Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2009-04-01 payoff.nu Kunskapens väg 6 831 40 ÖSTERSUND 076-830 05 29 info@payoff.nu www.payoff.nu
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1! Sammanfattning... 2! Samhällsekonomisk uppföljande utvärdering av projekt Columbus... 3! Inledning... 3! Vad innehåller rapporten för data?... 3! Samhällsekonomisk potential... 4! Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning... 5! Intäkter... 6! Samhället som helhet... 6! Staden... 7! Regionen... 7! Arbetsförmedlingen... 8! Försäkringskassan... 8! Övrig stat... 8! Staten totalt... 8! Individerna/hushållen... 8! Försäkringsgivarna... 8! Slutsats... 8! Bilagor... 10! Columbus - ett projekt inom Samordningsförbundet Göteborg Centrum... 10! Bakgrund... 10! Målgrupp Unga vuxna som:... 10! Mål och syfte... 10! Personal... 10! Metoden Columbus modellen... 10! Urvalet till den samhällsekonomiska utvärderingen... 11! Resultat... 11! Vad är NyttoSam?... 12! Avgränsningar och antaganden... 12!
2 Sammanfattning Samordningsförbundet Göteborg Centrum har gett payoff.nu i uppdrag att genomföra en uppföljande utvärdering av de samhällsekonomiska effekterna för 27 individer som deltagit i projekt Columbus. För att genomföra utvärderingen har payoff.nu s modell NyttoSam använts. Denna uppföljande utvärdering har genomförts 12 månader efter den förra utvärderingen som i sin tur genomfördes våren 2008, 12 månader efter att deltagarna lämnat projektet. Den första utvärderingen omfattade 30 individer, tre av dessa har inte kunnat nås i samband med den uppföljande utvärderingen. Bortfallet motsvarar tio procent. Utvärderingen ger därmed svar på vad som hänt deltagarna, och därmed samhällets ekonomi, på lite längre sikt. De viktigaste resultaten av utvärderingen är följande: 1. Samhället som helhet a. Intäkten har ökat med cirka 1 119 000 kr jämfört med förra utvärderingen. Det innebär att intäkten för samhället per år, utifrån det resultat som erhölls på förra utvärderingen, nu är 3 662 000 kr (intäkten vid förra utvärderingen var 2 543 000 kr) b. På lång sikt är förväntad intäktsökning strax under 20 milj. kr vilket ger en total effekt på 67 milj.kr (förväntad intäkt på lång sikt enligt förra utvärderingen var cirka 47 milj. kr) c. Den samhällsekonomiska intäkten utslagen per deltagare har ökat med drygt 41 000 kr på en 12 månaders basis d. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är 12 procent. Verkningsgraden är en kombination av ökad produktion (13 procent) och ökat behov av vård, omsorg och handläggning (15 procent). e. Projektets långsiktiga lönsamhet har förbättrats i motsvarande grad som under punkt b. ovan 2. Aktörerna a. Intäkten har ökat med cirka 96 000 kr för staden jämfört med förra utvärderingen. Det innebär att intäkten för staden per år, utifrån det resultat som erhölls på förra utvärderingen, nu är 577 000 kr (intäkten vid förra utvärderingen var 481 000 kr) b. Intäkten har ökat med cirka 55 000 kr för regionen jämfört med förra utvärderingen. Det innebär att intäkten för regionen per år nu är 489 000 kr (intäkten vid förra utvärderingen var 434 000 kr) c. Intäkten har ökat med cirka 345 000 kr för staten jämfört med förra utvärderingen. Det innebär att intäkten för staten per år nu är 1 243 000 kr (intäkten vid förra utvärderingen var 898 000 kr) d. Kostnaderna har minskat med cirka 24 000 kr för Arbetsförmedlingen jämfört med förra utvärderingen. Det innebär att kostnaderna har minskat för Arbetsförmedlingen per år med 186 000 kr (kostnadsminskningen vid förra utvärderingen var 162 000 kr) e. Kostnaderna har ökat med cirka 51 000 kr för Försäkringskassan jämfört med förra utvärderingen. Det innebär att underskottet för Försäkringskassan per år nu är 242 000 kr (kostnaderna vid förra utvärderingen var 191 000 kr)
Samhällsekonomisk uppföljande utvärdering av projekt Columbus payoff.nu har fått i uppdrag av Samordningsförbundet Göteborg Centrum att göra en uppföljande utvärdering av de samhällsekonomiska effekterna för 27 individer som ingick i den utvärdering som genomfördes våren 2008. För att genomföra utvärderingen har payoff.nu s verktyg NyttoSam använts. Uppdraget har bestått i att samla in information angående deltagarnas försörjningssituation och dess nyttjande av samhällets resurser. Utvärderingen syftar till att studera hur personernas situation förändrats två år efter att ha lämnat projekt Columbus förändrats relativt situationen sådan den var efter ett år. Året direkt efter deltagarna lämnat Columbus benämns efterlägeett i rapporten medan året därpå benämns efterlägetvå. Inledning Den år 2008 genomförda utvärderingen följde upp deltagarnas situation året efter de lämnat projektet