Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Relevanta dokument
Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Tentamen i Digitalteknik TSEA22

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Digital- och datorteknik

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Omtentamen IE Digital Design Måndag 14/

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar

IE1204/IE1205 Digital Design

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

Omtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/

Tentamen IE Digital Design Fredag 15/

Digital- och datorteknik

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Tenta i Digitalteknik

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

Tentamen i Digital Design

Omtentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 14/

Tentamen IE Digital Design Måndag 23/

LABORATIONER I DIGITALTEKNIK. för kurserna. TSEA22, lab 1-4 TSEA51, lab 1-3 TDDC75, lab 1,2

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Sekvensnät. William Sandqvist

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Digital elektronik CL0090

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 15/

Digitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/

Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

Tentamen med lösningar IE Digital Design Måndag 23/

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Tenta i Digitalteknik

Lösningsföslag till Exempel på tentamensuppgifter i Digitalteknik I

Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik

Digitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1

F5 Introduktion till digitalteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Exempel på LAX-uppgifter

Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator.

Design av mindre digitala system. Föreläsning Digitalteknik, TSEA52 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tenta i Digitalteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

Tentamen i Digitalteknik 5p

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Simulering med ModelSim En kort introduktion

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 21/

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamen IE1204 Digital Design Måndag 15/

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

IE1204 Digital Design

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tentamensskrivning 11 januari 2016

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

D2 och E3. EDA321 Digitalteknik-syntes. Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna

Sekvensnät i VHDL del 2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Tenta i Digitalteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Sekvensnät vippor, register och bussar

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Laboration i digitalteknik

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:

Exempel 3 på Tentamen

Tenta i Digitalteknik

IE1204 Digital Design

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

ALU:n ska anslutas hur då?

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Laboration i digitalteknik Speciella sekvenskretsar

Digital Design IE1204

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Tentamen IE Digital Design Fredag 13/

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

SMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Transkript:

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 08-03-3 Sal (5) Tid 8- Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Jour/Kursansvarig Ange vem som besöker salen G3(35) G33(3) G3() TER(0) TERF() Digitalteknik Skriftlig tentamen ISY 6 Mattias Krysander Telefon under skrivtiden 073-7085 Besöker salen ca klockan 9 och Kursadministratör/kontaktperson (namn + tfnr + mailaddress) Tillåtna hjälpmedel Övrigt Mattias Krysander 073-7085 mattias.krysander@liu.se Inga Totalt: 50 poäng Preliminära betygsgränser: Betyg 3: poäng Betyg : 3 poäng Betyg 5: poäng Antal exemplar i påsen Visning 0.00-.00 den 0/3 i Datortekniks bibliotek.

Uppgift. Pelle har hittat en gammal krets i labbet som innehåller en JK-vippa. Han vill bygga om kretsen med D-vippor och grindar. För att undersöka hur JK-vippan fungerar mäter han insignalerna J och K och utsignalen/tillståndet Q och erhåller följande tidsdiagram: J K J K Q Q a) Beskriv för de fyra insignalkombinationerna, dvs (J,K) {(0, 0), (0, ), (, 0), (, )}, vilken funktion vippan har, dvs hur nästa tillstånd Q + blir som funktion av tillståndet Q? ( poäng) b) Konstruera en krets som har samma funktion som en JK-vippa men med en D-vippa samt valfria grindar. Visa tillståndsdiagram, tillståndstabell och kretsschema. Onödigt komplicerade lösningar ger poängavdrag. (3 poäng) Lösning. a) (J,K) = (0,0): q + = q, dvs tillståndet förändras ej. (J,K) = (0,): q + = 0, dvs tillståndet nollställs. (J,K) = (,0): q + =, dvs tillståndet sätts till. (J,K) = (,): q + = q, dvs tillståndet byts. b) Tillståndstabell Detta ger följande uttryck: JK q = 0 q = 00 0 0 0 0 0 0 q + = Jq + K q Uppgift. Konstruera en kombinationskrets som gör om ett BCD-kodat tal 0-99 till ett binärkodat tal med följande in- och ut-signaler: a 3 tiotal ental a a a 0 b 3 b b b 0 BCD till binäromvandlare u n u n u u 0 Högst index svarar mot mest signifikant bit. a) Hur många bitar n behövs för att i binärkod kunna representera det decimala talet 99? ( poäng)

