Åtgärder för att minska skador på skog Arbetsgruppens förslag 1
Arbetsgruppen från skogsbruket och Sekretariat från Skogsstyrelsen Arbetsgrupp Ola Kårén, SCA Ulf Eriksson, Vadsbo skog Bo Jansson, Billerud Magnus Peterson, Södra Anders Petterson, Västerbottens allmänningsskogar Sekretariat Jonas Bergquist Anna Marntell 2
Fokus på viltskador Prioritering 1. Viltskador 2. Viltskador 3. Viltskador 4. Andra skador Sammantaget ca 80 konkreta förslag på åtgärder Älgförvaltningssystemet I grunden bra tänkt Bör utökas till att omfatta allt klövvilt Leder inte till tolerabla skadenivåer Fokus ligger på andra frågor främst relaterat till älgstammens demografi, antal tjurar m.m. Kraftig reformering nödvändig 3
Christer Kalén 2018-11-01
Några av arbetsgruppens förslag för att nå tolerabla viltskador Skadorna ska vara styrande för avskjutningsbesluten Årlig Äbin-inventering i alla älgförvaltningsområden Älgförvaltningsområden ska göra planerna, älgskötselområdena ska verkställa. Fällavgifter anpassas till i vad mån man når skademålen Fri kalvjakt över hela landet Obligatorisk avlysningsjakt om inte skademålen nås Kompetensförstärkning för ÄFO-ledamöter Snabba, enkla och generösa beslut för skyddsjakt 5
Arbetsgruppens förslag för att nå tolerabla viltskador Skogsstyrelsen ansvarar för myndighetsdelen av klövviltsförvaltningen Viltvänligare skogsbruk när skademålen nås Beräkningsmodell för viltskadornas ekonomiska kostnader Skador av övrigt klövvilt måste ingå i klövviltförvaltningen 6
Övriga skador Granbarkborre Storm Snytbagge och bastborre Rotröta Svampsjukdomar Nya skadegörare Klimatförändringarna 7
Samordnat och utökad övervakning Tidig upptäckt avgörande för motåtgärder Övervakning viktigt för att veta när skadegörare/skador ökar Idag saknas samordnad övervakning Befintliga inventeringar (Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen etc.) bör utnyttjas bättre. Ny inventering/övervakning behövs Skogsstyrelsen/SLU Långsiktig och stabil finansiering behövs 8
Snabbare och samordnad ärendehantering vid akuta skadesituationer Vid svåra skadesituationer kompliceras och fördröjs motåtgärder på grund av att olika myndigheters ansvarområden berörs och att myndigheternas ärendehantering inte är anpassad till akuta situationer. Översyn av regelverk behövs Urkopplingsregler? Tydligt regeringsuppdrag till flera myndigheter 9
Kostnadsberäkningar Kostnader för olika skadegörare komplicerat att göra Saknas en övergripande modell/spelregler för sådana beräkningar Produktionsminskningar men även anpassningskostnader för både skogsägaren och samhället. Kostnadsuppskattning viktig för att kunna sätta in välavvägda motåtgärder 10
Kompetensuppbyggnad Upprätthålla kompetens för olika skadegörare Viktigt för att hantera och värdera betydelsen av stora skador och sätta in rätt motåtgärder. Ingen har ansvaret för att upprätthålla kompetens idag Behöver tydliggöras vilka organisationer som har ansvaret för de enskilda skadegörarna/skadorna 11
Varierat skogsbruk Kan ibland minska skadorna Viktigt att veta vilka skadegörare och skadetyper som minskas vid olika typer av varierat skogsbruk Anläggning av landsomfattande försöksserier med olika trädslag/trädslagsblandningar m.m. 12
Ytterligare övergripande förslag Skogsträdsförädling Kan bidra till att minska effekten av olika skogsskadegörare Bör utvecklas vidare Klimatförändringarna Fördjupad analys hur riskerna för olika skadegörare påverkas och hur detta påverkar övervakning, anpassning och bekämpning Globalisering Utreda hur förändrad handel, transporter m.m. påverka risken för spridning av skadegörare 13
Avslutande reflektion Skadehanteringen förmodligen den viktigaste produktionsstärkande åtgärden Samhället/skogssektorn är dåligt organiserat för att hantera och förebygga skador Den fortsatta processen här inger oro att flertalet förslag inte kommer att realiseras och att de som realiseras kommer att tvättas ut ordentligt 14