i relation till deras situation året innan de kom in i projektet (efterläget respektive föreläget). I det fallet kunde vi beräkna såväl intäkter som lönsamhet utifrån de i projektet vidtagna åtgärderna. I denna uppföljande utvärdering är förutsättningen för utvärderingen något annorlunda då vårt uppdrag är att jämföra två s.k. efterlägen med varandra. Utvärderingen och analysen tar denna gång sålunda fasta på hur deltagarna situation förändrats i efterlägetvå jämfört med efterlägeett. Om då utfallet av utvärderingen är positivt har situationen, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, förbättrats, medan motsatsen gäller om utfallet är negativt. Våra beräkningar avser således denna gång att studera hur intäkterna har förändrats i efterlägetvå jämfört med efterlägeett. Även om det inte ligger inom uppdragets ram att beräkna lönsamheten, vilket kräver en annan ansats på utvärderingen, kan vi givetvis ändå uttala oss om huruvida (den långsiktiga) lönsamhet som beräknades i utvärdering år 2008 påverkats i positiv eller negativ riktning. Rent generellt kan sägas att en situation som ger ökade intäkter även påverkar lönsamheten i positiv riktning då inga kostnader tillkommit denna gång. Även denna gång har underlaget till utvärderingen samlats in lokalt av projektmedlemmen Barbara Möller. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har därefter bearbetats med stöd av vårt verktyg NyttoSam. Utfallet har sedan analyserats och sammanställts i denna rapport. Återföringen till uppdragsgivaren sker slutligen i form av ett överlämnande av rapporten i kombination med en muntlig presentation. Vad innehåller rapporten för data? Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redovisar hur den samhällsekonomiska potential som fanns efter efterlägeett påverkats under efterlägetvå. Därefter redovisas hur intäkterna påverkats under det år som gått sedan den förra utvärderingen genomfördes. En sammanfattning av alla väsentliga resultat finns i rapportens inledning. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; staden, regionen, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. För staden och regionen redovisas även intäkterna på kort och lång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Under det avsnitt där projektet beskrivs (se sid 11) redovisas resultatet avseende hur många av alla de som avslutat sin medverkan i projektet som kommit i arbete, utbildning etc. 3
Samhällsekonomisk potential I tabell 1 nedan framgår hur den samhällsekonomiska potential som fanns tillgänglig i efterlägeett påverkats. Med samhällsekonomisk potential avses hur stort det samhällsekonomiska utrymmet är för deltagarna att förbättra utifrån sin situation på arbetsmarknaden och dess utnyttjande av olika typer av resurser, såsom omsorg, sjukvård, handläggning etc. Ju färre som arbetar och ju fler som nyttjar olika typer av resurser i föreläget, desto större är utrymmet för förbättringar av denna s.k. samhällsekonomiska potential i efterläget. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela potentialen kunnat utnyttjas genom verksamhetens drivande. 4 Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential på kort och lång sikt. Kort sikt max min Lång sikt, sannolikt Lång sikt, teoretiskt Tillgänglig potential i föreläge, varav 9 475 328 kr 479 333 kr - 93 805 kr 172 milj. kr 391 milj. kr produktion vård, omsorg och handläggning Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning 9 150 761 kr 324 568 kr 1 118 744 kr 1 166 079 kr - 47 335 kr Verkningsgrad, varav 12 % produktion 13 % vård, omsorg och handläggning -15 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge 4 870 kr 8 356 584 kr Med tillgänglig potential på kort sikt avses den potential som fanns att tillgå för de 27 personer som ingår i den uppföljande utvärderingen i efterlägeett, dvs. ett år efter de lämnat projekt Columbus. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av ett heltidsarbete med genomsnittslön plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte konsumerar mer vård och omsorg än vad som är normalt utgör potentialen cirka 430 000 kr. Högsta potential på individnivå utgjordes av cirka 480 000 kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget hade försörjningsstöd och som konsumerade ganska mycket sjukvård. Den totala potentialen utgjorde cirka 9,5 milj. kr motsvarande cirka 350 000 kr per deltagare när efterlägetvå inleddes. Delas den tillgängliga potentialen upp i sina två beståndsdelar kan vi se att produktionspotentialen (vad som finns att frigöra avseende att fler kommer i arbete) utgjorde cirka 9,1 milj.kr medan resurspotentialen (dvs. överkonsumtionen av olika resurser) var cirka 325 000 kr.
