ÅRSBERÄTTELSE 2004
Vid strokeenheten på Mejlans sjukhus ges flest trombolysbehandlingar i hela Europa i relation till befolkningen. Avdelningsöverläkare Risto O. Roine kontrollerar tillståndet hos en patient. 2 >> 2 HNS årsberättelse 2004
>> Innehåll Styrelseordförandens översikt: Taito Pekkarinen...5 Verkställande direktörens översikt: Lauri A. Laitinen...7 HNS år 2004...9 Verksamhetsenheterna inom samkommunen HNS år 2004... 15 HUCS, Helsingforssjukhusen... 15 Resultatenheten invärtes medicin...15 Resultatenheten kirurgi...15 Kvinnosjukhuset...16 Barn- och ungdomssjukhuset...16 Resultatenheten neurologi och neurokirurgi samt ögon- och öronsjukdomar...17 Kunskapscentrum för cancersjukdomar...17 HUCS, Jorvs sjukhus... 18 HUCS, Pejas sjukhus... 18 Västra Nylands sjukvårdsområde... 18 Lojo sjukvårdsområde... 19 Hyvinge sjukvårdsområde... 19 Borgå sjukvårdsområde... 20 Läkemedelsförsörjning... 20 Servicecentralen... 20 Dataförvaltningen... 21 Koncernförvaltningen... 22 Affärsverken... 22 HNS-Röntgen...22 HUSLAB...22 Ravioli...23 Förvaltningen av samkommunen... 25 HNS:s verksamhet i siffror... 26 Förvaltningsorgan år 2004... 28 Resultaträkning... 37 Balansräkning 31.12.2004... 38 HNS årsberättelse 2004 3
>> 4 HNS årsberättelse 2004
>> Basverksamheten och ekonomin i gott skick Verksamhetsberättelsen för år 2004 utgör en utvärdering av HNS:s femte verksamhetsår. Verksamhetsåret innehöll mer verksamhet och händelser än ett vanligt rutinår: Efter årsskiftet har uppmärksamheten i första hand riktats mot Västra Nylands sjukhus och därigenom på arrangemangen för psykiatrin, under sommaren fick HNS ta itu med den snabbt försämrade MRSA-situationen och slutet av året dominerades av anordnandet av vård i samband med flodvågskatastrofen i Asien. Under hela verksamhetsåret var sjukhuspersonalen inom HNS medveten om att vårdgarantin skulle träda i kraft i början av 2005. Planeringen och förberedelserna inför detta gjordes samtidigt som det egentliga sjukhusarbetet gick på högvarv. I början av hösten stod det klart att lagstiftningen om vårdgaranti kommer att genomföras och att reformen skall träda i kraft den 1 mars 2005. Det betyder att sjukhusen från och med den 1 september inte får ha vårdbehövande som köat i mer än sex månader. Styrelsen gav klara riktlinjer för höstens verksamhet. Trots smärre förväntade budgetöverskridningar skulle verksamheten drivas för fullt till årets slut, så att det skulle finnas åtminstone någon reell möjlighet att trygga vårdgarantin år 2005. Vi fick den uppfattningen att det förnuftiga i vår linje mötte ett tyst godkännande i kommunerna. Även övriga förberedelser kunde göras i tid förre årsskiftet, och då vårdgarantin nu trätt i kraft har vi goda skäl att tro att patienterna i vårt område får vård på det sätt som fastställts i lagstiftningen. Vid ingången av år 2004 inledde även våra kommunala affärsverk HNS- Röntgen, HUSLAB och Ravioli sin verksamhet. Starten för alla affärsverken kan sägas vara god, trots att beredningen gjordes med relativt kort varsel och varje affärsverks verksamhet täcker endast delar av hela HNSkoncernen. Det är säkert att hela sjukhuset inte kan fungera som kommunalt affärsverk, men lika säkert är att det inom sjukhuset finns helheter för vilka affärsverksmodellen fungerar på önskat sätt. Den goda starten utgör grund för den fortsatta utvecklingen av de existerande affärsverken och för bildandet av nya. Detta arbete har redan inletts. Kommunerna i huvudstadsregionen agerade för att få till stånd en omorganisation av förvaltningen av HNS och föreslog vissa ändringar av grundavtalet. Ändringarna skulle göra det möjligt att inrätta ett skilt sjukvårdsområde och en nämnd för HUCS. Då detta skrivs har ännu inte alla kommuner tagit ställning till de föreslagna ändringarna, men torde göra det före sommaren 2005. Om ändringarna godkänns innebär det att vissa nya ledande tjänster måste inrättas i sjukvårdsområdet HUCS och en ny arbetsfördelning avtalas med koncernförvaltningens tjänstemannaledning. En ny verksamhetsmodell förbereddes även i Lojo sjukvårdsområde, om än med mindre publicitet än i huvudstadsregionen. Syftet är att skapa ett sjukvårdsområde där HNS tar ansvar även för ordnandet av primärvårdstjänsterna i de kommuner som hör till området. Kommunerna i området ställde sig preliminärt välvilliga till planerna och vi kan förvänta oss att snart få ta del av erfarenheterna från Hiisi-modellen. Man har också diskuterat huruvida den besvärliga situationen i Västra Nylands sjukvårdsområde kan lösas enligt samma grundkoncept, det vill säga genom att bilda ett Raseborgs hälsovårdsområde. Under verksamhetsåret arbetade vi även politiskt för att ansvaret för finansieringen genom specialstatsandelen skulle övertas av staten, så som också lagstiftningen förutsätter. Nu betalas en avsevärd del av forskningsoch undervisningskostnaderna genom HNS:s servicepriser och därigenom av kommunerna. På hösten framförde vi våra krav till samtliga riksdagsgrupper, vilka medgav det orättvisa i förhållandet men i praktiken ändå underlät att befatta sig med frågan. Den nödvändiga renoveringen av Mejlans sjukhus är ett startskott för ett omfattande byggprojekt vars första steg är byggandet av Triangelsjukhuset, där funktioner från Mejlans skall inhysas temporärt. Helsingfors stad ställde sig positivt till inrättandet av en egen samjourenhet i anslutning till Triangelsjukhuset. Även utvidgningen av Biomedicums lokaler i anslutning till tornhusen längs Stockholmsgatan startade under året. Avsikten är att, för att få rum för dessa projekt, först slutföra utvidgningen av Barn- och ungdomssjukhuset och renoveringen av Kvinnokliniken samt byggandet av en behandlingsflygel vid Mejlans sjukhus. Den utnämnda projektgruppen har med framgång drivit projektet och det anslutande planläggningsarbetet. Koncernens ekonomi har skötts väl. Av orsaker som berörts ovan överskred kommunfaktureringen planerna något, men i gengäld producerades också mer service än planerat. HNS-koncernens överskott återbars som tidigare till kommunerna i relation till deras utnyttjande av sjukhustjänster. Det står klart att prissättningen i fortsättningen i högre grad borde täcka de kostnader som verksamheten medför. Inför fullmäktiges sammanträde i december beredde styrelsen budgeten, som grundade sig på HNS:s kalkyler över det kommande årets utgifter och de extra prestationer som uppfyllandet av vårdgarantin medför. Denna budget underkändes av fullmäktige med en marginell majoritet på 1/3 röster. De ömtåliga punkterna behandlades i ilfart tillsammans med huvudstadsregionens städer och då fullmäktige samlades den 2 mars 2005 godkändes den justerade budgeten enhälligt och nästan utan debatt. I och med att budgeten för år 2005 godkändes slutade jag själv som förtroendeman inom HNS. HNS står inför många nya uppgifter, men utsikterna gällande kommunernas finansiering och tillgången på vårdpersonal är inte helt uppmuntrande. Likväl är landets främsta sjukhus i det skick dess status förutsätter och kommer säkerligen att även i fortsättningen kunna svara på de ökande utmaningar som ställs inom patientvården samt den medicinska undervisningen och forskningen. Taito Pekkarinen, styrelsens ordförande HNS årsberättelse 2004 5
>> 6 HNS årsberättelse 2004
>> Organisationens storlek en styrka Samkommunen HNS avslutade sitt femte verksamhetsår med att organisera vården av skadade i tsunamikatastrofen i Asien. Den långt borta inträffade storkatastrofen blev ett test såväl för den medicinskt ansvariga organisationen som för de övriga deltagarna i katastrofarbetet. HNS gjorde sin del av arbetet bra och kunde i den exceptionella situationen utnyttja organisationens kompetens och resurser på ett enastående sätt. På flygfältet organiserades snabbt en sjukvårdsstation som inom en dryg vecka tog hand om totalt 239 patienter. Av dessa transporterades 89 till HNS:s sjukhus för fortsatt vård, medan de övriga antingen lades in på sjukhuset på sin egen hemort efter att de hade fått första hjälpen eller fick åka hem med anvisningar om den fortsatta vården. Utöver flygplatsens fjärrpoliklinik krävde ordnandet av ambulansflyg till Bangkok och Phuket i Thailand stora kraftansträngningar. Endast 42 timmar efter myndigheternas beslut kom HNS:s yrkesfolk hem med 14 svårt skadade patienter som behövde intensivvård även under resan. Den proffsgrupp som bildats av anställda på olika sjukhus inom HNS arbetade flexibelt och effektivt på såväl flygplatsen som under ambulansflygen. Även de tre kommunala affärsverken, HUSLAB, HUS-Röntgen och Ravioli, som inledde sin verksamhet i början av året utnyttjar skalfördelarna. Affärsverket HUSLAB omfattade under sitt första verksamhetsår laboratorierna vid HUCS Helsingforssjukhusen, laboratorierna vid Jorvs och Pejas sjukhus samt laboratorieverksamheten inom primärvården i Helsingfors och Vanda. Affärsverket HNS-Röntgen omfattade