SILA invigs Efter flera års hårt arbete står den nya lossningsanläggningen

N R 1 7 2 0 0 9 2 3 O K T O B E R E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B SILA invigs Efter flera års hårt arbete står den nya lossningsanläggningen i Narviks malmhamn klar. För narviksborna innebär detta en renare boendemiljö och för LKAB innebär det en ökad 4 lagerhanterings kapacitet. SILA ska nu kunna hantera cirka 19 miljoner ton färdiga produkter. På tisdag sker invigningen. v i s i o n s a r b e t e 2 S pa r p r o g r a m m e t 1 0 M K 3 - s i m u l a t o r 1 2

2 3 LKAB stöder kommunens arbete för samhällsutvecklingen i Gällivare och Malmberget. Yngve Johansson En vision för framtids tro LKAB deltar i satsningen för ett attraktivt och hållbart samhälle i Gällivare-Malmberget, bland annat genom ekonomiskt stöd till kommunens visions arbete. Ett samhälle som fungerar väl för medborgare, näringsliv och besökare är lika avgörande för LKAB som för kommunen. Gruvbolagets verksamhet skulle inte fungera utan alla viktiga samhällsfunktioner, infrastrukturen och framförallt invånare som trivs. Anders Furbeck, LKAB:s ansvarige för samhällsomvandlingarna. VECKOBLADET information till med - arbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. G r u n d b u lt f ö r u tv e c k - l i n g e n LKAB ser långsiktig samhällsplanering i Gällivare- Malmberget som grundläggande för framtidstron på orten. Visionsarbetet är en grundbult för den övergripande planen för hur samhällena Malm berget och Gällivare ska Redaktion: Kajsa Lindmark, 0970-767 78. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Lotta Fogde, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. utvecklas och därmed en viktig förutsättning för LKABs framtidsplaner. Därför vill LKAB bidra aktivt både i det konkreta arbetet och finansiellt med en summa på 4,5 miljoner kronor till Gällivare kommun, säger Anders Furbeck, LKABs ansvarige för samhällsomvandlingar. För att täcka de extra samhällsplaneringskostnader som uppstår på grund av gruvbrytningens påverkan kommer LKAB och kommunen därutöver att ingå ett avtal. Ko m m u n e n sty r Finansieringen innebär inte att LKAB kommer att ha en styrande roll i visionsarbetet. Ansvaret för idéerna och planerna för hur samhället ska fungera tillhör kommunen, liksom planmonopolet som är det styrande verktyget för hur en stads funktioner byggs upp. Kommunen äger frågan om samhällsplaneringen, men vi deltar självfallet med under lag i form av deformationsprognoser och planer för vår produktion och våra investeringar. Det är nu viktigt att alla som bor och verkar på orten engagerar sig och bistår kommunen med sina synpunkter och idéer. Och LKAB kan förstås tala om vad vi ser som starka kort för en lyckad utveckling, säger Anders Furbeck och räknar upp några punkter: En långsiktig hållbarhet för kommande generationer En positiv helhetssyn på samverkan mellan samhället och gruvnäringen Ett väl fungerande samhälle i varje utvecklings skede från nutid till framtid En självgenererande utveckling för alla näringar tack vare hög attraktionskraft Ekonomiskt och miljömässigt hållbara lösningar

4 5 Under slutspurten av SILA-projektet har både kall- och varmtester utförts. Här står Bjørnar Bendiksen, projektchef, under transportband och silo. En viktig länk i LKAB-kedjan på plats SILA-projektet i Narvik är inne i den absoluta slutfasen. På tisdag invigs anläggningen efter nästan fyra års hårt arbete. Det är första gången någonting liknande i den här storleken byggs. Projektet har därför varit fyllt av utmaningar, säger Bjørnar Bendiksen, projektchef för SILA-projektet. Ingen annanstans i världen finns en silo-i-silo-konstruktion i samma storlek. Detta har gjort att många delar i projektet har fått göras