Den utnyttjade potentialen visar hur mycket av det tillgängliga utrymmet som kunnat återskapas under efterlägetvå. Som framgår av tabeller har drygt 1,1 milj. kr kunnat frigöras, vilket motsvarar en verkningsgrad på 12 procent 1. De värden som tabellen redovisar på lång sikt avseende tillgänglig potential är beräknade på två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnade efterlägeett under halva tiden fram till förväntad pensionsålder (vilket i nuläget är 62 år). Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder (dvs. 67 år). Även om dessa långsiktiga beräkningar är osäkra, då de bygger på olika antaganden om framtiden, visar siffrorna vilka stora potentialer det finns i att bryta utanförskapet hos människor, särskilt när de är unga och har många avbetalningsår fram till sin pension. Sålunda har en av de deltagande individerna en långsiktig potential på 9 milj. kr beräknat enligt det försiktigare antagandet. Det höga värdet är bl. a beroende på just denna individs låga ålder. Motsvarande medelvärde för alla 27 deltagare är 6,3 milj. kr. Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur projektets potential har utnyttjats dels genom ökad produktion dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning. Staplarna till vänster i figur 1 nedan beskriver situationen i föreläget medan de till höger åskådliggör efterläget. Den totala potentialen i föreläget (9,5 milj.kr) är fördelad på möjligt produktionsutrymme (9,2 milj. kr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (325 000 kr). Dessa potentialer åskådliggörs av de röda staplarna under den horisontella linjen till vänster. Den produktion som de facto förekommer i föreläget (2,4 milj.kr) åskådliggörs i sin tur av den blå stapeln ovan linjen. Genom att flera deltagare kommit in i arbete efter avslutat projekt och föregående utvärdering har en viss del av den totala potentialen kunnat tillgodogöras, närmare bestämt 12 procent. I kronor motsvaras det av 1,12 milj. kr, fördelat på 1,17 milj. kr på ökad produktion och 47 000 kr på ökat behov av vård, omsorg och handläggning. Uttryckt i procent motsvarar det att 13 procent av produktionspotentialen utnyttjats medan den reala resursförbrukningen i form av vård, omsorg mm. ökat med 15 procent i efterlägetvå. Detta resultat åskådliggörs av staplarna till höger om den streckade linjen. Idealläget, dvs. när hela potentialen är återskapad, innebär att hela den blå produktionsstapeln befinner sig ovanför linjen i kombination med att vård- och omsorgsstapeln är lika med noll. 5 1 1,12/9,48 = 12 %
6 Före projektet Efter projektet Produktion före Vård och omsorg föreläge Produktion efter Vård och omsorg efterläge Figur 1. Projektets potential fördelad på produktion och real resursförbrukning i före- respektive efterläge. Potentialen åskådliggörs av de röda staplarna under strecket medan faktisk produktion är de blåmarkerade staplarna över strecket. Figuren är en illustration och visar inte de exakta förhållandena. Intäkter I tabell 2 redovisar vi en sammanställning över de intäkter som projektet genererat när vi jämför deltagarnas situation i efterlägetvå med efterlägeett. En intäkt på noll indikerar att den totala situationen är oförändrad totalt sett för de deltagare som ingår i utvärderingen. Det innebär i sin tur att den lönsamhetsberäkning som gjordes i den förra utvärderingen står fast och att dess värden fortfarande gäller. En positiv intäkt innebär i sin tur att lönsamheten förbättrats med motsvarande belopp medan det motsatta givetvis gäller om intäkten är negativ. Hur intäkten påverkats redovisas förutom för samhället som helhet även för alla berörda sektorer i samhället; dvs. stad, region, staten, individen/hushållet samt försäkringsgivarna. Dessutom särredovisas intäkterna för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrig stat 2, dvs. de delsektorer som tillsammans utgör staten totalt. För såväl staden som regionen redovisas även hur intäkterna fördelats mellan de olika intäktskällor som är aktuella, dvs. skatteintäkter, försörjningsstöd och handläggning. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna, såväl på kort som på lång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Samhället som helhet Som framgår av tabell 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 27 deltagarnas produktion och ökade resursförbrukning utgöra 1,1 milj. kr när vi jämför situationen i efterlägetvå med efterlägeett. Den långsiktiga intäkten, baserad på antagandet om att den aktuella statusen i efterlägetvå bevaras under halva tiden fram till förväntad pensionsålder 3, utgör 19,8 milj. kr. Variationen i intäkt är stor mellan deltagarna, spridningen (skillnaden mellan bästa och sämsta utfall) är således cirka 370 000 kr. Största intäkten bidrar den individ med som kommit in i arbete utan lönesubvention i kombination med minskat behov av offentliga tjänster som t.ex. sjukvård. 2 Med övrig stat avses de olika skatteeffekter som påverkar staten. 3 Med förväntad pensionsålder avses den ålder där vi i genomsnitt går i ålderspension. F.n. är det cirka 62 år.
7 Tabell 2. Intäkter på kort och lång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt Max min Lång sikt Samhället som helhet 1 118 744 kr 326 010 kr -41 409 kr 19 793 927 kr Staden 95 613 kr 61 136 kr -54 800 kr 1 882 603 kr Regionen 55 294 kr 43 279 kr -35 430 kr 920 684 kr Arbetsförmedlingen 24 349 kr 80 000 kr -86 551 kr 132 180 kr Försäkringskassan -50 910 kr 124 250 kr -100 250 kr -983 455 kr Övrig stat 371 919 kr 112 724 kr -18 554 kr 6 480 137 kr Staten totalt 345 358 kr 195 724 kr -91 375 kr 5 628 862 kr Individerna/hushållen 573 131 kr 76 074 kr -20 964 kr 10 479 044 kr Försäkringsgivarna 49 348 kr 11 397 kr -1 507 kr 882 734 kr Staden Staden får en (ökad) intäkt på 96 000 kr. Delar vi upp den totala effekten för staden på de tre olika intäktskällor som vårt program beräknar - bistånd, skatt och real resursförbrukning - kan vi konstatera att skatteintäkterna har ökat med cirka 117 000 kr. Den reala resursförbrukningen (huvudsakligen handläggningstid för socialtjänsten) har ökat med 29 000 kr samtidigt som det ekonomiska biståndet har reducerats med 8 000 kr i efterläget jämfört med föreläget. Sammantaget leder alltså detta till en intäkt på cirka 96 000 kr 4. Stadens genomsnittliga intäkt per deltagare är cirka 3 500 kr. Den långsiktiga intäkten för staden är också, utifrån våra antaganden om produktivitetens status fram till deltagarnas förväntade pensionsålder, positiv och utgör 1,9 milj. kr. Ser vi på utfallet för de enskilda deltagarna varierar intäkten mycket, skillnaden mellan bästa och sämsta utfall är cirka 116 000 kr. Regionen Även för regionen har intäkterna ökat i efterlägetvå jämfört med efterlägeett, utfallet är drygt 55 000 kr. Orsaken till det positiva utfallet är främst kopplat till den ökade sysselsättningen bland deltagarna vilket i sin tur lett till ökade skatteintäkter även för regionen. Medelvärdet i intäkt är cirka två tusen kr per deltagare i. Variationen i intäkt mellan bästa och sämsta utfall är 80 000 kr. På lång sikt har intäkten för regionen stärkts med cirka 920 000 kr. 4 117 000-29 000 + 8 000 = 96 000 kr
8 Tabell 3. Intäkter på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för staden och regionen Kort sikt max min medel Staden, varav 95 613 kr 61 136 kr -54 800 kr 3 541 kr bistånd 7 786 kr 45 850 kr -54 000 kr 288 kr skatt 116 477 kr 26 060 kr -10 729 kr 4 314 kr omsorg och handläggning -28 650 kr 4 200 kr -15 000 kr -1 061 kr Regionen, varav 55 294 kr 43 279 kr -35 430 kr 2 048 kr skatt 53 432 kr 11 955 kr -4 922 kr 1 979 kr vård 1 862 kr 35 900 kr -38 232 kr 69 kr Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har minskat sina kostnader med cirka 24 000 kr. Spannet är dock stort; bästa utfall är 80 000 kr medan en individ ger upphov