KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR

Remissutgåva 1 ORGLARNA I LJUSDAL KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR En rapport utarbetad på uppdrag av Kyrkorådet i Ljusdal - Ramsjö församling av F.d. landshövding, utredare Remissutgåva maj 2011

Remissutgåva 2 F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H U T G Å N G S P U N K T E R När församlingen Ljusdal 1931 beslöt att ersätta den gamla Gren&Stråhleorgeln med en ny senromantisk orgel konstruerad av E.A. Setterquist & Son monterades ett kulturarv ner och ett nytt skapades. Den gamla orgeln var i dåligt skick och motsvarade inte heller tidens klangideal. Den nya orgeln konstruerad av en av det tidiga 1900-talets främsta orgelbyggare är väl underhållen och i mycket gott skick. Den gamla orgeln finns dock kvar, nedmonterad och lagrad i kyrkans klockstapel. Med tiden har den nedmonterade orgeln blivit allt intressantare eftersom de gamla orglarna från 1600- och 1700-tal blivit allt sällsyntare. Under de senaste 20 åren har frågan om återuppförande av den gamla idag unika Gren&Stråhleorgeln då och då aktualiserats. Flera entusiaster och experter har vid olika tillfällen i skrivelser och utlåtanden påpekat att den gamla orgeln har ett stort värde och att den bör på nytt komma till användning i Ljusdals kyrka. En bra sammanställning finns bl.a. i ett utlåtande från Professor Hans-Ola Ericsson, Musikhögskolan i Piteå baserad på en sammanställning av kyrkoherden Martin Frank. Ett flertal namnkunniga personer har under årens lopp uttalat sig för den märkliga Gren&Stråhleorgeln. Albert Scweitzer, Otto Olsson, Gotthard Arnér, Carl-Gustaf Lewenhaupt, Axel Uddbäck är några exempel på några av de stora namn som under årens lopp engagerat sig för att orgeln bevaras, görs spelbar och används i Ljusdals kyrka 1 Kyrkorådet i Ljusdal - Ramsjö församling har också under senare tid tagit olika initiativ i ärendet. I mars 2006 presenterade Riksantikvarieämbetets orgelsakkunnige Niclas Fredriksson på uppdrag av Göteborg Organ Art Center en inventering av den nedmonterade orgelns olika delar samt ett förslag till hur den kunde på nytt installeras i kyrkorummet. 2 I sitt utförliga och väl dokumenterade förslag framhåller han bl. a Få församlingar äger så goda förutsättningar för ett rikt och varierat musikliv vid gudstjänster och koncerter som Ljusdals. Förutom kororgeln äger församlingen två historiska orglar representerande helt olika epoker och klangvärldar. Han forsätter med ett citat från Carl-Gustaf Lewenhaupt: De representerar i flera avseenden ett kapital av sällsynt värde för oss såväl som för kommande generationer, i Sverige överhuvudtaget men för Ljusdal i synnerhet. Fredrikssons utredning är mycket utförlig och utgör i sig ett fullständigt underlag för att påbörja en återinstallation av den gamla orgeln. I utredningen visas också att det är fullt möjligt att installera den gamla orgeln och samtidigt ha kvar den utmärkta nya orgeln. Tillsammans med den kororgel som finns i kyrkan skulle det därefter finnas tre olika orglar med skilda klangfärger och spelförutsättningar i kyrkorummet. Denna omständighet är av extra stor betydelse för de slutsatser jag dragit och jag återkommer senare i min PM till detta förhållande. Med utgångspunkt från Fredrikssons dokumentation och förslag beslöt kyrkorådet att inhämta offerter på kostnader för en återinstallation. Offerterna visade på att kostnaderna i 2004 års prisläge skulle uppgå till ca 4 mkr. 3 Kyrkorådet beslöt också att söka medel från de kyrkoantikvariska anslag som för Ljusdals del beslutas av Stiftsstyrelsen i Uppsala. Länsstyrelsen i Gävleborg hade dessförinnan beslutat 1 Utlåtande av professor Hans-Ola Ericsson, Musikhögskolan i Piteå, daterat 1996-01-19 2 Restaureringsprogram avseende läktarorglarna i Ljusdals kyrka, Hälsingland; Riksantikvarieämbetet dnr 413-789-2003 3 Anbud på om och nybyggnad av orglarna i Ljusdals kyrka, Grönlunds orgelbyggeri AB, 2004-08-16