från ruta ett, till exempel beräkningar och tester. Jag tror inte att något sådant här kommer att byggas inom LKAB igen, men vi har redan under projektets gång märkt ett stort intresse från andra håll för våra lösningar, säger Bjørnar Bendiksen. M i n s k a d da m n i n g Ett av huvudsyftena med projektet har varit att minska damningen i hamnen. Ett samhällsproblem som nu ska minska avsevärt med den tätslutna lagerhanteringen från tåg till siktningsstation. Men projektet i sig har också inneburit störningar för de boende runt omkring inte minst med tanke på närheten till staden. Bland annat har sprängningarna i berget skakat om husen i Narvik, vissa endast 50 meter bort. Vi har försökt att hålla de boendena under rättade om vad som händer genom informationsmöten, rundvisningar och någon som hela tiden har funnits tillgänglig för att svara på frågor. De som bor närmast har kunnat stå på sin gård och följa bygget. Vi tror att slutresultatet kommer att bli en vinst för hela staden och hoppas kunna visa upp anläggningen för Narviksborna till våren, säger Bjørnar Bendiksen. B r a s ä k e r h e t s a r b e t e Som mest har det varit 270 personer i projektet, nu i slutfasen arbetar 40 50 personer. När allt är klart kommer det att behövas 120 personer för att sköta driften. All övrig personal har erbjudits avgångslösningar. Säkerhetsarbetet i SILA har gått bra, menar Bjørnar Bendiksen, 650 tillbud, men endast 10 olyckor med frånvaro, varav två har varit av allvarlig karaktär. Detta har skötts bra av våra entreprenörer, men självklart är det en för mycket när någon blir skadad, säger han. Ö k a d vo ly m k a pac i t e t SILA är en viktig bricka i LKABs logistiksystem. Den nya lagerhanteringen, den upprustade järnvägen, nya lok och malmvagnar gör tillsammans att volymen kan ökas från 15 16 miljoner ton till över 19 miljoner ton färdiga produkter per år som skeppas från Narvik. SILA är en högteknologisk anläggning med en stor grad av automatik och den sista biten i pusslet för att öka volymkapaciteten. Den är byggd för att klara 9 000 ton i timmen, säger Bjørnar Bendiksen. U n i k lo s s n i n g s u t- r u st n i n g Den ljudisolerade anläggningen ligger 40 meter under havsytan och det som sticker upp ovan jord är den 650 meter långa lossningsstationen, en av Norges längsta byggnader, och de 40 meter i diameter stora topplocken på de 12 bergsilos som ligger fördelade med 10 meters mellanrum under den nybyggda järnvägen. Det mesta sker med automatik och det som behöver styras sköts med fjärrstyrning från kontrollrummet i malmhamnen. Lossningsutrustningen är specialdesignad för SILA, den är flyttbar och styrs via fjärrstyrning, säger Bjørnar Bendiksen. In i det sista pågår tester och provkörningar av alla delar av SILA. Vi tar inte anläggningen i bruk förrän vi är helt säkra på att den fungerar som den ska, säger Bjørnar Bendiksen.

6 7 P å k j e n n i n g e r p å p e l l e t s k u l e n e o g ko n s e k v e n s e r f o r p r o d u k t k va l i t e t e n En pelletskule kan visuelt fremstå som en homogen masse, men kan snarere lignes ved en kjerne omsluttet av et skall. Kulene kan inneholde mikrosprekker, mellem kjerne og skall, dannet under produksjonsprosessen, og ved senere påkjenninger kan disse sprekkene vokse og i masovnen kan deler av skallet falle av. Hvis omfanget av avskallingen i masovnen blir stor, kan dette före till store driftproblemer for kundene. Avskallingen måles ved hjelp av en parameter som betegnes LTD (Low Temperature Disintegration) og overvåkes nøye av LKAB. Pelletskulene utsettes for påkjenninger under hele transportkjeden fra gruve via havn til kunden. Enkelte av disse påkjenningene er av en slik karakter at de kan redusere produktkvaliteten. Ved lagring i silo