Vansbro kommun Årsredovisning 2014

Vansbro kommun Årsredovisning 2014

Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Förord 4 Förvaltningsberättelse 5 Organisation 23 Vart gick skattepengarna? 24 Fem år i sammandrag 25 Verksamheterna Utbildning och arbete 26 Vård och omsorg 33 Samhällsbyggnad 38 Övergripande inklusive kommunkansli 43 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 47 Revisorer 49 Finansiering 52 Kommunkoncernen 55 Redovisning Driftredovisning 59 Resultaträkning 61 Investeringsredovisning 62 Kassaflödesanalys 63 Balansräkning 64 Nothänvisningar 65 Redovisningsprinciper 72 Ord- och begreppsförklaringar 74 Kommunstyrelsens ledamöter 75 Revisionsberättelse 76

2014 ett år att minnas Snart är 2014 ett minne blott! Ett år under vilket det hände mycket ute i världen och också i Vansbro kommun. 2014 var det hundra år sedan det första världskriget bröt ut. Hundra år efter detta är flyktingströmmarna i världen lika stora om inte större än under andra världskriget som bröt ut för 75 år sedan. Vi tror att alla håller med om att också vi i Vansbro kommun måste ta vår del av ansvaret att välkomna personer som varit tvungna att fly från sina hemländer för att rädda sina liv. Samtidigt är vi medvetna om att det innebär påfrestningar på den kommunala organisa tionen, inte minst vad gäller skolan. Under 2014 har det hänt många positiva saker i Vansbro kommun. Vi har en ny, modern räddningsstation på plats och vi har snart en ny skola klar i Myrbacka, Dala-Järna. Två stora och jätteviktiga framtidsinvesteringar som vi kommer att ha nytta och glädje av i många, många decennier. Vi har påbörjat processen med utbyggnad av bredband, en absolut förutsättning för att Vansbro ska vara en attraktiv kommun. Vi har kommit en bra bit på vägen att skapa en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. En förutsättning för bibehållen gymnasieutbildning i Västerdalarna. Vi har under året fått besked om att en ny och mycket efterlängtad sträckning av E16 mellan Dala-Järna och Vansbro ska bli verklighet, med förmodad byggstart 2018. Vid årsskiftet avslutades projektet Utmaningen samverkan och samsyn för tillväxt, ett projekt som betytt och betyder mycket för utvecklingen av Vansbro kommun inom flera områden. Våra företag med duktiga företagsledare och medarbetare är fortsatt en grundförutsättning för en positiv utveckling och har bland annat inneburit att vi har en av de lägsta ungdomsarbetslöshetssiffrorna i länet. Fortfarande toppar Vansbro kommun listan över Dalarnas kommuners näringslivsklimat. Valet till kommunfullmäktige i september ledde till en majoritet för allianspartierna. Centerpartiet blev för första gången största parti i Vansbro kommun. Valresultatet innebar en ny politisk karta med två stora partier, Centerpartiet och Socialdemokraterna, och sex mindre partier i kommunfullmäktige. För femte året i rad redovisade Vansbro kommun ett positivt ekonomiskt resultat. Naturligtvis mycket glädjande, inte minst med tanke på att den ekonomiska situationen under många år varit besvärlig. Nu är vi ännu närmare att kunna säga att Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Det känns väldigt bra och är jätteviktigt för att öka tron på framtiden. De olika verksamheterna har gjort storartade insatser. Ett stort tack till alla medarbetare för bra jobb! Liksom de närmast föregående åren är den politiska samsyn som råder en starkt bidragande orsak till förbättringen av Vansbro kommuns ekonomi. Min förhoppning är detta fortsätter kommande år med den majoritet som efter valet har ansvar för att skapa denna samsyn. 2014 års resultat inspirerar oss alla att fortsätta arbeta för en positiv utveckling av vår fina kommun. Ett arbete som fortsatt ska präglas av engagemang, glädje, öppenhet, samsyn och framtidstro. Per-Anders Westhed Kommunstyrelsens ordförande (C) 4 2014 ett år att minnas