till en kostnadsökning på nästan 87 000 kr. Försäkringskassan Försäkringskassans kostnader har ökat med drygt 51 000 kr. Spannet på utfallen är även här stora på individnivå; från en förbättring på 124 000 kr till en ökad kostnad på 100 000 kr. Övrig stat Intäktsökningen på drygt 370 000 kr härleds till de intäktsökningar staten erhåller för de personer som bryter sitt utanförskap och kommer i arbete i efterlägetvå. Främsta intäktskällor är inbetalade sociala avgifter och indirekta skatter kopplade till den ökade produktionen. Staten totalt I staten totalt ingår de samlade effekterna för arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt övrigt som påverkar de statliga finanserna. Totala intäktsökningen utgör 345 000 kr varav den största enskilda intäktskällan utgörs av de skatteintäkter som är kopplade till de deltagare som kommit i arbete. Spannet mellan bästa och sämsta utfall för staten är cirka 287 000 kr. På lång sikt beräknas statens totala intäkter öka med drygt 5,6 milj.kr. Individerna/hushållen De 27 deltagarnas sammanlagda disponibla inkomst har förbättrats med 573 000 kr. I genomsnitt innebär det en förbättring på drygt 21 000 kr per deltagare. Försäkringsgivarna För de organisationer som tillhandahåller avtalsförsäkringar har intäkter förbättrats för försäkringsgivarna med 49 000 kr. Upphovet till denna intäkt är att flera av deltagarna kommit i arbete genom projektet. Slutsats Denna uppföljande utvärdering visar att de 27 deltagarnas situation avseende samhällets ekonomi har förbättrats under den 12 månaders period som förflutit sedan den förra utvärderingen. Uttryckt i siffror innebär det att verkningsgraden ökat med 12 procent och att den årliga intäkten ökat med cirka 1 119 000 kr.
På aktörsnivå har situationen förbättrats för alla aktörer undantaget Försäkringskassan som fått ökade kostnader. Den förra utvärderingen gav till resultat att projektet inte var lönsamt under det första året efter att deltagarna lämnat projektet, payoff-tiden var således längre än 12 månader. Våra prognoser visade dock att lönsamheten på lång sikt var hög, närmare bestäm cirka 44 milj.kr. Genom att intäkterna nu visat sig vara högre i efterlägetvå jämfört med år efterlägeett innebär det att prognosen för den långsiktiga lönsamheten förbättrats. Utvärderingen visar att det finns stora samhällsekonomiska vinster av att personer kan bryta sitt utanförskap och övergå till en aktiv situation, som innebär en högre grad av självtillit och självförsörjning, men även ett ökat attraktionsvärde på arbetsmarknaden. Konkret innebär det att personer går till någon form av anställning från att före medverkan i projektet ha varit bidragsberoende. På detta sätt bidrar individerna till samhällets produktion samtidigt som många minskar sin konsumtion av tjänster från samhällets olika aktörer. Analysen utgår från deltagarnas status 12 månader efter den senaste utvärderingen som i sin tur genomfördes 12 månader efter att deltagarna lämnat projekt Columbus. Utvärderingen är den första i sitt slag som payoff.nu gjort. Den är särskilt intressant m h t att den första utvärderingen i huvudsak ej utgick från en prognos i efterläget, och att denna uppföljning visar hur deltagarnas status utvecklats efter ytterligare 12 månader. Den ökade självförsörjningsgraden som deltagandet i Columbus lett till för individerna, har inte bara vidmakthållits utan dessutom förbättrats totalt sett. Eftersom det är svårt att veta om prognoser på lång sikt kommer att realiseras, så är det extra intressant med denna uppföljande utvärdering. Med utgångspunkt från resultatet av denna utvärdering av Columbus, så kan följande frågeställningar diskuteras:! Vilka kompletterande insatser behövs för att deltagarnas status skall fortsätta att utvecklas alternativt förhindra en tillbakagång?! Hur samordnas eventuella insatser och vem tar ansvar för dessa?! Hur skall deltagarnas situation följas upp i fortsättningen?! Vilka slutsatser dras av projektet kopplat till finansiärernas verksamheter och hur implementeras dessa i ordinarie verksamhet?! Hur prioriteras resurserna för deltagarna jämfört med andra målgrupper?! Vilken typ av projekt avseende målgrupp, mål, tid och resurser skall prioriteras för att minska utanförskap och öka självförsörjningsgraden? Rapporten är sammanställd av payoff.nu 2009-04-01 9 Claes Malmquist claes@payoff.nu Sven Vikberg sven@payoff.nu Kontaktperson för projekt Columbus Barbara Möller barbara.moller@harlanda.goteborg.se
