Jordbrukets och städernas framväxtmed kopplingar till idag Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet
En modern bild över dagens jordbruk En stor del av världens befolkning lever av sitt eget jordbruk idag 1/3 del av jordens arbetskraft idag är engagerad i jordbruk, men i industriländer är endelen mkt mindre Det moderna jordbruket runt om i världen (inkluderande självhushåll i Afrika och Indien) ser mycket annorlunda ut mot hur det har sett ut historiskt Troligen har vi sedan 1800-talet globalt sett blivit allt mer beroende av jordbruksprodukter Tidigare var vilda resurser ett viktigare komplement och större del i ekonomin Även det svenska jordbruket har förändrats från små familje-jordbruk jordbruk till storindustrier sedan 50 talet En karta över dagens vanligaste odlingsväxter berättar också en historia Nästan alla dessa domesticerade växter och djur har rört på sig från kontinent till kontinent I olika tid och på olika sätt
Jordbruket i världen X Kart modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.
Exempel på tidiga domesticerade arter Många platser 13000 fkr (eller långt tidigare) hunden Främre Asien 11 000-8000 vete boskap korn Getter ärter Får Kina c. 7500 fkr ris gris hirs silkesmask Mesoamerika 3500 fkr majs kalkon bönor squash Anderna och 3500 fkr potatis llama Amazonas cassava marsvin Östra USA 2500 fkr solros, amaranth Sahel 5000 fr Sorgum boskap? Hirs Tropiska västafrika 3000 fkr yams oljepalmen? Etiopien? kaffe, teff Nya Guinea 7000 fkr sockerrör banan Efter: Diamond J. 1997. Guns, germs, and steel. Norton, NY. S. 100 med ändringar och tillägg
Karakteristika för domesticerade växter Det ska inte ta för lång tid! Dom ska gro på samma gång och i samma tid (Förutsägbar och synkron groddtid) Fröerna/frukterna måste vara kvar på plantan Den ska vara lätt att skörda Mycket och stora fröer/frukter Högre antal plantor som groddar sig Större storlek på fröer/frukter Förändrad fördelning av biomassa mer frukter/mer rötter/eller stammar
Karakteristika för domesticerade djur (enl. Diamond 1997) Det ska inte ta för lång tid! För domesticering krävs en rel kort livslängd De får inta vara agressiva i sitt beteende De måste vara socialiserade, dvs i sitt beteende vara känslig mot en social hierarki Ex flockbeteende Människan betraktas som högst i rang Förmåga att hållas i fångenskap Ex de ska kunna föröka sig i fångenskap De måste ha ett stabilt temperament Nervösa djur är svåra att hålla i fångenskap Mat från långt ner i pyramiden Helst inte samma mat som människor Viktig poäng ur hållbarhetssynpunkt! När vi idag ger våra djur säd att äta, kan man energimässigt i säga att dagens djurhushållning har gjort många domesticerade djur (som tidigare var lämpliga) till olämpliga både ur hållbarhetssynpunkt och ekonomiskt
Global miljöhistoria? Ej bofasta Bofasthet Städer Liten befolkning Större befolkning (byar) Stor befolkning Ingen ledare (egalitär) Hövdingadömen Kungar Ekonomisk specialisering
Jordbruket som historisk förklaring Enligt Diamond (1997) förklaras Europas kolonisering av andra delar i världen redan med framväxten av: 1. Jordbruket i den bördiga halvmånen (dvs many suitable species, many domesticated plants and animals) och dess snabba spridning över Eurasien (ease of species spreading) 2. Underlättad av det faktum att stora delar av denna regionen har ett medelhavsklimat (east/west axis) och saknar geografiska barriärer (ex öknar, täta tropiska regnskogar) 3. Vilket gjorde att både jordbruket och andra uppfinningar spreds snabbare över den Eurasiatiska kontinententen än andra. 4. Och genom den långa samvaron med domesticerade djur utvecklades också en resistens mot sjukdomar Figur från Diamond, Jared (1999) Guns, Germs, and Steel: The Fates of Human Societes. New York, London: W.W. Norton & Companies s. 87
Jordbruket i världen X Kart modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.