bilddiagnostikenheterna vid HUCS, Helsingforssjukhusen samt de bilddiagnostikenheter som betjänar primärvården i Helsingfors. Europas största digitala röntgensystem HUSpacs täcker dessutom hela sjukvårdsdistriktet. Affärsverket Ravioli, som producerar kosttjänster för patienter och personal, var tillsvidare verksamt endast vid HNS:s Helsingforssjukhus, men i fråga om beställningar bedrevs redan år 2004 ett vidare samarbete. De kommunala affärsverkens första år var tämligen positivt och uppmuntrar till att fortsätta på den inslagna vägen. HNS har redan tagit som mål att stegvis utvidga verksamheten vid dessa affärsverk. Beredningen av frågan har inletts. Flera av våra sjukvårdsområden samarbetar med områdenas kommuner inom röntgen och laboratorietjänster, vilket skapar en god grund för verkställandet av det nationella hälsovårdsprojektets riktlinjer gällande ett omfattande samarbete över organisationsgränserna. Samtidigt har förberedelser för att inrätta nya affärsverk inletts. Utgående från riktlinjerna i det nationella hälsoprojektet gällande kretssjukhus gjorde kommunerna i Lojo sjukvårdsområde och sjukvårdsdistriktet en gemensam förhandsutredning om sammanslagning av primärvården och den specialiserade sjukvården i området. Sammanslagningen skulle leda till ett nytt hälsovårdsområde, Hiisi, som skulle utgöra en del av sjukvårdsdistriktet. Då förhandsutredningen blev klar under hösten var kommunerna mycket positivt inställda och beredningen av projektet drivs i fortsättningen av områdets kommuner. I ett försök att lösa områdets kostnadsproblem planerar kommunerna i Västra Nylands sjukvårdsområde att bilda Raseborgs hälsovårdsområde. Under verksamhetsåret uppstod en livlig diskussion om den appell som kommunerna i Västra Nyland riktade till HNS för att få ned kostnaderna för den specialiserade sjukvården så att den motsvarar kommunernas ekonomiska bärkraft. Styrelsen gav mig i maj i uppgift att utreda de möjliga alternativen. I början av november lade jag för styrelsen fram ett för slag som innebar att verksamheten vid Västra Nylands sjukhus skulle stärkas genom att utöka korttids- och dagkirurgin och i motsvarande grad minska på den tunga jouren. I förslaget ingick att den i och för sig mycket högklassiga men till volymen ringa förlossningsverksamheten vid sjukhuset skulle läggas ned. Styrelsen begärde in utlåtanden av områdets kommuner senast vid utgången av februari 2005. Helsingfors stad och HNS utredde tillsammans orsakerna till att hälsovården i Helsingfors är så dyr. Den omfattande utredningen, Kalleus -projektet, delfinansierades av SHM. Den debatt som fördes under arbetets gång ökade i avsevärd grad HNS:s och dess största medlemskommuns kunskaper om varandra. Utredningen visade att cirka en tredjedel av de kostnader med vilka hälsovården i Helsingfors överskrider medelvärdet för de fem största städerna i Finland beror på HNS:s verksamhet. Orsakerna till två tredjedelar av merkostnaderna återfinns i Helsingfors stads eget hälsovårdssystem. Båda organisationerna belastas av de globalt välkända metropolproblemen, till vilka hör bl.a. höga fastighetskostnader och många patienter som kräver dyr vård. Det viktigaste utbytet av utredningen är ändå de många förbättringsförslagen gällande såväl de båda organisationernas verksamhet som samarbetet dem emellan. En del av förslagen har redan verkställts. Utredningen i sin helhet kommer att granskas under våren 2005. HNS:s verksamhet innebär fortfarande, efter fem år av ständig utveckling och strömlinjeformning av funktionerna, ett sökande och genomförande av nya verksamhetsmodeller och allt bättre metoder. Vid sidan av den innehållsrelaterade utvecklingen måste vi sörja för att sjukhusens verksamhetsmiljö motsvarar de krav som ställs på en modern, högklassig specialiserad sjukvård. Med detta i åtanke framlades samkommunens långsiktiga investeringsprogram för fullmäktige i oktober. Där ingår det omfattande byggprogrammet för Mejlans sjukhusområde och de stora byggnadsprojekt som redan har startat eller slutförts vid Jorvs och Pejas sjukhus samt Lojo och Borgå sjukvårdsområden. Byggnadsprogrammet som omspänner cirka tio år innebär ökade investeringskostnader under de närmaste åren. Samkommunens ekonomi hölls genom stram hushållning tämligen väl under kontroll i ett riksomfattande perspektiv. HNS intäkter och kostnader av verksamheten ökade mindre än vid de övriga universitetssjukhusen, och även ökningen jämfört med andra sjukvårdsdistrikt var måttfull. Det har krävt avsevärda ansträngningar av hela personalen, vilket måste uppskattas än mer när man beaktar att också det ständigt pågående forsknings- och utvecklingsarbetet vid våra sjukhus är betydande. Lauri A. Laitinen, verkställande direktör HNS årsberättelse 2004 7
>> 8 HNS årsberättelse 2004
>> Samkommunen HNS:s femte år av förändringar Under verksamhetsåret fortsatte den aktiva utvecklingen. Vid sidan av den fortlöpande utvecklingen av den egna verksamheten krävde även förberedelserna inför vårdgarantin, dvs. tryggandet av tillgången till vård genom ny lagstiftning som träder i kraft år 2005, en avsevärd planering och även stora resurser. Arbetet med att standardisera kriterierna för intagning till vård inleddes i början av 2004 i hela landet. Inom verksamhetsområdet kirurgi inleddes arbetet redan året innan och HNS:s uppgift i den riksomfattande fördelningen av arbetet blev att definiera på vilka grunder patienter skall intas till kirurgisk och ortopedisk vård. HNS arrangerade ett riksomfattande seminarium den 27 april där de preliminära förslag som HNS:s arbetsgrupper hade utarbetat lades fram för representanter från andra sjukvårdsdistrikt. Arbetet fortsatte under höstens lopp vid social- och hälsovårdsministeriet, som offentliggjorde de enhetliga grunderna för vårdintagning i slutet av januari 2005. Från och med sommaren började HNS:s sjukhus förbereda sig för åtagandet att ingen, efter övergångsperioden som upphör den 31 augusti 2005, skall behöva vänta längre än sex månader på att få motiverad, icke-brådskande vård. Vid utgången av året köade sammanlagt 33 154 personer till HNS:s samtliga sjukhus i väntan på icke-brådskande vård. Siffran är hög, men under 2004 kunde man trots allt genom aktiva åtgärder förkorta kön med cirka 4 600 behandlade patienter. Antalet patienter som hade köat mer än sex månader var vid årets slut 14 495. Resultatenheten kirurgi i Helsingfors har haft den största pressen på sig att genomföra arbetet, eftersom antalet personer som har köat mer än sex månader för icke-brådskande vård där var cirka 6 500 i slutet av året. För att avveckla köerna höjdes kapaciteten på de egna sjukhusen, konkurrensutsattes operationer på privata sjukhus och avtalades med personalorganisationerna om övertidstjänstgöring på kvällar och lördagar. Dessutom förhandlade verksamhetsområdet med Hertonäs sjukhus om hyra av operationssalar, eftersom sjukhuset fick fyra operationssalar för dagkirurgi med tillhörande bäddavdelning i början av 2005. Cirka 500 patienter från Helsingfors kommer att opereras vid Västra Nylands, Lojo och Borgå sjukhus. Överbelastningen avhjälps i viss mån även av att HNS:s läkare opererar på s.k. partnershipsjukhus, där man hyr vårdpersonal och tid i en operationssal. De övriga verksamhets- och resultatområdena inom HNS startar på motsvarande sätt egna köavvecklingsprojekt som effektiviserar verksamheten på dagtid och utnyttjar möjligheten till kvälls- och lördagsarbete. Målen för det nationella hälsoprojektet inom HNS Verkställandet av de riktlinjer som fastställdes i det nationella hälsoprojekt som publicerades våren 2002 fortsatte genom åtskilliga projekt. Social- och hälsovårdsministeriet stödjer genom beviljande av särskild finansiering utvecklingsprojekt som främjar uppnåendet av målen för det nationella hälsovårdsprojektet. Under verksamhetsåret beviljades HNS totalt cirka 3,3 miljoner euro i statsunderstöd för följande nya projekt i enlighet med det nationella projektet: Justering av arbetsfördelningen mellan läkare och skötare och utvidgning av skötarnas uppgiftsbild inom HNS Nätverksbildning och integrering av psykiatrisk vård och mentalvårdsarbete inom Jorvs sjukvårdsområde Vård av depressiva barn; tillämpning av resultat från psykoterapiforskning inom HNS-området Jourverksamheten och främjande av ändamålsenlig arbetsfördelning inom hälsovården i Helsingfors och HNS- distriktet Genomförande av framtidsstrategin för Västra Nylands sjukvårdsområde Grundläggande arbete i syfte att förenhetliga vårdkriterierna inom specialområdet kirurgi Ibruktagande av ett elektroniskt patientjournalsystem och remiss-vårdresponssystem inom HNS Nylands regionprojekt UUMA, HUSkey-projektet och samarbete med hjälp av regiondatasystem, mobil enhet för bekämpning av sjukhusinfektioner. Våren 2004 anslöt sig HNS som leverantör till telefonrådgivningen 10023, som sjukvårdsdistriktet bildat tillsammans med kommunerna i huvudstadsregionen. Rådgivningsservicen som ges dygnet runt av professionell vårdpersonal avlastar i synnerhet primärvården. Via HNS medverkar alla kommuner i Nyland och HNS står för den kunskap i specialsjukvård som behövs för servicen. På våren övertog hälsorådgivningen (09) 10023 svarsfunktionen för rådgivningsnumret på Barnklinikens poliklinik. Detta visade sig vara en fungerande lösning som frigjorde arbetstid för poliklinikpersonalen. I början av år 2005 infördes, inledningsvis på försök, en liknande lösning på poliklinikerna vid Pejas och Jorvs sjukhus. HNS årsberättelse 2004 9