oppstår det höye trykk mot pelletskulene. Pelletskulene har den egenskap at de kan motstå høye trykkspenninger når massen er i ro. Motstandsevnen reduseres imidlertid betydelig hvis pelletskulene utsettes for høye trykkspenninger samtidig som kulene er i bevegelse. Slike situasjoner kan inntreffe ved tømming av en silo. Det blir derfor viktig både å gi siloen en utforming slik at de opptredende spenninger i materialet begrenses og slik at tømming av siloen foregår på en for pelletskulene mest mulig skånsom måte. Støpt innersilo. Det er disse prinsippene som ligger til grunn for den valgte design av SILA og som har resultert i byggingen av innersilo i fjellsiloerne. Uten innersiloerne ville spenningene mot pelletskulene ha blitt meget høye, noe som ville ha kunnet få store negative konsekvenser for kundene. For LKAB er dette av største betydning att leverere kunden en problemfri pellets. Hvorfor silo-i-silo i SILA? SILA-anlegget inngår som en integrert del av LKABs planmessige arbeid med å videre utvikle produkt kvaliteten, samtidig som at anlegget skal bidra til et bedre miljø og økning av effektiviteten i lagring og håndtering av jernmalmproduktene. SILA-anlegget består av 12 fjellsiloer, hvorav 8 skal benyttes til lagring av pellets, 2 til lagring av såkalt fines og 1 til spesialprodukter. Den siste sparas for fremtiden, sier Benny Andreasson, ordfører R&D-gruppen. I pelletssiloene er det støpt et vertikalt betongrør, kalt inner silo. Disse betongrørene har vært kostnadskrevende å bygge, og for uinnvidde er det ikke umiddelbart innlysende hvilken funksjon innersiloene skal ha. Sannheten er imidlertid at innersiloene er en nødvendig forutsetning for å sikre at pelletsproduktene tilfredsstiller de kva litetskrav som stilles av LKABs kunder rundt om i verden. Uten innersiloene ville det ikke ha vært mulig å oppfylle kundenes krav til metallurisk produktkvalitet, sier Sten Forsmo, specialist oxidationsmetallurgi. B a k g r u n n SILA-prosjektet er en del av LKABs planmessige satsing for å effektivisere logistikken fra gruve til havn. Andre viktige komponenter i dette arbeidet er allerede på plass: Økning av aksellasten til 30 tonn på Malmbanen og Ofotbanen Nye lokomotiver med økt trekkraft Nye malmvogner med lastekapasitet på 100 tonn Spesifikt for SILA-prosjektet er at det også skal bidra til å forbedre miljøet samt sikre kvaliteten av produktene. Tømming av togene og lagring av produktene vil skje i lukkede systemer for å hindre utslipp av støv. Gjennom et møysommelig arbeid har en kommet frem til en utforming av lagringssiloene som er slik at driften av siloene ikke skal påføre pelletskulene påkjenninger som vil redusere produktkvaliteten. Her har innersiloene en nøkkelfunksjon, sier Dag Thulin, market. S I L As F o U - g r u p p e Arbeidet med å sikre funksjon og produktkvalitet i SILA-prosjektet har vært ledet av en FoU-gruppe, som har bestått av: Benny Andreasson (leder), Sten Forsmo (R&D), Dag Thulin (Market), prof Anders Sellgren og prof Geir Horrigmoe. Gruppen ble etablert i 2006 og overtok stafettpinnen etter den såkalte ekspertgruppen som tidligere var i funksjon. FoU-gruppen har hatt som mål at SILA ikke bare skal bli et effektivt og miljømessig vellykket lager, men at det også skal bidra til å sikre og forbedre kvaliteten på LKABs produkter. For å realisere denne målsetningen har det vært nødvendig for gruppen å samarbeide med den ledende ekspertise som fins på dette området internasjonalt, sier prof Geir Horrigmo. Jennom dette arbeidet har gruppen fått utført flere forskningsprosjekter i form av både laboratorieforsøk og avanserte numeriske simuleringer. Dette har gitt ny kunnskap og bygget opp et internasjonalt nettverk som kan bli verdifullt for LKAB i fremtiden.