10 Presentation projekt Columbus Presentation NyttoSam Bilagor Columbus - ett projekt inom Samordningsförbundet Göteborg Centrum Bakgrund Projekt Columbus vänder sig till unga vuxna mellan 18-30 år boende i de fem centrumstadsdelarna och som på grund av sin psykiska ohälsa känner sig hindrade att komma ut i arbete/studier. Det skall också finnas ett behov av ett samlat stöd och insatser från flera myndigheter samtidigt. Formell start för Projekt Columbus var i januari 2006 med en projektledare på plats. Första halvåret rekryterades personal, etablerades lokal och IT infrastruktur. Projekt Columbus utgår från lokaler på Karl Johansgatan i Majorna. Columbus är ett projekt inom Samordningsförbundet Göteborg Centrum och är organisatoriskt placerad inom enheten för Arbete & Integration, Göteborgs Stad Härlanda. Uppdraget för projektet är att i samverkan med ingående myndigheter finna nya arbetsmetoder vara flexibel och kunna anpassas efter behoven hos de personer som utgör målgrupp. Målgrupp Unga vuxna som: - Är mellan 18-30 år - Bor i någon av de fem centrala stadsdelarna i Göteborg. - Bedöms ha psykiska problem som hindrar möjligheterna till arbete/studier. - Är arbetslösa och har socialbidrag, sjukpenning, a-kassa eller försörjs av förälder/partner. - Är i behov av stöd från mer än en myndighet. Unga som bedöms ha en psykisk sjukdom, som kräver insats från specialist inom psykiatrin skall hänvisas dit. Personer med ett aktivt pågående missbruk hänvisas till missbruksvården. Mål och syfte Projektets syfte är att möta, bedöma och behandla unga vuxna med psykisk ohälsa. Ca 1/3 av deltagarna utreds endast av teamet och hänvisas vidare till annan insats. Följande huvudmål för arbetet skall gälla: - uppnå eller öka förmågan till förvärvsarbete - förbättrad livskvalitet stärkt social kompetens - undvika rundgång mellan olika myndigheter - heltäckande bedömning av problem och möjligheter Därutöver skall kunskaper om ungdomars möjligheter, problematik och situation samlas och spridas till de samverkande myndigheterna Personal På Columbus arbetar psykolog, psykoterapeut, halvtidsanställd psykiatriker, coacher från Af, Fk samt socialtjänsten, administratör samt projektledare. Metoden Columbus modellen Flexibel och aktiv arbetsmodell med individuella lösningar Samlokalisering samverkande myndigheter under samma tak
11 Komplexa problem tvärprofessionellt team Nätverk och samarbete Olika vägar vidare Urvalet till den samhällsekonomiska utvärderingen Personer som avslutat sitt deltagande i projekt Columbus mellan juni 2007 och dec 2007 har kontaktats och tillfrågats om de vill delta i en samhällsekonomisk utvärdering. De trettio som valts ut har helt enkelt blivit slumpmässigt valda utifrån om vi lyckats nå dem på telefon eller inte. Efter den enskildes samtycke har en intervju genomförts på telefon eller i ett personligt möte. Intervjuerna har tagit ca en timma att genomföra. Samtliga intervjuer har genomförts av samma intervjuare. Sammantaget kan sägas att de unga vuxna har upplevt dessa intervjuer mycket positivt. Endast två av de tillfrågade avböjde medverkan. Intervjun har upplevts som en bra sammanfattning och en sorts bokslut för dem själva. Kerstin Nordin Projektledare Samordningsförbundet Göteborg Centrum Resultat Projekt Columbus projekttid har löpt på tre år med formell start i januari 