Projektet för införande av elektroniska patientjournaler (ESPA) pågår åren 2003 2007. Projektet omfattar patientdatasystemet MD-Oberon, patientjournalsystemet MD-Miranda och patientfaktureringssystemet Asla. Införandet av elektroniska dokument kräver förutom utveckling av tekniken även förändrade rutiner och utbildning av slutanvändarna. Därför genomförs projektet i samtliga faser i samarbete med slutanvändarna och med beaktande av de olika verksamhetsområdenas särdrag. Inom projektet UUMA, som bygger upp ett regionalt datasystem för Nyland, testades bland annat elektroniska recept. Under verksamhetsåret anslöts sig resten av medlemskommunerna i samkommunen HNS till UUMA. Samarbetet med kommunerna Helsingfors stads hälsovårdsverk och HNS utredde tillsammans de höga kostnaderna för hälso- och sjukvården i Helsingfors inom ett projekt som delfinansierades av social- och hälsovårdsministeriet. Rapporten blev klar i slutet av januari 2005 och har överlåtits till professor Mats Brommels, som kommer att revidera den under våren 2005. Med de höga kostnaderna för hälso- och sjukvården i Helsingfors avsågs följande när projektet startades: år 2002 var Helsingfors åldersstandardiserade kostnader för hälso- och sjukvård i relation till antalet invånare cirka 17 procent (129 miljoner euro) högre än det aritmetiska medelvärdet för de fem största städerna (Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo och Tammerfors). År 2003 var motsvarande siffror 14 procent och 108 miljoner euro. Huvudsyftet med projektet var att sänka kostnaderna för hälso- och sjukvården i Helsingfors till en nivå som ligger närmare medeltalet för de stora städerna. Kalleus-projektet visade att HNS svarar för cirka en tredjedel av de höga vårdkostnaderna och Helsingfors egen hälsovårdsorganisation för två tredjedelar. under en tid på fem år. Kommunerna i regionen ställde sig positivt till projektet. Förberedelserna fortsätter under 2005 i form av ett kommunprojekt där representanter för HNS medverkar. Kommunerna inom HNS:s minsta resultatområde, Västra Nylands sjukvårdsområde, använder mer specialsjukvård än vad behovsstandardiseringen anger. Kommunernas beställningar har upprepade gånger underskridit den verkliga användningen och kommunerna har dessutom krävt aktiva åtgärder för att sänka kostnaderna för sjukvårdsområdet. Styrelsen för HNS beslutade i maj att begära en beredning av riktlinjer för hur verksamheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde skall arrangeras för förlossningar, jourverksamhet, barnsjukdomar, kirurgi och i synnerhet dagkirurgi och kirurgi som kräver kort eftervård, psykiatri samt för samarbetet med primärvården. I november framlades en utredning för styrelsen där förslaget till lösning var att avveckla operationssalsberedskapen utanför tjänstetid på Ekenäs sjukhus och överföra förlossningarna till andra förlossningssjukhus inom HNS. Storleken på de eftersträvade besparingarna bedömdes vara cirka en miljon euro per år och inbesparingarna skulle fördelas på sjukvårdsområdet och hela HNS. Styrelsen har begärt utlåtande i ärendet av sjukvårdsområdets kommuner och nämnd samt av Helsingfors universitet senast i februari 2005. Utveckling av den egna verksamheten I undersökningen av patienttillfredsställelse, som genomförs varje år i november, deltog 21 305 patienter som hade besökt HNS:s polikliniker. Resultaten var mycket goda och största delen av deltagarna gav såväl läkarnas som skötarnas bemötande och yrkesskicklighet betyget bra eller utmärkt. Även informationen från poliklinikens personal fick betyget utmärkt. Det finns dock områden som kan förbättras och dessa frågor behandlas omsorgsfullt i resultatenheterna. Totalt sett får HNS:s verksamhet bättre betyg av sin viktigaste kundgrupp än vad man får i landet i genomsnitt. Staden och HNS fick totalt 0,5 miljoner euro i bidrag av social- och hälsovårdsministeriet för arbetet och båda förbinder sig att bidra till projektet med samma belopp i form av arbetsinsatser av sina experter. Kommunerna i huvudstadsregionen, dvs. Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, lade i augusti fram ett förslag om ändring av HNS:s grundavtal, vilket innebär att HUCS, Helsingforssjukhusen samt Jorvs och Pejas sjukhus skulle bilda ett eget sjukvårdsområde, HUCS sjukvårdsområde, som skulle ha en egen nämnd och en egen direktör. En ändring av grundavtalet förutsätter att två tredjedelar av HNS:s medlemskommuner, dvs. 21 kommuner, ställer sig bakom ändringen och att det sammanlagda antalet invånare i dessa kommuner uppgår till minst hälften av invånarantalet i hela distriktet. I december sände Helsingfors stad ut förslaget till HNS:s medlemskommuner med en begäran om behandling i kommunernas fullmäktige i januari. Målet var att HNS:s nya grundavtal skulle träda i kraft den 1 mars 2005. Kommunernas ställningstaganden dröjde dock, varför ärendet inte framskred enligt tidtabellen. I januari startades ett projekt i anknytning till de icke-sjukvårdsrelaterade stödtjänsterna. Målet var att utvärdera olika sätt att organisera produktionen av stödtjänsterna såväl under de närmaste åren som på längre sikt. Inom projektet granskades textbehandlings- och arkiveringstjänsterna, underhållstjänsterna, de tekniska tjänsterna och vaktmästartjänsterna samt samtalsöverföringen (telefonväxlar och andra telefonitjänster), upphandlingsverksamheten, transporterna, ekonomiförvaltningen samt personalförvaltningen inom hela koncernen. Fastighetsunderhåll, datateknik och kosthåll uteslöts ur projektet. Utredningen blev klar under hösten. Arbetsgrupperna lade fram goda och genomförbara förbättringsförslag, men många av dem kräver ändå tilläggsutredningar och preciseringar innan de kan genomföras. Under året arbetade man systematiskt vidare på de förslag som ingår i arbetsgruppernas rapporter och som rekommenderas av styrgruppen. Inom varje område utsågs ansvariga personer med uppgift att vidareutveckla åtgärderna och utarbeta en tidtabell och en mer detaljerad plan för genomförandet. Inom Lojo sjukvårdsområde gjordes en förhandsutredning av den s.k. Hiisi-regionens samarbete inom hälso- och sjukvården. Syftet med projektet var att utreda och ge förslag till åtgärder för att på försök slå samman Lojo sjukvårdsområde och primärvården i områdets kommuner Organisationen av HNS:s kvalitetsarbete förnyades och gjordes tydligare. En kvalitetschef utsågs för varje verksamhetsområde, resultatområde och affärsverk. Kvalitetscheferna svarar för kvalitetsarbetet inom sitt eget verksamhetsområde och bildar tillsammans HNS:s kvalitetsråd. >> 10 HNS årsberättelse 2004
>> Kvalitetsrådet fungerar som expert inom kvalitetshantering när strategiska och samordnade åtgärder utarbetas för att styra och ge HNS riktlinjer i frågor som gäller kvalitet. Rådet planerar och genomför även utbildning i kvalitetshantering. Ett projekt för att förbättra servicen på minoritetsspråket slutfördes. HNS erhöll statsandelar för detta projekt åren 2003 2004. Den inventering av språktjänster som inleddes 2001 slutfördes när de sista undersökningarna utfördes inom Lojo sjukvårdsområde och på Pejas sjukhus. Inventeringen visade att personalen kan svenska bäst och även bemödar sig mest om att ge patienterna service på deras eget modersmål i de områden där patienterna har de sämsta kunskaperna i finska. Efter utredningen har möjligheterna till studier i det andra inhemska språket breddats och personalen har deltagit aktivt i språkutbildningen. I enlighet med EU-lagstiftningen inleddes klinisk revision vid alla enheter som använder strålning. HNS har cirka 80 sådana enheter. De utvärderingar som görs av utomstående experter skall vara klara i maj 2005 och i fortsättningen kommer utvärderingar att göras med högst fem års mellanrum. Skyldigheten som baserar sig på EU-författningar syftar till att säkerställa att användningen av medicinsk strålning är motiverad, optimerad och kliniskt verkningsfull. HNS:s webbsidor, www.hus.fi, förnyades i början av mars. Webbplatsen skall i första hand betjäna de patienter som använder HNS:s tjänster och i ett vidare perspektiv även hela befolkningen. I fortsättningen kommer webbmiljön att göra det möjligt att fullgöra den informationsskyldighet som fastställts i det nationella hälsoprojektet, exempelvis information om köstatus