Men! Diamond med många andra förutsätter en evolutionära utvecklingslinje där jordbrulet är ett steg i utvecklingen Vilket leder till formuleringar som varför lyckades inte dagen J&S grupper bli jordbrukare? Men när man faktiskt tittar på hur det sett ut historiskt i och idag visar det sig att det inte är så här enkelt! Det finns folkgrupper idag som lever huvudsakligen av jakt och insamling Trots kontakter med jordbrukare i 1000-tals år, man har alltså gjort ett aktivt val Grupper som har levt huvudsakligen på jakt och insamling har byggt städer/stora samhällen Många exempel på rena jordbruksstäder Historiska exempel på grupper som börjat med jordbruk men övergivit detta till förmån för jakt och insamling Tankemodellen på bilden innan är alltså ingen utvecklingslinje, det är inte frågan om utvecklingstadier dvs att jordbrukssamhällen automatiskt utvecklas till städer och stater Och det finns heller inget som säger att det är den bästa lösningen som vinner
Global miljöhistoria? Ej bofasta Bofasthet Städer Liten befolkning Större befolkning (byar) Stor befolkning Ingen ledare (egalitär) Hövdingadömen Kungar Ekonomisk specialisering
Jordbruket bra eller dåligt? Vissa (som också har en evolutionär utvecklinsgsyn) menar att jordbruket är civilisationens moder, dvs det första steget i utvecklingen av den moderna världen och som sådant en revolution som var positiv Andra forskare menar att jordbruket var det största misstaget i människans historia Värderingsberoende Jordbruket gjorde att många fler människor kunde försörjas av några få Vilket ledde till en befolkningsökning Det lade grunden för senare uppfinningar Men med negativa effekter på både miljö och hälsa
Hibbard et al (2007) Group report: decadal timescales. I: Costanza R, Graumlich LJ och Steffen W (reds)- Sustainability and collapse: an integrated history and future of people on earth.cambridge, MIT press, 347
Hur förändras samhällen och miljö i samband med att man blev jordbrukare? Befolkningen blev större Men var det befolkningsökning som drev fram jordbruket eller jordbruket som drev fram en befolkningsökning? Eller var det en samverkan mellan dessa orsaker? Bofasthet Medans J&S samhällen inte hade fasta boplatser, eller säsongsboplatser Blev man i och med jordbruket mer bofast Men vilket som kom först, skiljer sig i olika områden Bofasthet-större befolkning skapade större press på miljön En stor mängd forskare menar att J&S samhällen i slutet av sista istiden (dvs c 12000 år sedan) var huvudsakligen ansvarig för försvinnandet av de stora däggdjuren på olika kontinenter, ex mammuten Men jordbruket tros ha skapat en ännu större press på miljön öar är pedagogiska exempel och man menar att öar i polynesien eller tex nya Zeeland snabbt avskogades när dessa öar blev bosatta av jordbrukare I många delar av världen så har jordbruket helt omskapat naturen, tex Greklands arkadiska landskap eller vår egen natur
Sveriges vegetationshistoria Figur från Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.kr.-1000 e.kr.] Stockholm, natur & kultur.
Men Bondens landskap Är också ett landskap med hög biodiversitet
Och vad händer med jordbrukarnas hälsa? Kvinna med barn från 1920s depression i USA Epidemier Vår utbyte med de domesticerade djuren har skett också genom bakterier Många av våra svåraste epidemier har överförts från de domesticerade djuren, genom att bakteristammar specialiserade på tex boskap har anpassat sig till den mänskliga kroppen Bristsjukdomar Jordbrukare tenderar att få fler bristsjukdomar, då deras kost är mer ensidig Förslitningsskador Karies De blir kortare Kortare livslängd Hög barnadödlighet
Så varför blev man då jordbrukare? Gradvis process, som har gått olika till på olika platser dvs effekterna var inte synliga Olika kombinationer av faktorer (sociala, politiska, miljömässiga) Många olika förklaringar: Klimatförändring befolkningsökning bofasthet Klimatförändring, befolkningsökning, bofasthet, ökande skillnader i social status...