Remissutgåva 3 godkänna de förändringar i kyrkorummet som behövde göras. Stiftsstyrelsen beslöt dock avslå kyrkorådets begäran om finansiering och projektet föll. Frågan har på nytt aktualiserats och i november 2010 ombads jag att åter undersöka förutsättningarna för en återinstallation av den gamla orgeln. Jag har sedan dess haft ett flertal möten med kyrkorådets representanter, företrädare för kommunen och musiklivet i Ljusdal liksom med företrädare för Riksantikvarieämbetet, Musikhögskolorna i Piteå och Ljusdal, Statens Kulturråd, framstående organister m.fl.. Jag har också noterat att det pågår ett mycket intressant projekt för tillväxt i Ljusdal som finansieras av företagare på orten. Min bedömning är att ett återuppförande av Gren&Stråhleorgeln och användningen av orglarna i Ljusdals kyrka också skulle kunna bli en verksam del i ambitionen att göra Ljusdals kommun till en än mer intressant plats att bo och verka i. I denna PM redovisar jag min bedömning och mina förslag i tre huvudområden: Gren & Stråhleorgelns kulturhistoriska värde Finansieringen av en renovering av orgeln samt Orgelns (orglarnas) framtida funktion och användning Promemorian är rubricerad som remissutgåva och kommer att sändas ut till berörda myndigheter, sakkunniga och intressenter som får möjligheter till att lämna ytterligare om synpunkter och bedömningar Alla som på olika sätt vill lämna sina synpunkter är välkomna via e-post jan@rydh.org eller via vanlig post, Lindhagensterrassen 27, 11218 Stockholm. Min ambition är att därefter i slutet av augusti 2011 kunna sammanställa ett slutligt förslag Gren & Stråhleorgelns kulturhistoriska värde - originalskick Alla berörda instanser och personer som jag mött anser att Gren & Stråhleorgeln har ett stort och omistligt värde och utgör ett unikt skyddsvärt objekt. Detta är i sig ingen nyhet. Denna bedömning av orgeln har ju tidigare gjorts och finns väl dokumenterad. Mitt intryck är att denna tidigare bedömning av orgelns unika värde snarare har förstärkts. Man kan mot denna bakgrund fråga sig vad som varit orsaken till att inte en renovering av orgeln redan skett. Uppenbarligen har finansieringen av projektet varit ett avgörande hinder. Kanske har också orgelentusiasterna inte förmått presentera en helhetssyn där också orgelns användning och effekter beskrivits tillräckligt väl. I denna PM beskriver jag därför också dessa senare utvecklingsmöjligheter. Biskopsämbetet i Uppsala stift, via handläggaren för kyrkoantikvariska medel, Björn Björck, har dock vid de möten jag haft med honom framfört att han anser det vara tveksamt om orgeln kan anses vara i originalskick. Med detta avser han det faktum att av de bevarade delarna kan ca 40-45% anses vara originaldelar från 1765. Av resterande delar är enligt Björck visserligen många gamla men en stor del är genom kontinuerligt underhåll utbytta. Detta skulle kunna vara en anledning till att stiftsstyrelsen inte beviljade medel vid den tidigare ansökningen. Mot den bakgrunden har jag vid mina kontakter med Riksantikvarieämbetet (RAÄ) på nytt ställt frågan om orgeln kan anses var i originalskick. Ämbetet vidhåller sin bedömning och påpekar att vid en bedömning av originalskick räknas inte bara antalet delar utan framför allt om för orgelns funktion väsentliga delar är i originalskick. I detta fall är t.ex. väsentliga delar som väderlådor etc. i just originalskick. Formellt är det naturligtvis de kulturvårdande expertmyndigheterna, i första hand RAÄ, men också Länsstyrelsen, Länsmuseet, Musikhistoriska Museet m.fl. som kan anses ha kunnande och kompetens att avgöra frågan om originalskick. Det stora kulturhistoriska värdet har inte ifrågasatts. Den nedmonterade orgeln i Ljusdal är en av få kvarvarande orglar, kanske den enda, i sin storlek som representerar de främsta orgelbyggarna i Sverige i mitten av 1700-talet. Bedömningen är också att en återinstallation skulle innebära ett så gott som

