1(10) Sammanfattning Denna rapport beskriver ett moment i kursen 2D1406 människa-datorinteraktion som ges vid Nada på KTH. Menysystemet hos mobiltelefonen Siemens S45 utvärderas genom ett användartest och en expertutvärdering görs av dess adressbok. Modellen S45 är en av Siemens toppmodeller och adressboken spelar en central del i användandet av telefonen. De problem som identifierades i utvärderingen redovisas, förslag till förändringar föreslås och implementeras i en datorprototyp. Prototypen undersöks i ett andra användartest och resultaten från denna får stå som grund för en analys av det nya gränssnittet.
2(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 BAKGRUND... 3 3 PROBLEMDEFINITION... 3 3.1 MÅLGRUPP... 3 3.2 VERKSAMHET SOM PRODUKTEN SKA STÖDJA... 3 3.3 UPPGIFTER SOM MÅLGRUPPEN SKA UTFÖRA MED HJÄLP AV PRODUKTEN... 3 3.4 NYTTAN MED PRODUKTEN... 3 3.5 MÅL... 3 4 PRODUKTEN MOBILTELEFONEN SIEMENS S45... 4 4.1 MOTIVERING AV PRODUKTVAL... 4 4.2 EGENSKAPER & FUNKTIONER... 4 4.3 DEFINITIONER... 4 5 ANVÄNDARTEST 1... 5 5.1 METOD... 5 5.2 RESULTAT... 5 5.3 ANALYS... 5 6 HEURISTISK EXPERTUTVÄRDERING... 6 6.1 SYNLIG SYSTEMSTATUS... 6 6.2 SYSTEM OCH VERKLIGHET... 6 6.3 KONTROLL OCH FRIHET... 6 6.4 KONSEKVENS OCH STANDARDER... 6 6.5 FÖRHINDRA FEL... 6 6.6 KÄNNA IGEN VS KOMMA IHÅG... 6 6.7 FLEXIBILITET OCH EFFEKTIVITET... 6 6.8 ESTETISK OCH MINIMAL DESIGN... 6 6.9 HJÄLP TILL ANVÄNDARE ATT KÄNNA IGEN, DIAGNOSTISERA OCH ÅTERHÄMTA SIG FRÅN FEL... 6 6.10 HJÄLP OCH DOKUMENTATION... 7 7 DESIGN AV MOCKUP... 7 7.1 DESIGNBESLUT... 7 7.2 IMPLEMENTATION AV PROTOTYPEN... 7 7.3 PROTOTYPENS BEGRÄNSNINGAR... 7 8 ANVÄNDARTEST 2... 8 8.1 METOD... 8 8.2 RESULTAT... 8 8.3 ANALYS... 8 9 UTVÄRDERING... 8 10 REFERENSER... 10
3(10) 1 Inledning Denna rapport skrevs under perioden oktober-december 2002 och behandlar en förändring av ett komplext gränssnitt. Rapporten är en del av kursen människa-datorinteraktion som ges vid institutionen för datalogi vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, Sverige. Användargränssnittet i mobiltelefonen Siemens S45 har valts för fortsatt analys. 2 Bakgrund I en fysisk telefonbok kan information om adresser och telefonnummer till privatpersoner, företag, statliga myndigheter eller dylikt noteras. Telefonboken är skräddarsydd efter varje användares behov och bara innehålla information som är relevant för användaren, det vill säga nummer som används. I en telefonkatalog listas däremot samtliga nummer inom ett visst fysiskt område eller intresseområde. Olika typer av elektroniska telefonböcker och adressregister har tillkommit de senaste åren, och kontaktinformation lagras både i pappersform och på cd-skivor, kontaktdatabaser på Internet och i e- postprogram för datorer 1. Telefonboksallegorin används också i moderna mobiltelefoner, till exempel Siemens S45, där ordet telefonbok betecknar en lista med namn sorterade i bokstavsordning. För varje namn kan ett korresponderande telefonnummer sparas. Behovet av att ha tillgång till de telefonnummer och adresser som vi vill ringa har med utvecklad teknik och ökad efterfrågan blivit en nödvändighet i våra mobiltelefoner. Detta för att vi på ett så enkelt och tidsbesparande sätt som möjligt ska kunna kommunicera med de kontakter vi har. Mobiltelefonen Siemens S45 har samlat all information om varje på samma ställe och vidareutvecklat telefonboken till en så kallad adressbok som innehåller gatuadress, e-postadress och flera telefonnummer till varje post. Undersökningen vill visa att det finns ett behov att omstrukturera menysystemet i mobiltelefonen Siemens S45:s adressbok för att en ny användare snabbare ska kunna lära sig dess funktionalitet. 