Förvaltningsberättelse

Strategisk plan 2014 2016 I översiktsplanen kopplas den fysiska planeringen till en kommunal utvecklingsplan. Översiktsplanen beskriver kommunens övergripande mål vad gäller tillväxt och ekonomisk utveckling. I planen kartlägger kommunen problemområden och utvecklings möjligheter, samt utformar strategier för hur man ska nå målen och vilka områden man ska prioritera. Översiktsplanen ska följas upp med en mer kortsiktig strategisk plan, där kommunen tar med de viktigaste åtgärderna i budgeten. Kommunens strategiska områden är: attityder befolkningsutveckling ekonomi. Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål för planperioden. Kommun styrelsen ska utifrån de övergripande målen bestämma mätbara verksamhetsmål som förvaltningen ska uppnå. På följande sidor redovisas i vilken utsträckning kommunen nådde inriktnings målen 2014. Styrsystemet Vansbro kommun arbetar utifrån modellen mål- och resultatstyrning. Under 2014 påbörjade kommunen en översyn av styrmodellen. Det finns inga tecken på att styrmodellen behöver ändras, men den behöver göras mer känd i politiken och i förvaltningen. Processen måste bli mer genomarbetad med exempelvis en tidplan som beskriver när olika aktiviteter ska ske. En politisk arbetsgrupp är utsedd som tillsammans med kommunchef och ekonomichef ska genomföra arbetet. Noter till mål & måluppfyllelse 1 Ingen mätning gjordes 2013, från och med 2014 mäts istället hållbart medarbetarengagemang. 2 Ingen mätning genomförd. 3 NRI vid föregående mätning 2012 var 51. 4 NMI äldreomsorg vid föregående mätning 2012 var 48. 5 Nytt mått från 2014. Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Nyckeltal/mått Resultat 2013 Resultat 2014 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Resultatet uppgår till minst 3,7 mkr i överskott. +14,8 mkr +10,2 mkr 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla elever förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. 5. Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i. 6. Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling. 7. Medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. Frisktalet är minst 95 %. 94 95 Medarbetarindex ökar. 1 1 100 % godkända elever i grundskolan. 75,9 % 73,0 % 100 % godkända elever i gymnasieskolans kurser (inom 3 år). 41,7 % 72,5 % Övre halvan av Svenskt Näringslivs rankning (<145). 77 82 Övre halvan i servicemätningen Kommunens myndighetsutövning (SKL:s Insikten). 2 2 Nöjd-region-index (NRI). 2 51 3 Antal invånare är minst 6 775. 6 730 6 694 Nöjd-medborgar-index (NMI) verksamhet äldreomsorg. 2 51 4 Brukarna är nöjda med sitt särskilda boende. 5 78 Brukarna är nöjda med den hemtjänst de erhåller. 5 92 6 Förvaltningsberättelse

Kommunfullmäktige har bland annat valt inriktningsmål som mäts i samband med medborgarundersökningen. Medborgarundersökningen görs vartannat eller vart tredje år i kommunen. Inriktningsmål 5 och 7 är sådana inriktningsmål. Inriktningsmål 1, att resultatet ska uppgå till minst 3,7 mkr i överskott, uppfylldes 2014. Kommunen har i och med 2014 års resultat återställt tidigare upparbetade underskott. Inriktningsmål 2, att Vansbro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser, har två mått. Det första är frisktalet som var 94,8 procent 2014, ett mycket bra resultat. Det andra är medarbetarindex, som inte mättes 2013 och 2014. Från och med 2014 används istället SKL:s mått hållbart medarbetarengagemang där resultatet var 4,07 på en 5-gradig skala. Inriktningsmål 3, i Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete, kommenteras i utbildning och arbetes verksamhetsberättelse. För inriktningsmål 4, att Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån, försämrade kommunen sin placering i Svenskt Näringslivs rankning något. Kommunen deltog däremot inte i SKL:s mätning Insikten. Inriktningsmål 5, Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i, mäts via medborgarundersökningen. Sedan förra mätningen har NRI (nöjd-region-index) inte förändrats. Inriktningsmål 6, Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling, är inte kopplat till några särskilda verksamhetsmål. Antalet invånare den 31 december 2014 uppgick till 6 694, en minskning med 36 personer. Målet på 6 775 invånare uppnåddes inte. Inriktningsmål 7, medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder, mäts via NMI (nöjd-medborgarindex) för verksamheten äldreomsorg. Sedan mätningen 2012 har index ökat med 3. 2014 mäts målet även med två mått från KKiK (Kommunens kvalitet i korthet). Resultaten från KKiK visade att brukarna är nöjda med sitt särskilda boende och nöjda med den hemtjänst de får. Dessa mått mäts varje år i KKiK och har sedan 2013 försämrats från 86 till 78 för boende och från 97 till 92 för hemtjänst. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade om tre finansiella mål för 2014 (resultatmål). Mål och måluppfyllelse redovisas i tabellen nedan. Finansiella mål Resultat 2013 Resultat 2014 Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 99 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning. 96 % 97 % Investeringar uppgår till maximalt 15 mkr i genomsnitt per budgetår över en femårsperiod. 27,4 mkr 32,9 mkr Återställning av det egna kapitalet sker senast år 2017 (att återställa). 7,0 0 Förvaltningsberättelse 7

Alla finansiella mål uppfylldes 2014, vilket även innebär att kommunen inte längre har några upparbetade underskott att återställa. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgar perspektiv. Kommunens kvalitet i korthet drivs av SKL. I årets mätning deltog drygt 220 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur de fem perspektiven: tillgänglighet trygghet information och delaktighet effektivitet kommunen som samhällsutvecklare. Nedan redovisas hur Vansbro kommun placerade sig jämfört med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet mätning 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i tre grupper: Grön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat (25 %). Gul anger att Vansbro tillhör de mittersta kommunerna de mittersta kommunerna (50 %). Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat (25 %). Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Håller kommunens verksamhet öppet på de tider allmän heten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter? I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika delar av kommunen hade 2014, det vill säga hur snabbt man fick hjälp. 8 Förvaltningsberättelse

Mått 2012 2013 2014 Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar. 37 83 95 Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga. 35 30 41 Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen. 79 94 62 Huvudbibliotekets öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar/ vecka. 11 11 9 Simhallens öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar/vecka. 36 28 28 Återvinningscentralens öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar/vecka. 2 2 2 Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum. 100 100 91 Väntetid förskola för de som ej fått plats på önskat datum, dagar. 0 0 43 Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats. 49 156 21 Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd, dagar. 5 7 2 Trygghet Trygghet omfattar om kommunen tillgodoser behovet av kontinu itet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan. Mått 2012 2013 2014 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 68 71 Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar. 12 14 14 Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor. 5,8 5,5 4,9 Närvarande antal barn per personal i kommunens förskolor. 3,4 3,8 4,2 Förvaltningsberättelse 9

