Attraktive byrom for alle. Shared Space. Roger Johansson SWECO Sverige

Attraktive byrom for alle Shared Space Roger Johansson SWECO Sverige

Innehåll 1. Begreppet Shared space 2. Universell design, för alla 3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter 4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet 5. Behov som behöver tillgodoses 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla 2

Begreppet Shared Space Shared Space innebär att en plats är ett gemensamt utrymme för skyddade och oskyddade trafikanter och ska inbjuda till mänsklig vistelse och rörelse i ett stadsrum för alla. Oskyddade och skyddade trafikanter ska använda platsen på förutbestämda villkor. Shared Space kan regleras med särskilda trafikregler. Utformningsdelar som kantstöd, vägmärken och vägmarkeringar ersätts eller behålls av andra stöd där funktionskraven på tillgänglighet kräver det. 3

Exempel på olika Shared Space koncept Gågade och Sivegade, DK Shared space safe space, DK & UK Gångfartsområde, SE Woonerf, NL Traffic Calming, UK Pedestrian friendly streets, UK Home zones, UK 4

2. Universell design, för alla Människors behov och förmåga varierar med ålder och livssituation, hela samhället måste planeras ur ett livscykelperspektiv. Ett samhälle som fungerar väl för dess invånare bidrar till en god folkhälsa. Universell Design är ett förhållningssätt till hur produkter, tjänster och miljöer i det offentliga rummet bör utformas för att passa så många individer som möjligt och därmed ge möjlighet till delaktighet för alla. Det handlar i förlängningen om varje människas rätt att själv ha kontroll över sitt liv och att själv göra val och ta ansvar för dem. 5

3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter Livsrumsmodellen Prioritet eller samspel Hastighetens betydelse för stadsrummets funktion Socialt beteende och trafikantbeteende 6

3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter Livsrumsmodellen 7

3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter Prioritet eller samspel 8

3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter Hastighetens betydelse för stadsrummets funktion 9

3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter Socialt beteende Mänskligt beteende i det sociala utrymmet kännetecknas av det faktum att beteendet inte styrs på förhand, människor anpassar sig efter förutsättningarna. Rörelserna är ofokuserade, oförutsägbara, och relativt långsamma. Socialt trafikbeteende, samspel Trafikbeteendet hos föraren beror på färdhastigheten, fysisk utformning och mänskliga egenskaper. I det offentliga utrymmet krävs socialt trafikbeteende, en blandning av socialt utbyte och trafikbeteende. För att Shared Space ska fungera bra är det viktigt att samspelssituationerna är tydliga för att inte skapa missförstånd mellan människor. Trafikbeteende Trafikbeteende, dvs. det beteende människor har när de vill flytta snabbt från A till B, kännetecknas av rörelser som är direkta, fokuserade och förutsägbara. Människor rör sig mer fokuserat och deras beteende stöds av ett regelsystem som ger dem prioritet. 10

4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Internationella överenskommelser FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna FN:s konvention om skydd mot diskriminering Europakonventionen mot diskriminering FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN:s Barnkonvention FN:s konvention om vägtrafik Wienkonventionen, nationella trafikregler Nationella mål, föreskrifter och regler Transportpolitiska mål Arkitekturpolitiska mål Nationell handlingsplan för handikappolitik Trafiklagstiftning Vägmärkesförordningen 2007:90 Plan- och bygglagen, PBL 1987:10 Miljöbalken Boverkets föreskrifter Manualer 11

4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Internationella överenskommelser FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna I två artiklar specificeras de mänskliga rättigheterna på ett sätt som ger stöd för barn, äldre och funktionshindrade. FN:s konvention om skydd mot diskriminering Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning eller politisk eller annan uppfattning. Europakonventionen mot diskriminering Europakonventionen innehåller i artikel 14 ett diskrimineringsförbud. 12

4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Internationella överenskommelser FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionsstaterna ska även vidta ändamålsenliga åtgärder för att utveckla, utfärda och övervaka tillämpning av miniminormer och riktlinjer för tillgänglighet till anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten. FN:s Barnkonvention I artikel 6 anges att varje barn har rätt att överleva och utvecklas. FN:s konvention om vägtrafik Syftet är att underlätta internationell vägtrafik och förbättra trafiksäkerheten. Wienkonventionen, nationella trafikregler I artikel 21 redovisas hur samspelet mellan förare av motorfordon och gående ska ske. Varje förare skall undvika beteenden som kan äventyra fotgängarens trafiksäkerhet. 13

4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Nationella mål, föreskrifter och regler Transportpolitiska mål Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Arkitekturpolitiska mål Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling Nationell handlingsplan för handikappolitik Riksdagen antog år 2000 propositionen 9 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken". De främsta målen i handlingsplanen är att handikapperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. Trafiklagstiftning Den grundläggande synen på trafikanternas skyldighet finns i 2 kap 1 Trafikförordningen (1998:1276) TrF, och anger förkortat att för att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna, visa särskild hänsyn mot barn, äldre, skolpatruller och personer som det framgår har ett funktionshinder eller en sjukdom som är till hinder för dem i trafiken, uppträda så att han eller hon inte i onödan hindrar eller stör annan trafik, visa hänsyn mot dem som bor eller uppehåller sig vid vägen m.m. Vägmärkesförordningen 2007:90 Gator utformade som Shared Space omfattar både platser med generella trafikregler och med lokala trafikföreskrifter. Gemensamt är att olika trafikanter samspelar på en gemensam yta. På en gata eller plats utan vägmärken är det enbart de generella trafikreglerna som gäller, vilket innebär olika grad av skyldigheter för de olika trafikslagen. 14