3 Problemdefinition 3.1 Målgrupp Den målgruppen som produkten har testats på är studenter på KTH. Denna målgrupp har valts med avseende på att de har god produktkännedom inom området mobiltelefoner, samt att de är lättillgängliga då rapportförfattarna ofta befinner sig på KTH. Försökspersoner utan tidigare erfarenhet (ägande) av telefonen Siemens S45 har valts. 3.2 Verksamhet som produkten ska stödja Verksamheten som mobiltelefonen Siemens S45 ska stödja är privat bruk av mobiltelefon för att kommunicera med andra människor i tal eller skrift. 3.3 Uppgifter som målgruppen ska utföra med hjälp av produkten Givet ett namn ska försökspersonen hitta tillhörande telefonnummer i adressboken. Givet ett telefonnummer och ett namn som presenteras skriftligt skall försökspersonen spara informationen som en post i adressboken. 3.4 Nyttan med produkten Nyttan med produkten är att ägaren av en mobiltelefon ständigt kan vara kontaktbar och kan kommunicera med samtliga telefonabonnenter i hela världen. 3.5 Mål Målet med undersökningen är undersöka hur väl adressboken fungerar i mobiltelefonen Siemens S45 samt utveckla en prototyp till en förbättrad modell. Denna prototyp testas i ytterligare ett användartest och utfallet analyseras, resultatet är förhoppningsvis ett enklare handhavande av adressboken än under det första användartestet.
4(10) 4 Produkten mobiltelefonen Siemens S45 4.1 Motivering av produktval Användartestet utfördes på produkten Siemens S45, en modell i toppskiktet av Siemens modellprogram 2. Denna telefon valdes för att det var den modernaste och mest avancerad, mätt i antal funktioner, mobiltelefonen som rapportförfattarna hade tillgång till. Telefonen finns i december 2002 fortfarande på marknaden och betingar ett pris på 3299 kronor utan abonnemang hos GEAB 3. 4.2 Egenskaper & funktioner Siemens marknadsför telefonen mot teknikintresserade och som arbetsverktyg för kontorsanvändare. Förutom möjlighet att hantera telefonsamtal och skicka meddelanden innehåller den funktioner som WAP 4, GPRS 5, inbyggt modem och infraröd dataöverföring. 6 Möjlighet till röstuppringning och inspelning av röstmeddelanden finns också. Produkten innehåller en elektronisk telefonbok där ett namn och ett telefonnummer per post kan sparas i telefonens SIM-kort. Totalt finns utrymme för 250 poster. Dessutom finns en rymlig adressbok med möjlighet att spara mycket information på varje post: Flera telefonnummer, gatuadress, e-postadress, hemsida och faxnummer. Dessa data lagras i telefonen, ej på SIM-kortet. Adressboken rymmer 500 poster och kan synkroniseras med externa adressdatabaser, till exempel Microsofts programvara Outlook 7. En användare kan välja om adressboken eller telefonboken eller båda två ska användas för att spara information. 4.3 Definitioner Navigeringsknappen (se figur 1) fungerar som en joystick. För att bläddra i menyer används upp- eller nerpilen. Högerpilen används för att gå ner djupare i menystrukturen och vänster för att ta sig upp en nivå. Den kan också ha andra funktioner. Mer om navigering i menysystemet i bilaga 1. Multifunktionsknapparna är två till antalet och deras betydelse ges av den inverterade texten längst ner i displayen. Grön lurknapp används för att ringa upp ett nummer. Det kan vara antingen ett nummer som slagits upp i adressboken eller ett som slagits in direkt med sifferknapparna. Röd lurknapp används för att avsluta ett pågående samtal eller för att backa ett steg uppåt i menystrukturen. Beteendet är ibland samma som vänsterpil på navigeringsknappen. Om knappen hålls intryckt fungerar den som på- och av knapp. Sifferknapparna används för att trycka in siffror, bokstäver eller tecken. Ytteligare knappar återfinns på telefonens höger- och vänstersida, knapparna på den vänstra sidan har samma funktion som upp- och nerpilarna på navigeringsknapparna medan knappen på den högra sidan används för att kontrollera röstinspelning. Figur 1. Mobiltelefonen Siemens S45 utseende och dess funktionsknappar.