Remissutgåva 4 fullständigt återskapande av orgelns klangbild. Det är särskilt angeläget att betona detta senare faktum. Ett musikinstruments kulturvärde består inte enbart av instrumentet självt utan också i den musik det kan prestera. Gren&Stråhleorgeln har nu legat nedmonterad i snart 80 år. Om den inte nu renoveras kommer ett omistligt kulturvärde att gå förlorat. Nuvarande lagringssätt är långt ifrån tillfredsställande. Det har inte varit min uppgift att anvisa alternativa lagringssätt. Sådana finns måhända men innebär säkert icke oväsentliga kostnader. Min slutsats är att Gren&Stråhleorgeln i Ljusdal har ett mycket stort, snarast omistligt kulturvärde samt att den återuppförd representerar en 1700-tals senbarockorgel i originalskick såväl till form som till ljudbild samt att det mot denna bakgrund får anses vara mycket angeläget att den återinstalleras. Finansieringen av en renovering av orgeln Enligt den förnämliga utredning som gjorts av Niclas Fredriksson är en renovering av orgeln fullt möjlig och tillstånd till renoveringen har ju också tidigare lämnats av Länsstyrelsen i Gävleborgs län. 4 Arbetet gick också så långt att kyrkorådet under år 2010 beslöt att inhämta en förnyad offert från Grönlunds Orgelbyggeri AB. I en uppdaterad offert anges anbudssumma till 4500 tkr + moms dvs. totalt 5625. 5 Denna summa bör måhända ökas med hänsyn till att alla tillkommande byggnadsarbeten inte är inräknade även om andra tillkommande offerter indikerar en lägre kostnad. Offerter av detta slag måste dock alltid omges med en säkerhetsmarginal. Det är därför rimligt att räkna med att projektet i sin helhet kan komma att kräva en finansiering på ca 7 mkr. Fredrikssons dokumentation tillsammans med det underlag som tidigare utarbetats är av så god kvalitet att någon förnyad teknisk utredning inte erfordras. Enligt min uppfattning talar alla sakskäl för att kyrkorådet på nytt bör ansöka om finansiering från de kyrkoantikvariska medlen. Mina underhandskontakter med ansvariga myndigheter t.ex. RAÄ, och Länsstyrelsen i Gävleborg har visat att detta projekt bedöms vara av mycket stort nationellt intresse. Musikhögskolor och ledande organister i landet har på samma sätt uttryckt att ett återställande av Gren&Stråhleorgeln är av stort värde för musikliv och utbildning. De antikvariska medel som staten årligen ställer till kyrkans förfogande skall enligt den överenskommelse som gjordes när kyrkan skiljdes från staten användas just för renovering av det nationella kulturarv som kyrkan har att förvalta och där de bedömningar av kulturvärdet som görs av Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelser tilldelas stor vikt. Svenska kyrkan centralt erhåller de kyrkoantikvariska medlen i form av årliga anslag. Kyrkan har sedan decentraliserat ansvaret till respektive stift som genom stiftets styrelse beslutar om hur dessa medel skall användas. Med hänsyn till den dokumentation som nu finns angående orgeln i Ljusdal och med hänsyn till de ytterligare projekt en återinstallation kan komma att medföra borde Stiftsstyrelsen i Uppsala i likhet med vad som nyligen skett i Västerås stift när det gäller orglarna i Husby och Stjärnsund denna gång kunna medverka i finansieringen. Riktlinjerna för de kyrkoantikvariska medlen anger att finansiering kan ske med upp till 90 % när det är fråga om synnerligen angelägna projekt. 6. Det förefaller som om olika praxis 4 Detta tillstånd måste dock förnyas vilket troligen kan ske utan några problem 5 Anbud Återställande av orglarna i Ljusdals kyrka, Grönlund ankomststämplad 2010-02-03 6 Svenska kyrkan: Kyrkoantikvarisk ersättning. Villkor och allmänna råd. Bilaga till Kyrkofondens styrelses beslut 2006-06-07, 48 anm. Dessa riktlinjer är under omarbetning innevarande år, 2011