b) Med det n som fastställdes i a)-uppgiften konstruera kretsen. Till ert förfogande har ni endast heladderare (FA) och halvadderare (). Använd bara heladderare om det är nödvändigt eftersom halvadderare är komponentsnålare. Lösning. Använd följande uttryck för u vid konstruktion av kretsen u = 0a + b = (8 + )a + b = 8a + a + b () där a = (a 3, a, a, a 0 ), b = (b 3, b, b, b 0 ) och u = (u n, u n,..., u, u 0 ). a) n = 7 bitar behövs eftersom 7 = 7 > 99 6 = 6 b) Multiplikation med är detsamma som att vänsterskifta binärkodningen bit. Detta ger att det givna uttrycket kan realiseras som a 3 a b 3 a b a 0 b b 0 FA FA u 0 a 3 a a a 0 FA u u u 6 u 5 u u 3 I den fösta nivån beräknas x = a + b och i den undre u = 8a + x. Om bara två signaler ska adderas används. Utsignalerna från de vänstraste är alltid noll eftersom a + b 7 < 5 = 3 kräver bara 5 bitar samt och behöver därför inte kopplas in. 8a + a + b 99 < 7 = 8 kräver bara 7 bitar Uppgift 3. Konstruera en krets som har omvandlar talen 0-9 till punktskrift. Punktskrift definieras av u 3 u u u 0 0 3 5 6 7 8 9 Insignalerna till kretsen ges i BCD-kod av x = (x 3, x, x, x 0 ) där x 3 är mest signifikant bit och svart prick motsvarar u i =. Ni behöver bara konstruera kretsarna som skapar utsignalerna u, u och u 0, dvs ej kretsen för u 3. Till er konstruktion får ni endast använda NAND-grindar. Inverterade insignaler antas vara tillgängliga. För full poäng krävs en korrekt funktionstabell, Karnaughdiagram, minimala Booleska uttryck och ett kretsschema. (0 poäng)

Lösning. Funktionstabell: x u 0 0 000 00 3 00 0 5 00 6 0 7 8 0 9 00 f.ö. - u x, x 0 x 3, x 00 0 0 00 0 0 0 0 0 - - - - 0 - - u = x 3x x 0 + x x 0 + x 3 x 0 + x x = = ((x 3x x 0) (x x 0 ) (x 3 x 0 ) (x x ) ) u x, x 0 x 3, x 00 0 0 00 0 0 u 0 x, x 0 x 3, x 00 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 - - - - - - - - 0 - - 0 0 - - u = x 3 + x x 0 + x x = = (x 3(x x 0) (x x ) ) u 0 = x x 0 + x x 0 = = ((x x 0) (x x 0 ) ) Totalt krävs 0 NAND-grindar. Den understrukna termen grinddelas. 3

Uppgift. Konstruera ett iterativt kombinatoriskt nät med struktur enligt: x x x n x n Cell Cell Cell n Cell n u u u n u n Utsignal u i ska vara om och endast om x i = 0 och insignalerna till cellerna direkt till vänster om cell i består av en grupp av ett jämnt antal ettor. Ett exempel för n = 0 är x i : 0 0 0 0 0 0 u i : 0 0 0 0 0 0 Ni har tillgång till AND-, OR-grindar och inverterare. För full poäng krävs tillståndsdiagram med minimalt antal tillstånd, tillståndstabell, Booleska minimerade uttryck för alla celler och kretsschema med minimerade celler. (0 poäng) Lösning. Tillståndsdiagram med nodmarkeringar q q 0 och bågmarkeringar x i /u i. 0/0 /0 0 /0 00 0/0 0/ /0 0 Starttillståndet är q = 00. Cell : (q, q 0 ) = (0, 0) q + q+ 0 /u i q q 0 x i = 0 x i = 00 00/0 0/0 0 00/0 0/0 /- /- 0 00/ 0/0 q + 0 = x u = 0 Cell : (q, q 0 ) {(0, 0), (0, )} q + = q 0x q + 0 = q 0x u = 0 Cell k {3,..., n }: (q, q 0 ) {(0, 0), (0, ), (, 0)} q + q + 0 = q 0x k = q 0x k u k = q x k