8 9 Framtidens malmhamn tas i bruk i Narvik i tågvagnen öppnas ovanför silon. 1. Malmen transporteras med tåg från Kiruna till Narvik. Människa i verklig storlek. Narvik NORGE Kiruna SVERIGE 2. Tåget åker in i tunneln ovanför silona. NARVIK 4. Malmen töms eter 38 m Marknivå Tolv gigantiska silos i betong insprängda i berget utgör stommen i framtidens malmhamn. LKABs investering på två miljarder kronor gör nu verklighet av världsunika SILA i Narvik. Ett effektivt slutet system för lossning och lastning som eliminerar miljöpåverkan. 3. Brunnluckan i den innersta silon. 5. När nivån i innersilon överstiger öppningarna fylls den yttre silon på. eter 10 m 8. Ett manövrerbart transportband på kajen fyller på lastbåtens alla luckor. 6. Silon töms via Transportband 100 m Kaj Fakta SILA Antal silos: 12 stycken Diameter yttersilo: 38 meter Höjd yttersilo: 60 meter Diameter innersilo: 10 meter Höjd innersilo: 45 meter Lagringskapacitet (per styck): 105 000 ton pellets, 130 000 ton slig en öppning i botten. 7. Malmen transporteras via transportband till kajen. SVENSKA GRAFIKBYRÅN

10 11 Anders Lundgren. LKAB tittar på att spara genom att skjuta investeringsutbetalningar samtidigt som framtidssatsningarna fortlöper, hur går det ihop? Ja, spara kanske är fel begrepp. Våra långsiktiga planer vad gäller strategiska investeringar i ex huvudnivåer ligger fast. Här handlar det främst om att flytta fram aktiviteter och därmed utbetalningar i tiden då resultatet förväntas blir lägre i företaget. På så sätt balanseras de tunga investeringsutbetalningarna mot en lägre intäktsnivå. Självklart analyserar vi effekterna i våra projekt genom att värdera konsekvenserna av att flytta fram aktiviteter innan slutgiltiga beslut fattas. Var kan man tjäna mest pengar i ett projekt? Helt klart i de tidiga faserna, dvs. när själva byggprojektet utreds och projekteras. Det handlar om att göra rätt från början. Att genomföra förändringar sent i projektet, och i värsta fall i slutet efter det att anläggningen byggts upp, är oerhört kostsamt. Vad gör ni för att lyckas med det? För att hantera prioriteringar och vilka projekt som skall starta har vi en tydlig arbetsgång för nya beställningar. Innan förprojekteringar och investeringsprojekt startas skall dessa vara beslutade på enhetsnivå. Ständiga förbättringar är a och o. Vi ska hela tiden utveckla projektarbetssättet utifrån projekt Anläggningsprojekt bidrar till sparprogrammet LKAB ska undersöka möjligheten att spara 1,5 miljarder kr i investeringsutbetalningar 2009 2010. Anders Lundgren, verksamhetschef för Anläggningsprojekt svarar här på frågor om projektverksamhetens insatser i sparprogrammet. Kostnad Risk för ökade konsultkostnader Förprojektering Förändringskostnaden i anläggningsprojekt över tid. Risk för stora ombyggnadskostnader Tid Projektering/Anläggning utvärderingar, erfarenheter och tidigare avvikelser. För ett bättre förarbete och för att säkra kvaliteten i projekteringen har vi exempelvis infört verktyget GPS, som vi beskrivit tidigare i Veckobladet. I ett projekt köps mycket material in, hur kommer ni att påverkas av Projekt 300? Projektavdelningen och Inköp jobbar nära varandra i upphandlingsarbetet. Konkurrensutsättning och noggranna anbudsutvärderingar är ledord i vårt arbete. Detta kommer vi givetvis även fortsättningsvis fokusera på. Vidare kommer vi att se över våra upphandlingsplaner tillsammans med Inköp för att försöka hitta samordningsvinster. Här kanske vi har flera entreprenader som skall köpas in vid ungefär samma tidpunkt, vilket kan ge en större omfattning och därmed bättre pris. Nu återinförs budgeten, hur går det ihop med en behovs- och uppdragsstyrd verksamhet? Det är rätt att vi är uppdragsstyrda. Få projekt och utredningsuppdrag innebär att vi kostar mindre än om vi har många. Antalet uppdrag varierar mellan åren