gällande intagning till vård. Investeringar och byggande På HNS:s sjukhus krävdes det betydande personalökningar och omstruktureringar i vårdkedjorna för att avhjälpa situationen. Tilläggskostnader orsakades av HNS:s andel i kostnaderna för den mobila sjukhusinfektionsenhet som inledde sin verksamhet i slutet av oktober samt av infektionsavdelningarnas ökade kostnader för MRSA-mediciner och MRSA-test, det forcerade ibruktagandet av ett register för sjukhusinfektioner och det ökade behovet av lokalvårdare. Styrelsen förhöll sig allvarligt till saken och nödvändiga åtgärder kunde vidtas. Före utgången av året var situationen dock under kontroll och antalet MRSA-smittade patienter sjönk för varje månad. Den arbetsgrupp som hade berett frågan föreslog vid sidan av omedelbart insatta åtgärder en utökning av antalet isoleringsplatser vid Tölö sjukhus samt att de långsiktiga riktlinjerna skall beaktas när nya sjukhusbyggnader planeras. Undervisning och forskning Universitetssjukhusets uppgift är att sörja för den medicinska och odontologiska utbildningen och forskningen inom sitt område. Dessutom erbjuder samkommunens sjukhus handledd arbetspraktik för tusentals övriga studenter inom hälsovårdssektorn per år. HNS:s läkar- och tandläkarutbildning och den hälsovetenskapliga forskningen på universitetsnivå finansieras med en specialstatsandel beviljad av social- och hälsovårdsministeriet. År 2004 beviljades 34,9 miljoner euro i specialstatsandel till samkommunen HNS. Därutöver beviljade länsstyrelsen samkommunen 1,7 miljoner euro i kostnadsersättningar för undervisning som ordnades för specialläkare inom idrottsmedicin, hälsovård, företagshälsovård och allmänmedicin samt för hälsovårdens specialtandläkare och primärvårdsläkare. Styrelsen fick till kännedom och godkände de kommande årens digra investeringsprogram, som omfattar ett program för ombyggnad av Mejlans sjukhusområde och de stora byggnadsprojekt som redan har startat eller slutförts vid Jorvs och Pejas sjukhus samt Lojo och Borgå sjukvårdsområden. Byggnadsprogrammet som omspänner cirka tio år innebär ökade investeringskostnader under de närmaste åren. Projektplaneringen för Triangelsjukhuset, som är det första av projekten på Mejlans sjukhusområde, kunde påbörjas i slutet av året. I september färdigställdes de nya bäddavdelningarna för barn- och ungdomspsykiatrin samt en sjukhusskola på Jorvs sjukhus. Specialstatsandelen för utbildning av läkare och tandläkare uppgick till 17,6 miljoner euro. Cirka 410 studerande fick grundundervisning och cirka 670 studerande fick specialiserad läkar- och tandläkarutbildning. Sammanlagt 221 specialläkare och 10 specialtandläkare utexaminerades från Helsingfors universitet. Läkarstudier inleddes av 120 studerande, av vilka 25 studerade på den svenskspråkiga linjen. Tandläkarstudier inleddes av 40 nya studerande. HNS stödde utvecklingen av kvaliteten på universitetets grundutbildning för läkare med en kvalitetspeng på 0,3 miljoner euro som utdelas efter bedömning. I samband med planeringen av utbyggnaden vid Borgå sjukhus genomfördes under ledning av HNS:s miljöcentral ett pilotprojekt för bedömning av miljökonsekvenserna. Avsikten är att modellen i fortsättningen skall tillämpas i samband med alla större byggprojekt. Vid HNS:s sjukhus gavs praktisk handledning omfattande cirka 21 700 studieveckor till studerande vid yrkeshögskolor inom hälsovårdssektorn eller vid studieinrättningar på andra stadiet. HNS:s sjukhus hade under året sammanlagt över 4 000 sådana studerande. MRSA-epidemin under kontroll Under sommaren spred sig en oroväckande MRSA-epidemi inom HNS:s område. Patienter på flera av HNS:s och Helsingfors stads sjukhus drabbades av sjukhusinfektionen. På HNS och Helsingfors hälsovårdscentraler vidtog man omedelbart åtgärder för att förhindra att epidemin förvärrades. Totalt 42 studerande inom det magisterprogram för hälsovetenskaper som samordnas av Kuopio universitet i huvudstadsregionen utförde sin praktik i HNS. Utbildning och praktik gavs även till andra studerande inom vårdvetenskap och hälsoförvaltning samt till sjukhusfysiker, -kemister, -biologer, -genetiker och socialarbetare och kostplanerare. HNS fick 17,3 miljoner euro för hälsovetenskaplig forskning. Av anslaget beviljades efter konkurrensutsättning inom HNS-området 0,8 mil- HNS årsberättelse 2004 11
joner till 78 forskare för sammanlagt 224 forskarmånader samt 6,16 miljoner euro till 97 forskningsprojekt. Därutöver utdelades 0,9 miljoner euro till 14 vetenskapliga projekt som ansökt om pengar för anskaffning av dyr apparatur. I september oktober genomfördes en arbetsmiljöbarometer och enkäten besvarades av 9 351 personer. Svarsprocenten (47 %) var samma som vid föregående enkät hösten 2002 och varierade mellan 39 och 55 procent för de olika enheterna. Via HYKS-instituutti Oy tecknades 426 forskningsavtal med extern finansiering till ett sammanlagt värde av 7,17 miljoner euro. HYKS-instituutti Oy förvaltade dessutom 106 stipendier riktade till forskare. Stipendiernas totalvärde var 1,8 miljoner euro. Utöver finansieringen av hälsovetenskaplig forskning beviljade HNS sammanlagt 0,36 miljoner euro av verksamhetsanslagen till 21 forsknings-, försöks- och utvecklingsprojekt som anknyter till utvecklingen av den interna verksamheten. Under verksamhetsåret startade HNS och medicinska fakulteten ett treårigt datasystemsprojekt (Erha) för specialistutbildningen. För statistikföringen och mätningen av hela HNS-områdets hälsoekonomiska forskning infördes ett datasystem för den vetenskapliga forskningen (Tietu). Bristen på arbetskraft gjorde sig påmind Antalet anställda inom HNS var vid årets slut 20 382. Totalt 78 procent var fast anställda och 22 procent visstidsanställda (kort- och långtidsvikarier 13,8 % samt tillförordnade på obesatta tjänster och befattningar 8,2 %). Antalet årsverken var 15 916. I enlighet med personalstrategin minskade den procentuella andelen visstidsanställda något. Situationen utvecklades i önskad riktning bland annat genom att antalet fasta interna vikarier utökades. Under verksamhetsåret justerades dessutom anvisningarna gällande visstidsanställningar och grunderna för dem. Omsättningen på fast anställda var under året något större än föregående år, vilket berodde på att fler anställda gick i pension. Utgående från den förändringsundersökning som gjordes år 2002 har målnivåer, angivna som indexvärden, fastställts för olika områden: målnivån för förmansrbetet är 3,4 och för arbetsförmågan 3,9. I arbetsmiljöbarometern år 2004 gav de HNS-anställda i medeltal 3,3 för förmansarbetet. Indexet för arbetsförmågan var däremot 4,0, vilket överskred målet. De HNS-anställda upplever att de kan tänka och handla självständigt i arbetet. Också möjligheterna att utveckla sina färdigheter anses goda. Ett nytt element i arbetsmiljöbarometer, en bedömning av utvecklingens riktning, ger anledning till diskussioner; närmare en fjärdedel (24,4 %) av de svarande upplever att överbelastningen ökat. En annan alarmerande sak är förmansarbetet, som 17,8 procent av de HNS-anställda anser har försämrats. Skillnaderna mellan enheterna är stora. Under våren skall resultaten behandlas i arbetsenheterna och förbättringsförslagen bör vara färdiga i slutet av våren 2005. Det har beslutats att arbetsmiljöbarometern skall genomföras varje år. Ett av målen med samkommunens personalstrategi är att systematiskt utvärdera och utveckla arbetshälsan på arbetsplatserna. Den av Institutet för arbetshygien utvecklade självutvärderingsmatrisen TYKY-STEP kommer att användas som verktyg. Metoden har använts i flera år vid Hyvinge sjukhus och testades under verksamhetsåret vid resultatenheten kirurgi i Helsingfors. Med stöd i de inhämtade erfarenheterna kommer metoden att införas i hela HNS-organisationen åren 2005-2006. Under verksamhetsåret utarbetades anvisningar och en handlingsmodell för förebyggande och bemötande av våld på arbetsplatsen. Bland annat resultaten från arbetsmiljöbarometern visade att våldsrisken har ökat särskilt på poliklinikerna och i enheter som ger psykiatrisk sjukvård. Tillgången på semestervikarier, särskilt vårdpersonal, har varit mindre än tidigare, vilket gav en försmak om den kommande arbetskraftsbristen inom kommunsektorn. Sommaren klarades av genom att fler avdelningar hade semesterstängt och genom att erfarna skötare överfördes till krävande platser till stöd för de studerande och nyutexaminerade. Inom vissa områden var även tillgången på fast anställda problematisk, även om det fortsättningsvis oftast funnits många sökande till de fasta jobben. Vid HNS:s sjukhus rådde brist särskilt på röntgenskötare, vilket försvårade verksamheten. En rekryteringsbyrå som producerar rekryteringstjänster och förbättrar rekryteringen av arbetskraft bildades inom koncernförvaltningen. Byrån finns i Helsingfors men betjänar hela sjukvårdsdistriktet. HNS-arbetsgivarna i Helsingforsområdet övergick till den gemensamma rekryteringsbyrån. I övriga sjukvårdsområden behålls rekryteringen på lokal nivå, även om de stödjer sig på rekryteringsbyrån i fråga om annonsering, elektroniska tjänster och produktion av gemensamt material. >> 12 HNS årsberättelse 2004
