vad händer om vi bara får kommunicera via telefon och IRL 2? Går det att koppla ned i ett samhälle så präglat av internet? Under två veckor ska fem försökspersoner leva utan tillgång till Internet och sms, men får ringa och ta emot telefonsamtal. Försöksgruppen åtar sig att i största mån inte ta del av Internet i sociala sammanhang, med undantag för situationer försökspersonen ej kan påverka. Då vissa i gruppen har arbetsgivare som tillämpar sms-bemanning får försöksledare eller anhörig får kolla inkomna sms. Gruppens två försöksledare förmedlar information kring studierna via möten eller telefonsamtal. 3 1.1. Syfte Denna studie syftar till att sammanställa de tendenser vi sett i försökspersonernas material under dessa två veckor utan Internet, via ett antal frågeställningar. Dessa tendenser kan sedan utgöra ett underlag för vidare forskning. 1.2. Frågeställningar Hur har kommunikation inom privata relationer påverkats? Hur har kommunikationen inom professionella relationer (arbete, ideella engagemang och studier) påverkats? Vad förväntade deltagarna sig att sakna, respektive vad saknade de? Vad förväntade deltagarna sig att stöta på för problem, respektive vilka problem upplevde de? Hur har deltagarna mått under den här tiden? 1 Bergström, Annika (2010) Personligt och privat i sociala medier i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Nordiskt ljus, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Undersökningen har gjorts på SOM-institutet som är ett oberoende undersökningsinstitut vid Göteborgs Universitet, med fokus på samhälle, opinion och medier. 2 In real life, internetförkortning. 3 Försledare: Karin Unde, Julia Märak Leffler. Försökspersoner: Fredrika Almqvist, Annie Andrén, John Edström, Linnéa Fredriksson, Katrin Svensson. 2

2. Metod och genomförande 2.1. Metod Projektet är en mindre pilotstudie. Vi har använt en kvalitativ metod som med fördel kan användas som underlag till en mer omfattande undersökning. 4 Vi använde pilotstudien för att få en överblick av hur olika värden kan samlas in på bästa sätt, och för att se hur upplägget av projektet fungerar. Vårt resultat och de brister i tillvägagångssättet vi funnit, kan utgöra ett underlag för en framtida studie i större format. 2.2. Genomförande Projektet inleddes med en kartläggningsvecka där hela projektgruppen loggade sitt internetanvändande, vad de använde Internet till och hur ofta. Gruppen gjorde också en uppskattning av hur lång tid som spenderades på Internet, och antal mottagna och skickade sms. Under denna vecka förde gruppen även dagbok. 5 De två veckorna utan Internet inleddes den 15 september klockan 12:00. Under tiden förde försökspersonerna dagbok, som kompletterades med intervjuer. Intervjuerna syftade till att ge en ökad förståelse för deltagarnas förhållande till Internet och hur dess frånvaro påverkat dem. Försöksledarna skapade en intervjumall som inte visades för försökspersonerna, för att få så spontana svar och reflektioner som möjligt. 3. Resultat och analys 3.1. Kommunikation i privata relationer Deltagarnas kommunikation inom privata relationer förändrades med individuella skillnader, men några större teman gick att identifiera. Efter två veckors internetlöshet hade omgivningen anpassat sin kommunikation till försökspersonerna. Då flertalet av försökspersonerna normalt är frekventa sms-användare blev omställningen stor, men flera av dem uttryckte att antalet inkommande samtal ökade i takt med att perioden fortskred. Försökspersonerna antydde att deras nära relationer fördjupades av detta. Bredden av människor som försökspersonerna hade kontakt med minskade, men kommunikationen blev mer omfattande med de personer de hade 4 Harboe, Thomas (2013) Grundläggande metod. Den samhällsvetenskapliga uppsatsen, Gleerups förlag: Sverige, s. 38. 5 Bilaga 1-7. 3

