KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK
AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd -Undersökning av nationella policies kring äldres rätt till kulturarv DEL 2 (IMORGON) -Praktiska exempel på hur kulturarv används idag, för och tillsammans med äldre.
KORT OM NCK Vi är -ett nordiskt-baltiskt centrum för lärande GENOM kulturarv Vi arbetar med -forskning, metodutveckling, policyutveckling och fortbildning Vi ser -kulturarv som en resurs i strävan att nå ett hållbart och inkluderande samhälle - MUSEUM ARKIV KONST KULTURMILJÖ -
I SKÄRNINGSPUNKTEN POLITIK FORSKNING PRAKTIK
KULTURARV SOM RESURS I ARBETET FÖR ÄLDRES HÄLSA OCH VÄLFÄRD
ANDEL AV BEFOLKNINGEN ÖVER 65
TOPPEN AV ETT ISBERG Hur kan man vidga bilden av vad kulturarv kan bidra med? Vi arbetar med att ta fram det som ligger dolt under ytan
KULTURARV SOM RÅVARA Vi kan tänka oss kulturarvet som en råvara ur vilken olika effekter kan utvinnas: Kunskap om historiska skeenden Empati i tid och rum Kritiskt tänkande och källkritik Skaparlust Upptäckarglädje Social samvaro Lust att lära med mera.
LÄRANDE GENOM KULTURARV Att lära om kulturarv är bra, men att lära genom kulturarv är bättre! Kulturarvet blir ett medel för att uppnå effekter som sträcker sig långt utanför den kulturarvsliga sfären.
DET ANGELÄGNA KULTURARVET När vi betonar lärande genom kulturarv och ser på kulturarvet som en råvara, blir kulturarvsinstitutionen per automatik mer angelägen. Det är med andra ord en fråga om vilket perspektiv vi anlägger på vår verksamhet.
VI SER ATT Lärande genom kulturarv kan påverka fysiskt och psykiskt välbefinnande. MER HÖGKVALITATIV FORSKNING BEHÖVS!
VEM ÄR ÄLDRE? people, whatever their chronological age, who are post-work and post-family, in the sense that they are not longer involved in an occupational career or with the major responsibilities for raising a family Formosa and Findsen, 2011
TREDJE OCH FJÄRDE ÅLDERN Definitioner av åldrande som utgår ifrån en persons förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet.
1. 3. TYPISKA BESÖKARE? 2.
VAD VET VI OM VÅRA ICKE-BESÖKARE? ÄLDRE OCH SVÅRT SJUKA ÄR DE SOM HAR MEST ATT VINNA PÅ ETT ÖKAT DELTAGANDE I KULTURLIVET psychological wellbeing gaps between subjects with cultural access and subjects without cultural access is huge. Sacco, 2011
FRÅGOR?
PAUS Att fundera över i pausen: Vad tänker du på när du hör ordet kulturarv? Hur ser det ut i din region/kommun vilken roll har museer och arkiv i förhållande till äldre? Har du exempel på något bra samarbete mellan din egen organisation och en kulturarvsinstitution?
UNDERSÖKNING AV NATIONELLA POLICIES
POLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Ageing is one of the greatest social and economic challenges of the 21st century for European societies. It will affect all EU countries and most policy areas European Commission DG Health and Consumers
THE LEARNING MUSEUM
ARBETSGRUPPEN
Har ni en nationell policy som tar upp äldre personers tillgång till kultur i allmänhet och kulturarv i synnerhet? ALLA REGERINGAR I EUROPA FICK SAMMA FRÅGA
National programme of Preparation for Ageing 2008-2012 FALL 1 - TJECKIEN Med programmet ville man utmana och förändra rådande stereotyper kring åldrande och gå emot fördomar som rör äldre personers liv, status och betydelse i samhället. Kultur ses som ett medel för att bekämpa social isolering och exkludering men också en källa till självuppfyllelse, glädje och Nya sociala relationer.
FALL 2 NEDERLÄNDERNA Ur svar från det nederländska kulturdepartementet (fritt översatt): Det finns ingen sådan policy och det finns heller inga planer på att inrätta en policy som rör äldres tillgång till kultur. Äldre är väl representerade bland besökarna på nederländska museer. Yngre personer är sämst representerade och därför mer prioriterade.
FALL 3 - NORGE Kulturdepartementet tillsammans med Helse og omsorgsdepartmentet inrättade 2007 den kulturelle spaserstokken - Stärka folkhälsoarbetet genom politiska åtgärder som syftar till att reducera skillnaderna i hälsa mellan sociala och etniska grupper samt mellan könen. - Social and kulturella aktiviteter ger oss verktyg att uttrycka tankar och erfarenheter som normalt kan vara svåra att uttrycka, kan ha terapeutiska och förebyggande effekter och stärka sociala nätverk.
OMSATTES POLITIKEN I PRAKTIKEN?
I Agenda 2026. Study on the Future of the Dutch Museum Sector som getts ut av nederländska museiförbundet och behandlar kommande trender ses äldre som (fritt översatt) - En växande grupp med mycket fritid, pengar och intresse för kulturella och museala aktiviteter som kommer att få stor betydelse för museisektorn. Små, medelstora och stora museer kommer alla dra fördel av denna trend.
VAD HÄNDER I ÖVRIGA NORDEN?
SVERIGE Regeringspropostitionen Tid för kultur (2009) - Samarbetet mellan kulturpolitik och folkhälsopolitik är angelägen - Forskning har påvisat ett positivt samband mellan deltagande i kulturella verksamheter och förbättrad hälsa. De som ofta går på bio, teater och museer har generellt sett en bättre hälsa än genomsnittsbefolkningen. Effekterna anses ha såväl biologiska som psykologiska orsaker. Mellan 2011 och 2012 anslog regeringen medel om 40 miljoner som skulle användas av kommuner, landsting och privata vårdgivare i arbetet med kultur för äldre
DANMARK Ingen policy som rör äldres tillgång till kultur i allmänhet och kulturarv i synnerhet
FINLAND Konst och kultur ger välfärd. Förslag till åtgärdsprogram 2010-2014 från Undervisningsministeriet Manifest för 2015: - Befrämja hälsa och välfärd genom kultur och stärka social inkludering på individuell och samhällelig nivå. - Alla ska ha möjlighet och rätt att delta i konst och kulturlivet. Oavsett var man bor eller hur livssituationen ser ut. - Man ska kunna delta i den utsträckning man önskar och under hela livscykeln
ISLAND Ingen policy som rör äldres tillgång till kultur i allmänhet och kulturarv i synnerhet
FRÅGOR?
TACK FÖR IDAG!