Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i



Relevanta dokument
sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

Arbets- och miljömedicin

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 1.021

Handbok för ST Arbets- och Miljömedicin Version 2.04

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 2.01

Handbok för ST Arbets- och Miljömedicin Version 1.021

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 3.14

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Handbok för ST Arbetsmedicin Version 1.0

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Psykiatriska specialiteter

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Kompetensbeskrivning

Barn- och ungdomskirurgi

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rehabiliteringsmedicin

I. Övergripande målbeskrivning

UTBILDNINGSBOK. för specialistutbildning i Arbets och Miljömedicin. Svensk Arbets och miljömedicinsk förening (SAMF)

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av

Individuell planering av tjänstgöring

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Invärtesmedicinska specialiteter

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Bild- och Funktionsmedicin

Enskilda basspecialiteter

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Patientstatistik Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Patientstatistik 2013

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Patientstatistik 2015

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Patientstatistik 2014

Anestesi och intensivvård

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kompetensbeskrivning

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Psykiatriska specialiteter

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Patientstatistik 2012

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Företagshälsovårdens kompetensförsörjning. En förstudie om hur fler läkare ska vilja välja att utbilda sig inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Företagshälsovårdens kompetensförsörjning. En förstudie om hur fler läkare ska vilja välja att utbilda sig inom tilläggsspecialiteten arbetsmedicin

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Patientstatistik 2011

Kunskapsfördjupning för behovsanalysen

Bild- och Funktionsmedicin

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Medicinska njursjukdomar

Barn- och ungdomskirurgi

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.

Gynekologisk onkologi

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Företagshälsovården behövs för jobbet

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

REHABILITERINGSPOLICY

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Patientstatistik 2016

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering?

Neuroradiologi 1

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Transkript:

BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön och den allmänna miljön vidare ha kunskaper och färdigheter i bedömning av fysiska och psykiska påfrestningar i arbetslivet, levnadsvanor och hur de inverkar på hälsa och arbetsförmåga tillämpa förebyggande och hälsofrämjande arbete, bedömning av individuell arbetsförmåga, och planering av arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetet ska vara präglat av en helhetssyn där individens samlade livssituation vägs in. Detta kräver kunskap om vanliga sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar, deras diagnostik och behandling och hur de påverkar arbets- och livssituation. Utöver detta ska den specialistkompetenta läkaren ha kunskap om de lagar och andra föreskrifter som gäller för området samt förmåga att genomföra lagstadgade medicinska kontroller, tjänstbarhetsbedömningar och övriga förekommande myndighetsuppdrag. kunna fungera som en oberoende och rådgivande expert. Förmågan att arbeta med både organisations-, grupp-, och individperspektiv i samverkan med annan expertis, myndigheter och organisationer inom arbetsmiljö- och miljöområdet är därför central. Det är också viktigt att behärska den specifika medicinsk-etiska problematiken inom området.

Delmål c1 Sambandsbedömning behärska bedömning av sambanden mellan hälsa respektive ohälsa och exponering i arbetsmiljön och den allmänna miljön Delmål c2 Patientutredning behärska klinisk handläggning av patienter med tillstånd som kan vara relaterade till exponering i arbetsmiljön och den allmänna miljön med helhetssyn och beaktande av medicinsk, funktionell, psykologisk och social situation 2

Delmål c3 Gruppundersökningar behärska utformning av hälsoundersökningar eller andra kartläggningar utifrån aktuell exponering kunna planera och genomföra hälsoundersökningar eller andra kartläggningar utifrån aktuell exponering, och kunna återrapportera till berörda parter Kvalitets- och utvecklingsarbete Självständigt skriftligt arbete Delmål c4 Exponeringsutredning ha kunskap om metoder för utredning av exponeringsförhållanden i olika arbetsmiljöer kunna använda exponeringsutredningar vid handläggning av på individ- och gruppnivå 3

Delmål c5 Arbetets organisation och hälsa ha kunskap om den inverkan som arbetets organisation har på individer och grupper Delmål c6 Riskbedömning ha kunskap om identifiering, värdering och kontroll av riskfaktorer i arbetsmiljön, och åtgärder för att förbättra ogynnsamma förhållanden kunna tillämpa denna kunskap vid handläggning av individoch grupp 4

Delmål c7 Hälsofrämjande ha kunskap om metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete i arbetsmiljön och den allmänna miljön kunna planera, genomföra och följa upp hälsofrämjande och förebyggande åtgärder Kvalitets- och utvecklingsarbete Självständigt skriftligt arbete Delmål c8 Arbete och sjukdom ha kunskap om vanliga sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar, deras diagnostik och behandling och hur dessa påverkar arbets- och livssituation kunna tillämpa denna kunskap vid handläggningen av individ Deltagande i diagnostikoch behandlingskonferens 5

Delmål c9 Arbetsförmåga och rehabilitering behärska bedömning av individuell arbetsförmåga, och handläggning av arbetslivsinriktad rehabilitering, samt medverkan i medicinsk rehabilitering i samarbete med samhällets övriga resurser Delmål c10 Lag och rätt ha kunskap om arbetsmiljö-, arbetsrätts- samt övrig relevant lagstiftning kunna tillämpa detta i det kliniska arbetet 6

Delmål c11 Medicinska kontroller behärska genomförandet av lagstadgade medicinska kontroller och tjänstbarhetsbedömningar Delmål c12 Etik i arbetsliv och miljö kunna identifiera och ta hänsyn till medicinsk-etisk problematik som uppstår i förhållande till individ, grupp, arbetsgivare, tillsynsmyndigheter och andra samhällsaktörer 7

Utbildningsstruktur En läkare med specialistkompetens inom arbets- och miljömedicin kan arbeta på arbets- och miljömedicinsk klinik eller i företagshälsovård. Därför bör specialiseringstjänstgöringen innefatta tjänstgöring på arbets-och miljömedicinsk klinik och företagshälsovårdsenhet. Utbildningen bör inledas och avslutas med tjänstgöring inom arbets- eller yrkes- och miljömedicin samt företagshälsovård. Under tjänstgöringen vid en arbets- och miljömedicinsk enhet bör ST-läkaren självständigt handlägga ett antal kliniska patientutredningar och delta i arbetsplatsbesök medverka i olika utredningar av exponering och sjuklighet på arbetsplatser medverka i klinikens utbildnings- och informationsverksamhet medverka i miljömedicinska utredningar med riskbedömning och riskkommunikation till berörda parter. Under detta tjänstgöringsavsnitt bör ST-läkaren även genomföra och redovisa sitt vetenskapliga arbete. Under tjänstgöringen i företagshälsovård bör ST-läkaren självständigt handlägga ett antal kliniska patientutredningar arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga delta i kundföretagens arbetsmiljöarbete aktivt medverka i utbildningsverksamhet delta i arbetet med att genomföra lagstadgade medicinska kontroller och tjänstbarhetsbedömningar genomföra, sammanställa och rapportera om en gruppundersökning. Arbets- och miljömedicin är en klinisk specialitet som kräver en bred medicinsk grundkompetens. Därför är sidoutbildning inom allmänmedicin, internmedicin och psykiatri av största vikt. Andra sidoutbildningar av värde för ST-läkaren är lungmedicin och allergologi, dermatologi, klinisk fysiologi, neurologi, ortopedi, ortopedisk medicin och rehabiliteringsmedicin. 8