Delaktighet och information Delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgar inflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. Mått 2012 2013 2014 Andel av kommunens röstberättigade som röstade i senaste kommunvalet. 81,2 81,2 82,8 Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna. 65 70 71 Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. 37 42 65 Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? 34 35 Effektivitet Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat man får ut av de pengar kommunen lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst. Mått 2012 2013 2014 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan. 102 117 109 603 121 394 Resultat i kommunala skolor åk 6 i de nationella proven. 95 87 Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven. 58 54 81 Resultat i kommunens grundskolor utifrån andel behöriga till gymnasiet. 83 86 77 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. 69 74 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng. 358 366 366 Resultatet för de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av utifrån andel som fullföljer gymnasiet inom fyra år. 74 77 63 Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den del som inte fullföljer ett gymnasieprogram. 34 750 32 398 57 287 Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden. 71 69 64 Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende. 564 786 498 649 516 591 Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende. 71 86 78 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten. 67 64 64 10 Förvaltningsberättelse

Mått 2012 2013 2014 Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst. 172 738 150 182 299 653 Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller. 92 97 92 Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (IFO). 100 100 86 Samhällsutveckling Samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor som hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. Mått 2012 2013 2014 Så hög är kommunens sysselsättningsgrad. 79 79 79 Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd. 1,4 2,0 Antal nya företag som startats, per 1 000 invånare i kommunen. 4,1 4,1 4,5 Sjukpenningtalet bland kommunens invånare. 8,6 9,5 9,8 Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall. 50 47 48 Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen. 21 33 37 Andel inköpta ekologiska livsmedel. 0 1 19 Så ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på. 51 51 Omvärld och befolkning Svagare internationell utveckling och dämpad privat konsumtion skruvar ned BNP-tillväxten 1 2013 och 2014 har svensk ekonomi utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 procent. Inför 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den väntas successivt minska till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två procent 2015 och omkring 1,5 procent året därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar 1 Källa: Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2014:59. Förvaltningsberättelse 11

långsamt men stannar ändå på 0,5 procent 2018, betydligt lägre än riksdagens och regeringens mål om ett sparande på +1 procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det att statsskuldens andel av BNP inte ökar som andel av BNP. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med ökningar runt 2 procent 2014 och 2015, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, men även den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommun sektorns priser stiger långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsument prisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Befolkning Vid årets slut hade Vansbro kommun 6 694 invånare. Folkmängden minskade med 36 personer ( 49 personer 2013). I genomsnitt har befolkningen minskat med 43 personer varje år de senaste tio åren. Befolkningsminskningen 2014 var 0,9 procent, medan länet ökade med 1 554 personer (0,5 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 1,0 procent. 2014 föddes 65 barn i Vansbro. De senaste tio åren har totalt 666 barn fötts i kommunen, i snitt 67 barn per år. Antalet avlidna under året var 93 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0 6 år) minskade med 10 och antalet skolbarn (7 17 år) ökade med 5 jämfört med 2013. Antalet personer i arbetsför ålder (18 64 år) minskade med 55 personer medan ålderspensionärerna blev 24 fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,7 procent) än i både länet (23,3 procent) och riket (19,6 procent). De senaste tre åren har andelen ålderspensionärer ökat med 1,0 procent per år i genomsnitt. Befolkningsutveckling Vansbro kommun (invånare) 7 500 7 000 6 500 6 000 (antal) Befolkning åldersfördelning 2 500 2 000 1 500 2006 2008 2010 2013 2012 2012 2014 2014 Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Tabellen nedan visar hur kommunens kostnader påverkas av olika förändringar. 1 000 500 0 0 6 7 17 18 24 25 44 45 64 65 79 80+ Händelse Förändring +/ tkr 10 öres förändring av kommunalskatten 1 162 Förändrat invånarantal med 100 5 600 Löneförändring med 1 procent, inklusive PO * 2 522 Förändrad upplåning med 10 mkr 200 10 heltidstjänster 4 224 * Personalomkostnadspålägg. 12 Förvaltningsberättelse

