Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2015-2016 Organisation Avdelning: Kastanjen Åldersindelning: 2010-6 st. 2011-5 st. 2012-4 st. 2013-5 st. Antal barn: 20 Antal pojkar: 10 Antal flickor: 10 Antal flerspråkiga barn: 6 Dessa språk är representerade: Polska, vietnamesiska. Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning). Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Utveckla arbetet med kulturell mångfald. Resultat 2014 2015: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Vi har inte jobbat aktivt med detta. Resultat 2015-2016: Utveckla den pedagogiska miljön inomhus. Vi har breddat vår kunskap om familjernas olika hemkulturer. Genom observationer och utifrån barnens intressen har vi utvecklat den pedagogiska miljön inomhus. Vi jobbar ständigt med detta. Utarbeta fler konkreta metoder för att utveckla verksamheten. Egna rutiner för bla ped dokumentation. Genom att prioritera att använda utvärderingsverktyg kan vi utveckla verksamheten.

Kompetensutveckling Barn, kunskapssyn och pedagogisk dokumentation ( 2 pedagoger har gått) TRAS (2 pedagoger har läst) Boken om lärplattan (1 pedagog har läst) Hjärt och Lungräddning (1 pedagog har gått) Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls. Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Resultat 2014 2015: Resultat 2015 2016: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur vi ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. Arbetet sker fortlöpande samt Planerat. Arbetsplanen uppdateras fortlöpande.

2. Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och värden. Vi har inte önskat att gå fortbildning Just nu, eftersom vi prioriterat annat. 3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. 4. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, hemkultur på olika sätt. 5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. 6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. Ja arbetet sker fortlöpande och i samband med planering/pedagogisk dokumentation. Vi har både synliggjort och arbetat med barns hemkultur på olika sätt, tex genom arbetet med barnkonventionen på lådan. Och i arbetet med normer och värden. Vi bör dock fokusera på att utarbeta tydliga rutiner och strategier för arbetet. Vi samtalar dagligen med barnen om att alla är vi olika och att vi får tycka olika. Ja. Frågorna har arbetats fram baserat på verksamhetens upplägg för terminen. I kombination med observationer har vi genomfört en grundplanering av verksamheten.

7. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) 8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. Ja, bla genom att genomgående arbeta normkritiskt och problematisera barnens stereotypa könsföreställningar. Ja, samt även integrerat detta i andra teman som t ex NTA- experiment och Kretslopp/ Vatten. 9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan. 10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Ja, alla planerade moment för Skräpplockarveckan genomfördes enligt grovplaneringen. Ja, samtliga av avdelningens personal har dessutom varit delaktiga i utformningen av Likabehandlingsplanen. Arbetet med barns hemspråk, kultur och härkomst behöver utvecklas. Åtgärd: Vi utarbetar återkommande rutiner i verksamheten där barnens olika kompetenser lyfts fram på ett positivt sätt. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2015 2016 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? 9 7 2

Resultat utifrån genus: Positiva svar är ganska jämnt fördelat mellan pojkar och flickor. Barn kan bli ledsna när vårdnadshavaren går. Analys utifrån genus: En grundläggande trygghet underlättar lämningar, samt dialog med vårdnadshavare om tillvägagångssätt vid lämning. Åtgärd: Stimulera för goda personliga relationer mellan personal och barn är avgörande för barnens trygghet. Varierande aktiviteter som tilltalar samtliga barn kan underlätta lämningarna och barnens trivsel. God och daglig dialog med vårdnadshavare är nödvändig. Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Metoder: Resultat 2014 2015: Resultat 2015 2016: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. 2. Genom individuell dokumentation har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling. 3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. Ja, arbetsplanen är levande och uppdateras även månadsvis. Metoderna sammanfattas ämnesvis, och revideras allt eftersom. Arbetslaget önskar utveckla arbetet och förenkla metoderna för att synliggöra barns identitet och utveckling, tex genom användningen av digitala hjälpmedel. 4. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. Ja, vi är noga med att använda synonymer till de orden barnen redan kan, samt utmana dem i vardagliga dialoger genom att anpassa vårt språk. Ja, arbetet har haft en tydlig grundplanering och struktur, samt fungerat som en röd tråd och integrerats väl med andra teman. 5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. Ja, t ex genom plantering, Sapere-luncher, skapande och dokumentation.