och nya behov kan givetvis dyka upp under en budgetperiod. Detta påverkar lagd budget. Fördelen med att bestämma sig för en kostnadsbudget är att vi inför ett verksamhetsår bestämmer oss för en ambitionsnivå som hjälper oss att prioritera projekt och resursinsatser. Beslut om nya tillkommande projekt utanför plan kommer därmed att vara resultatet av en process med ökat fokus på behovet i tiden samt hur finansiering ska ske. Var ligger era prioriteringar just nu? Vad gäller arbetssätt lägger vi stort fokus på att utveckla verktyg för ett ännu bättre projekteringsarbete. Sett till projektportföljen ska vi säkerställa våra viktiga huvudnivåinvesteringar och samhällsomvandlingsprojekten i Kiruna och Malmberget. Gruvberget i Svappavaara är också ett viktigt projekt sett till framtida råmalmsförsörjning, avrundar Anders Lundgren. T r e - st e g s - r a k e t e n f ö r f r a m g å n g : För det första måste vi vara överens om prioriteringarna, dvs. vilka jobb ska vi driva och när. Här måste vi vara tydliga i våra projektplaner och klarlägga projektets mål, omfattning och avgränsning. När vi väl genomför projekten krävs en väl genomförd projektering, risk- och möjlighetsanalyser samt samordning av alla involverade inom och utanför LKAB under själva byggfasen. Hantering av förändringar måste ske strukturerat och varje ändring skall vara en följd av medvetna beslut tagna i projektens styrgrupper. Att så tidigt som möjligt vara överens om layouter och slutlig funktion på anläggningen är en viktig framgångsfaktor. Till sist och inte minst krävs ett löpande uppföljnings- och prognosarbete avseende tid, funktion och ekonomi där slutkostnaden ligger i fokus under hela projekttiden. Kostnaden i ett anläggningsprojekt handlar inte enbart om beviljade medel utan också om att projekttid och den slutliga funktionen i anläggningen skall innehållas. Att göra efterkalkyler på våra investeringar är verktyget för att veta om LKAB tjänat pengar på projektet. Har vi klarat rätt funktion och bedömd återbetalningstid?

12 13 Ny simulator förfinar processen Simulatortekniken appliceras på flera processer i LKAB. Den senaste processen är MK3:s. LKAB är definitivt föregångare inom gruvindustrin gällande arbetssättet vid användning av simulatorteknik, säger Kjell-Ove Mickelsson, Operativt ansvarig för Modellerings- och Simuleringsarbetet. Simulatorn kan förklaras som en kopia av styrsystemet kopplat mot modeller där verkets processer simuleras matematiskt. Den nya simulatorn ska användas som verktyg för att optimera och förbättra processen främst i varma delen av MK3, grunden är dock generell och kan användas för Straight Grateverk i allmänhet. Den kan även användas i utbildningssyfte. Hans Nordström, processoperatör har varit med i arbetet med utvecklingen av simulatorn. Kjell-Ove Mickelsson är operativt ansvarig i projektet. Vi har haft utbildning av operatörerna och de kan nu sätta sig vid simulatorn och testa olika scenarier som de är ovana vid, till exempel kallstart, säger han. Au to m at i s e r a p r o - c e s s e n Målet har också varit att förenkla styrningen genom att i högre grad automatisera processen. Alla kodförändringar och tillägg (i styrsystemprogrammet) är utvecklade och testade helt och hållet i simulatorplattformen. Det rör sig om ett helt nytt sätt att styra verket, säger han. Utvecklingsarbetet sker i ett nära samarbete mellan MK3- personal, Systemgruppen, FoU (TFM) och reglerteknikföretaget Optimation AB. Utvecklingen av simulatorn inleddes med att skapa modeller över pelletsprocessen. Många modellbitar är baserade på termodynamiska vedertagna modeller, men en del teorier är direkt hämtade från LKABs arkiv. De som genom åren arbetat med forskning inom pelletisering och oxidation hos LKAB har bidragit till funktionaliteten i denna simulator med sina resultat. En del av modellerna har t.ex. utvecklats, testats och verifierats med hjälp av pilotkörningar i pottan* på CK-Lab, säger Kjell-Ove Mickelsson. L ä tta r e h a n t e r i n g Simulatorn har använts för att förfina regleringen av framförallt fläktar och brännare samt testa ut en styrning som baserar sig på hur mycket material som förs in i maskinen i varje given tidpunkt. Vi har även sett över utmatningen från maskinen och härdlageråterföringen och målet är att den ska bli lättare att hantera för operatörerna, säger han. Detta ger operatörerna möjlighet att fokusera på viktigare delar i processen, säger han. Många idéer för att göra processen bättre har utvecklats under tiden simulatorn har vuxit fram, bl.a. en redan i våras installerad härdlagernivå kompensering som utjämnar svängningar i processen. Detta innebär att produktionen kan ökas och att förutsättningarna för gasreningsanläggningens funktion förbättras. * Pottan=LKABs Pot Furnace testutrustning F e l s ö k n i n g Många problem upptäcks genom att jämföra mätningar på verkets verkliga prestanda och jämföra det med resultat från simulatorn. Om det diffar ligger i regel en hund begraven, och då vet man var i processen man skall leta problem. Ett exempel på förbättring är gaskanalen på fläkt 14 som var feldimensionerad och som under sommaren har byggts om. Den ska inte längre vara en produktionsbegränsning, säger Kjell-Ove Mickelsson. Många förbättringar som görs bidrar till att göra MK3 effektivare, också utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det finns även en potential i att spara energi och förbättra styrningen ur miljöhänseende. Ett exempel är att köra fläktarna per automatik istället för manuellt inställda fasta värden. Ett mer optimalt körsätt sparar energi genom att man inte gasar Solveig Danskog. på eller svänger mer än precis nödvändigt, säger Kjell-Ove Mickelsson. Simulatortekniken är i stort sett densamma oavsett vilka processer den appliceras på. Inom flyg- och oljebranschen har den använts i många år. Men det är ovanligare att den används inom järnmalmsindustrin. Detta är hög teknologi som hjälper oss att titta framåt istället för att styra MK3 genom att titta i backspegeln, säger han. B ä tt r e b e s l u t Solveig Danskog, chef för pelletsverken i Malmberget ser positivt på utvecklingen. Vi får nu ett helt annat besluts underlag som gör att vi kan fatta bättre beslut och planera framtida förbättringar på ett annat sätt. Genom att processen går jämnare och genom att vi kan producera en jämnare kvalitet kan vi få ut maximalt av anläggningen, säger hon.

14 15 L K A B I N T E R N A R B E T S M A R K N A D H Ä L S A TA C K Förbättringsgrupp spanade in säkerheten i Singapore 2008 års bästa förbättringsgrupp belönades med en resa till Singapore. Där har de bland annat besökt LKABs kontor, ätit annorlunda mat och tittat på hur man arbetar med säkerhet i landet. Det man kan säga är att det finns väldigt mycket skyltar om att arbetarna ska använda skyddsutrustning, men det är väldigt få som faktiskt gör det, säger Jan-Erik Nilsson. Skrapan där LKABs kontor ligger. Förbättringsgruppen från Svappavaara, Pertti Vanha, Jan-Erik Eliasson, Jan-Roger Eriksson, Jan-Erik Nilsson. Med på bilden även kvalitetsutvecklare Hanna Lauri. Saknas gör: Ted Johansson och Ewald Kostenniemi. Roger Hahne. M i n e r a l s D i v i s i o n s ö k e r C o n t r o l l e r Då en av våra medarbetare nu övergått till andra spännande uppgifter inom LKAB söker vi en erfaren controller till Minerals Division. Mer info på Insidan. Låter detta lockande? Kontakta ekonomichef Roger Johansson, telefon 070-3738165. Din intresseanmälan med CV och personligt brev skickar du till HR-Manager Åse Juhlin på e-post: ase.juhlin@minelco.com senast den 30 oktober 2009. E x p e r i m e n t m a s u g n e n i L u l e å b e h ö v e r t v å m e d - a r b