5(10) 5 Användartest 1 Användartest 1 genomfördes med tänka högt-metodik där försökspersonen uppmanas att fråga försöksledaren om hjälp om detta är nödvändigt (think aloud and cooperative evaluation). 8 Som försökspersoner valdes studenter på KTH utan tidigare erfarenhet (ägande) av telefonen Siemens S45. Användartestet ägde rum i ett grupprum i KTH:s bibliotek. Försökspersonerna informerades om bakgrunden till användartestet. Frågor om tidigare mobiltelefonerfarenheter i allmänhet och specifikt rörande Siemens S45 ställdes varpå försökspersonen utförde två uppgifter. 5.1 Metod Utgångsläget för uppgifterna var att telefonen är påslagen och redo för användning. Ingen information om knapparnas funktion gavs till försökspersonen, men de upplystes om att de när som helst under försökets gång kunde ställa frågor till försöksledaren. Uppgift 1 bestod i att söka upp ett telefonnummer tillhörande ett givet namn i adressboken och meddela det verbalt till försöksledaren. Se bilaga 1, rubrik Att läsa ett telefonnummer för att se hur denna uppgift kan lösas. Uppgift 2 var att i adressboken lägga till ett namn och ett mobiltelefonnummer som presenteras för försökspersonen på ett visitkort. Se bilaga 2, rubrik Att spara ett namn och telefonnummer för att se hur denna uppgift kan lösas. Protokollföring skedde med papper och penna under hela försöket. Avslutningsvis fick försökspersonen svara på ett antal frågor gällande menysystemet, knappsatsen, telefonens utformning, displayen samt ges utrymme att tillföra egna kommentarer. Det frågeformulär som användes återfinns i bilaga 3. 5.2 Resultat Användarestet utfördes på fem personer varav fyra var teknologer och därför ingår i målgruppen. Av dessa var två män och två kvinnor. Resultaten varierade kraftigt mellan försökspersonerna, några löste uppgifterna mycket snabbt utan att behöva någon hjälp alls från försöksledaren medan andra hade det betydligt svårare och behövde några minuter på sig för att lösa uppgifterna. Den femte försökspersonen utgjordes av en person som inte var teknolog, och trots att personen inte ingick i målgruppen var resultatet ändå intressant som jämförelse. Under uppgift 1 observerades att de försökspersoner som angrep uppgiften på ett analytiskt sätt och försökte hitta adressboken i telefonens menysystem misslyckades, medan de försökspersoner som gjorde som de brukar överlag lyckades bättre. Generellt gick det relativt snabbt att utföra uppgifterna, men flera försökspersoner uttryckte ändå sin irritation över det ologiska menysystemet. Knapparna hade ej alltid de funktioner som de borde, några försökspersoner valde fel mellan lurknappar och multifunktionsknappar. Under uppgift 2 observerades inga större problem, försökspersonerna var redan bekanta med adressbokens placering i menystrukturen och kunde därför snabbt lära sig mer om dess funktion. Flera försökspersoner uppmärksammade inte de separata fälten för för- och efternamn i adressboken, utan sparade hela namnet i ett av de två fälten. Enkäten som försökspersonerna fyllde i efter försöket visade att de såg på sig själva som vana eller mycket vana telefonanvändare och ingen hade tidigare använt sig av en Siemens S45. De tyckte inte att menysystemet fungerade väl. 5.3 Analys Två av försökspersonerna använde sig av nedåtpilen på navigeringsknappen under uppgift 1. Skälet till detta var att de gjorde likadant i sina egna telefoner, vilket i båda fall var telefoner av Nokia modell. Övriga försökspersoner angrep uppgiften mer analytiskt och letade efter adressboken i huvudmenyn, adressboken borde finnas under menyn. De lyckades mindre väl då adressboken nås via underrubriken arbete. Enligt Dix et al kan sägas att användarna här inte känner igen sig från tidigare erfarenheter och inte kan generalisera tidigare inhämtad kunskap. (familiarity, generalizability) 8. För att bläddra mellan olika poster i adressboken presenteras en lista med alla