Analys och ekonomisk översikt 2014 års resultat Resultatet för 2014 var ett överskott på 10,2 mkr resultatet 2013 var ett överskott på 14,8 mkr. Kommunstyrelsens budget var på 362 mkr netto. I kommunstyrelsens budget fanns även ett besparings krav på 3,7 mkr. Kommun styrelsens verksamheter redovisade ett överskott på 6,2 mkr, vilket var 4,8 mkr bättre än enligt oktoberprognosen. Samtliga verksamheter inom kommun styrelsen redovisade överskott. Det totala överskottet för verk samheterna gjorde att kommunstyrelsen även klarade besparingskravet på 3,7 mkr. Orsakerna till resultaten beskrivs närmare i de olika verksamhets berättelserna. Resultatet för finansiering blev ett plus på 265 tkr. De olika posterna beskrivs i avsnittet Finansiering. Beroende på vilket år ett underskott uppkommit ska det enligt lagen återställas inom två eller tre år. Om det finns synner liga skäl kan kommun fullmäktige besluta att inte återställa ett underskott. De upparbetade underskotten sedan år 2000 var totalt 56 mkr. Kommunfullmäktige har sedan år 2000 beslutat att det finns synner liga skäl för att inte återställa 36,6 mkr av det totala underskottet. Kommunen har även gjort justeringar för realisationsvinster. Kvar att återställa 2014 var därmed 7,0 mkr. Mellan 2013 och 2014 ökade verksamheternas intäkter med 8,2 mkr (13 procent) och kostnaderna ökade med 13,6 mkr (3 procent). Orsaken till de ökade intäkterna var främst att kommunen fick ersättning för asylsökande och ensamkommande barn. Verksamheternas resultat och kommentarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse. Målet för 2014 var att de upparbetade underskotten skulle minska och vara återställt senast år 2017. Med 2014 års resultat har kommunen nu återställt de tidigare upparbetade underskotten. Avstämning av balanskravet (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen 10 206 Justerat resultat 10 206 Åtgärder för ekonomi i balans Enligt kommunallagen ska kommunen göra en åtgärdsplan om man redovisat ett underskott och inte har återställt det egna kapitalet. I januari 2014 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan med 19 olika åtgärder som förvaltningen arbetat med under året. Avrapportering har skett löpande till kommunstyrelsen. Kommunens tidigare upparbetade underskott är i och med 2014 års resultat återställt. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service Förvaltningsberättelse 13

den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör inriktningsmålen tydliga för verksamheterna. Investeringar 2014 beslutade kommunen om investeringar för 32,9 mkr och den totala investeringsutgiften blev 51,6 mkr. De större på gående investeringarna samman fattas nedan. Nettoinvesteringar i löpande priser (tkr) 60 000 50 000 40 000 Invallning av Vansbro Budget 200 tkr beslutad 2010. Förbrukade medel till och med 2014 var 1,4 mkr. Detta är ett investeringsprojekt som pågått sedan 2010. Kommunen har beviljats ett bidrag på 11,8 mkr från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Arbetet pågår. 30 000 20 000 10 000 0 2006 2008 2010 2012 2014 Ventilation och brandskydd Budget 4 mkr beslutad 2011 samt 1,5 mkr 2014. Förbrukade medel till och med 2014: 4,6 mkr. Investeringen pågår och tre objekt är klara; Skålö skola, Triangeln och Berghedens skola. Dessutom har brandlarm installerats på Nederborgs skola i Nås och Berghedens skola i Äppelbo. Byte eller förbättring av brandskydd sker även vid Söderåsen och Bäckaskog samt medborgarhuset. Investeringen genomförs i etapper och beräknas bli helt klar 2016. Ljud- och AV-utrustning i teatern och Pelarsalen Budget 1,5 mkr beslutad 2011. Förbrukade medel till och med 2014: 1,1 mkr. Investeringen avser inköp av ljud- och AV-anläggning samt filmduk med tillhörande kostnader för projektledning från Structor. Anläggningen används, men ytterligare utrustning ska köpas in. Byte av projektledare är en orsak till att projektet dragit ut på tiden. 14 Förvaltningsberättelse

Gatubelysningsarmaturer Budget 3 mkr beslutad 2012. Förbrukade medel till och med 2014: 5 mkr. Investeringen avser utbyte av armaturer vilket är nästan klart, omkring 40 armaturer återstår. Det återstår även att slå ihop två eller flera abonnemang till ett, alternativt säkra ner abonnemang. I det redovisade resultatet ingår både armaturer och arbetet med att byta ut dem. Budgeten för detta har överskridits med 2 mkr till och med 2014. Orsaken är att i kalkylen för investeringen ingick inte kostnad för montering och ändring av abonnemang, omkoppling av el etc. De arbeten som återstår med ändring av abonnemang, nedsäkring och omkoppling kommer att medföra att budgeten överskrids ännu mer. Med anledning av överklagande har bytet skett senare än planerat, vilket gjort att den minskade elkostnaden inte fått det väntade genomslaget 2014. Till det bidrog också att säkringsombyte med mera inte heller är gjort. Det kommer att ta längre tid än planerat att återbetala investeringen eftersom det återstår arbete för att få full kostnadseffekt, samtidigt som nätavgifterna också ska höjas. Ny räddningsstation Vansbro Budget 30 mkr beslutad 2013 och 2014. Förbrukade medel till och med 2014: 33,2 mkr. Räddningsstationen är färdigställd och togs i bruk i september 2014. Allt är inte helt klart, bland annat återstår investering på 75 tkr i repeater (utrustning som förstärker mobiltelefonsignalerna inomhus). Kommunen har inte heller gjort en slutlig avstämning av alla leverantörsfakturor. Nils Skoglund AB har varit generalentreprenör och har utfört arbeten på totalt 23,8 mkr 2014. Myrbacka skola, om- och tillbyggnad Budget 20 mkr beslutad 2013 och 2014. Förbrukade medel till och med 2014: 17,2 mkr. Investeringen gjordes 2014, men hela projektet är inte klart. Huvud entreprenaden (byggnaden) slutbesiktades den 22 december 2014. Åtgärder som återstår är att koppla ihop brandlarm med befintliga brandlarm i Röda skolan och inköp av inredning. Alla kostnader för entreprenaden är dock inte redovisade och slutfakturor återstår från entreprenörer och inköp till verksamheten. Prognosen är att totalbudgeten ska hålla, med ett möjligt mindre överskott. Förvaltningsberättelse 15