Den bördiga halvmånen Området kring den bördiga halvmånen var väl lämpat för domesticering av grödor (cf Braidwood 1960, Diamond 1999). Förekomst av många domesticerbara arter Kombinationen av korn (=kolhydrater), vete (=kolhydrat+protein), ärtor (protein) + får, getter och kossor! Liknande klimat i ett stort område som gjorde att man kunde dels byta grödor med varandra och också föra grödor till nya områden Gradvis förändring: de första tecken på proto domesticering under Mesolitikum c. 10 000 f kr J & S samhällen samlade vilda växter och man kan ev se början till en morfologisk förändring (ärtor, linser och vete) Försök att domesticera hundar, getter och möjligen får. Framväxt av städer Men det var inte förrens under neolitikum (från 9000 f kr) som man kan klart urskilja en samhällsförändring länkad till domesticering. Vill du veta mer? Läs: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, 200-233.
Förklaring 1: Optimal geografi & innovation Robert Braidwood d (1960) Diversiteten i de olika miljöerna i högländerna (inom ett litet geografiskt g område) ex Jarmo, Kurdistans höglandsområden i Irak, Syrien, Turkiet Blandning av ekskog och gräsmark, med många olika gräs Mycket nederbörd Förekomst av domseticerbara djur och växter: korn, vete, får getter, gris och boskap Skapade unika förutsättningar för jordbruk! Komplexa jägare och samlar populationer vars entusiasm för experimentering var motorn för domesticering Alltid ökande kulturell specialisering och differentiering i samhället
Förklaring 2: Social komplexitet Barbara Bender (1978) Ökad social komplexitet hos J & S samhällen Social hierarki och handel, utbyte & allianser Skapar intresse för överproduktion och en delayed economy Jordbruksvaror som en status symbol Handel av föremål liksom naturresurser och mat
Mellanamerika Jordbruk uppstod på flera ställen samtidigt c.10 000 ekonomi domineras av jakt, gradvis förändring kompetent utnyttjande av resurser över säsonger. Stabil bas. c. 6000 gräs utgjorde 80% av dieten (även andra odlingsväxter som bönor, amaranth och MAJS! Majs spreds från en vild variant i Mexico-Guatemala efter 7000 MYCKET gradvis utveckling. Först för 5000 år sedan blev jordbruket viktigt i hela området Förklaras på olika sätt: Flannery (1973) har använt en sk systemekologisk processuell (evolutionär) förklaring på denna förändring: slumpen (i detta fall den lyckade med oavsiktliga domesticeringen av majs gör att man överger utnyttjandet av andra vilda växter till förmån för majsen detta leder i sin tur till att man blir alltmer beroende av majs Och att man så att säga blir mer eller mindre fastlåst i majsodlingen med resultat att man måste odla mer majs Vill du veta mer? läs: Browman, David L., Gayle J. Fritz, Patty Jo Watson & David J. Meltzer (2005). Chapter 9. Origins of Food-Producing Economies in the Americas. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, 317 330.
Jordbruket i världen 4000-3000 fkr X Karta modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.