4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Nationella mål, föreskrifter och regler Plan- och bygglagen, PBL 1987:10 Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av tillgänglighet. Möjligheter för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga att använda området Miljöbalken I miljöbalken anges att målet är att främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Sociala värden och goda levnadsförhållanden och livsmiljöer i staden lyfts fram. Boverkets föreskrifter I ALM 1 finns tillämpningsregler som gäller vid nybyggnation. Platser och områden skall utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (6, föreskrift) HIN Enkelt avhjälpta hinder. Den innehåller föreskrifter och allmänna råd till 17 kap. 21 a PBL I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Manualer Vägar och gators utformning, VGU, är ett hjälpmedel för utformning av vägar och gator som ges ut gemensamt av Vägverket och Svenska Kommunförbundet. Tillgänglig stad är en idéskrift som ska ge kommunerna stöd i att upprätta en tillgänglighetsplan. I idéskriften ges råd för arbetet med tillgänglighet utifrån funktionshindrades behov. Trafik för en attraktiv stad, TRAST, Stöd för utformning av städernas gator finns i de två skrifterna Trafik för en attraktiv stad (TRAST) och Vägar och gators utformning (VGU). TRAST, som ersätter tidigare TRÅD (Råd för gators utformning i tätort), är utarbetad av Banverket, Boverket, Svenska kommunförbundet och Vägverket tillsammans och innehåller bakgrundsfakta och riktlinjer för den arbetsprocess som i kommunerna genomförts i syfte att utarbeta sin översiktsplan (Boverket m.fl., 2004). 15

5. Behov som behöver tillgodoses Människors olika behov och förmåga Barn Äldre & funktionshindrade Rörelsenedsättning Synnedsättning Hörselnedsättning, gravt hörselskadad eller döv Kognitiv funktionsnedsättning Allergi och överkänslighet Användbarhet och tillgänglighet Den sammanhållna förflyttningskedjan Samspelsmöjlighet Trygghet Övrigt som påverkar användbarheten 16

5. Behov som behöver tillgodoses Användbarhet och tillgänglighet Den sammanhållna förflyttningskedjan En kedja är inte starkare än sin svagaste länk och i förflyttningssammanhang innebär detta att hela stråk från start- till målpunkten måste vara tillgängliga för att kunna bli användbara. Detta kallas även Hela resan perspektiv. Exempelvis krävs kontinuerliga ledstråk 21, jämn markbeläggning utan nivåskillnader, ljushetskontraster, frekventa sittplatser etc. för att platsen eller sträckan ska kunna användas av alla. Samspelsmöjlighet Att blinda och gravt synskadade personer inte kan interagera med ögonkontakt är ganska självklart. Det som ofta glöms bort är alla personer som inte har några yttre tecken på att de ser dåligt. Även personer med rörelsenedsättningar har svårt att samspela med övriga trafikanter. Dels behöver de rikta blicken neråt för att ha kontroll på hur beläggningen ser ut. Dels kan omgivningen förvänta sig att de kan gå raskt och det går alltså inte att samspela med sina medtrafikanter på ett av medtrafikanterna förväntat sätt. De som trots allt försöker röra sig över samspelsytor behöver ägna stor koncentration för att klara detta. Många upplever detta som väldigt stressande och är helt utmattade efteråt. Trygghet Trygghet är ett grundläggande mänskligt behov. Trygghetsupplevelsen påverkas dels av individens förutsättningar och erfarenheter samt den tillit som upplevs till andra människor och till omgivningen. Den sociala aspekten av att vistas i utemiljön och utformningen av det fysiska rummet är också viktiga delar som tillsammans påverkar upplevelsen av trygghet. Dessa objektiva och subjektiva sidor av trygghet är naturligt kopplade till varandra men relationen däremellan är komplex. Övrigt som påverkar användbarheten En person som klarar ett enkelt hinder anses ha god tillgänglighet. Om samma hinder upprepas vid ett antal tillfällen under t.ex. en promenad eller resa kan hindren tillsammans bli oöverstigliga och därmed kan det innebära att miljön inte är användbar vid detta tillfälle. 17

6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Funktionskrav på en Shared Spaceyta Exemplet Gamla Stadens Torg 18

