STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Vilka är vi från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)? Karin Stenström Projektledare, karin.stenstrom@sbu.se Lena Wallgren Projektledare, lena.wallgren@sbu.se Marie Österberg Projektledare, marie.osterberg@sbu.se

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska systematiskt sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Därvid ska särskilt kvinnors arbetsmiljöer beaktas. SBU ska utgå från Försäkringskassans behov av ökad kunskap vid handläggning av arbetsskador. SBU ska samråda med Försäkringskassan. Uppdrag i SBU:s regleringsbrev 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018 (Uppdraget är inlagt i instruktionen)

Diagnos (ICD-10) Belastning Organisatoriskt Socialt Kemi Biologi Faktorer i arbetsmiljön Buller Vibrationer Övrigt fysikaliskt Smitta Övrigt I II Infektioner och parasiter Tumörer III IV Blod och blodbildande organ Endokrina sjukdomar mm V VI VII VIII IX X XI XII XIII XIV XV Psykiatri och beteendestörningar Nervsystemet Ögat Örat Cirkulationsorgan Andningsorgan Matsmältningsorgan Huden Muskuloskeletala systemet och bindväven Urin- och könsorgan Graviditet, förlossning och barnsängstid Samband mellan arbetsmiljörelaterad exponering och besvär /sjukdom XVI Vissa perinatala tillstånd XVII Medfödda missbildningar mm XVIII Symtom etc. som ej klassificeras annorstädes XIX XX Skador, förgiftningar mm. Yttre orsaker till sjukdom och död XXI XXII Faktorer av betydelse för hälsotillståndet mm. Koder för särskilda ändamål

Hittills publicerade rapporter inom ramen för uppdraget September2016

SBU:s rapportserie

Upplysningstjänstsvar och förstudier

Kommande arbetsmiljöprojekt- Arbetsmiljöns betydelse för besvär i nacke och axlar Margareta Hedner Projektledare, margareta.hedner@sbu.se

Varför behövs SBU? PubMed innehåller referenser till mer än 27 miljoner artiklar. 1 Mer än 1 miljon nya artiklar tillkommer i PubMed varje år. 1 Uppskattningsvis är 10 15% av bestående vetenskapligt värde. 2 Sammantaget: Vad är egentligen bästa tillgängliga kunskap? 1 www.pubmed.gov 2 Greenhalgh T. How to read a paper. 2nd ed. London: BMJ Publishing Group; 2001. p 15.

Artrosrapportens frågeställningar: Vilken betydelse har olika faktorer i arbetsmiljön för uppkomst eller förvärrande av artrosbesvär, finns det någon aspekt som har särskild betydelse för kvinnor respektive män?

Artros Artros allt vanligare cirka var fjärde person över 45 år i Sverige har artros Artros är en sjukdom som vanligtvis utvecklas långsamt Leden kan inte längre hantera den belastning den utsätts för pga obalans i de nedbrytande och uppbyggande processerna Smärta, stelhet och nedsatt rörlighet är vanligt Flera faktorer har betydles för uppkomsten av artros; t ex ärftlighet, övervikt, kvinnligt kön, ledskada, arbetsbelastning (Ref: Läkartidningen 2014).

Experter - ordföranden i SBU:s projekt Eva Vingård: artrosbesvär Töres Theorell: depression/utmattning, hjärt-kärlsjukdom Karin Harms-Ringdahl: ryggproblem Steven Linton: sömnstörningar

Bred och förutsättningslös litteratursökning Litteratursökningen gjordes för perioden 1980 och till och med jan 2016 Databaser: PubMed inkl. Medline (ämnesområden: biomedicin och näraliggande ämnen) EMBASE (ämnesområden: biomedicin och näraliggande ämnen) Cochrane library (innehåller: systematiska översikter, RCT-studier mm) Scopus (multidisciplinär citeringsdatabas)