>> Avdelningsöverläkare Martin Renlund och en ny medborgare. HNS:s sju förlossningsenheter skötte år 2004 sammanlagt 17 376 förlossningar. HNS årsberättelse 2004 13 >>
Sjukhusläkare Kenth Henriksen och sjukskötare Leila Huotari vid Tölö olycksfallsstation undersöker om patienten fått inre skador. >> 14 HNS årsberättelse 2004
>> Verksamhetsenheterna inom samkommunen HNS år 2004 HUCS, Helsingforssjukhusen Resultatområdet Helsingforssjukhusen producerar nästan alla specialsjukvårdstjänster för Helsingforsborna och den mest krävande specialsjukvården för samtliga medlemskommuner. Dessutom är universitetssjukhuset skyldigt att på riksomfattande nivå producera nationellt centraliserade tjänster på specialnivå även för andra sjukvårdsdistrikt. HNS:s största resultatområde HUCS, Helsingforssjukhusen omfattade under verksamhetsåret sju resultatansvariga enheter. För befolkningen yppar sig resultatområdet som 14 unika sjukhus på olika håll i Helsingfors. Mer än hälften av dessa sjukhus finns på eller i omedelbar närhet av Mejlans sjukhusområde. Samtidigt finns de nära Biomedicum, centrat för den medicinska undervisningen och forskningen. Resultatenheten invärtes medicin Resultatenheten invärtes medicin svarar för specialsjukvårdstjänster inom invärtes medicin för hela sjukvårdsdistriktets upptagningsområde. I patientvården följs det arbetsfördelningsavtal som ingåtts mellan sjukhusen inom HNS. De flesta kliniker inom resultatenheten invärtes medicin har ett riksomfattande ansvar för vården av de svåraste sjukdomarna inom respektive område, däribland inom kardiologi, infektionssjukdomar, endokrinologi, gastroenterologi, lungsjukdomar och hematologi. Utöver dessa har de flesta kliniker inom invärtes medicin sådan specialkompetens inom diagnostik och behandling som betjänar även patienter utanför HNS-området. Resultatenheten har verksamhet vid Maria sjukhus, Mejlans sjukhus, Kirurgiska sjukhuset, Aurorasjukhuset samt Hud- och allergisjukhuset. Merparten av resultatenhetens patienter kommer till sjukhuset till följd av plötsligt insjuknande, dvs. som jourpatienter. Den genomsnittliga längden för vårdperioderna har förkortats och var 5,1 dagar i slutet av 2004. Väntetiderna till vård är rimliga. Uppfyllandet av vårdgarantitiderna bedömdes kräva tilläggsresurser endast vid två polikliniker (sömnapnéundersökningar och ablationsbehandling för rytmstörningar). Inom ansvarsområdena lungsjukdomar och könssjukdomar lyckades man sänka den förväntade prestationsmängden genom styrning av verksamhetsprocesserna. Dessa ansvarsområden överfördes till resultatenheten invärtes medicin från Helsingfors stad i slutet av föregående år. De oroligheter som förorsakades av förändringarna vid Mejlans jourpoliklinik under föregående år upphörde. Fördelningen av intagna patienter utjämnades i lämplig grad mellan Mejlans och Maria sjukhus, även om det fortsättningsvis uppstod svåra stockningar då och då. Helsingfors stad och HNS:s gemensamma patientstyrning fungerade bra. Målet är att göra patientvården vid jourpoliklinik ännu smidigare. Den under hösten uppkomna MRSA-epidemin bringades mot slutet av året under kontroll genom ytterligare effektiviserad sjukhushygien. Det rörliga expertteamet för bekämpning av epidemier, dvs. Mobila enheten, inledde sin verksamhet i början av oktober. Resultatenhetens representanter deltog intensivt i planeringen av Triangelsjukhuset. Föremål för utredning var bland annat antalet korta vårdperioder, de sjukhushygieniska behoven och sjukhusets logistik. Resultatenheten kirurgi Resultatenheten kirurgi erbjuder HNS:s medlemskommuner kirurgiska tjänster och intensivvårdstjänster i enlighet med den av HNS:s styrelse 3.6.2002 fastställda planen för regional utveckling av kirurgin samt svarar för all kirurgisk specialsjukvård i Helsingfors. Dessutom ansvarar resultatenheten för den regionalt och nationellt centraliserade specialsjukvården. De viktigaste ansvarsuppgifterna på nationell nivå är organtransplantationer, behandling av läpp- och gomspalt samt kraniofaciala missbildningar, primär vård av osteosarkom och mjukdelssarkom samt behandling av ytterst svåra brandskador. Även transsexualoperationer, operativ behandling av bendysplasier, operativ behandling av antikroppositiva (F-VIII) hemofilipatienter och operativ behandling av svårartad fetma har centraliserats till resultatenheten. Resultatenheten hade verksamhet vid Mejlans, Maria och Tölö sjukhus samt vid Kirurgiska sjukhuset. Verkställandet av utvecklingsplanerna för de kirurgiska funktionerna fortsatte enligt de tidigare riktlinjerna. Bröstkörtelkirurgin överförs från Maria sjukhus till Kvinnokliniken på Mejlans område i början av februari 2005. Den perifera kärlkirurgin koncentreras till Mejlans och Jorvs sjukhus. Lojo sjukhus överläkare i kirurgi, som är specialist i kärlkirurgi, övergick till att leda verksamheten vid Jorvs sjukhus vid ingången av 2004. På grund av resursbrist har handkirurgi tills vidare inte kunnat inledas i önskad omfattning vid Jorvs och Hyvinge sjukhus. Vid sidan av serviceproduktionen bedriver resultatenheten högklassig grundforskning samt klinisk forskning och utveckling. Under året inleddes 117 vetenskapliga undersökningar inom verksamhetsområdet. Vid resultatenheten genomfördes under året ett flertal ändrings- och pilot- HNS årsberättelse 2004 15
projekt gällande datasystem. Stora arbetsinsatser krävdes även för upprättandet av vårdindikatorer för närmare 40 sjukdomar, vilket gjordes för att förbättra tillgången till icke-brådskande vård. Arbetet utfördes av expertgrupper inom specialområdena. Resultatenheten Kvinnosjukhuset utgörs av två stora sjukhus för förlossningar och gynekologiska sjukdomar, Barnmorskeinstitutets sjukhus och Kvinnokliniken. Vid sidan av förlossningar omfattade resultatenhetens tjänster även behandling av gynekologisk cancer, komplicerad gynekologisk kirurgi, kvinnors svåra endokrinologiska problem, barnlöshet samt sterilisationer och aborter. Under HNS:s verksamhetstid har en klar arbetsfördelning gjorts mellan sjukhusen. De mest krävande gynekologiska sjukdomarna och förlossningarna sköts på Kvinnokliniken, medan Barnmorskeinstitutets sjukhus är ett stort sjukhus för dagkirurgi och normala förlossningar. De gynekologiska patienter från Södra Karelens och Kymmene sjukvårdsdistrikt, vilka hör till HNS:s specialansvarsområde, som behöver den mest krävande vården sköts på Kvinnokliniken, likaså de svårast sjuka inom dessa områden på riksnivå. Resultatenheten har haft verksamhet i fyra sjukhusfastigheter. Av de operativa vårdperioderna vid Mejlans och Tölö sjukhus är cirka 50 procent jourkirurgi. Sommartid är jourverksamhetens relativa andel ännu större. Vid Kirurgiska sjukhuset är jourverksamhetens andel cirka 10 procent av vårdperioderna och vid Maria sjukhus cirka 5 procent. Linjedragningarna gällande den framtida användningen av de olika fastigheterna och gällande den regionala arbetsfördelningen är kopplade till utvecklingsprojektet i Mejlans och dess tidtabell. Kvinnokliniken har gynekologisk jour dygnet runt, medan Barnmorskeinstitutets sjukhus har jour under tjänstetid. Båda sjukhusen tar alltid emot förlossningspatienter. Nästan en femtedel av alla finländska barn föds vid dessa två sjukhus. År 2004 var antalet förlossningar totalt 10 193, och sammanlagt 10 415 nya medborgare såg dagens ljus på något av dessa sjukhus. Sjukhusen tillämpar mjuka förlossningsmetoder som uppskattas av mödrarna, men samtidigt har modern och babyn en trygghet i den medicinska spetstekniken och branschens främsta experter. Utgående från kommunernas servicebeställningar skulle servicevolymen vid resultatenheten kirurgi minska märkbart år 2004. Verksamheten planerades utifrån beställningarna. Resultatenheten överlät Tölö sjukhus operationsavdelning B (tre salar och uppvakning) till neurokirurgiska kliniken för hela året, då klinikens egna lokaler skulle renoveras. Handkirurgin flyttade till tillfälliga lokaler på Kirurgiska sjukhuset. Den komplicerade urologin och urologijouren flyttade från Maria till Mejlans den 1 mars 2004. I samband härmed lades intensivövervakningen, anestesijouren och den kirurgiska aktivjouren ned vid Maria sjukhus. Dessutom måste den kirurgiska jouren vid Maria sjukhus läggas ned helt den 1 oktober 2004 till följd av läkarbrist. Fokus för verksamheten flyttades i början av året och ännu tydligare under sommaren till tjänstetiden i syfte att trygga jouren och den brådskande vården. Verksamheten under sommaren höll samma nivå som år 2003. Vetskapen om att bestämmelserna om vårdgaranti skulle träda i kraft våren 2005 och behovet av