2006. Projekttiden för Projekt Columbus är nu förlängd till och med första halvåret 2010. Som deltagare kan man vara inskriven och ha kontakt med projektet under ett år. Sedan projektets start t o m 2008-12-31 har 180 unga vuxna deltagit i projekt Columbus. Av dessa har 127 personer avslutats. Resultatet för de som avlutat projektet är följande:! Arbete 34 st! Arbete med AF-stöd 3 st! Utbildning yrkesinriktad 15st! Utbildning allmän 7 st! Aktuell hos AF 3 st! Annan samverkans aktivitet 6 st! Rehab arbetsförberedande 8 st! Ej rehab mot arbete i dagsläget 31st! Annan orsak flyttat 1st! Annan orsak ej avhörd 3st! Annan orsak övrigt 8 st! Uppgift saknas 8st
12 Vad är NyttoSam? Modellen NyttoSam har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt verktyg, SamPop. Under år 2007 tog payoff.nu över rättigheterna till SamPop från Arbetslivsresurs. SamPop togs ursprungligen fram av Samhall Resurs för ca 10 år sedan. Därefter har modellen vidareutvecklats och uppdaterats och fått namnet NyttoSam. En del av modellen avser programvara, som kontinuerligt uppdateras m h t förändringar av skatter, ersättningar, normkostnader o s v. Med stöd av NyttoSam genomför payoff.nu utvärderingar och analyser av projekt och verksamheter, som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som skall leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Uppdraget inbegriper utbildning riktad mot uppdragsgivaren, support under uppgiftsinsamlingen, ev. delrapporter samt en slutrapport som redovisas direkt hos kund. Kortfattat fungerar programmet på följande sätt: genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation FÖRE en åtgärdsperiod och sedan jämföra detta med motsvarande situation EFTER åtgärden beräknar NyttoSam de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. De aktörer som redovisas separat i programmets standardversion är kommun/stad, landsting/region, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen, övrig stat 5, staten totalt, försäkringsgivarna och individen själv. NyttoSam ska ses som ett verktyg, som visar storleksordningen på utfallet av de vidtagna åtgärderna för samhället och respektive aktör. Utfallets precision är till stor beroende av kvaliteten på inmatade uppgifter ju bättre underlag desto säkrare att utfallet är pålitligt. Programmets struktur bygger på de lagar, regler och system som gäller i dagens samhälle samt ett antal antaganden och avgränsningar. Skattelagstiftningen, socialförsäkringssystemet, standardkostnader för olika offentliga tjänster, högkostnadsskydd samt regler för olika arbetsmarknadsåtgärder är några av de delar som ingår i programmet. Trots programmets solida och matematiskt korrekta karaktär vill vi inom payoff.nu betona att alla de ekonomiska konsekvenser, som är kopplade till en individs rehabilitering är svåra att identifiera, mäta och beräkna. Särskilt komplicerat är att beräkna det ekonomiska värdet av mjuka s.k. icke-ekonomiska effekter, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande m.m. Vi har därför valt att inte ta med sådana effekter i våra kalkyler. Den marginella osäkerhet som finns i programmets utfall gör att vi avrundar de beräknade värdena till jämna tusentals kronor. Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för NyttoSams beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts:! Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden! Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet! Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer! Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte 5 Skatter, arbetsgivaravgifter mm.
13! De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte! Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/kommer i arbete är efterfrågat på marknaden.! Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar! Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag! Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet