ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en stark vilja att förändra landet som de levde i. Dessa föreningar eller organisationer kom att kallas folkrörelser. Många folkrörelser började som en slags motståndsrörelse och har kommit att spela viktiga roller i vårt lands utveckling. Kopparverksarbetare i Åtvidaberg år 1899 Arbetarrörelsen Under slutet av 1800-talet gick många arbetare med i arbetarrörelsen. Där kämpade de för rösträtt, men även för högre löner, kortare arbetstid och bättre arbetsmiljö. Ur arbetarrörelsen har det socialdemokratiska partiet och fackföreningsrörelsen bildats. Fackföreningarna arbetade för att arbetarna skulle få bättre villkor. Under slutet av 1800-talet började fackföreningar på olika platser i Sverige att gå samman och bilda fackförbund för hela landet. Demonstration 1 maj år 1890 i Sundsvall. Kan du se vad som står på deras plakat? På så sätt bildade till exempel sågverksarbetare, murare och metallarbetare sina egna fackförbund. År 1898 gick alla fackförbunden samman i en stor gemensam organisation för alla arbetare i hela landet. Den fick namnet Landsorganisationen, LO. Alla arbetsgivare organiserade sig nu också. De bildade därför en egen organisation. År 1902 bildades Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF. Landsorganisationens nuvarande emblem
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 3 Kvinnorörelsen Fortfarande under 1800-talet hade kvinnorna nästan inga rättigheter. Därför bildades kvinnorörelsen. De arbetade för att kvinnor skulle få rösträtt, men även för lika arvsrätt. De kämpade också för att kvinnor skulle räknas som myndiga, få utbilda sig och få öppna egna butiker. Frikyrkorörelsen Frikyrkorörelsen är vår äldsta folkrörelse. Dessa människor var missnöjda med den svenska statskyrkan. De ville ha religionsfrihet i Sverige. Kvinnor demonstrerar för rösträtt. Trots att kyrkan gjorde motstånd mot förändringar, blev det år 1860 tillåtet att lämna svenska kyrkan och gå med i vilken kristen församling man önskade. Idag är pingströrelsen och Svenska Missionskyrkan våra största frikyrkor. Nykterhetsrörelsen Under 1800-talet var det ett väldigt supande ute i landet. Man hade lärt sig att tillverka brännvin av potatis och det gjorde man i de flesta hem. Många vuxna fick sina liv förstörda av allt spritdrickande. Dessutom misskötte de sina familjer. Barn och kvinnor i sådana hem levde förstås väldigt otryggt. Fredrika Bremer var en författare som skrev böcker om kvinnors rättigheter och alla orättvisor i samhället. Fredrika var en viktig person för kvinnorörelsen. Därför bildades nykterhetsrörelsen. De kämpade för att Sverige skulle bli ett alkoholfritt land. Idrottsrörelsen Idrottsrörelsen är idag vår största folkrörelse. Idrottsrörelsen växte sig stark under slutet av 1800-talet. Nu startades idrottsföreningar där alla fick vara med. Idag är idrottsrörelsen den största folkrörelsen i vårt land. Tengnäs Läromedel Kopieringsunderlag
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 4 Kan du svara på dessa frågor? 1. Varför bildades många folkrörelser under 1800-talet? 2. Vilken är vår äldsta folkrörelse? 3. Varför startades den? 4. Vilka är våra två största frikyrkor idag? 5. Vad var nykterhetsrörelsens stora önskan? 6. För vad kämpade arbetarrörelsen? 7. Vilka organisationer har bildats ur arbetarrörelsen? 8. För vad kämpade kvinnorörelsen? 9. PARA IHOP Kan du para ihop rätt folkrörelse med rätt mening? Dra streck! frikyrkorörelsen nykterhetsrörelsen arbetarrörelsen kvinnorörelsen idrottsrörelsen Vi vill ha ett alkoholfritt land. Vi är landets äldsta folkrörelse. Idag är vi den största folkrörelsen. Vi kämpar för att kvinnor ska få utbilda sig. Vi arbetar för höjda löner.