kontakt med. [Jag] pratade en och en halv timme med min bror i telefon, vilket nog aldrig har hänt förut, sa Katrin i en intervju. 6 Mycket av den kommunikation som vanligtvis skedde i försökspersonernas privata relationer, rörde händelser och ämnen som delades via sociala medier. Deltagarna kunde under testperioden inte vara delaktiga i detta vilket ledde till att de kände sig exkluderade i sociala sammanhang. Uteslutandet av streamingtjänster skapade i vissa fall irritation hos omgivningen. Jag känner mig lite jobbig när jag ber vänner att inte slå på Netflix och Spotify. Det trodde jag inte skulle vara så jobbigt, men jag känner mig lite som ett problem i sällskapet, skriver John. 7 Nicole B Ellison, Charles Steinfeld och Cliff Lampe, forskare och forskarassistenter vid Department of Telecommunication, Information Studies och Media vid Michigan State University, diskuterar vikten av socialt kapital. De menar att frekvent facebook-användande leder till välmående och socialt kapital hos studenter i USA, där studien utfördes. 8 Detta kan vara en förklaring till att försökspersonerna kände oro då denna källa till välmående och inkludering reducerades. 3.2. Kommunikation i professionella relationer Samtliga försökspersoner upplevde att deras professionella åtaganden påverkades av att leva utan Internet, men att det var mindre än förväntat. Sannolikt var det på grund av att de tydligt meddelat att deras tillgänglighet skulle vara begränsad under perioden. Risken att missa skoluppgifter, möten eller jobbtillfällen skapade stundtals både stress och oro. Framförallt uttrycktes oro över att inte vara i fas i skolarbetet av flera försökspersoner. Under projektperioden tvingades deltagarna att helt förlita sig på sina projektledare för att kunna hänga med i skolarbetet. Jag tappar framförhållningen på studierna helt. Jag brukar göra lässcheman för mig själv, det har jag inte kunnat göra nu, så jag har inte helt koll på vad jag ska läsa så långt fram, säger John. 9 Flera av försökspersonerna har arbete och förtroendeuppdrag vid sidan av skolan. Samtliga ansåg att dessa påverkades negativt. Idag förutsätter arbetsgivare, medlemsorganisationer och lärosäten att vi har tillgång till Internet. Under tiden för projektgruppens internetlöshet var försökspersonerna beroende av att informationsgivaren 6 Bilaga 17 - Intervju med Katrin Svensson 29/9. 7 Bilaga 22 - John Edström Dagbok utan internet (den 15/9). 8 Ellison, Nicole B,; Steinfeld, Charles; Lampe, Cliff (2007) The Benefits of Facebook friends : Social Capital and College Students use of Online Social Network Sites. 9 Bilaga 14 - Intervju med John Edström 29/9. 4

kontaktade dem personligen. Det skapade problem då de forum där professionella åtaganden avhandlas ofta förmedlas via mail och intranät. Denna ovisshet hos försökspersonerna missat något eller inte ledde till oro och i vissa fall höjda stressnivåer. 3.3. Förväntad och upplevd saknad I gruppdiskussioner före testperiodens början var den allmänna uppfattningen att sociala medier skulle vara svårast att vara utan. Veckan med internet besökte deltagarna Facebook 330 gånger, jämt fördelat i gruppen. Detta kan förklara varför sociala medier förväntades vara svårast att avstå ifrån. Det visade sig istället vara framförallt informationssökning som försökspersonerna kom att sakna. 10 Journalisten Susan Maushart har gjort ett liknande experiment och även hon tar upp informationssökning bland det hon förväntade sig och kom att sakna. 11 Vi drar slutsatsen att en anledning till att deltagarna saknade informationssökning är att det finns en koppling till kontrollbehov och rädslor. Att inte veta saldot på kontot eller vilken tid bussen går gjorde att försökspersonen upplevde att de tappade kontrollen och rädslan för att inte ha tillräckligt med pengar eller att komma försent dominerade. Avsaknaden av information skapade en frustration hos deltagarna, som var avgörande i att de upplevde just informationssökande som den största förlusten, då det helt enkelt påverkade dem mest. 3.4. Förväntade och upplevda problem Deltagarna förväntade sig att de främsta problemen skulle uppstå i samband med logistiken kring transporter, kollektivtrafik-appen och GPS. Även frånvaron av sms skulle försvåra deras vardag, då en snabb och enkel kommunikationsväg för information och avstämning försvann. Alla försökspersoner nämnde en oro över att studier och det professionella livet skulle kunna bli lidande av projektet eftersom deras tillgänglighet minskade, samt att möjligheten att hålla sig á jour med skolan försvårades. En av deltagarna förväntade sig problem kring att inte ha tillgång till sin internetbank. Försökspersonerna försökte förbereda sig inför den förväntade problematiken genom att ladda ner dokument, meddela arbetsgivare om nya kontaktvägar dessa två veckor, hämta tidtabeller, med mera. Den begränsade projekttiden gjorde att försökspersonerna medvetet kunde skjuta upp saker som annars hade krävt Internet för att lösa, som vissa bankärenden. 10 Exempel på informationssökning kan vara: Google, Imdb, Aftonbladet eller Wikipedia. 11 Maushart, Susan, Nedkopplad, [Ny utg.], Pocketförlaget, Stockholm, 2012 s. 33-37. Susan Maushart och hennes familj levde nedkopplade under sex månader. 5