Cell n : q + = q 0x n u n = q x n Cell n u n = q x n Uppgift 5. Konstruera en synkron 3-bitarsräknare med count enable CE, aktivt hög. När CE = ska följande sekvens genomlöpas för tillståndet q = (q, q, q 0 ): 00 00 000 0 Notera att nästa tillstånd för 00, 0 och 0 är ospecificerat. Till ert förfogande har ni D-vippor och PROM av typen 8 CS 0 3 5 6 7 8 9 0 3 5 där chip select (CS) är aktivt låg. För full poäng krävs korrekt tillståndsdiagram, tillståndstabell och kretsschema. Insignalen behöver inte synkroniseras. (0 poäng) Lösning. CE q q q 0 q + q+ q+ 0 0 q q q 0 q q q 0 000 00 00 00 0 0 000 00 0 0 00 För i = 0, och q + i D Q q i q 0 q q CE 0 8 CS 0 3 5 6 7 8 9 0 3 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 q + q + q + 0 Uppgift 6. En synkron sekvenskrets för styrning av en hissdörr ska konstrueras. 5

OPEN IS_CLOSED Krets ON Insignalerna till kretsen är en styrsignal OPEN som om den är innebär att hissdörren ska öppnas, IS_CLOSED en sensorsignal som om den är indikerar att dörren är stängd samt en sensorsignal som om den är indikerar att dörren är öppen. Kretsens utsignaler är ON som om den är kör motorn som öppnar och stänger hissdörren samt som anger om hissdörren öppnas eller stängs (direction). Kretsen ska styra dörren så att om OPEN = så ska dörren öppnas, vara i öppet läge i 8 sekunder och därefter stängas. Öppningssignalen är en synkroniserad och enpulsad signal. Sensorsignalerna är asynkrona. Ett exempel på korrekt funktion ses i följande tidsdiagram: OPEN IS_CLOSED ON don t care 8 sekunder Observera att när dörren ska öppnas kan det dröja några klockpulser från det att motorn startas till det att sensorn för stängd dörr IS_CLOSED blir 0. Det samma gäller när dörren ska stängas och blir 0. Det gör inget om motorn stängs av någon klockpuls efter att dörren har detekterats i ett ändläge. När motorn inte är på spelar det inte någon roll vilket värde har. Detta är indikerat i grått. Ni får anta att OPEN bara sätts till ett när dörren är stängd. Till er konstruktion har ni valfria vippor, grindar, räknare och en klocka på Hz. Lösning. Det finns många olika lösningar. Här presenteras två varianter. Lösningsförslag (0 poäng) _a D Q OPEN S R Q ING IS_CLOSED_a D Q IS_CLOSED CLOSE IS_CLOSED S R Q IS_CLOSING CE 3-bitsräknare SYNC CLR RCO CLOSE ING IS_CLOSING ING ON Två synkroniseringsvippor för asynkrona insignaler. En SR-vippa håller ordning på om dörren håller 6

på att öppnas ING =, en SR-vippa om dörren håller på att stängas IS_CLOSING = och räknaren ser till att dörren är öppen specificerad tid. Öppningsfasen startas genom att OPEN sätt till och avslutas med att = vilket därmed definerar insignalerna till SR-vippan med tillstånd ING. Innan dörren är öppen = 0 så nollställs räknaren. När blir räknar räknaren upp till 7 då CLOSE på RCO-utgången blir. Detta aktiverar dörrstängningen. Räknaren kommer räkna vidare till dess = 0 men inte påverka övriga kretsen på något sätt. När CLOSE = aktiveras stängningsfasen genom att SR-vippan med tillstånd IS_CLOSING sätt till. Stängingen avslutas då IS_CLOSED =. Motorn ska köras ON = under öppning och stänging. Detta sköts med OR-grinden. Riktningen kan beräknas som = ING som är precis då hissdörren öppnas. Lösningsförslag _a D Q & OPEN CE 8 -bitsräknare SYNC CLR IS_CLOSED_a D Q IS_CLOSED IS_CLOSED & & ON I startläget när dörren är stängd står räknaren på 8 och = 0. När OPEN = nollställsräknaren och = vilket indikerar att dörren ska öppnas. Den undre AND-grinden i AND-OR-kretsen håller motorn påslagen ON = från och med att blir till dess att dörren är öppen, dvs då blir. När blir startar räknaren att räkna upp från 0 till 8 då blir 0 och dörren ska stängas. När blir 0 kommer räknaren att stanna på 8 vilket gör att förblir 0 tills räkaren nollställs vid nästa dörröppning. Den övre AND-grinden i AND-OR nätet håller motorn påslagen till dess att dörren är stängd, dvs då IS_CLOSED blir. Notera att AND-OR-kretsen realiserar en - multiplexer som väljer mellan IS_CLOSED and då är 0 respektive. 7