Projektering Söderåsen Budget 500 tkr beslutad 2014. Förbrukade medel till och med 2014: 634 tkr. Investeringen är genomförd med projektering av Söderåsen för att ta fram ungefärliga kostnadsberäkningar och idéskisser. Investeringen är ett underlag för framtida ombyggnation av Söderåsen. Kommunen bedömer att behovet finns, men inga politiska beslut har tagits och det krävs mer detaljerad projektering för ombyggnationen. Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Nordisk Renting. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan 1999. Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasing avgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen. 2012 omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet är genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med 2037. Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren 2012 2013. Hyrorna återbetalas enligt en betalnings plan under 2014 2024, som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för 2012 2013 om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Kommunen och Nordisk Renting har tecknat ett tilläggsavtal till det tidigare optionsavtalet. Tilläggsavtalet innebär att kommunen kan lösa ut anläggningen till bokfört värde varje år från och med den 31 december 2016 till och med den 31 december 2031. Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader var 359,5 mkr, vilket till sammans med skatte intäkter, generella bidrag och utgifter, finansiella intäkter och kostnader var en ökning med 10,2 mkr. Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 368,2 mkr, en ökning med 8,8 mkr. Skatteintäkterna stod för 248,2 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 120 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 79 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. Förändring (tkr) i eget kapital 20 000 16 000 12 000 8 000 4 000 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 2006 2008 2010 2012 2014 16 Förvaltningsberättelse

Nettokostnader andel av skatteintäkter (procent) 110 108 106 104 102 100 98 96 94 2006 2008 2010 2012 Inkl. finansnetto Exkl. finansnetto 2014 Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens netto kostnader och skatte intäkter måste också ge utrymme för investeringar. Kommunen beslutade i sitt finansiella mål att verksamhetens nettokostnadsandel, inklusive finansnetto, inte fick överstiga 99 procent 2014. Nettokostnadernas andel av skatte intäkterna inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 97 procent, vilket var en försämring med 1,3 procent mot 2013. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 96,8 procent. Nettokostnaderna var alltså 3,2 procent lägre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 12,2 mkr. Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggs pensionsavtalet. Kostnaden för detta var 10,6 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 9,9 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 0,3 mkr inklusive skatt. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatte intäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året. 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader, tkr 333 465 333 791 333 485 347 808 359 524 Förändring, % 1 0 0 1 1 Skatteintäkter 1, tkr 347 388 343 707 351 331 359 510 368 285 Förändring, % 4 1 2 2 1 Nettokostnader genom skatteintäkter 1, % 96 97 95 97 97 Finansnetto, tkr 7 200 7 494 6 025 3 127 1 445 Nettokostnadsandel 2, % 98 99 97 96 97 1 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. 2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 1,4 mkr. Kommunens lån uppgick till 25,0 mkr. Räntekostnaderna på lån till bank och Kommuninvest var 1,1 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,2 mkr. Förvaltningsberättelse 17

Balansräkning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar) ökade med 38,8 mkr till 237,8 mkr. Finansnetto i relation till nettokostnaderna (procent) 1 0 Omsättningstillgångar Fordringarna minskade med 0,9 mkr till 34,5 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) ökade med 32,5 mkr till 65,3 mkr. 1 2 3 4 2006 2008 2010 2012 2014 Likviditet Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalnings förmågan, var vid årsskiftet 16,7 procent, vilket motsvarade 60 dagars utbetal ningar. Förra året var likviditeten 8,2 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna. Likviditet (procent) 18 15 12 Eget kapital Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) ökade med 10,2 mkr till följd av årets överskott. Det egna kapitalet uppgick till 213,0 mkr. 9 6 3 0 2006 2008 2010 2012 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Anläggningskapital 157 623 174 466 195 961 207 759 191 356 Rörelsekapital 16 146 1 725 7 949 4 917 21 691 Eget kapital 173 769 176 191 188 012 202 842 213 048 Eget kapital (tkr) 220 000 Avsättningar Avsättningar till pensionsförmåner var 25,2 mkr. Här ingick pensions åtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålders pension) med 21,6 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvars förbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroende valda var 2,5 mkr. Från och med år 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. 210 000 200 000 190 000 180 000 170 000 160 000 2006 2008 2010 2012 2014 Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder var 151 mkr. I långfristiga skulder ingick en skuld på 120 mkr för leasing av biobränsleanläggningen. Lån på 25,0 mkr hos banker och hypoteksinstitut var långfristiga skulder. Kostnads ersättningar och investerings bidrag ska täcka investeringsutgifter av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användnings period för de olika investeringsobjekten. Av investerings bidragen på 6,3 mkr avskrevs 372 tkr 2014. Lån (tkr) 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2006 2008 2010 2012 2014 18 Förvaltningsberättelse

Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna ökade med 5,0 mkr till 78,1 mkr. Här ingår leverantörs skulder med 9,3 mkr och upplupna löner med 2,3 mkr. Löner som utbetalas i januari 2015 men avser 2014 uppgick till 4,9 mkr. Upplupna semesterlöner var 14,5 mkr och den individuella delen var 11,8 mkr inklusive löneskatt. Under kortfristiga skulder redovisas även 5,9 mkr från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för översvämningsskydd. Soliditetsutveckling (procent) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2008 2010 2012 2014 Soliditet Soliditeten var vid årsskiftet 46 procent, vilket var en förbättring jämfört med 2013 (44 procent). Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 7,7 procent. Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Solidi teten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvars förbindelser uppgick till 397 mkr, varav 187 mkr var pensions förpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 10,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade knappt 121 mkr för bostadslån och 303 tkr i samband med bredbandsinstallation. Totalt uppgick åtagandet till 121 mkr, vilket var en minskning med 1,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 73,6 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,5 mkr. Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 227 tkr, en minskning med 44 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen ökade under året med 735 tkr till 1,6 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande var vid årsskiftet 3,7 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. Förvaltningsberättelse 19

Personalförhållanden Antalet a nställda ökade under året med 9,3 årsarbetare. Totalt sett hade kommunen 660 anställda, varav 558 kvinnor och 102 män. Ökningen beror bland annat på att en ny verksamhet har startat, HVB-hem för ensam kommande flyktingbarn. Samverkan med Leksand, Gagnef och Rättvik kring personal systemet Heroma och de delar som ingår där fortsätter och utvecklas i positiv riktning. Chefsdagar fortsatte under året och ett ledarutvecklingsprogram startade i november. Programmet, som riktar sig till kommunens chefer, pågår i sex månader och berör de delar chefer förväntas hantera, exempelvis ekonomi och personalfrågor. Facklig samverkan är ett viktigt område som kommunen arbetar mycket med. Tyvärr har fackförbundet Vision idag ingen klubb i Vansbro, vilket försvårar samverkan. Utbildning och dialog med skyddsombud samt arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete pågår. Översyn av rapporter kring tillbud och olycksfall ska ske i slutet av varje år. Utifrån det personalpolitiska handlingsprogram som beslutades 2013 har kommunen antagit riktlinjer inom flera områden, bland annat rekrytering, rehabilitering, lönesättning och arbetsmiljö. I augusti deltog Vansbro kommun för första gången på en mässa som riktade sig till arbetssökande. Det är ett sätt att visa upp kommunen som arbetsgivare och på så vis få de som söker arbete att vilja bo och arbeta i kommunen. Många anställda går i pension de närmaste åren och kommunen behöver visa vilka arbetstillfällen som finns, både på kort och på lite längre sikt. Ett informationsmaterial har tagits fram för att visa Vansbro kommuns behov av arbetskraft under de närmaste åren. Två nya pensionsavtal antogs under året, AKAP-KL för anställda födda 1986 och senare, samt OPF-KL som är nya pensions- och omställnings villkor för förtroendevalda. Under året började även ett nytt omställningsavtal, KOM-KL, att gälla. Enkät 2014 I februari 2014 gjorde kommunen en enkät bland de anställda som fick svara på nio frågor om motivation, ledarskap och styrning. Kommunen valde att använda SKL:s enkät HME (hållbart medarbetar engagemang), för att få en enkät som är genomarbetad och som gör det möjligt att jämföra resultaten med andra kommuner framöver. 20 Förvaltningsberättelse

Totalt sett svarade 421 personer på enkäten, vilket var en svarsfrekvens på 75 procent. Alla arbetsplatser har fått ta del av sina svar på arbetsplats träffar och utifrån svaren har de fått arbeta med gruppens egna resultat. Arbetsgrupperna har även fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för de förbättringsområden som framkom i enkäten. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Mitt arbete känns meningsfullt 5 4 3 2 1 Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Jag ser fram emot att gå till arbetet Jag är insatt i min arbetsplats mål Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare HME-enkät (hållbart medarbetarengagemang) i februari 2014. Enkäten innehåller nio frågor uppdelade på tre områden; motivation, ledarskap och styrning. Svarsskalan är 1 5, där 5 är det bästa betyget. I redovisningen ovan är medelvärdet av alla svar redovisade. Bilden visar svaren totalt sett för Vansbro kommun. Personalkostnader inklusive sociala avgifter (tkr) 300 000 250 000 200 000 Personalkostnader Personalkostnaderna ökade med 10,5 mkr (4,1 procent) jämfört med 2013, vilket var en betydligt större ökning än 2013 då personal kostnaderna ökade med 5,0 mkr (2,1 procent) mot 2012. Kostnaderna för löneökningar blev 4,1 mkr (4,2 mkr 2013). Antalet årsarbetare ökade med 9,3. Personal kostnaderna exklusive arvoden uppgick till 250 mkr (240 mkr 2013). Arvodes kostnaderna uppgick till 2,2 mkr (2,0 mkr 2013), en ökning med 10 procent. 150 000 2005 Frisktal (procent) 100 98 96 94 2007 2009 2011 2013 Frisktal Frisktalet visar andelen anställda utan sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid. Målet på 95 procent uppnåddes totalt sett 2014 då frisktalet uppgick till 95 procent. Kommunen har flera medarbetare som väntar på besked från Försäkrings kassan vad gäller ansökan om sjukersättning, samtidigt som den långa sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) fortsätter att sjunka. Totalt sett hade 50,8 procent av de sjukskrivna varit sjuka längre än 60 dagar. 92 90 2005 2007 2009 2011 2013 Förvaltningsberättelse 21

Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisning s lagen. Statistiken omfattar alla anställda. Sjukfrånvaro i procent 2012 2013 2014 Av tillgänglig arbetstid (totalt) 6,04 5,93 5,19 60 dagar eller mer per tillfälle 55,43 54,48 50,79 Kvinnor 6,45 6,4 5,88 Män 3,73 3,39 3,17 29 år 2,01 3,79 2,66 30 49 år 5,66 6,39 5,20 50 år 7,43 6,08 5,88 Pensioner Kommunens pensionsåtaganden framgår i tabellen nedan. tkr 2012 2013 2014 Individuella delen inklusive löneskatt 10 809 11 196 11 800 Avsättning pensioner inklusive löneskatt 20 795 23 528 25 156 Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt 184 512 197 040 18 705 Visstidspension till förtroendevalda 1 045 2 219 3 516 Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 217 161 23 398 22 752 Nyckeltal 2012 2013 2014 Frisktal i procent 94 94,1 94,81 Sjukfrånvarodagar per anställd 21,7 21,2 17,37 Antal årsarbetare 558,2 563,3 572,60 Antal anställda, totalt 642 650 660 Antal anställda, kvinnor 559 555 558 Antal anställda, män 83 95 102 Antal heltidsarbetande, kvinnor 261 258 264 Antal heltidsarbetande, män 69 73 74 Antal deltidsarbetande, kvinnor 298 297 294 Antal deltidsarbetande, män 14 22 28 Genomsnittsålder, totalt 47 47 46,5 Genomsnittsålder, kvinnor 47,2 47,1 46,7 Genomsnittsålder, män 45,7 45,4 45,3 Personalomsättning, procent 4,9 * 4,3 4,3 Övertid i procent av arbetad tid 4,0 4,2 3,3 Antal sparade semesterdagar per anställd 14,5 14,2 12,9 Sparad semester, tkr 15 863 14 260 14 486 Medarbetarenkät, medelvärde 3,14 Hållbart medarbetarengagemang, medel av max 5 4,07 * Orsaken var främst organisationsförändringar. 22 Förvaltningsberättelse

Organisation Politisk organisation Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation, vilket innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd förutom kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har fyra utskott: Leva och bo Utbildning och arbete Omsorg Styrning och ekonomi Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet i betydelsen insyn medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet både i betydelsen att organisationen är tydlig i alla sina delar och att den är tydlig för både medarbetare och invånare. Demokratiberedningen Valnämnd Kommunfullmäktige 31 ledamöter Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Revision Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks presidium) Överförmyndare Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Leva och bo 5 ledamöter Utbildning och arbete 5 ledamöter Omsorg 5 ledamöter Kommunförvaltningens organisation Förvaltningsorganisationen består av tre verksamheter: samhällsbyggnad, utbildning och arbete samt vård och omsorg. Därutöver ingår verksamhetsstöd ekonomi, verksamhetsstöd personal och kommunchefens kansli. Förvaltningschef kansli Verksamhetsstöd ekonomi Verksamhetsstöd personal Samhällsbyggnad Vård och omsorg Utbildning och arbete Organisation 23

Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar 2014 82 % Skatter och generella statsbidrag 5 % Riktade statsbidrag 13 % Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2014 så här 0,08 kr Kommunfullmäktige 36,60 kr Utbildning och arbete 31,03 kr Vård och omsorg 21,53 kr Samhällsbyggnad 10,34 kr Övergripande inklusive kommunkansli 0,01 kr Jävsnämnd 0,10 kr Revisorer 0,33 kr Överförmyndare Nettokostnad per invånare (kr) Jävsnämnd Kommun- Revisorer Överför- Övergripande Samhällsbyggnad Vård och omsorg Utbildning och arbete 11 fullmäktige 75 myndare inklusive 16 400 23 613 27 870 57 250 kommunkansli 7 876 24 Vart gick skattepengarna?

Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) 2010 2011 2012 2013 2014 Antal invånare 31/12 6 805 6 818 6 779 6 730 6 694 Årets resultat 6 723 2 422 11 821 14 829 10 206 Att återställa enligt balanskravet 37 781 33 172 21 596 7 008 0 Nettokostnad i procent av skatteintäkter 98 99 97 97 98 Verksamhetens nettokostnader 333 465 333 791 333 348 347 808 359 524 Skatteintäkter 347 388 343 707 351 331 359 510 368 285 Nettoinvesteringar 10 610 10 364 11 875 20 923 51 594 Finansiella kostnader 7 560 10 666 9061 11 610 6 084 Finansiella intäkter 360 3 172 3036 8 483 7 529 Omsättningstillgångar per invånare 12 11 13 10 15 Likvida medel 39 263 38 885 46 812 32 779 65 320 Anläggningstillgångar per invånare 56 54 53 58 55 Totala tillgångar per invånare 69 65 66 68 70 Låneskuld 65 000 65 000 50 000 25 000 25 000 Låneskuld per invånare 10 10 7 4 4 Eget kapital per invånare 26 26 28 30 32 Soliditet i procent 37 40 42 44 46 Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande 1 2 1 1 1 Antal årsarbetare 599 573 558 563 573 Frisktal i procent 96,3 95,4 94,0 94,1 94,8 Skattesats 2010 2011 2012 2013 2014 Vansbro kommun 22,54 22,54 22,54 22,77 22,77 Landstinget Dalarna 10,89 10,89 10,89 11,16 11,16 Begravningsavgift 0,30 0,30 0,30 0,30 0,30 Avgift till Svenska kyrkan 1,33 1,33 1,33 1,33 1,33 Summa inklusive kyrkoavgift 35,06 35,06 35,06 35,56 35,56 Summa exklusive kyrkoavgift 33,73 33,73 33,73 33,93 33,93 Mandatfördelning 2015 2018 2011 2014 Majoritet Centerpartiet 11 Centerpartiet 9 Kristdemokraterna 3 Kristdemokraterna 3 Moderata samlingspartiet 1 Moderata samlingspartiet 2 Folkpartiet 1 Folkpartiet 1 Opposition Socialdemokraterna 10 Socialdemokraterna 10 Vänsterpartiet 2 Vänsterpartiet 3 Kommunpartiet 2 Kommunpartiet 3 Sverigedemokraterna 1 Fem år i sammandrag 25