De faktiskt upplevda problemen överensstämmer med de förväntade. Lösningar kring logistik var det främsta förväntade och upplevda problemet. Vid det första intervjutillfället var den mest framträdande oron att inte ha tillgång till sms. 12 Under vecka två upplevdes det dock inte som en lika stor oro, troligen för att försökspersonerna då hade vant sig. Samtliga deltagare upptäckte att internetbanken spelade en viktig roll i deras vardag, och problem uppstod vid kontakter med myndigheter som CSN och Försäkringskassan, vilkas tjänster idag utförs lättast online. En annan utveckling vi tycker oss ha sett är att personer omkring försökspersonerna tenderat att bli assistenter; de problem försökspersonerna stötte på via internetlösheten fick i många fall lösas av vänner. 3.5. Hur mådde deltagarna? Under den två veckor långa testperioden ställdes fyra frågor om försökspersonernas mående, i relation till att vara utan internetuppkoppling och sms: Hur har jag mått idag? Hur effektiv har jag känt mig idag? Hur inkluderad har jag känt mig idag? Hur har dagens stressnivå varit? Efter att ha analyserat svaren går det inte att se något tydligt mönster i relation till hur många dagar projektet hade pågått. 13 Hänsyn bör tas till att försökspersonerna inte är representativa för en större grupp, samt att testperioden var så pass kort att det är svårt att se några känslomässiga eller psykologiska påfrestningar. Ett oväntat men positivt resultat som framkommit är dock att försöksdeltagarna upplevde ett större fokus på nuet och sig själva. 14 Bättre sömn och koncentration till följd av att inte störas av ett ständigt medialt flöde såsom Instagram eller facebookfeeden upplevdes som positivt. 15 Försökspersonerna beskrev dock att det ökade fokuset kom på bekostnad av att inte vara tillgänglig, vilket gav upphov till oro och ökad stress. Även om det inte går att läsa ur graderingen av mående, använde försökspersonerna ordet irritation ett flertal gånger i sin måendebeskrivning både i dagböcker och intervjuer. 4. Slutdiskussion och förslag till vidare studier Det skulle vara intressant att utföra ett större forskningsprojekt som fokuserar på frågor kring hur kommunikation förändras utan internetuppkoppling. Vad vi kan se av vår studie skulle en utökad kartläggning av försökspersonernas internetvanor behöva göras för att tydligare kunna se hur kommunikationen faktiskt har påverkats. För att kunna undersöka privat och professionell 12 Detta för att kunna meddela eventuella förseningar eller fråga om vägen. 13 Bilaga 24 - Diagram över resultat av måendefrågor. 14 Bilaga 16 - Intervju med Fredrika Almqvist 29/9. 15 Bilaga 11 - Intervju med John Edström 18/9. 6

