Vetenskapligt skrivande

Relevanta dokument
Att skriva rapporter. Sonja Vidjeskog. Processbeskrivning. Analys av uppgiften. Processbeskrivning

Att skriva rapporter. Sonja Vidjeskog. Varför skriver ni rapporter inom studierna?

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet

Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå

Sonja Vidjeskog. Att skriva rapporter. Analys av uppgiften Processbeskrivning Produktbeskrivning Klarspråk Några språkfrågor Viktiga hjälpmedel

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

SKRIVPROCESSEN.

Introduktion till vetenskapligt skrivande

Akademiskt skrivande I

Lärarguide till textkommentering

Förslag den 25 september Engelska

Att skriva rapporter. Sonja Vidjeskog. Varför skriver ni rapporter inom studierna?

Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019

Kvalitativa metoder II

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Vetenskapligt skrivande Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Språkverkstaden. En resurs för att utveckla studenternas språkfärdigheter

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Migrering av applikationen AMM till molnet

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Vetenskapligt skrivande. Att utveckla akademiska språkfärdigheter

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Plankton basen i havets näringsvävar

Kommunikationsinslaget i Experimentell Fysik 1. Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och kommunikation

STUDIEVERKSTADEN. Lunds universitet. Campus E 204b Ulla Urde

Seminarium skriva 2. Vetenskapligt upplagd uppsats rapport.

ATT SKRIVA PM. En anpassad guide, baserad på förlagan med samma titel (Daniel Jansson, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT2012).

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

För fyra år sedan föddes idén hos Jönköpings kommunpolitiker att invånarna ska sortera sina sopor på sin tomt med egna sopkärl.

Projektet. EDAA35 Föreläsning 7. Krav på uppgiften. Ert projektförslag. Inlämning av förslag. Egna idéer är välkomna!

Svenska som andraspråk

Den akademiska uppsatsen

VE%26courseCode%3DSVESVE01%26tos%3Dvuxgy&sv.url=12.b173ee dd0b8100d#anc hor_svesve01

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse

Skrivande och granskande Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Skrivande och granskande. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens

Skriftlig presentation

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå

Innehåll. Strategier skrivprocess. Krav på en akademisk text. Struktur, organisation, sammanhang. Formalia citat, referenser, källor.

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena.

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursnamn XX poäng Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

ATT SYNLIGGÖRA ETT AKADEMISKT SPRÅK

Anvisningar för utformning av sammandrag som mognadsprov

Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen.

Akademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg

Betygssättning och betygskriterier för kursen DH1602: rapport, muntlig rapportpresentation och muntliga gruppuppgifter

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Personligt brev. de formella kraven på texten. Studieverkstaden Campus (E 204b) Ulla Urde

Utformning av resultatdiskussion

Dokumentet utvärderas en gång per läsår (vid internatet i juni) och uppdateras vid behov.

Oppositionsrapport. Opponent: Therese Sundström. Respondent: Malin Abrahamsson & Aleksandra Gadji

Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och en inlämningsuppgift.

SVENSKA. Ämnets syfte

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

Oppositionsprotokoll-DD143x

STUDIEHANDLEDNING för kursen

Personligt brev. de formella kraven på texten. Studieverkstaden Campus (E 204b) Ulla Urde

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

tjejit en studie av kvinnors låga deltagande vid Karlstads Universitets IT-utbildningar

Varför skriva uppsats? För a1 lära sig. För a1 visa a1 man har lärt sig. För a1 bidra ;ll forskningen.

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

Gymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Individuellt fördjupningsarbete

Specialistutbildning för sjuksköterskor

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Perspektiv på kunskap

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Personligt brev. de formella kraven på texten. Studieverkstaden Campus (C114) Ulla Urde

Transkript:

Vetenskapligt skrivande Att sönderdela s och binda ihop Sonja Vidjeskog Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 1

Att strukturera att sönderdela och binda ihop Den yttre dispositionen Den inre dispositionen Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 2

Helheten = Överblick Jfr Jarl Backman: Forskningsprocessen Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 3

Skilj på process och produkt Rapporten är innehållsorienterad inte en rapport över forskarens vedermödor Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 4

IMRAD Inte kapitelindelning! Inledning: bakgrund, problemformulering, teoretiska perspektiv, tidigare forskning, definitioner Metoddel: metodbeskrivning, undersökningsgrupper, mätmetoder, datainsamlings-, bearbetnings- och analysmetod Resultatdel: jämför syftet, tabeller, figurer, kommentarer Diskussionsdel: resonemang kring det problem som undersökts, avslutande del med en sammanfattning av huvudsakliga reslutat och motiverade reservationer, uppslag till vidare forskning Referenser och bilagor Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 5

Redigering dela in texten i kapitel, avsnitt och stycken ta ställning till proportionerna eftersträva balans kapitel: huvudaspekt på problemet/fenomenet avsnitt: delaspekt på problemet/fenomenet stycke: kärnmening Redigeringen understryker dispositionen. Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 6

Beskrivning av dispositionen Resultatet av redigeringen -> vägledning Rubriker och innehållsförteckning -> läsarens karta över helheten Beskrivning av dispositionen ingår ibland som avslutande del i inledningen Förbindelsetext Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 7

Rubriken Innehållsförteckningen Inledningen Hierarki av poänger Framåtpekande Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 8

Enskilda kapitel Ingår i hierarkin Jfr träddiagram Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 9

Den klassiska tredelningen Inledningen: introducerar läsaren, förklarar avsikten med texten, ger bakgrundsfakta, motiverar ämnesvalet, definierar syftet Framställningen: visar hur du har gjort, presenterar vad du har upptäckt, vad du har fått veta, diskuterar innebörden Sammanfattningen: ger ett sammandrag av det viktigaste, presenterar en slutsats, värdering Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 10

Dispositionsprinciper Den tematiska: sönderdelande, ett deltema åt gången Den orsak-verkan-grupperande: a) följden först, orsakerna reds ut bakåt b) orsaken först, följderna reds ut framåt Den dialektiska: motsatser två teorier, forskningsinriktningar eller förklaringar Den kronologiska Den rumsliga Jämför studiens ansats, syfte, problem Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 11

Läsarhjälp Metatext Informationsordning Sambandsord Att citera och referera Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 12

Metatext sammanbinder avsnitt och kapitel visar hur information passar in i texten förklarar poängen med informationen, visar varför data är värda att uppmärksamma håller författarens och källornas utsagor åtskilda förklarar, definierar, preciserar och tydliggör begrepp och tankegångar förbereder för det nya, sammanfattar det som sagts kommenterar framställningen och informerar om hur den är uppbyggd uttrycker författarens avsikter, handlingar, uppfattningar och värderingar Källa: Akademisk skrivecenter vid Köpenhamns universitet Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 13

Informationsordning Gå från given information till ny Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 14

Sambandsord Sambandsorden är som trafikmärken i texten. Exempel: Därför, eftersom visar på en förklaring. Visserligen visar på en motsättning. Alltså, således visar på en sammanfattning. Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 15

Det vetenskapliga språket Vad utmärker det vetenskapliga språket? Vad har betydelse för stilen i en text? Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 16

Språket är: Fackligt trovärdigt Objektivt Precist, uttömmande, entydigt Förståeligt Enkelt Ordnat Överskådligt, tydligt Vägledande Korrekt Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 17

Siv Strömquist Skriv personligt och varierat. Skriv enkelt men inte som du talar. Tänk på klarhet, överskådlighet och precision. Följ skriftspråkets regler. Utnyttja hjälpmedel. Sonja Vidjeskog, Oorganisk kemi, textkommentar 6.5.2010 18