6. Alla i arbetslaget har använt IKT sitt dokumentationsarbete. 7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. Ja, samt Lärplatta, kamera, barnobservationer, barnintervjuer. 8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande. Ja, arbetslaget har tydliga rutiner för pedagogisk dokumentation som fortlöpande utvecklas, t ex i förhållande till kvalitetssäkringar. Ja, t ex genom specifika språksamlingar och språkövningar. Vi har även sjungit, haft flanosagor, bildkort, teatrar, uppdragskort, spel och olika lekar 9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med vårdnadshavarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. Ja, språkdomänerna har fyllts i vid Portfoliosamtalen. 10. Arbetslaget har arbetat med media tillsammans med barnen. Ja, dock inte ljudböcker, men canonen.

11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm. 12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. Ja, återkommande aktiviteter inom ämnet återkommer veckovis i planeringen. Vi har samlingar med dramalek. 13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk och hemkultur på olika sätt. Ja, men vi vill hela tiden utveckla arbetet t ex genom ett årshjul som även synliggör hemkulturens olika traditioner. Vi vill kunna uppmärksamma andra länders traditioner på ett tydligare sätt. 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. Konflikthantering sker med tydliga utgångspunkter i barnens upplevelser. Vi strävar efter att använda oss mer av drama.

15. Arbetslaget har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. 16. Arbetslaget har vid behov arbetat efter planerna Att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn, samt Handlingsplan för nyanlända förskolebarn i Fagersta kommun. 17. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal med barnen. NTA har varit schemalagt varje vecka och kombinerats med bla vattenlek och besök till bäcken. Vi har även skapat en biosfär i en stor glasflaska. Denna finns ej med på föregående kvalitetsredovisning.. Finns inte med i föregående kvalitetsredovisning. Vi har inte arbetat med NTA eller olika hemkulturer i den utsträckning vi har önskat VT-16. Vi har inte arbetat aktivt med sapere som metod. Åtgärd: Genom att utbilda fler personal på avdelningen skulle vi kunna arbeta mer aktivt med NTA att också på gemensam planering gå igenom vad som skall utföras den veckan. Vi vill kunna uppmärksamma andra länders traditioner på ett tydligare sätt, genom att aktivt arbeta med hemkulturer och traditioner ex. genom IKT. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2015 2016 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 20 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? 6 4 Resultat utifrån genus: Antalet positiva svar skiljer sig lite mellan pojkar och flickor. Analys utifrån genus: Det var många som inte svarat på frågan i barnintervjun, detta kan bero på att vi ar många yngre barn. Åtgärd: Genom vår individuella dokumentation och observation ser vi och kan visa föräldrar barnens utveckling och lärande.

Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metod: Resultat 2014-2015: Resultat 2015 2016: 1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnobservationer /barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. 2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. Vi har utgått från barnens intressen samt målen i läroplanen när vi planerat verksamheten. 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. Ja, temana är valda utifrån barnens/ barngruppens intressen och behov. Ja, framförallt på en daglig och avslappnad basis. 4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. Ja, vi är försiktiga mot varandra och med våra saker och detta samtalar vi om dagligen.

5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. Ja, barnen har valt inom ramen för vad vi får i verksamheten 6. I den individuella dokumentationen har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras dokumentsamling. 7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Viss insättning av alster har skett igenom pedagogisk dokumentation tillsammans med barnet. Leken är vårt viktigaste verktyg. Vår delaktighet på olika nivåer bidrar till utveckling t ex vad gäller det sociala samspelet. Viss insättning av alster har skett igenom individuell dokumentation tillsammans med barnet. Vi observerar barnen dagligen men vi har inte nedtecknat det skriftligt. Åtgärd: Genom att ha lätt tillgängliga hjälpmedel ex, IKT, spaltdokumenatation m.m. förenklar vi den skriftliga dokumentationen. Vi förbättrar barnens inflytande genom att alltid inkludera barnen vid insättning av individuell dokumentation i pärmarna. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2015 2016 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 20 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? 6 5 2 1 Resultat utifrån genus: Svar är ganska jämna när det gäller mellan pojkar och flickor.