Remissutgåva 5 utvecklats i skilda stift. Staten har mig veterligen inte heller gjort någon uppföljning av hur medlen använts. Någon säker bedömning om vilket beslut som stiftsstyrelsen kommer att fatta kan därför inte göras. Ansökan om kyrkoantikvariska medel innebär också en mycket lång beslutsprocess. Ansökan skall vara inlämnad senast den sista oktober i år. Beslut fattas sedan ett år senare, dvs. under senhösten 2012 och medel utbetalas först under 2013. Om inte förhandstillstånd erhåller får arbeten med renoveringen inte påbörjas. Det finns anledning för staten (Riksantikvarieämbetet) och kyrkan gemensamt att undersöka om hanteringen av medlen kan göras snabbare. De nuvarande handläggningstiderna riskerar att viktiga och angelägna projekt får beslut om bidrag så sent att stora kulturvärden hinner gå förlorade. Även om huvuddelen av investeringen skulle finansieras via de kyrkoantikvariska medlen bör kyrkorådet ändå påbörja en process för att ge församlings- och kommunbor liksom andra intresserade möjlighet att medverka. En insamling där t.ex. intresserade kommuninvånare skulle kunna skänka mindre belopp, adoptera en orgelpipa etc. skulle, även om tillskottet av medel måhända blir begränsat, kunna bidra till att många människor får tillfälle att engagera sig, visa intresse och förhoppningsvis få ett ökat personligt intresse för vad som sker i kyrkan. Denna form av insamlingsverksamhet har med gott gensvar prövats på andra håll. Om stiftsstyrelsen skulle avslå ansökan även denna gång får kyrkorådet pröva om andra mecenater i form av stiftelser, företag på orten och/eller med anknytning till Ljusdal, privatpersoner med stort intresse för kultur, musik och kyrka kan bidra med större belopp. Min uppfattning är att allt måste göras för att detta projekt kan genomföras så snabbt som möjligt. Jag föreslår att Kyrkorådet upphandlar en återinstallation av Gren&Stråhleorgeln med utgångspunkt från det underlag som tidigare utarbetats, ansöker hos Stiftsstyrelsen i Uppsala om högsta möjliga bidrag från de kyrkoantikvariska medlen samt påbörjar en insamlingsverksamhet för att ge också andra intressenter möjlighet att delta. Orgelns (orglarnas) framtida funktion och användning En kyrkoorgels första uppgift är naturligtvis att vara en del av kyrkans liv. Kyrkomusiken spelar en uppenbarligen väsentlig i kyrkans liv, så väsentlig att en särskild utredning Kyrkan mitt i musiklivet i oktober 2003 presenterade ett omfattande arbete och ett stort antal förslag. 7 I denna utredning belyses på ett förtjänstfullt sätt kyrkans roll som aktör i det offentliga musiklivet. I flera avsnitt belyses orgeln särställning. 8 Här finns beskrivet ansvaret för kulturarvet, för utbildning och vidareutbildning m.m. dvs. i stort sett alla de frågor som direkt är kopplade till projektet i Ljusdal. Ett återställande av Gren&Stråhleorgeln i Ljusdal ger därtill mycket stora mervärden både till kulturarvet som sådant och till kommunens och bygdens tillväxt och utveckling. Det senare regionalpolitiska perspektivet finns också med i kyrkans egen utredning. 9 Detta projekt bör därför inte enbart ses som ett bevarande- och renoveringsprojekt av ett visserligen unikt instrument. En renovering inklusive samtidig översyn av befintlig Setterquistorgel skapar nya möjligheter. Det är mycket få (om ens några) platser i Sverige som i samma kyrkorum skulle kunna demonstrera musik och klanger från en förnämlig 1700-talsorgel, en senromantisk högklassisk 1930-7 Svenska kyrkans utredningar 2003:03 8 Svenska kyrkans utredningar 2003:03, t.ex sid 186-204 9 Svenska kyrkans utredningar 2003:03 sid 205; Det regionalpolitiska perspektivet.