6(10) poster. I Siemens S45 sorteras posterna på efternamn vilket inte är praktiskt t.ex. i de länder där många har samma efternamn eller släktnamn. För övrigt tyckte försökspersonerna att utformningen av telefonen och displayen var bra. Multifunktionsknapparna är svåra att se och de sitter för nära grön och röd lurknapp vilket kommenterades av några försökspersoner. Handhavandet av telefonen kan eventuellt förenklas om de markeras för att visa att de har en funktion samt förstoras och placeras bättre. 6 Heuristisk expertutvärdering Efter användartestets genomförande gjorde rapportförfattarna en expertutvärdering för att på ett strukturerat sätt analysera den befintliga telefonens menystruktur och ge förslag till förbättringar. Den heuristiska expertutvärderingen är utförd enligt de direktiv som presenteras i Dix et al 8. 6.1 Synlig systemstatus Användaren ser hela tiden var han befinner sig i menysystemet genom att den meny han är under står som rubrik överst i telefonens display. 6.2 System och verklighet Det finns otydligheter. När ett telefonnummer ska läggas in i adressboken så ska funktionen <ny post> användas. Denna term är mycket datamässig vilket inte passar alla användare. I undermenyn arbete återfinns adressboken och telefonboken vilka inte har en naturlig koppling till arbete. De telefonnummer som relateras till fritid och familj kan inte naturligt kopplas till ordet arbete. Dessutom är adressboken och telefonboken två olika funktioner som inte är kopplade till varandra (se punkt 4). 6.3 Kontroll och frihet Den röda luren fungerar som exitknapp, vilket är en defacto-standard på mobiltelefoner och de flesta känner igen symbolen och dess innebörd. 6.4 Konsekvens och standarder Det finns två olika ställen att spara namn och telefonnummer: Adressboken och telefonboken. I telefonboken sparas endast namn och telefonnummer och i adressboken sparas för- och efternamn, adress, e-post och flera telefonnummer. Dessa är inte kopplade till varandra men det går att kopiera poster mellan dem. Under menyvalet adressbok finns en symbol med en pil och en bok. När den funktionen väljs så avaktiveras adressboken om den är aktiv och telefonboken aktiveras istället, knappen används för att växla mellan de olika metoderna att hantera telefonnummer. För att spara ett nummer som redan är inslaget används en mycket snarlik symbol vilket leder till förvirring. 6.5 Förhindra fel Multifunktionsknapparna sitter för nära lurknapparna vilket gör det lätt att trycka fel. 6.6 Känna igen vs komma ihåg Det finns inga symboler på multifunktionsknapparna vilket gör det svårt att förstå att dessa verkligen är knappar. Adressboken kan också nås direkt under navigeringsknappen, nedåtpilen. Dock finns ingen synlig information om denna möjlighet. En alternativ väg att komma till adressboken är genom att trycka sekvensen meny -> arbete->adressbok, vilket försökspersonerna upplevde som ologiskt. 6.7 Flexibilitet och effektivitet Det finns många genvägar och möjligheter att programmera in snabbkommandon för den avancerade användaren. 6.8 Estetisk och minimal design Navigeringsknappen och multifunktionsknapparna har ibland samma funktioner beroende på var i menysystemet som användaren befinner sig. Navigeringsknappen används för att förflytta sig i menystrukturen, vilket också kan göras med en knapp på sidan av telefonen. Telefonens design kan inte kallas minimalistisk. 6.9 Hjälp till användare att känna igen, diagnostisera och återhämta sig från fel Detta fungerar väl, meddelandet inga telefonnummer sparade presenteras på skärmen om användaren försöker ringa någon i adressboken som inte har något telefonnummer inlagt.
7(10) 6.10 Hjälp och dokumentation En hjälpfunktion finns under huvudmenyn, dock förklaras bara en del av telefonens alla funktioner. Ingen interaktiv hjälp finns. 7 Design av mockup 7.1 Designbeslut Förändringar av det befintliga telefongränssnittet görs med resultaten från användartest 1 och den heuristiska expertutvärderingen som grund. Problemen med det ursprungliga gränssnittet uppstår främst på grund av telefonens menystruktur. Övriga förändringar görs med beaktande de designprinciper för användbarhet som är applicerbara i detta fall 8. Se figur 2 för telefonens nya design. Telefonbok och adressbok ersätts av EN funktion, benämnd kontakter. Resultaten från användartest 1 visar att förvirring uppstår med anledning av de dubbla möjligheterna att spara telefonnummer. En enhetlig hantering av kontaktinformation är att föredra. Termen Kontakter väljs med en omvärldsanalys som grund, termen används redan i Nokiatelefoner samt i programvaran Microsoft Outlook 7. Multifunktionsknappar förstoras och markeras med avvikande färg. Svart väljs mot en bakgrund av metallic. Många av försökspersonerna uppfattade inte multifunktionsknapparna och de beskrevs även som för små. Möjlighet att söka på både för- och efternamn införs, vilket efterfrågades av försökspersonerna i användartestet. Kulturella skillnader gör att flera alternativ på namnsökning bör finnas. Menyalternativet <ny post> för att lägga in information om en person ändras till <ny kontakt>. Post är en typisk dataterm som inte har någonting med kontakthantering att göra. Termen <ny kontakt> är enhetligt med telefonens övriga gränssnitt och den funktion som den används för. En ikon föreställande en öppen bok placeras på pil-nerknappen för att påvisa genvägen in i Kontakter. Synliga ledtrådar till telefonens funktion gör den lättare att använda. Multifunktionsknapparnas funktion förändras till ett mer konsekvent beteende så att högerknappen alltid betyder välj/alternativ/spara och vänsterknappen tillbaka/radera. Röd lurknapp får funktionen att, från varje tillstånd i menysystemet, återställa telefonen i ursprungsläget. Figur 2. Färgmarkering av multifunktionsknapparna och en öppen bok på navigeringsknappen har lagts till 7.2 Implementation av prototypen Telefonens menysystem och fysiska gränssnitt simuleras i ett datorprogram vilket visar en bild av telefonen med fungerande knappar och display. Med anledning av prototypens karaktär används datormusen till att trycka på telefonens knappar. Menystrukturen representeras av ett antal tillstånd mellan vilka olika knapptryckningar leder. Denna typ av prototyp undersöker främst den dynamiska aspekten av menysystemet. Java väljs som programmeringsspråk, främst på grund av språkets portabilitet. Systemet designas så att telefonens beteende mycket snabbt och lätt kan förändras, även under pågående försök. 7.3 Prototypens begränsningar Ett problem med en skärmbaserad prototyp som denna är att all interaktion sker med hjälp av musen. Prototypen uppfattas inte som en telefon utan som ett datorprogram och det är inte självklart för en användare att klicka på telefonens knappar istället för direkt på telefonens display. Funktioner som uteslöts var möjligheten att söka efter en kontakt med hjälp av att första bokstaven i namnet slås in med telefonens knappsats. Pilknapparnas funktion implementerades inte heller helt.
8(10) 8 Användartest 2 Användartest 2 utfördes för att testa om prototypen förbättrat användbarheten. Testet inleddes med att försökspersonerna fick fylla i en enkät om sin befintliga mobiltelefon. De tillfrågades vilka funktioner de ansåg vara viktigast och vilka funktioner de använde mest i sin befintliga mobiltelefon. Detta test hade med fördel kunnat göras redan innan användartest 1, för att säkerställa att det verkligen var relevant att testa telefonboken. Enkätens utfall var att samtliga försökspersoner rangordnade telefonboken som den viktigaste eller näst viktigaste funktionen, vilket i efterhand kan sägas berättiga hela denna gränssnitts existens. 8.1 Metod Utgångsläget för användartest 2 var att presentera prototypen, datorprogrammet, på en datorskärm och informera försökspersonen om att använda musen för att trycka på knapparna. För övrigt utfördes testet på samma sätt som användartest 1 vilket beskrivits i detalj i kapitel 5[MS1].1. 