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 5 Kampen för jämställdhet Kvinnorna i Sverige hade sedan forntiden inte varit jämställda männen. De saknade på flera sätt ett värde i samhället. Fortfarande på 1800-talet ansåg man att en kvinna inte kunde vara myndig. Att vara myndig betyder att man bestämmer över sig själv. Man tyckte inte heller att kvinnan var värdig, att ärva lika mycket som sina bröder. Döttrar får ärva som sina bröder I den svenska riksdagen satt bara män. De diskuterade fram och tillbaka, om döttrars arvsrätt. Ibland var debatten både häftig och tillspetsad. Men år 1845 beslöts ändå, att döttrar skulle ärva lika mycket som sina bröder. Kvinnor blir myndiga vid 25 års ålder År 1858 tog riksdagen beslut om nästa viktiga reform för kvinnorna i landet. Man hade då diskuterat i över femtio år, om det var lämpligt att kvinnor skulle anses myndiga. Till en början var det bara män med hög inkomst som fick lov att rösta. Men man beslöt att en ogift kvinna skulle bli myndig vid 25 års ålder. Men fullt rättvist var det ju inte, eftersom män blev myndiga redan vid 21 år. Nu blev det ändå möjligt för kvinnor att komma ut i affärslivet och öppna egna butik. Ett demonstrationståg för kvinnlig rösträtt i Göteborg år 1918
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 6 Ståndsriksdagen avskaffas Den svenska ståndsriksdagen hade funnits ända sedan 1400-talet. Men många tyckte att samhället inte längre bestod av de gamla stånden adel, präster, borgare och bönder. I Sverige fanns det nu människor som arbetade som läkare, jurister, affärsmän, lärare, kontorister och fabriksarbetare. Därför avskaffades ståndsriksdagen sig själv år 1866. Istället införde man en riksdag med två kamrar. Nu kunde alla yrkesgrupper sitta med i riksdagen. Men det var ändå inget särskilt rättvist system. För det var bara män med hög inkomst, som fick rösta eller bli valda. Fattiga män fick inte rösta och absolut inte kvinnor. Den nya tvåkammarriksdagen gav därför bara sju procent av landets befolkning rösträtt. Den allra sista ståndsriksdagen avskaffar sig själv år 1866. Istället införs en riksdag med två kamrar där alla yrkesgrupper kan sitta med. Rösträtt för alla I Sverige fick inte alla män rösträtt förrän år 1911. Men kvinnorna fick fortfarande inte rösta. Om kvinnorna dessutom var gifta räknades de inte ens som myndiga. Det var de gifta kvinnornas äkta män, som bestämde över dem och även över deras pengar. I början av 1900-talet tyckte många män att frågan om kvinnlig rösträtt inte var viktig. Dessutom var männen rädda att kvinnorna inte skulle rösta på de politiska partier som de själva gjorde. För kvinnorna skulle det dröja ända till år 1921 innan de fick lov att rösta. Att det skedde då berodde främst på att det under några år hade varit oroliga tider i Sverige. Det hade varit en revolution i Ryssland och ett inbördeskrig i Finland. Politikerna som styrde i Sverige var helt enkelt rädda för att något liknande skulle hända i vårt land. Därför gav de med sig och lät införa allmän rösträtt. Hjalmar Branting hälsar på den svenske kungen Gustav V. De båda hade varit skolkamrater i ungdomen. Lägg märke till att Branting visar respekt för kungen genom att ta av sig sin hatt. År 1920 blev Hjalmar Branting Sveriges förste socialdemokratiske statsminister.
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 7 Den svensk-norska unionen upphör Efter ett kort krig år 1814 mot både Danmark och Norge, bestämdes att Sverige och Norge skulle vara en union. Norge fick sköta det mesta av sin inrikespolitik. Men Sveriges kung, var nu också Norges kung. Dessutom sköttes utrikespolitiken helt av Sverige. Den svenska unionsflaggan användes mellan åren 1844 och 1905. I slutet av 1800-talet växte det norska missnöjet med den svensk-norska unionen. De norska invånarna krävde frihet och självstyre. Norge hade tröttnat på att vara i union med Sverige. Till slut förklarade de norska riksdagsmännen att de inte ville ha den svenske kungen Oscar II som kung i Norge. Svenska och norska ombud träffades i Karlstad år 1905 och försökte lösa problemen. Svenskarna accepterade att Norge skulle bli ett självständigt land. Den svensk-norska unionen varade mellan åren 1814 och 1905. Kan du svara på dessa frågor? Den svenske kungen Oscar II var kung när unionen upplöstes år 1905. 1. Vilken förändring skedde för kvinnor år 1845? 2. Vilka möjligheter fick kvinnor när de blev myndiga? 3. Varför tyckte man att ståndsriksdagen skulle avskaffas? 4. Vem var Hjalmar Branting? 5. Vad hände med den svensk-norska unionen år 1905?