Remissutgåva 6 talsorgel och en kororgel. Få församlingar i Sverige äger så goda förutsättningar för ett rikt och varierat musikliv, säger Niclas Fredriksson i sin rapport. 10 Vid mina besök i Ljusdal har jag också kunnat konstatera att i Ljusdal finns ett omfattande kör- och musikliv i kommunens alla kyrkor. Kommunen har föredömligt satsat på en omfattande kommunal musikskola och också bildat Estrad Ljusdal för att aktivt stödja ett rikt kulturutbud. Under innevarande vår har kommunens företagare presenterat ett ambitiöst projekt, Ljusdal i centrum i syfte att göra Ljusdal attraktivt för företagande och näringsliv. En särskild projektledare finansierad av ett stort antal företag driver detta projekt. Det är i sammanhanget ytterst intressant att detta företags- och företagandeprojekt i så hög grad handlar om ett brett och attraktivt kulturutbud, som en förutsättning för att människor skall trivas och utvecklas och flytta till och stanna i Ljusdal. Denna faktor för företagande är annars många gånger förbisedd. Här lyfts den föredömligt fram av företagarna själva. Kommunen har också länge satsat på stöd till företagande genom Närljus. Det finns således en väl utvecklad och fungerande struktur för tillväxt och utveckling som kan och bör involveras. Mot den bakgrunden har jag vid samtal med kyrkomusiker och vid besök på Musikhögskolan i Piteå diskuterat möjligheten av att i anslutning till en renovering av orglarna i Ljusdal kyrka utveckla ett Orgelcentrum Ljusdal. Ett sådant skulle kunna ha följande ingredienser: En orgelakademi bildas i Ljusdal i samarbete med en eller flera musikhögskolor där organister under utbildning under akademiveckor får lära sig att förstå skillnader mellan instrument från olika tidsepoker och live uppleva deras klanger. Samma akademi skulle också kunna erbjuda vidareutbildningsveckor av etablerade organister och kantorer på masterclassnivå. 11 Professorerna Hans-Ola Ericsson i Piteå och Ralph Gustafsson vid Musikhögskolan i Stockholm har båda förklarat sitt intresse för ett sådant projekt. Samarbete med musikhögskolor/folkhögskolor/musikskolor kan utvecklas, nordiskt och internationellt. Piteå har t.ex. idag ett sådant samarbete med Bodö i Norge. Den kommunala kulturskolan, som redan i dag håller hög klass och bredd skulle kunna inrikta sig särskilt mot utbildning i och kunskap om orgel och orgelmusik. Kanske ett unikt barn och ungdomsprojekt kunde utvecklas i Ljusdal, där ungdomar får en unik möjlighet att tidigt bekanta sig med orglar och orgelmusik? Gymnasieskolan skulle kunna erbjuda både lokal orgellinje och orgellinje med riksintag. Församlingen i Ljusdal kan arrangera sommarläger för konfirmander där musikintresserade ungdomar från hela landet får pröva prova på vad det innebär att spela på olika kyrkorglar. Hotel- och turistnäringen kan utvecklas t.ex. i samband både med akademiveckorna och vid en årlig Ljusdal sommarorgelfestival. I anslutning till de stora kyrkliga högtiderna kan musikinslagen förstärkas. Det finns en utomordentlig bas i det stora körlivet i Ljusdals olika församlingar och med en medveten satsning för att aktivt använda de olika orglarna i Ljusdal, Järvsö och Färila kyrkor kan det bli intressant också för tillresande organister, solister, körer och dirigenter att medverka. Det finns måhända också möjligheter att koncentrera utbildning/yrkeskunskap ifråga om tekniskt underhåll av kyrkorglar. Den här typen av följdprojekt kan naturligtvis inte utredas fram. Avsikten här är endast att visa på olika exempel på möjliga följder av att satsa på den unika kombinationen av orglar i Ljusdal. I detta som i andra sammanhang kan kluster av kompetens, kunskap och intresse främjas och uppstå. Jag konstaterar att det finns en uppslutning från omvärlden för denna typ av projekt. Det är därför angeläget att det snarast utvecklas någon/några lokala entreprenörer som kan ta hand om projektet Orgelcentrum Ljusdal och de event som kan/bör bli följden. Ljusdal har också här en redan väl förberedd grundstruktur genom Estrad Ljusdal som enligt min uppfattning skulle bli en väl fungerande motor i detta sammanhang. 10 Restaureringsprogram avseende läktarorglarna i Ljusdals kyrka, Hälsingland; Riksantikvarieämbetet dnr 413-789-2003 11 Det kan vara värt att notera att organist de närmaste 10-15 åren kommer att vara ett bristyrke till följd av en mycket stor pensionsavgång