förberedelser inför detta ledde till att verksamheten under tjänstetid mot slutet av året i allt högre grad inriktades på elektiv kirurgi. Följden blev att jourverksamheten flyttades till kvälls- och nattetid. Avdelningarna överbelastades och personalen började bli slutkörd. Situationen försvårades ytterligare av den MRSA-epidemi som utbröt på Mejlans och Tölö sjukhus. Vårdbehovet år 2004 motsvarade efterfrågan under de tidigare åren, antalet remisser låg på tidigare nivå och patienter som behövde ickebrådskande vård måste ställas i kö. Till följd av förberedelserna inför vårdgarantin kunde verksamheten inte minskas i den mån som kommunbeställningar ursprungligen förutsatte. Kvinnosjukhuset Den till de remitterande läkarna riktad klinikguiden gällande förlossningsenheterna, Haikara -mappen ( Storkmappen ), uppdaterades och delades ut till sjukhusen inom HNS. Inom verksamhetsområdet utarbetades patientanvisningar på HNS-nivå. Barn- och ungdomssjukhuset Barn- och ungdomssjukhuset ansvarar på riksnivå för den högspecialiserade sjukvården för barn, däribland organtransplantationer, vården av svårt hjärtsjuka barn, operationer på öppet hjärta, dialysvården för barn och vården av svårt cancersjuka barn samt för all vård av barnsjukdomar i Helsingfors. Resultatenheten omfattar två sjukhus, Barnets Borg och Barnkliniken, varutöver resultatenheten även har barnpsykiatriska avdelningar vid Aurorasjukhuset och Päiväranta. Enheten har ungdomspsykiatriska avdelningar i fastigheten Ulfåsa i omedelbar närhet av Barnets Borg samt på Hesperias och Aurorasjukhusets sjukhusområden. Utöver dessa finns polikliniker i Östra centrum och på Dagmarsgatan samt den ungdomspsykiatriska polikliniken Ratapoli i Malm. Ingående i HNS:s ESPA-projekt testkördes det elektroniska sjukjournalsystemet i vidare omfattning vid fem vårdenheter på Barn- och ungdomssjukhuset. Syftet med projektet var att testa det elektroniska patientjournalsystemet (MD-Miranda) i klinisk miljö bland läkare, skötare och specialarbetare. Användningen av det elektroniska remiss-responssystemet har utvidgats. Våren 2004 skickade sjukhusets samtliga somatiska vårdenheter vårdrespons i elektronisk form. Barnkliniken fick en egen datortomograf och i december installerades en egen magnetröntgen som tas i drift i början av 2005. På grund av underdimensioneringen av operations-, anestesi- och intensivavdelningen utökades antalet intensivövervakningsplatser och inleddes en systematisk utbildning i vården av intensivövervakningspatienter för en del av sjukskötarna. Till spetsprojekt för hösten 2005 utsågs Lepo-projektet, vilket innebär organisering av jourverksamhet som förutsätter anestesi på så sätt att en större del av åtgärderna än tidigare kan utföras under tjänstetid och så att patienter får tid för behandlingen snabbare än tidigare. Genom dessa åtgärder kunde verksamheten klaras av i väntan på den nya intensiv- och operationsavdelning som är under planering. >> 16 HNS årsberättelse 2004
>> Resultatenheten neurologi och neurokirurgi samt ögon- och öronsjukdomar Resultatenheten neurologi och neurokirurgi samt ögon- och öronsjukdomar är den enda enheten inom hela HNS-distriktet som ger neurokirurgisk vård. Inom områdena neurologi, ögon-, öron-, näs- och halssjukdomar svarar enheten för specialiserad sjukvård till invånarna i Helsingfors samt enligt avtalad arbetsfördelning även för specialiserad sjukvård inom dessa specialområden till invånarna i hela sjukvårdsdistriktet. Resultatenheten är inom sina specialområden den enda enheten i sjukhusdistriktet med jour. Resultatenheten svarar för rehabilitering och för hjälpmedel till svårt skadade i hela distriktet. Kunskapscentret för cancersjukdomar står för den största delen av den medicinska cancerbehandlingen inom HNS och för nästan all strålbehandling av tumörer. Enhetens personal konsulteras av sjukvårdsdistriktets andra sjukhus i fråga om cancerbehandling. Verksamheten med en onkolog som ger konsultationer vid distriktets sjukhus fortsatte. Det viktigaste insatsområdet under verksamhetsåret var att trygga att invånarna i sjukvårdsdistriktet fick tillgång till cancerbehandling utan dröjsmål, trots att remissvolymen ökade med 5,4 procent. Inom strålbehandlingen uppnåddes målet väl. Cytostatikabehandling kunde i brådskande fall inledas inom en vecka från remissens ankomst, och i övriga fall inom cirka fyra veckor. Kunskapscentrum för cancersjukdomar forskade i och utvecklade cancerbehandlingar samt följde upp den internationella utvecklingen inom sin sektor. Det är också nödvändigt med tanke på den snabba utvecklingen inom cancerbehandling, eftersom enheten strävar efter att ständigt tillämpa de behandlingsmetoder som visar bästa behandlingsrespons och högsta kostnadseffektivitet. Med stöd i forskningsunderlaget infördes nya, relativt dyra cytostatikabehandlingar. Neurologiska kliniken finns på Mejlans sjukhus samt Tallvägens rehabiliteringscenter. Ögon- och öronkliniken finns på Ögon-öronsjukhuset. Neurokirurgiska kliniken har placerats på Tölö sjukhus. Där sanerades under hela året den neurokirurgiska operationsavdelningen, men operationsverksamheten i de tillfälliga lokalerna lyckades nästan helt enligt planerna. Enligt internationella jämförelser och undersökningar gjorda av Finlands Cancerregister är resultaten från cancervården i HNS-distriktet i regel bättre än på andra håll. Resultatenheten psykiatri De knappa serviceplanerna för några medlemskommuner kastade en slagskugga över verksamheten år 2004. Trots detta gjordes från början av hösten stora satsningar på att avveckla operationsköerna och bygga upp beredskap för införandet av vårdgarantin. De funktionella målen överskreds för vårdperiodernas del med 5,4 procent och för öppenvårdsbesökens del med 6,9 procent jämfört med kommunernas serviceavtal. Verksamhetsområdet gjorde särskilda satsningar på vårdkvaliteten och patientservicen. Enligt patienttillfredsställelseenkäten hade poliklinikpatienternas tillfredsställelse ökat märkbart jämfört med föregående år. Anmärkningarna från patienter minskade med 29 procent. Personalutvecklingen och personalens arbetshälsa var viktiga insatsområden år 2004. Resultaten från den senaste arbetsmiljöbarometern visar att arbetsmiljön utvecklats i positiv riktning, med undantag av vissa arbetsutrymmen som fortfarande är otillfredsställande. Kostnaderna för personalutbildning uppgick till 1,7 procent av grundlöneutgifterna, och 81 procent av de anställda hade utvecklingssamtal med sin förman. Verksamhetsområdets produktivitet höjdes ytterligare: Öron-, näs- och halssjukdomar samt Neurokirurgiska kliniken låg i topp i en jämförelse mellan universitetssjukhusen. Även Ögonkliniken och Neurologiska kliniken höjde sin produktivitet. I en internationell jämförelse var Neurologiska kliniken Europas bästa enhet inom trombolysbehandling av stroke. Resultatenheten psykiatri svarar för en del av helsingforsbornas psykiatriska specialsjukvård och erbjuder dessutom hela sjukvårdsdistriktet vissa högspecialiserade tjänster. Som universitetssjukhusklinik har resultatenheten även regionala och riksomfattande uppgifter. Till de regionala uppgifterna hör undersökningen och behandlingen av drogpsykiatriska patienter och vuxna patienter med koncentrationssvårigheter (adhd-patienter). De riksomfattande uppgifterna omfattar sinnesundersökningar, undersökning och behandling av ätstörningar samt diagnostisering och behandling av transsexualitet. Resultatenheten psykiatri svarar även för den svenskspråkiga psykiatriutbildningen och för den psykiatriska behandlingen av svenskspråkiga och utländska patienter. Resultatenheten psykiatri har verksamhet vid Lappvikens sjukhus och Hesperia och har dessutom en psykogeriatrisk avdelning på Barnmorskeinstitutets sjukhus. Polikliniker finns på Mejlans sjukhusområde, bland annat en konsultationspoliklinik, en psykiatrisk poliklinik för döva och Finlands enda psykiatriska enhet som använder teckenspråk. På Mejlans sjukhusområde finns också en poliklinik för opioidberoende, en psykogeriatrisk poliklinik samt tre andra polikliniker. HNS utreder verkningarna av behandlingarna inom specialområdena med hjälp av den s.k. 15-D-metoden. Effektiviteten för behandlingen av patienter med ätstörningar konstaterades vara god då jämförelsematerialet utgjordes av behandlingen av många somatiska sjukdomar. Kunskapscentrum för cancersjukdomar HNS årsberättelse 2004 17