8.2 Resultat Användartest 2 utfördes på fyra personer, av dessa var tre män och en kvinna. Alla försökspersoner var studenter på KTH i enlighet med den tidigare specificerade målgruppen. Samtliga försökspersoner klarade att utföra de två uppgifterna, en av dem behövde lite hjälp för att hitta i menyerna. Boksymbolen som i prototypen fanns på navigeringsknappen hjälpte två försökspersoner av fyra att hitta till den nya funktionen kontakter. En person ville trycka högerpil för att komma in i huvudmenyn, vilket ännu inte implementerats men som kommer att fungera i det slutgiltiga designförslaget. En annan försöksperson tryckte på multifunktionsknappen i betydelsen meny och hittade där undermenyn kontakter, vilket visar att förändringen i menystrukturen kan ha varit befogad. 8.3 Analys Alla försökspersoner förstod att kontakter var den funktion som användes för att lagra information om personer och telefonnummer. Problemet att multifunktionsknapparna inte syns tillräckligt tydligt kvarstår, vilket leder till att många försökspersoner inte uppmärksammar att skärmtexten är kopplad till multifunktionsknapparna. Flera försökspersoner tycker att det finns för många olika knappar att välja mellan och de använder röd och grön lurknapp för att försöka komma åt olika alternativ. Detta gäller speciellt de försökspersoner som är ägare av Ericssontelefoner. När försökspersonerna hittat multifunktionsknapparna så förstod de genast hur de skulle användas. Förhoppningsvis har risken för feltryckningar reducerats genom att göra multifunktionsknapparna större och mer visuellt framträdande, vilket tyvärr inte kan testas med prototypen. Förändringen till ett mer konsekvent användande av alternativ och tillbaka slog också väl ut. Samtliga testpersoner har för vana att söka bland kontakter genom att trycka på tangenten som motsvarar första bokstaven i namnet man vill söka upp. Denna funktion är ej implementerad. Generellt verkar flera av försökspersonerna hysa en övertro till prototypen, som trots att den ger en illusion av att vara ett väl fungerande program enbart kan utföra ett fåtal funktioner. Detta utgör en stor nackdel vid användandet av datorprototyper, användaren har svårt att inse prototypens begränsningar. Denna övertro existerar inte vid användandet av pappersmockuper. 9 Utvärdering Telefonbokens och adressbokens betydelse eller ickebetydelse som funktion i en mobiltelefon borde ha påvisats innan beslutet att testa just denna funktion togs, något som enkelt hade kunnat testas med en enkät liknande den som användes i användartest 2. En enkät i samband med användartest 2 visade dock att telefonboken rangordnades som den viktigaste eller näst viktigaste funktionen. Antalet användartester och antalet försökspersoner är för få för att kunna dra några relevanta slutsatser, det är inte statistiskt hållbart. Kvalitet är också en viktig faktor, enligt Dix et al kan en liten undersökning också ge gott resultat om den görs på rätt sätt 8. När undersökningen påbörjades borde rapportförfattarna skaffat sig mer kunskap om MDI för att på ett så korrekt sätt som möjligt
9(10) kunna utföra testet. Testens upplägg av undersökning skulle då se annorlunda ut. Teorierna omsattes dock under tidens gång för att i slutet framstå som helt klara. Som förslag till ytterligare förbättringar till produkten kan nämnas att menyfunktionen alternativ kan bytas mot val. Att välja en kontakt för att senare modifiera/radera/läsa/spara densamma känns mer intuitivt än att först se alternativ och sedan applicera önskad förändring. Multifunktionsknapparna kan markeras ännu tydligare, kanske genom ett visuellt placeras närmare displayen. Baserat på försökspersonernas utvärderingar upplevs det förändringarna i gränssnittet för mobiltelefonen Siemens S45 som positiva, även om det är svårt att med säkerhet påvisa något med endast en datorprototyp.
10(10) 10 Referenser 1 Telemuseum i Stockholm: http://www.telemuseum.se, webbplatsen besökt 2002-11-29 2 Siemens produkthemsida: http://www.siemens.se, webbplatsen besökt 2002-10-27 3 GEAB http://www.geab.se, webbplatsen besökt 2002-12-06 4 WAP: http://www.wapforum.org/, webbplatsen besökt 2002-11-01 5 GPRS: http://www.gsmworld.com/technology/gprs/index.shtml, webbplatsen besökt 2002-11-01 7 MS Outlook: http://www.microsoft.com/office/outlook/default.asp, webbplatsen besökt 2002-11-01 8 Dix, A., Finaly, J. Abowd, G. & Beale, R. (1998) Human-Computer Interaction. second edition. London: Prentice Hall. ISBN: 0-13-239864-8