Utbildning och arbete Utbildning och arbete redovisade ett sammantaget överskott på 7,4 mkr mot budget. De största överskotten fanns hos för- och grundskolan (+3,9 mkr) på grund av lägre personalkostnader, och individ- och familjeomsorgen (+3,8 mkr), också beroende på lägre kostnader. Gymnasieskolan redovisade däremot ett underskott på 2,7 mkr på grund av högre ersättningar än beräknat för elever som går i skola i en annan kommun. 26 Utbildning och arbete

Årets viktigaste händelser Vansbros överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn började gälla 2014, och utbildning och arbete ansvarar för det boende som har iordningställts i centrala Vansbro. Tillsammans har de olika enheterna inom utbildning och arbetes verksamhet ansvar för att de barn som placeras i kommunen får bra omvårdnad och utbildning. Ett arbete startade med att bilda en gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. I april påbörjades om- och tillbyggnaden av Myrbacka skola i Dala-Järna. Skolan tas i bruk 2015. För- och grundskolan Förskola och pedagogisk omsorg Efterfrågan på förskoleplatser varierade i kommunen. I Nås har antalet barn ökat men i Dala-Järna har efterfrågan minskat. I Vansbro var efterfrågan ungefär densamma som 2013. I Äppelbo var efterfrågan stor på både förskola och pedagogisk omsorg. Antalet barn till asylsökande ökade 2014 i både Nås och Vansbro. Förskolan har arbetat med målet Utveckling och lärande med fokus på barns språkutveckling. Större delen av personalen i förskolan deltog i en föreläsning om barnuppfostran i andra kulturer. I december införde kommunen en e-tjänst för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. E-tjänsten innebär att föräldrar via internet kan meddela inkomstförändringar, förändringar i barnens scheman med mera. Grundskola Läsåret 2014/2015 deltar alla lärare som undervisar i matematik i Skolverkets satsning Matematiklyftet. Grundskolan har även fortsatt arbetet med Sveriges Kommuner och Landstings matematiksatsning PISA 2015, ett projekt med syfte att höja matematikresultaten inför PISA-mätningen 2015. Lärare, rektorer, förvaltning och politiker deltar tillsammans i projektet. Alla F 9-skolor deltar dessutom i projektet Skapande skola. Även inom skolan ökade antalet asylsökande barn. De som går i åk 3 och uppåt går i förberedelseklass på Smedbergsskolan. De som är yngre går alla lektioner i ordinarie klass på Nederborgs skola. Vårterminen 2014 startade bygget av en ny skola i Dala-Järna vilket ger en betydligt bättre arbetsmiljö för elever och personal. Det är den största satsningen inom skolområdet på många år och skolan beräknas bli klar våren 2015. Trådlöst internet installerades på kommunens skolor vilket har ökat tillgängligheten till internet. Alla undervisande lärare har fått tillgång till en egen dator. Särskola och särgymnasium Särskolan har omorganiserats så att pedagogerna har ett rullande schema, vilket gör att de träffar alla elever. Särskolan inrymmer också kommunens egen gymnasie särskola och har egen fritidsverksamhet. Fritidshem Alla fritidshem i kommunen har fått kompetensutveckling och utveckling med hjälp av statsbidrag inom satsningen Fritidshemmen kvalitetssäkring. Satsningen leds av rektorerna och innebär att fritidshemmen har arbetat i nätverk med att fördjupa sig i Skolverkets allmänna råd för fritidshemmen. Kulturskolan Kulturskolan har under året undervisat i nio olika instrument och i ensemblespel. Skolans elever har i olika konstellationer deltagit i ett tjugotal evenemang, bland annat konserter, kurser och instrumentdemonstrationer. I samarbete med Malung har Västerdala Stråkensemble gett två vårkonserter. Fritidsgårdsverksamhet Fritidsverksamhet bedrivs i Dala-Järnas allaktivitetshus, där även biblioteksfilialen finns. I Vansbro tätort har verksamheten på Smedbergsskolan funnits i drygt ett år. Betydligt fler ungdomar besöker fritidsgården i Dala-Järna än fritidsgården i Vansbro. Ungdomsmottagning Kommunen har i samarbete med landstinget en ungdomsmottagning för åldrarna 13 20 år. Utbildning och arbete 27