HUCS, Jorvs sjukhus HUCS, Jorvs sjukhus ansvarar i första hand för specialsjukvården till befolkningen i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt. Jorv har utgjort en del av universitetssjukhuset sedan ingången av år 2001. Under verksamhetsåret utgjorde barn- och ungdomspsykiatrin ett särskilt insatsområde. I början av hösten blev barn- och ungdomspsykiatrins nya lokaler färdiga. Sjukhusets barn- och ungdomspsykiatri har därigenom kunnat stärkas avsevärt från och med årsskiftet. I anslutning till samma byggprojekt fick även barnneurologin och barnkirurgin samt Keinumäki skola, som fungerar som sjukhusskola, större utrymmen. Sjukhusets verksamhet styrdes även av förberedelserna inför vårdgarantin, särskilt inom de operativa specialområdena. Operationsköerna förkortades med cirka tusen patienter tack vare köavvecklingen och den ökande operationsvolymen. Antalet operationer var 4 procent högre än under föregående år, vilket var mer än planerat. Antalet patienter som väntat i sex månader eller längre minskade väsentligt under året. Trots detta var antalet som köat i över sex månader vid årsskiftet cirka 650, varav 450 inom kirurgin. Antalet vårdperioder överskred budgeten med 3 procent, antalet vårddagar med 12 procent och antalet vårdbesök med 8 procent. Året innehöll också mycket annat än det som utgör sjukhusets grunduppgift, dvs. patientarbetet. Det största projektet, utbyggnaden av sjukhuset, framskred i stort sett enligt tidtabellen. Byggarbetena inleddes i september med vissa utflyttningar och tillfälliga arrangemang. Den ändrade kostnadskalkylen till följd av entreprenadtävlingen kan fördröja byggprojektet med cirka fyra månader. De strategiska målen gällande personalen vid Pejas skrevs in i personalstrategin, som blev klar under verksamhetsåret. År 2004 var det första året i sjukhusets historia då det tidvis, särskilt under semesterperioden, rådde brist på vårdpersonal. Det var ett mycket livligt verksamhetsår då de planerade prestationsvolymerna kunde uppnås väl trots tidvis personalbrist. Planeringen av utbyggnaden av Pejas sjukhus har fortsatt intensivt och bundit upp mycket personal, som dock ivrigt deltagit i planeringen. Västra Nylands sjukvårdsområde Vårdperioderna vid hela sjukhuset överskred planen med 2,1 procent, medan antalet planerade öppenvårdsbesök överskreds med 7,2 procent. Antalet vårddagar var 1,5 procent färre än planerat. Av de planerade förändringarna i verksamheten genomfördes även överföringen av kärlkirurgin från Lojo sjukhus till Jorvs sjukhus samt överföringen av laboratoriefunktionerna till affärsverket HUSLAB. Samarbetet med primärvården utvecklas bl.a. genom två stora projekt, varav det ena gällde vårdkedjan för ortopedipatienter och det andra nätverksbildning inom psykiatri. Det gemensamma utvecklingsprojektet gällande sjukhus- och anstaltstjänster i Esbo och arbetstidsautonomi och arbetsförvaltning vid Jorvs sjukhus framskred planenligt. Vårdberoendeklassificering tillämpas på samtliga bäddavdelningar och referensbruk av PCM-datasystemet infördes i de operativa och medicinska resultatenheterna. HUCS, Pejas sjukhus HUCS, Pejas sjukhus ansvarar i första hand för specialsjukvården i Vanda stad och Kervo stad. Pejas har utgjort en del av universitetssjukhuset sedan ingången av år 2001. Medlemskommuner i Västra Nylands sjukvårdsområde är Hangö, Ingå, Karis, Pojo, Ekenäs och Sjundeå, för vars invånare sjukvårdsområdet tillhandahåller specialsjukvårdstjänster. Inom sjukvårdsområdet finns två sjukhus; Västra Nylands sjukhus som tillhandahåller somatisk vård och Ekåsens sjukhus som tillhandahåller psykiatrisk specialsjukvård. Sjukvårdsområdet är helt tvåspråkigt. Inom sjukvårdsområdet fortsatte den året innan inledda diskussionen om villkoren för och möjligheterna till fortsatt sjukhusverksamhet i en situation där kommunernas ekonomi är åtstramad. I januari behandlade nämnden för sjukvårdsområdet en konsultrapport om alternativen för den specialiserade sjukvården i Västra Nyland (HAUS Kehittämiskeskus Oy 25.1.2004) och uppmanade den interna arbetsgrupp som bereder framtidsstrategin att återuppta sitt arbete. Utgångspunkten för arbetsgruppen skulle vara att sjukvårdsområdets nuvarande verksamhet ska fortsätta. Rapporten från arbetsgruppen för framtidsstrategin Framtidsstrategiplan för Västra Nylands sjukvårdsområde framlades för nämnden den 27 maj 2004. Rapportens ställningstaganden gällande förlossningsverksamheten, utvecklingen av barnsjukdomarna och den kirurgiska jourverksamheten avviker från förslagen i HAUS-rapporten. Riktlinjerna och de strategiska målen 2004 för Pejas sjukhus uppnåddes till vissa delar utomordentligt, medan de till andra delar inte kunde uppfyllas. Patientens tillgång till vård förbättrades klart och operationsköerna förkortades under året med 21 procent. Pejas sjukhus har definierat sammanlagt 11 vårdkedjor, varav en ny kedja blev klar under verksamhetsåret. Pejas roll som universitetssjukhus har accentuerats, vilket återspeglades i en ökning av såväl antalet publikationer som antalet personer som fick utbildning. De på serviceavtalen baserade service- och faktureringsvolymerna, liksom även räkenskapsperiodens resultat, överskred budgeten något. Styrelsen för HNS förde den 31 maj 2004 en preliminär diskussion om de åtgärder som krävs för att stabilisera verksamheten och ekonomin i Västra Nylands sjukvårdsområde och beslutade att riktlinjer för hur verksamheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde skall arrangeras för förlossningar, jourverksamhet, barnsjukdomar, kirurgi och i synnerhet dagkirurgi och kirurgi som kräver kort eftervård, psykiatri samt för samarbetet med primärvården skall utarbetas till styrelsens sammanträde den 1 november. Vid det sammanträdet beslutade styrelsen inbegära utlåtanden om beredningshandlingarna från medlemskommunerna i Västra Nylands sjukvårdsområde, nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde, sjukvårdsområdets personalkommitté, Helsing- >> 18 HNS årsberättelse 2004
>> fors universitet och HNS:s nämnd för den språkliga minoriteten senast 28.2.2005. I samband därmed ombads utlåtarna även ta ställning till ett eventuellt bildande av ett eget hälsovårdsområde för Västra Nylands, det s.k. Raseborgs hälsovårdsområde. Projektet för införande av ett elektroniskt remiss- och responssystem mellan Lojo hälsocentral och Lojo sjukhus slutfördes med goda resultat. Sjukhuset införde också en ny version av MD-Miranda. Dataförvaltningsenheten förstärktes genom anställning av en datasystemchef. Trots den osäkerhet som ovan nämnda utredningar förorsakat har sjukvårdsområdets verksamhet kunnat fortsätta i enlighet med de tidigare riktlinjerna. Enligt den plan som ingår i sjukvårdsområdets framtidsstrategi skall röntgenverksamheten inom Västra Nylands sjukvårdsområde anslutas till HNS:s röntgenaffärsverk. En av HNS-Röntgen tillsatt arbetsgrupp utredde frågan under året, men några beslut fattades ännu inte. Sjukvårdsområdet har sedan 1 juli 2004 köpt all behövlig röntgenläkarservice, eftersom de egna tjänsterna inte kunde tillsättas. Vid städcentralens inleddes ett omfattande utbildningsprogram, där 85 procent av sjukvårdsområdets anstaltsbiträden deltar i läroavtalsutbildning med målsättningen att avlägga yrkesexamen. Projektet finansieras med stöd av Västra Nylands läroavtalsbyrå. Lojo sjukvårdsområde Medlemskommuner i Lojo sjukvårdsområde är Karislojo, Högfors, Lojo, Nummi-Pusula, Sammatti och Vichtis. I området finns två sjukhus, Lojo sjukhus och den psykiatriska enheten Paloniemi sjukhus. Planeringen av utbyggnaden av Lojo sjukhus framskred planenligt i samarbete med områdets kommuner. Genast i början av 2004 överfördes primärvårdens röntgenenheter till Lojo sjukvårdsområde. Överförandet och anslutningen av personalen till HUSpacs förlöpte enligt planerna. Under den första produktionsperioden genomfördes en omfattande kostnadsanalys och de gemensamma arbetsmetoderna reviderades. Kapaciteten för Lojo sjukhus jour operationer dagtid kunde höjas genom nya uppgifts- och teamrutiner. Förberedelserna inför ikraftträdandet av vårdgarantin i mars 2005 innebar att köerna genomgicks under året och att ett flertal funktioner omplanerades och omarrangerades. Köerna kunde tack vare varierande arbetsarrangemang minskas under året. Sjukvårdsområdets utredningsarbete gällande primärvårdens och specialsjukvårdens laboratoriefunktioner fortsatte. En förundersökning gällande projektet för hälsovårdsområdet Hiisi inleddes och presenterades för HNS:s styrelse i slutet av året. Utredningen fortsätter under 2005, då man bl.a. kommer att be kommunerna ta ställning till det fortsatta utredningsarbetet. AHTI-projektet, ett hälsoplaneringsprojekt som utgår från kommunernas behov av hälsovårdstjänster, pågick intensivt hela året. Projektet syftar till att skapa en hälsoplaneringsmodell som utgår från befolkningens behov av hälsovårdstjänster. Slutrapporten för projektet blir klar i början av 2005, då man även skall komma överens om genomförandet av arbetsgruppens åtgärdsförslag. Lojo sjukhus instrumentcentral renoverades och i produktionen av värmeenergi övergick sjukhuset i huvudsak till användning av naturgas. Sjukhussäkerheten förbättrades aktivt genom uppdatering bl.a. av räddningsplanerna för områdets båda sjukhus och genom utveckling av samarbetet med myndigheter och vaktfirman. Under hösten anordnades