kommunikation måste även personer i försökspersonernas omgivning, såsom privata relationer och kollegor, inkluderas i studien. Vid analysen av resultatet kunde vi se flera saker i metoden som måste förändras i ett arbete med vidare studier. Uppdelningen i frågeställningen mellan Förväntad och upplevd saknad och Förväntade och upplevda problem var otydlig. Om en sådan uppdelning ska göras behövs tydliga definitioner av vad som räknas som problem och vad som faller in i kategorin saknad. Vårt resultat har också påverkats av kommunikationsmissar inom gruppen, då ändring av dagboksfrågor inte har uppfattats av alla försökspersoner, och fått till följd att materialet sett olika ut. Det största problemet med vår metod och projektets genomförande är dock att försökspersonerna inte utgör en representativ grupp att utföra den här sortens studie på. De tendenser som framkommit med hjälp av våra frågeställningar är främst: - Tillgången till Internet påverkar vår vardag praktiskt mer än förväntat, framförallt gällande kollektivtrafik och bankärenden. - Att vara tillgänglig för synkron kommunikation via flera olika medier än telefon är en förutsättning för både privata och professionella relationer i vårt samhälle. - Att begränsa sin tillgänglighet via sociala medier kan förbättra en persons möjligheter att fokusera, men det bör vara ett individuellt aktivt val för att inte upplevas som ett hinder i ens sociala- och professionella liv. - Medierad kommunikation är så invävt i samhällets strukturer att det skapar oro och stress på individnivå när tillgängligheten till den begränsas. Med utgångsläge i de ovanstående tendenserna så finns det flera förslag till vidare studier. En möjlighet hade varit att fokusera på hur Internetanvändande i dag är invävt i samhällsstrukturen, och Internet förutsätts vara ett verktyg som alla har och vill ha tillgång till. Vi föreslår ett kritiskt förhållningssätt, som utifrån en teknikdeterministisk synvinkel undersöker hur individen formas av den påtvingade internetanvändningen. En annan ingångspunkt för vidare forskning skulle kunna vara hur tillgång till Internetuppkoppling och sociala medier påverkar individers fokus rörande vardag, skola och arbete. Idag inför skolor och arbetsplatser förbud mot Facebook, Spotify och till och med tillgång till privata mobiltelefoner, men finns det något vetenskapligt stöd i dessa förbud? Eller är det endast lösa antagande kring ett relativt nytt medium? 7

Oavsett vilken ingång en större studie har bör det vara ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. En förutsättning för att kunna undersöka kommunikation i relation till internetuppkoppling, sociala medier och begränsningar inom dessa är att kognitiva teorier används. Detta för att kunna undersöka hur människor mottar information och förhåller sig till denna. Försökspersonerna bör genomgå psykologiska undersökningar före, under och efter en testperiod för att, med vetenskapliga metoder, kartlägga deras mående i relation till projektet. 5. Litteraturförteckning Baym, Nancy K (2010) Personal Connections in the Digital Age. Digital Media and Society Series, Polity Press Bergström, Annika (2010) Personligt och privat i sociala medier i Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Nordiskt ljus, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet http://www.som.gu.se/digitalassets/1339/1339106_435-442-annika-bergstr--m.pdf Ellison, Nicole B.; Steinfeld, Charlies; Lampe, Cliff (2007) The benefits of Facebook "friends": Social Capital and College Students' use of Online Social Network Sites. http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/avint/vt09/7.pdf Findahl, Olle (2013) Svenskarna och internet 2013. https://www.iis.se/docs/soi2013.pdf Harboe, Thomas (2013) Grundläggande Metod. Den samhällsvetenskapliga uppsatsen, Gleerups förlag: Sverige. Maushart, Susan (2011) Nedkopplad, Pocketförlaget. 6. Bilagor 6.1. Dagböcker med internet Bilaga 1 - Linnéa Fredriksson Dagbok med internet Bilaga 2 - Annie Andrén Dagbok med med internet Bilaga 3 - Fredrika Almqvist Dagbok med internet Bilaga 4 - Julia Märak Leffler Dagbok med internet Bilaga 5 - Katrin Svensson Dagbok med internet Bilaga 6 - John Edström Dagbok med internet Bilaga 7 - Karin Unde Dagbok med internet 8

6.2. Intervjuer första veckan utan internet Bilaga 8 - Intervju med Annie Andrén 22/9 Bilaga 9 - Intervju med Linnéa Fredriksson 18/9 Bilaga 10 - Intervju med John Edström 18/9 Bilaga 11 - Intervju med Fredrika Almqvist 22/9 Bilaga 12 - Intervju med Katrin Svensson 18/9 6.3. Intervjuer andra veckan utan internet Bilaga 13 - Intervju med Annie Andrén 29/9 Bilaga 14 - Intervju med Linnéa Fredriksson 29/9 Bilaga 15 - Intervju med John Edström 29/9 Bilaga 16 - Intervju med Fredrika Almqvist 29/9 Bilaga 17 - Intervju med Katrin Svensson 29/9 6.4. Dagböcker utan internet Bilaga 18 - Linnéa Fredriksson Dagbok utan internet Bilaga 19 - Annie Andrén Dagbok utan internet Bilaga 20 - Fredrika Almqvist Dagbok utan internet Bilaga 21 - Katrin Svensson Dagbok utan internet Bilaga 22 - John Edström Dagbok utan internet 6.5. Övriga bilagor Bilaga 23 - Ansökan internetfonden - Ett webbvetenskapligt pilotprojekt Bilaga 24 - Diagram över resultat av måendefrågor 9