Återfallspreventiva samtal

Relevanta dokument
Återfallspreventiva samtal

Utbildningscentrum

ÅTERFALLSPREVENTION (ÅP)

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum

Att förebygga återfall

KBT behandling vid spelberoende

Team Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum

DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende

Hur ska jag hinna med allt?

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 5 september 2019

Att förebygga återfall

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Sandviken. Slutkonferens Stockholm 16 oktober 2014

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Utbildningsprogram 2018

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

Killen i baren - okodad

Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Att förstå vikten av att skapa målbilder

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD

Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Plugga och må bra. Samtidigt.

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras. Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen

Hälsoteket i Angered

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

Hälsoskola för nyanlända under. etablering

28-dagars Medveten andningsträning

IOGT-NTO:s SOCIALA FÖRETAG

Ungdomars psykiska mående

IOGT-NTO:s BEHANDLINGSHEM

Återhämtning. Hässelby 19:e september 2015

Kurser föreläsningar & konferenser

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Ett naturligt behandlingshem

Förebygg.Nu Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

Samverkan ger effektiv och snabb behandling

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Bensodiazepinnedtrappning ur ett medicinskt och komplementärmecinskt perspektiv

Åsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ. Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med!

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP OLA OLEFELDT STUDENTHÄLSAN

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare ,

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Om autism information för föräldrar

Mina beteenden, del 1

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

13 nycklar för viktminskning

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg

Mat/näring Uppdrag 1

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

Hälsolots finns också på Facebook och Instagram!

Transkript:

Återfallspreventiva samtal en anpassad metod i missbruksbehandling Innehåll Vad är återfallprevention? Varför är det viktigt att arbeta med återfallsprevention och återhämtning? De anpassningar vi gjort i förhållande till vår målgrupp Exempel på innehåll i kursen och de återfallspreventiva samtalen Frågor och diskussion 10 oktober 2013 Susanne Haglund, Behandlingsgruppen för drogproblem 1

Varför återfallsprevention? Quitting smoking is easy. I ve done it hundreds of times Mark Twain Anpassningar Kurs eller samtal? Teman Det terapeutiska samtalet ges utrymme Det pedagogiska inslagen anpassas efter deltagaren. Familj och nätverk : Att byta ut riskpersoner mot friskpersoner 2

Återfallsprevention handlar om: Att öka förmågan att känna igen risksituationer för återfall Att återhämta sig och att hantera stress Att öka medvetenheten om personliga konsekvenser Att öka förmågan att undvika risksituationer för återfall eller att hantera dem. Att hitta alternativ till att använda droger 8 sessioner Postakutabstinens. IDS100. Triggers. Att hantera sug. Beslutsbalans. Stress. Avslappning. Processen innan återfall. Relationer och nätverk. Problemlösning. Avslut, summering och utvärdering. 3

Postakut abstinens När du äter, dricker, har sex utsöndras dopamin som gör att det känns lustfyllt och du vill upprepa beteendet. Droger ger ett dopaminpåslag och stimulerar hjärnan snabbare och starkare än andra stimuli. Drogerna kidnappar hjärnans belöningssystem Beroende skapar drogminnen. Postakut abstinens PAA Oförmåga att tänka klart Minnesstörningar Känslomässiga över- och underreaktioner Sömnrubbningar Stresskänslighet Fysiska koordinationsproblem (T Gorski) 4

Att kartlägga risker IDS-100 Behagliga känslor Obehagliga känslor Fysiskt obehag Konflikter med andra Testande av personlig kontroll Sug Socialt tryck Trevlig samvaro Pengar Situationer: t.ex känslor, tankar, personer, miljöer, händelser Mår bra Vill ta en öl Dag/ tid Om sug: Intensitet 1 100p Tid i minuter Måndag kl. 13 95 5 minuter Vad gjorde du? Pratade om det Socialtjänsten Tisdag kl. 11 100 20 minuter Höll det för mig själv Det är fel på alla andra utom mig Ons tis 24-7 Fysisk aktivitet Promenad 5

Att hantera sug Styrka Tid 6

Beslutsbalansen Att leva med alkohol och droger Fördelar på kort sikt Nackdelar på kort sikt Fördelar på lång sikt Nackdelar på lång sikt Beslutsbalansen forts Att leva utan alkohol och droger Nackdelar på kort sikt Fördelar på kort sikt Nackdelar på lång sikt Fördelar på lång sikt 7

Stoppkort Nackdelar med att fortsätta droga Fördelar med att leva drogfritt Ruset är kort Jag får leva med xxxxx Det blir stress i kroppen och själen Jag slipper skamkänslor Jag tuggar sönder munnen Jag känner mig tryggare Jag blir fixerad vid porr/sex Min sexualitet blir naturligare Jag kan förlora körkortet Jag sover bättre Jag känner mig nedbruten Jag kan gå på NA-möten Jag känner smärta i kroppen Jag får behålla mitt körkort Jag blir orkeslös Jag blir en produktivare samhälls- Jag får tics, jag börjar stamma medborgare Jag magrar Det går utför Jag förlorar xxxxx Vad skapar stress? Balans mellan krav och resurser 10 oktober 2013 Susanne Haglund, Behandlingsgruppen för drogproblem 8

Vad motverkar stress generellt? Att kunna påverka sitt liv Att ha stöd från sin omgivning Att känna att det man gör i livet betyder något Att leva hälsosamt Trygghet Processen innan ett återfall Ska börja arbetsträna Engagerar mig i andras problem Högrisksituation Varit drogfri tre månader Sover dåligt Pratar inte om det 9

Nätverk Sara Kontakt person Mamma Moster Anna Pelle Fd partner Sopa problem under mattan I missbruket är man van att fly från verkligheten. Det blir därför viktigt att som drogfri inte utveckla nya flyktstrategier. Det handlar om att bygga upp självkänsla och ta makten över sitt liv. 10

Innehåll Vad är återfallprevention? Varför är det viktigt att arbeta med återfallsprevention och återhämtning? De anpassningar vi gjort i förhållande till vår målgrupp Exempel på innehåll i kursen och de återfallspreventiva samtalen Frågor och diskussion 10 oktober 2013 Susanne Haglund, Behandlingsgruppen för drogproblem Frågor och synpunkter! 10 oktober 2013 Susanne Haglund, Behandlingsgruppen för drogproblem 11