en stor katastrofövning i samarbete med polisyrkeshögskolan och polismyndigheterna. Hyvinge sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde erbjuder specialsjukvårdstjänster i sjukvårdsdistriktets kommuner, d.v.s. Hyvinge, Träskända, Mäntsälä, Nurmijärvi och Tusby. I viss omfattning produceras specialsjukvårdstjänster även för Kervo samt för kommunerna Hausjärvi och Loppi, som hör till Egentliga Tavastlands sjukvårdsdistrikt. Psykiatriska tjänster på specialnivå erbjuds samtliga kommuner i sjukvårdsdistriktet. I sjukvårdsområdet finns två sjukhus, Hyvinge sjukhus och Kellokoski psykiatriska sjukhus. Sjukvårdsområdets vardag präglades av förberedelserna inför vårdgarantin samt av Hyvinge sjukhus roll som pilotsjukhus vid införandet av HNS: s nya patientdatasystem och beredningen av pilotprojektet för distriktets nya system för operationsstyrning. Årets prestationsmål överskreds, medan verksamhetskostnaderna var något lägre än budgeterat. Införandet av regiondatasystemet och det elektroniska remiss-responssystemet framskred under året. Pyörre-projektet gällande samordning av laboratorie- och bilddiagnostikfunktionerna med områdets kommuner framskred tidtabellsenligt. Nya funktioner vid sjukvårdsområdet var handkirurgi och kontroller av patienter med defibrillator. En regional smärtarbetsgrupp bildades och en smärtpoliklinik öppnades i november. Regionens kommuner och Kervo avstod före utgången av året från sin fosterscreening under tidig graviditet och överlät denna verksamhet till sjukvårdsområdet. Ungdomspsykiatrins öppenvård fick sin planerade resursökning. I Kellokoski renoverades den rättspsykiatriska enhetens lokaler och inleddes rekrytering av ny personal till den andra rättspsykiatriska avdelningen, som öppnas i början av 2005. Hyvinge sjukhus magnetröntgenapparat togs i full produktionsdrift i april och den nya operationssalen-uppvakningen i februari. Renoveringen av två operationssalar försenades och slutförs i februari 2005. Byggandet av polikliniklokaler för dialysenheten och barnneurologin är något före tidtabellen och funktionerna flyttar in i de nya lokalerna i januari 2005. Borgå sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde omfattar medlemskommunerna Askola, Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Mörskom, Pernå, Borgnäs, Borgå och Sibbo. Vid ingången av år 2005 flyttar Mörskoms kommun över till Päijänne- Tavastlands sjukvårdsdistrikt. Borgå sjukhus erbjuder sjukvårdsområdets invånare specialsjukvårdstjänster på grundnivå och är områdets primära jourhavande sjukhus. HNS årsberättelse 2004 19
Verksamheten år 2004 omfattade ett flertal betydande projekt. Ikraftträdandet av den s.k. vårdgarantin år 2005 innebar förberedelser inför de verksamhetsförändringar garantin förutsätter och eliminering av anslutande flaskhalsar. Sjukhusets kösituation är relativt god, med undantag av kön till ortopedimottagningen, som lider av läkarbrist. Denna kö förkortades i samarbete med hälsocentralen genom ortopedkonsultationer. Även operationsköerna kunde förkortas, men förändringarna i läkarresurser kan snabbt förändra situationen. Målet att centralisera sjukvårdsområdets jour utom tjänstetid till Borgå sjukhus uppnåddes i oktober 2004, då dygnet-runt-jouren vid såväl Lovisanejdens hälsocentral som Sibbo hälsocentral lades ned. Läkararbetet vid hälsocentralsjouren konkurrensutsattes och samjouren har skötts av sjukhusets vårdpersonal och ett företag som hyr ut läkararbetskraft. Borgå sjukhus tvätteriverksamhet lades ut på entreprenad och servicen levererades av Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Ett flertal regionala projekt har drivits i samarbete med hälsocentralerna: som en del av HNS:s ESPA-projekt startade den elektroniska remiss/ respons-trafiken mellan Lovisanejdens hälsocentral och Borgå sjukhus den 30 november 2004. I styrgruppen för hälsovårdssamarbetet i Östra Nyland (IUTH) bereddes en klar tågordning, enligt vilken regionen skall ansluta sig till regiondatasystemet Navitas, bereda en sammanslagning av röntgenenheternas förvaltning och verksamhet, bygga ut datatrafikförbindelserna för remisser till övriga hälsocentraler samt utöka informationsförmedlingen för såväl laboratorie- som röntgenundersökningar. För att stärka verksamhetsförutsättningarna inom specialområdena kommer renoveringen av lokaler att fortsätta, liksom även projektet för anskaffning av nya lokaler. År 2004 färdigställdes projektplanen för utvidgningen av Borgå sjukhus, varefter den egentliga byggplaneringen inleddes. Utbyggnaden görs som en fyravåningsbyggnad mellan den gamla bäddavdelningsflygeln och Pellingevägen. Den nya byggnaden kommer att inhysa bland annat en bäddavdelning och intensivövervakning för invärtes medicin, en bäddavdelning för kirurgin, en dialysenhet samt polikliniker för mödravård, kvinnosjukdomar och barnsjukdomar. Byggnadens bruttoarea är 6 373 m2. Enligt tidtabellen skall byggnaden stå färdig i början av år 2007. Läkemedelsförsörjning Resultatenheten Läkemedelsförsörjning betjänar samtliga sjukhus i sjukvårdsdistriktet. Resultatenheten har åtta verksamhetsställen: HUCS Apotek, sjukhusapoteken vid HUCS Jorvs och HUCS Pejas sjukhus samt läkemedelscentralerna vid Hyvinge, Kellokoski, Lojo, Västra Nylands och Borgå sjukhus. HUCS Apotek är den största enheten och utgör det förvaltningsmässiga centrat för hela resultatområdet Läkemedelsförsörjning. Läkemedelsförsörjning säljer tjänster till primärvården i 14 medlemskommuner. I Läkemedelsförsörjningens samupphandling deltar som avtalskunder eller medlemmar i en upphandlingsring läkemedelsförsörjningen vid 30 medlemskommuners primärvård, vilket innebär att samma läkemedelspreparat används i nästan hela distriktet. Gemensamma läkemedelsbeteckningar underlättar vårdpersonalens arbete då patienten flyttas från den specialiserade sjukvården till primärvården. Läkemedelsförsörjningens serviceavtal med medlemskommunerna omfattar kostnadsfria läkemedel med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Medlemskommunernas försäljning av läkemedel mot smittsamma sjukdomar överskred budgeten med 25 procent på grund av ökat antal patienter och längre vårdtider. Resultatområdet Läkemedelsförsörjning är också undervisningsenhet inom sjukhusfarmaci. Servicecentralen Servicecentralen omfattade under verksamhetsåret fyra ansvarsenheter: Underhållsservicecentralen producerar lokalvård och instrumentunderhåll för Helsingforssjukhusens enheter. Materialcentralen producerar själv eller köper upphandlings-, lagringssamt sjuktransport- och varutransporttjänster för HNS-enheternas behov. Materialcentralen ansvarar även för konkurrensutsättning och årsavtal i anslutning till apparat-, materiel- och vårdförnödenhetsuppköp och ger experthjälp inom sitt område. Tekniska centralen sköter HNS:s sjukvårdsteknik i Helsingforsområdet. Ansvarsområdet datateknik överfördes till det nya resultatområdet Dataförvaltning den 1 juli 2004. Vid det till Tekniska centralen hörande Bio- Mag-laboratoriet utfördes hjärn- och hjärtundersökningar med bioelektromagnetiska metoder. Laboratoriet ingår i den av Finlands Akademi utnämnda spetsenheten Helsingfors hjärnforskningscenter. Vid BioMag gjordes cirka 840 mätningar på patienter och försökspersoner. I anslutning till verksamheten vid laboratoriet framlades 6 dissertationer och 32 forskningsbaserade originalartiklar publicerades i internationella vetenskapliga publikationer. Kontorsservicecentralens uppgift är att sörja för resultatområdet HUCS, Helsingforssjukhusens behov av arkiveringstjänster, löne- och anställningsfrågor, telefontjänster, ekonomiförvaltningstjänster och textbehandlingstjänster. Dessutom producerar kontorsservicecentralen översättningstjänster och blankettplanering och sköter HNS:s lönebokföring och de centrala uppgifterna i anslutning till bokföringen av prestationer i försäljningsreskontran. Servicecentralen hade en aktiv och betydande roll i ledningen och vidarebearbetningen av delprojekten inom den strategiska inventeringen av stödtjänster. Under slutet av året uppbyggdes ett bonussystem som skall tas i bruk under 2005 inom underhållstjänsterna, de tekniska tjänsterna och materialtjänsterna. Systemet gör det möjligt att belöna de anställda för goda arbetsprestationer. Underhållsservicecentralen vann anbudstävlingen om lokalvårdstjänster vid HNS:s sjukhus i Helsingfors till den del tävlingen gällde sjukhusfastigheter som HNS hyr av staden. Avtalet gäller tiden 1.3.2005 28.2.2009. I anbudstävlingen deltog ett flertal externa serviceproducenter som är stora också på riksnivå. Produktionsstyrningssystemet för instrumentunderhållet godkändes som datasystem för HNS:s instrumentcentraler. Förenhetligandet är avsett att öka produkternas spårbarhet, höja produktiviteten och underlätta jämförelser. Centraliseringen av instrumentunderhållet till instrumentcentraler fortsatte. >> 20 HNS årsberättelse 2004