Remissutgåva 7 De aktiviteter som kan utvecklas runt om orgelprojektet faller också väl in i arbetet med att skapa en miljö i Ljusdal som gör att företag kan rekrytera, utveckla och behålla sina anställda. I den meningen är projektet också ett infrastrukturprojekt för tillväxt. Kostnaden för de följdprojekt som här skisserats bör kunna bli förhållandevis begränsad. För att komma igång med aktiviteter och planering behövs i första hand en tjänst som projektledare, som förslagsvis kan finansieras via en omdisponering och eventuell mindre förstärkning av de medel som redan anslås via satsningen på musikskolan och Estrad Ljusdal. Samarbetspartners i form av musikhögskolor och andra utbildningsinstitutioner har redan kostnader för seminarier och resor till olika platser inom och utom landet som i stället kan läggas på seminarier i Ljusdal under förutsättning att Ljusdal erbjuder en god mottagningsorganisation. Den satsning som Ljusdals kommun redan gör via anslag till musikskolan och Estrad Ljusdal ger redan en god grundplåt. Musikhögskolorna har redan kostnader för seminarier och besök. Sammantaget bör det därför finnas god ekonomi för ett gemensamt projekt. Med en sådan lokal satsning som grund bör ett projekt kunna skapas som får plats i den regionala kulturplan som Gävleborg skall redovisa som grund för förhandlingar med Stateras Kulturråd. Det är naturligtvis viktigt att Ljusdals kommun i så fall tar upp dessa frågor med landsting och region och ser till att också lokala aktiviteter kommer med i planen. Det är särskilt angeläget att detta arbete sker snarast möjligt. Den information som f.n. (april 2011) finns 12 indikerar att landstingets TRU-nämnd endast avser att ta upp landstingets olika institutioner i kulturplanen. Enligt mina underhandskontakter med Staten Kulturråd skulle en lokal ungdoms- och musiksatsning av det slag jag skisserat mycket väl skulle ligga inom ramen för en regional kulturplan. Förutsättningen är dock att den finns med i landstingets/regionens prioritering. Det finns naturligtvis också många andra lokala och regionala intressenter som slåss för sina projekt och institutioner. Finansiering bör också kunna sökas inom ramen för Region Gävleborgs regionala utvecklingsplan (RUP).. Flera av de målområden och aktiviteter som finns upptagna där passar väl in på projektet Orgelcentrum Ljusdal, t.ex. ökat engagemang bland unga, strategi för turism och besöksnäring och boendet som attraktionsfaktor. 13 Det är också möjligt att söka finansiering, särskilt för den del som gäller barn- och ungdomsverksamhet från stiftelser som t.ex. Allmänna arvsfonden, olika Kungliga stiftelser m.fl. Jag föreslår Att kyrkorådet initierar en diskussion med Ljusdals kommun i syfte att tillsätta en projektledare inom förslagsvis Estrad Ljusdal som inledningsvis under ett år arbetar med att utveckla Orgelcentrum Ljusdal Att kyrkorådet föreslår att Ljusdals kommun arbetar för att inkludera Orgelcentrum i Ljusdal i den regionala kulturplanen Att kyrkorådet också tar initiativ till överläggningar med musikhögskolorna i Stockholm och Piteå för att fullfölja diskussionerna om deras medverkan samt Att kyrkorådet slutligen tar kontakt med kommunens Närljus och företagarnas projekt Ljusdal i Centrum för att se vad en närmare samverkan skulle kunna innebära. Avslutningsvis vill jag understryka att jag kallat denna PM för Orglarna i Ljusdal. Projektet handlar om alla de tre orglarna i kyrkan det är dessa som tillsammans ger Ljusdals församling sin unika position. Även om det inte varit min uppgift att utreda musiklivet i närliggande kyrkor i kommunen kan också jag se stora fördelar med att också inkludera musiklivet där i projektet Orgelcentrum Ljusdal. 12 Se http://kulturplangavleborg.blogspot.com/ 13 Möjligheter nära dig - Regionalt utvecklingsprogram Gävleborg 2009-2013

Remissutgåva 8 Förmodligen är det endast i Ljusdal som en sådan kombination kan utvecklas. Kopplingen till t.ex. Järvsö, som ju är ett väl känt turistcentrum, gör projektet i Ljusdal än mer intressant varje dags förlängning av ett turistbesök är en mycket positiv tillväxtfaktor.

Remissutgåva 9 Förteckning över en del av de personer jag mött eller talat med via telefon eller E-post (utöver medlemmar i kyrkorådet och dess styrgrupp) Mats Ericson Björn Björk Cecilia Andersson Hans Riben Hans-Ola Ericsson Ralph Gustafsson Erik Åström Inger Lilliequist Niclas Fredriksson Peder Mellander Lasse Norin Erik Nilsson Nicklas Bremefors Evelina Envall f.d. Domkyrkoorganist i Västerås och Stadshuset, Stockholm Handläggare kyrkoantikvariskt stöd, Uppsala stift Kulturarvshandläggare, antikvarie, Svenska kyrka, Uppsala Chef, Musikmuseet, Stockholm Professor, Musikhögskolan i Piteå Professor, Musikhögskolan i Stockholm Kulturrådet, Stockholm Riksantikvarie, Stockholm Riksantikvarieämbetet, Stockholm Länsmuseet Gävleborg, Gävle Rektor Musikskolan i Ljusdal Estrad Ljusdal Kommundirektör Ljusdal Ljusdal i Centrum Handläggare vid Tillväxtverket och Region Gävleborg