Alla våra svenska odlingsväxter är invandrare havre (ogräs) /äldre bronsålder (c. 1500 fkr) + skalkorn y bronsåld. Råg, järnålder, c. 500 fkr emmer-vete (neolitikum, c. 3000 fkr ) naket-korn, neolitkum)
Föremål för debatt Oavsett hur och på vilket sätt (om) man blev jordbrukare har detta arbetskrävande och enrgimässigt lågavkastade sätt att försörja sig på varit föremål för en ständig debatt Vissa människor har valt än idag att inte bli bofasta, plantera eller hålla djur trots lång kontakt med jordbrukare Antropologiska studier visa att vissa av dessa grupper har mer fritid, bättre hälsa, lägre barnadödlighet osv, osv Men, de är också på vissa platser marginaliserade och har mer eller mindre tvingats att leva på ett traditionellt sätt av omvärlden andra håller djur och hföljer sina hjordar i landskapet men planterar inte andra har valt att ha storindustri jordbruk Andra har i historien ev testat jordbruk, ex gropkeramisk kultur i Skandinavien, men sedan valt att istället leva på jakt och insamling
Paralleller till idag? Den konventionella jordbrukets kan ha vissa fördelar för miljön. Ekologisk odling skönmålas Konventionellt jordbruk är mer miljövänligt än ekologiskt när det gäller utlakningen av kväve. Marit Paulsen: Dags att slakta den heliga ekologiska kossan Publicerad: 2009-03-26, Uppdaterad: 2009-03-27 Ekologisk odling är alldeles för ineffektiv för att försörja mänskligheten och riskerar att leda till svält. Endast genom teknisk utveckling och storskalig jordbruksindustri kan vi upprätthålla en tillräcklig matproduktion, skriver Marit Paulsen. Newsmill Söndag 27 juni 2010 Ekologisk odling bästa budet Debatten om ekologiskt lantbruk går vidare. Erik Steen Jensen, professor vid SLU i Alnarp, försvarar det ekologiska jordbruket i Sydsvenska Dagbladet. ATL UNT 7 Aug 2010
Och städerna då?
Vad krävs för att en stad ska bli till? Hög befolkning Jordbruk, eller en stabil försörjningsbas: Som gör att vissa grupper i samhället kan ta på syssla med andra aktiviter än försörjning Hantverk Handel Prästerskap Administration och styrelse mer folk, kräver mer konflikter, kräver fördelning och samordning av resurser Omfördelning av resurser Skatter, tribut Dokumentation Skrivkonst, eller andra former av dokumentation Ledarskap Ofta finns det i de tidiga städerna en stark social och politisk hierarki, med en överklass och ett ledarskap som ärvs
Jericho (9600-7000 BC) Läs mer: Watkins T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia I Scarre Läs mer: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudsont s. 224-225
Hodder, Çatalhöyük Stadsbildning i (c. 7000-6000 BC) 13 ha Läs mer: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudsont s. 224-225 Eller se http://www.catalhoyuk.com/
Tidiga stater i världen Bild från Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, s. 194
Skrivarkonsten Bild från Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, s. 199
Varför städer? Säd Städer populationsinks i k Hälsoproblem Sanitetsproblem Stora ekologiska fotavtryck (dvs den yta som krävs för att försörja en person) Ex försaltning i Mesopotamien Ex Import av trä från Babylon i de Mesopotamiska och Egyptiska städerna EX Rom hade Egypten som kornbod
Gröna städer? Maya Befolkningstryck som vid dess höjdpunkt beräknas mostvara dagens Los Angeles eller tom Kina Byar och städer börjar växa fram c. 1000 BC och större byggnader c. 500 BC, skriftspråk från 400 BC, klassiska perioden 250-800 AD, när de först kungarna och dynastierna omskrivs, monumentbyggande, stark social & politisk hierarki Städerna var helt försörjda av jordbruksekonomin, dvs stadsborna var också jordbrukare Väst Afrika Utspridda städer (dvs byar som växt samman till att fylla en funktion av en stad men som med eftersom den inte var så centraliserad ev hade ett mindre ekologiskt fotavtryck Fattiga områden i dagens moderna städer?