Analys utifrån genus: Det var många som inte svarat på frågan i barnintervjun, detta kan bero på att många är yngre barn och inte kan utrycka sig med tal. Åtgärd: Genom att vi pedagoger är en del i leken och kan observera på ett aktivt sätt kan vi påverka att alla barn får vara med och bestämma i verksamheten. Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Resultat 2014 2015: Resultat 2015 2016: 1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktionsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. Ja detta har gjorts. 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. Ja, vårdnadshavarna har fått insyn på olika vis, både muntligt, skriftligt, via bilder och digitalt.

3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. Ja, vi har mött behoven på bästa sätt utifrån de behov som funnits. 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. Ja, de har kallats till uppföljningssamtal där vi samtalat om upplevelser av barnets inskolning och trivsel. 5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering, mm. Vi har haft föräldramöte där vi presenterat styrdokument och berättat om verksamheten, samt gett tillfälle till inflytande. Årsplaneringen har skickats hem med barnen vid ett annat tillfälle. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till samtal två ggr per år och vid behov har telefontolk erbjudits. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal. 7. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. Det har gjorts och fungerat bra. Vi har inte haft något behov av tolk. Vi har inte haft den sedvanliga trivselkvällen med barnen och deras familjer i vår, på grund av förbättringsarbetet som

görs av utemiljön. 8. Alla vårdnadhavare har erbjudits att delta i ett föräldraråd en ggr per termin. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som finns på varje avdelning. Denna finns ej med i föregående kvalitetsredovinsning. 9. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. Ja, vi har en synpunktslåda. 10. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. 11. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal. Det har gjorts när vi upplevt att det funnits behov. Skulle vilja förbättra detta genom att exv. Bjuda på drop-in fika

12. Arbetslaget har erbjudit modermålsstöd till flerspråkiga familjer under introduktionsmöte, inskolning och vid behov. Vi har haft överinskolningssamtal och det har fungerat bra. Vi har ordnat en trivselkväll som fungerade bra. Vi har haft överlämnande samtal i sammarbete med förskoleklass. Åtgärd: Vi fortsätter att anordna trivselaktiviteter Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Resultat 2014 2015: Resultat 2015 2016: 1. Arbetslaget har följt planen för överlämnande mellan verksamheterna. 2. Arbetslaget har följt överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling.

3. Olika typer av samverkan har skett under året. Vi har följt handlingsplanerna. Åtgärd: Vi fortsätter följa handlingsplanerna. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och

föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Resultat 2014 2015: Resultat 2015 2016: 1. Arbetslaget har använt individuell dokumentation för att synliggöra varje barns utveckling. Portfolio är en naturlig del av verksamheten och barnens individuella utveckling är i centrum och varje Portfoliopärm är unik. 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra det gemensamma lärandet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. v Arbetslaget har utarbetat egna specifika rutiner för arbetet med dokumentation som ständigt revideras för att utvecklas. 3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. Arbetslaget har utarbetat specifika material för observationer och intervjuer anpassat efter barngruppen. Det finns även fasta rutiner för reflektion och analys tillsammans med barnen. 4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. Vi har använt oss av TRAS men kan utveckla arbetet

5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ja, och har dessutom egna fasta rutiner för arbetets upplägg. 6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. Ja, detta sker fortlöpande väl förankrat i t ex grovplaneringar, och dokumentationer. 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. i har inte tagit del av föräldraenkäten än. individuell dokumentation är en naturlig del av verksamheten och barnens individuella utveckling är i centrum och varje individuell dokumentation är unik. Vi har inte använt oss aktivt av utvärderingsverktyg vt-16. Åtgärd: Genom att på gemensam planering gå igenom utvärderingsverktyg skapar vi tillfällen där vi kan analysera och utvärdera verksamheten. Genom att skapa fasta rutiner inom arbetslaget förenklar vi vårt arbete.

Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. - Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, hemkultur på olika - Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. - Arbetslaget har använt individuell dokumentation för att synliggöra varje barns utveckling. Handlingsplan - Genom att använda oss av IKT kan vårt arbete med barnens hemkultur & hemspråk förenklas. Vi planerar att införa bokpåsar med olika språk som föräldrar och barn får låna med hem och läsa. - Vi planerar att börja jobba aktivt med Sapere under ht-16 genom metoder som plantering, smakupplevelser osv. Vi inkluderar sapere i vårt arbete genom ex månadensfrukt. - Vi använder oss av olika hjälpmedel så att vi på ett enkelt vis kan använda individuell dokumentation för att synliggöra barnens utveckling ex. lär platta, spaltdokumentation och andra metoder.