e ta r e till utgrävningen under kampanj nummer 23. För mer information om kampanjen samt specifika arbetsuppgifter är Du välkommen att kontakta Per-Ola Eriksson, tel 8076 eller EBF teknikerna på tel 8191. Mer information finns även på Insidan. Din intresseanmälan skickar Du till Anna Yngström, via e-mail (anna.yngstrom@lkab.com) eller post (Anna Yngström, T-huset Vitåfors) senast 8 november. Fa m i l j e f ö r e l ä s n i n g o m ko s t o c h h ä l s a 9 november 18.00 19.00 Förmansklubben, Kiruna. Hälsoutvecklare Jana Stridfeldt Bjuhr föreläser om kost och hälsa för alla LKAB-anställda med familj. Föreläsningen anordnas tillsammans med LKAB fritid. Under föreläsningen tas följande frågor upp: Hur har maten förändrats? Fetter, proteriner, kolhydrater vilka ska man välja? Hur påverkas kroppen av det vi äter? Hur lägger man upp en bra dag? Hur får man in mer frukt och grönsaker? Hur mycket socker bör man äta som barn/vuxen? Vars hittar man sockerfällor? Hur förändrar man matvanorna för hela familjen? Hur mycket motion behöver man som barn/vuxen? Utöver detta får deltagarna titta på olika varors sockerinnehåll. LKAB fritid bjuder på fika. Anmälan till jana.bjuhr@lkab.com eller på tel 1256. Uppge namn, anställningsnummer och antalet deltagare vid anmälan. Anmäl dig senast 9 nov kl 12.00. Stort tack för uppvaktningen i samband med att jag slutade min antällning på LKAB. Ett stort tack också till alla som jag har haft förmånen att arbeta med under 13 fina år på LKAB. Christer Holmberg Ett stort tack för uppvaktningen med blommor och presenter i samband med min 60 årsdag Kenneth Köhler Tack alla ni som gjorde min pensionsavgång efter 46 år i LKAB till ett oförglömligt minne. Ingen nämnd och ingen glömd. Gösta Johansson, MCV Ett stort tack till arbetskollegorna på MTAB för uppvaktningen med presenter på min 50-årsdag. Stefan Emanuelsson Tusen tack till personalen på LAB, Media och hela FHV för uppvaktningen på min 60-årsdag. Tack också till den fina avslutningsfesten. Bertil Waaranperä Ett stort och varmt tack för all uppvaktning och de fina blommor och presenter som jag fått vid min pensionering. Anne-Maj Martinsson Osäkert arbete. F R I T I D B l i m e d l e m i Ko n s t- f ö r e n i n g e n före 1 nov och delta i årets utlottning. Du som anmäler att du vill bli medlem i konstföreningen före den 1 november deltar i årets utlottningar. Konstförening Malmberget/ Luleå har utlottning den 9 november och konstförening Kiruna/Narvik den 8 december. Anmälningsblanketter finns under Föreningar, Konstföreningen på Insidan.

16 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N ack. 2009 Ack. 2008 Belöning tusen kronor 2009 2008 A R B E T S M I L J Ö t.o.m. september Antal olycksfall med frånvaro 41 49 Målet 2009 är en minskning med minst 20 % från förra året. 40 2009 2008 25 F Ä R D I G A P R O D U K T E R (kton) t.o.m. 18 oktober Pellets 10054 14588 Fines (inkl KMR) 2395 4157 Summa 12449 18745 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K (kton) 20 15 KBF 0 409 KK2 1858 2935 KK3 718 3986 KK4 3145 1336 SK 1474 2780 ANR-SOVR (KMR) 413 712 ANR 1982 2109 BUV 1754 2633 MK3 1105 2253 PAR till Upplag 547 202 Summa 12996 19355 30 25 20 R Å M A L M (kton) 10 5 0 Råmalm Norra 12460 16138 Råmalm Södra 8876 12140 Summa 21336 28278 P R O D U K T K VA L I T E T (%) K-värde (t.o.m. september) 92,6 90,5 KO M M E N TA R E R vecka 41 42 (siffrorna avser kton) Norra: Råmalm: +71. KK2: -39, solfjäder tätning, tryckluftsborfall. KK3: -42, tegelutfall kiln. KK4: +20. Svp: +8. Södra: Råmalm: -47, bergbrist pga personalbrist, Vä fältet. Ti-malmen ej inlastad, sepen stått, bergstig 30 kalvat, en bergstig på Pr. MAF: -10, pumpfel, rågodsbrist. MPBO BUV: +29. MPBO MK3: -2, överhettning fläkt14, sänkt tonnage pga låg KTH. 15 10 5 0 Se insidan under Belöningssystem för detaljerad information.