Varför städer och stater forts.? Ekologisk k och politisk instabilitet t Ekonomiskt och socialt/politiskt förtryck? Varför överlämna en stor del av din produktion och självbestämmande till en ledare eller kung? Olika förkaringar (dra gärna paralleller med dagens urbanisering?) Beskydd Handel Arbete Stadens lockelser Militär expansion? Fler förslag??? Aztekernas sociala hierarki
Städer har genom sin historia brottats med hållbarhetsproblematik Stor befolkning= Sanitetsproblem Vattenförsörjning Sopor Föroreningar (50 000 öppna eldstäder i en stad = blir dålig luft) Sjukdomar det ekologiska fotavtrycket Omlandet försörjer staden Innebär att man också i staden måste försäkra sig om omlandets långsiktiga hållbarhet Ex Skogsresurser Ex Venedig som genom sina vattenproblem kom att ha en väl utvecklad miljöpolicy Omlandet är mkt stort och staden har inte direkt kontroll eller översyn Organisations som krävs för att hantera dessa problem, kan i sig vara en förklaring till varför en stad växer (cf Tainter 2000, 2006) Dvs för att lösa försörjnings och hållbarhetsproblem krävs en större organisation en större organisation kräver en större försörjningsbas en större försörjningsbas ställer nya organisatoriska problem Vilket kräver en större organisation Vilket kräver en större försörjningsbas Vilket kräver en större organisation i Vilket kräver...osv, osv
Ex antikens Rom Rom var beroende av sina provinser Beskattning av provinser (Egypten var tex Roms kornbod) För naturresurser, ex trä Tainters förklaring: Detta gjorde att Rom var expansiv som stad För att försörja Rom var Rom tvunget att kolonisera nya områden Detta var till en början lönsamt, dvs det kom in mer till Rom än vad det gick ut Men efter e några år var man tvungen att bygga upp en administration och organisation också i de koloniserade områdena, dvs det gick nu ut mer ifrån Rom än vad det kom in För att finansiera detta var Rom tvunget att expandera till nya områden Osv, osv Rom: Växer fram från c. 500 f kr, reorganisation runt år 0 då Rom kom att bli centrum i Medelhavsvärlden, nådde sin höjdpunkt på 100-talet e kr Tainter, J. A. (2006). Social complexity and sustainability. Ecological complexity 3, 91-103
Kan man lära av historien? Många av de problem vi ihar idag är gamla som man genom historien har löst på olika sätt Kan vi få perspektiv på hållbar utveckling genom att bättre förstå historien? i Kan man lära av gamla lösningar på genom tiden aktuella problem? Kan vi genom att tex studera en stads historia få uppslag på ny-gamla lösningar på dessa problem?
Diskussion Vilka dagsaktuella frågor kan vi ställa till det historiska materialet? Hur ska vi kunna besvara dem?
Referenser & vidare lästips Bender, Barbara (1975). Gatherer-Hunter to Farmer: A Social Perspective. World Archaeology 10, 204-222. (Finns som e- journal) Braidwood, R. J. (1960) The agricultural revolution. Scientific American 203, 130-141. Browman, David L., Gayle J. Fritz, Patty Jo Watson & David J. Meltzer (2005). Chapter 9. Origins of Food-Producing Economies in the Americas. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, 317 330. Diamond J. 1997. Guns, germs, and steel. Norton, NY. Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions. Science 300, 597-603. (Finns som e- journal) Flannery, Kent V. 1973. The Origins of Agriculture. Annual review of Anthropology 2, 271-310 (finns som e-journal) Tainter, J. A. (2006). Social complexity and sustainability. Ecological complexity 3, 91-103. 103. (finns som E-journal) Tainter, J. (2000). Global change, history and sustainability. I McIntosh, R, Tainter J, McIntosh S (reds). The way the wind blows: Climate, history and human action. The historical ecology series. New York, Columbia University Press, 331-356. Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, 200-233. För en bra och kortfattad sammanfattning över det som tas upp på denna föreläsning läs: Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, 176-199199