6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Funktionskrav på en Shared Spaceyta Mål, bestäm vad rummet ska användas till. Gör alternativa bilder av vad som kan hända i rummet. Pröva och förankra idéerna med de som berörs av omdaningen. Bestäm även vad ytan är avsedd för. Samstämmighet, beteende, utformning och trafikregler måste ge varandra stöd. Alla tre ska överensstämma med varandra. Det ska vara lätt att bete sig rätt. Det ska vara lätt att förstå vilka regler som gäller och förstå vad tanken med utformningen är. Det ska även vara tydligt för alla om fordon får finnas på ytorna i rummet eller inte. Trygghet, det ska vara enkelt att förstå var gående och cyklister ska befinna sig. Dessa ytor ska vara tryggt avskilda från bilar. Hela ytan kan inte vara en blandad yta, då kan inte de mest utsatta grupperna vara trygga i stadsmiljön. Otrygghet är aldrig ett acceptabelt planeringsverktyg. Säkerhet, på den del av ytan där samspel sker måste färdhastigheten vara säkrad till max 30 km/tim. Hastigheten inbjuder till samspel och konsekvenserna av en olycka behöver inte bli allvarlig. Alla gångpassager över eller i anslutning till Shared Space ska även vara hastighetssäkrade till 30 km/tim. Hastighetssäkringen ger förutsättningar för samspel mellan trafikanterna. Den ger också förutsättningar för en trygg och säker passage. Prioritet, när Shared Space ska vara en del av en torgfunktion, dvs. då gående och cyklande ska vara prioriterade, måste utformningen stödja detta beteende för alla berörda trafikanter. Hastighetssäkringen till max 30 km/tim måste kompletteras med en utformning som gör det tydligt för såväl gående och cyklister som för bilförare att en hastighet klart lägre än 30 km/tim gäller, kanske gångfart. 19

6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Funktionskrav på en Shared Spaceyta Orienterbarhet, det måste vara möjligt för bl.a. blinda och synskadade att orientera sig förbi/igenom ytan för Shared Space. De ledstråk som leder fram till Shared Space får inte brytas förbi/genom ytan utan måste vara kontinuerliga. Kravet innebär att den synskadade ska ha ett ledstråk att följa som ger honom kontinuerlig information om var han är, i vilken riktning han kan gå, om han befinner sig på egen yta eller på en blandad yta. För personer med kognitiva funktionsnedsättningar krävs en tydlig och lättolkad utformning för att möjliggöra orientering över ytan. Jämnhet, på Shared Space-ytan och över de gångpassager som säkerställts för gående och cyklister ska ytskikten vara jämna och halkfria. Detta är avgörande för att ytor och passager ska vara användbara. Belysning, Shared Space ytan ska ha en god belysning. Skillnaden mot intill liggande ytor ska vara liten alternativt ska Shared Space-ytan vara bättre belyst. Tydlighet, det ska vara lätt att förstå vilket beteende som ytan är avsedd för. Det ska vara lätt att uppfatta var man ska vistas och var man ska röra sig. Ytan ska vara självförklarande och ska inte ge utrymme för feltolkningar. Ytan får gärna inbjuda till vistelse och rörelse men ska inte medföra frustration och osäkerhet för några trafikantgrupper. Delaktighet, involvera sakkunniga från många olika discipliner i stadsplaneringen. Även brukare och intressegrupper behöver få komma till tals. Stadsrummet är det gemensamma uterummet i staden, många har intresse av att rummet utvecklas och tas tillvara. 20

6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 21

Universell utforming Reykjavik Møteleder: Olafur Bjarnason, Transportdirektør Reykjavik kommune Åpning, velkommen v/ Olafur Bjarnason, Island (Reykjavik kommune) NVF arbeid med Universell utforming, v/ Bjørn Kåre Steinset, Norge (Statens vegvesen) og leder i NVF-utvalget Tilgjengelighet for alle/universell utforming i Reykjavik v/ Gudmundur Magnússon, Formand for Islands handikapforening Universell utforming av kryssingssteder nordisk sammenligning v/ Karin Renström, Sverige (Uppsala kommune/vectura) Danske anbefalinger for ledelinjer, fotgjengerfelt og busstoppesteder v/ Anna Laurentzius, Danmark (Vejdirektoratet) Norske anbefalinger i ny veileder om universell utforming og noen eksempel fra en kommune v /Ingrid R. Øvsteng, Norge Tilgjengelighetsrevisjoner og revisorer i Danmark v/ Jacob Deichmann, Danmark (Rambøll) 12.00 13.00 LUNCH Shared Space - attraktive byrom for alle v/ Roger Johansson, Sverige (SWECO) Tilrettelegging av universell utforming i forbindelse med kollektivtrafikk v/ Wolfgang Liepack, Sverige (Malmö kommune) og Anette Rehnberg, Sverige (Trafikkverket) Spørsmål og diskusjon Drift og vedlikehold av universelt utformede områder v/ Erika Helin, Finland (Närings-, trafik och miljöcentralen) Eksempel fra Trondheim v/ Kristin Kråkenes, Norge (Statens vegvesen) Gode eksempel og inntrykk fra Vilnius og Reykjavik v/ Roger Johansson, Sverige (SWECO) Orientering om diverse forskningsprosjekt knyttet til tilgjengelighet for alle/universell utforming v / Oscar Grönvall, Sverige (Tyréns AB) og Anette Rehnberg, Sverige (Trafikverket) Oppsummering og avslutning v/ Astrid Eide, Norge (Statens vegvesen)