SBU arbetar enligt en bestämd metodik 1) Genomgående systematiskt angreppsätt 2) Transparens. Läsaren ska själv kunna se och värdera underlag för resultat och slutsatser 3) GRADE-system tillämpas för evidensgradering 4) Granskning i flera instanser, såväl internt inom SBU som externt

Flödesschema över artiklarna 6 248 476 79 50 35 Artikelsammanfattningar från litteratursökning Gransking av artiklar i fulltext Granskning av relevans Granskning av kvalitet Inkluderade studier

Resultatredovisning

Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär Lyfta och bära- artrosbesvär i knä www.sbu.se/253

Kort översikt av resultaten- Artrosrapporten 2016

Övergripande om forskningens metodologi Studier där forskarna inkluderar både kvinnor och män i tillräckligt antal, och där resultaten även analyseras uppdelat på kön. Stor population med tillräckligt många exponerade individer, god kontrast (stor spridning) mellan individer i de exponeringar man vill studera, inklusive en representation av både mycket låga och mycket höga exponeringar. Analyser som beaktar de tre dimensionerna intensitet (hur mkt), frekvens (hur ofta) och duration (hur länge). Längre uppföljningstider med fler och tätare mätningar, gärna av såväl exponering som utfall, för att bättre ta tillvara eventuella förändringar under studieperioden.

Övergripande om forskningens metodologi Andra faktorer än exponering i arbetsmiljön som kan orsaka sjukdomen och som kan samvariera med exponeringen man egentligen avser att studera, så kallade förväxlingsfaktorer behöver tydligt beskrivas. Det behövs studier som undersöker i vilken utsträckning olika exponeringar samverkar vid uppkomst av sjukdom. Även interaktion med levnadsvanor behöver studeras ytterligare. De begrepp som används för att beskriva vissa exponeringsfaktorer behöver preciseras. Exempel är att flera forskare hittills har använt samlingsbegrepp av typen pressande arbete och fysisk ansträngning. Framtida studier kan behöva vara noga med att belysa samsjuklighet, då två eller flera sjukdomar samtidigt kan påverka sjukdomens svårhetsgrad.

Exempel på exponeringar sett över flera arbetsmiljörapporter Symtom på depression / utmattning Sömnstörning Ryggproblem Artrosbesvär Hjärt-kärlsjukdom Depression Utmattnings syndrom Ryggbesvär Ischiassymtom Knä Höft Hjärtsjukdom Stroke Högt blodtryck Höga krav och låg kontroll Mer Otillräckligt Mer Mer Inga studier Inga studier Inga studier Mer Otillräckligt Mer Långa arbetsveckor Mer Otillräckligt Otillräckligt Otillräckligt Otillräckligt Inga studier Inga studier Mer Inga studier Otillräckligt Arbete på knä eller huk Inga studier Inga studier Inga studier Mer Otillräckligt Mer Otillräckligt Inga studier Inga studier Inga studier

En vetenskaplig kunskapslucka innebär otillräckligt vetenskapligt underlag Tillförlitlig systematisk litteraturöversikt visar på osäkert evidensläge. Samband exponering i arbetsmiljön och hälsotillstånd Effekt av en metod eller insats Mer primärforskning behövs! Det saknas tillförlitlig systematisk litteraturöversikt Systematisk översikt behövs!

Kretslopp/ekologiskt system? Systematisk översikt Praktiknära forskning Prioritering av forskningsfrågor

Webbtema Framtida forskning om arbetsmiljö www.sbu.se/forska-arbetsmiljo Samlad information på SBU:s webbplats om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor utifrån SBU:s rapporter inom området arbetsmiljö Hälsotillstånd och exponeringar Vetenskapliga kunskapsluckor i SBU:s databas

Temasidorna förstasida

Temasidornas förstasida, fortsättning

Hälsotillstånd

Hälsotillstånd, fortsättning

Hälsotillstånd, SBU:s databas fortsättning

Hälsotillstånd, fortsättning

Kunskapslucka i SBU:s databas

Exponering

Exponering, fortsättning

Rapportsida

Temasida arbetsmiljörapporter

Temasida arbetsmiljörapporter, forts.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING