SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL



Relevanta dokument
Motivet finns att beställa i följande storlekar

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Supplementary File 3

Demokratipolitiskt program

Demokrati. Folket bestämmer

JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen

Konsoliderad version av

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

JÄMFÖRELSETABELLER. Jämförelsetabellerna utgår från den nya numreringen enligt Lissabonfördraget och löper enligt sifferföljd

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Boverkets författningssamling Utgivare: Anette Martinsson Lindsten

Demokratipolitiskt program

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

aspx

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt

2. Demokratins grunder.

F I C K S T A T I S T I K

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket?

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Innehäll. Förord 7. Om att paverka och att paverkas 8 Ringar pa vattnet 9 Demokrati kräver kunskap 10 Genomgaende teman 11

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

I enskilda fall och om särskilda skäl föreligger kan styrelsen avvika från riktlinjerna ovan.


MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Minnesanteckningar från ÖP Beredningen

Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer?

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Prislista *=slutsålt

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

INLEDNING... 1 SKAPANDET AV SEDLAR... 1 Eget kvitto... 2

100 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - 57 Schlussakte schwedisch (Normativer Teil) 1 von 11 SLUTAKT. AF/ACP/CE/2005/sv 1

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Det svenska politiska systemet. Konstitution och statsmakter

Värdegrundsforum 14 september

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Kommunerna i det politiska systemet

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt Stöd till organisationer inom det civila samhället

Demokrati Folket styr

Optikerprogrammet -Grundläggande Optometri 1 Ht 15

Centrum för Iran Analys

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Carnegietvisterna kronologi över händelser

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Gemensam värdegrund för statligt anställda

Demokrati & delaktighet

Svensk psalm nr Utskick nr 1-61 Sv.Ps Arrangör Titel Nr Antal sidor Utskick. Øien, Anfinn I 1 51

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

SLUTAKT. AF/ACP/CE/2005/sv 1

duetter för baryton, bas och piano duets for baritone, bass and piano Emenderadutgåva/Emendededition

DEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

Del A: Demokrati Procent dåligt för för

Det svenska politiska systemet. Konstitution, partier och intressegrupper

Att skriva enkla, begripliga texter.

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Protokoll Standards Exposure Arbetsgruppen Yrkestekniska fra gor, Mo te

Tro hopp och kärlek är ingredienser i för ett gott liv. Hur använder vi dessa när vi bygger vår demokrati? Hur kan vi alla oavsett tro vara

1. Gustav Vasa som barn

Intraservice Integration i boendemiljö

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Skolvägsprojektet år 2010 i Vallatorp, Erikslund, Visinge, Ensta, Vallabrink och Ensta

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Lättläst. Så här arbetar regeringen

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

Riksdagen en kort vägledning

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

Folkbildning som ortens röst?

Tullverkets författningssamling

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

mot rasism lärarmaterial

Svensk författningssamling

Hej och välkommen till Stenungsunds Taekwon-Do klubb. I det här häftet har du lite information och grundteori om Taekwon-Do och om vår klubb.

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

Författning i utveckling

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p.

Till elever, föräldrar och lärare

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

Statsvetenskap Föreläsning 2. Riksdagen, regeringen och lagarna

10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Omsorgsminister Osmo Soininvaara

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Data i egna händer. Kommentar. Katarina Tullstedt Datainspektionen

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Transkript:

SVERIGE FÖRNYAT ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK -. AV LEIF V ERIXELL

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ii Konstitutionens vad och varför 24 Så varför? 27 Konstitutionen som ramverk för fritt spel 28 Konstitutionen som mänskligt fenomen 31 Naturrätten 34 Pionjärerna 36 Några av dem som lade grunden 37 John Locke 38 Montesquieu 39 Benjamin Constant 41 Rousseau 45 Moderna konstitutioner 47 Weimarrepubliken 47 Konstitutionens natur 51 De mänskliga rättigheternas förankring 51 En variation av konstitutioner 52 Konstitutionen, välståndet och lyckan 53 De vanligaste valsystemen 53 Olika statsskick 53 Ekonomiska konsekvenser 53 Konstitutionen och lyckan 54 Lycka, materialism och medinflytande 56 Rättsstat, rättssäkerhet och rättssamhälle 58 De mänskliga rättigheternas filosofi 60 Bill of Rights 61 Bill of Rights II 62 Individuella rättigheter versus kollektiva 67 Olika typer av individualism 68 Konstitutionella rättigheter versus vanliga lagar 72 Frihet och värdighet 73 Centralismens elände 75 Centralismens problem 75

Federalismens storhet 78 Federalism i Sverige? 80 En ny blomstringstid? 81 Sveriges konstitutioner - en kort historik 82 Tvåkammarriksdagen 85 Efterkrigstiden 86 Vår nya grundlag 87 Tidig kritik och ändringar 89 Vad är fel med den svenska konstitutionen? 90 Kontrollmakten 91 Den dömande makten 92 De politiska regionerna 92 Ytterligare brister enligt Demokratirådet 93 Sammanfattning 93 Ekonomiska konsekvenser av en förbättrad konstitution 94 Kritik inifrån 96 Myndigheterna 98 En svensk myndighet i aktion 100 Huvudproblemet 102 Enhetsstaten och det lokala självstyret 103 Federalismen som paria 104 Den omhuldade likriktningen 105 Den ansiktslösa politikern 106 Statens grepp om regionerna 108 Landstingen 108 De nya regionerna 109 Landskapen som byggstenar 110 Identitetens betydelse ni Byråkraterna och slakten på Sveriges kulturgeografi 113 Ansvarskommitténs förslag 114 Regionutredningen 115 Riksstyrets konstruktion 116 Varför två kammare? 116 Politikerna som folkets medium 119 Vitbok saknas på valdagen 120

Kontrollmakten 121 Nuvarande kontrollorgan 122 Personen och valsystemet 129 Personval eller ideologi? 129 Valsystemet 131 Majoritetsval 132 Den senaste versionen 133 Språknivelleringens hemland par préférence 133 Äldre språk som tidsbrygga 134 Förändrade grundlagar 137 Ett antal märkligheter 139 De vackra ordens egentliga betydelse 141 Diskrimineringen återigen 142 Min personliga välfärd och multikulturalismen 145 Föreningsfriheten 146 Slutord om vår nuvarande konstitution 147 Statschefen 148 några andra länder 149 Schweiz 150 Var finns oppositionen? 151 Mer demokrati bättre än mindre? 151 När Sverige föll ifrån 152 Hur kunde Schweiz gå förbi? 153 Medborgarrespekt versus medborgarförakt 155 Vad händer om folket "väljer fel"? 156 Exemplet Sverige 158 Svensk praxis 158 Ett land att på många sätt beundra 160 Våra grannar 162 Norge 163 Danmark 166 Island 167 Det civila samhället och det sociala kapitalet 168 Språket - det sociala kapitalets yttersta grund 169

Negativt socialt kapital 171 Sverige och föreningslivets dynamik 173 Hur minskar vi det negativa sociala kapitalet? 177 Om eder och ceremonier 178 Ederna som försvann 178 Ifrågasättandet börjar 179 En flagga för alla 181 Patriotism och identitet 183 Rom och det imperiala medborgarskapet 184 Den frihetliga patriotismen växer fram 184 Den onda nationalismen 186 Den nödvändiga patriotismen 187 Ar en svensk frihetlig patriotism verkligen möjlig? 187 Moderna studier 192 Om mjuka värden stöter på aggressivt hårda - vad händer då? 193 Kulturellt återbruk 193 Sport som reservat 194 Självkänsla för öppenhet och respekt 195 Den federala identitetens mångfald 196 Multipla identiteter 196 Vad kräver demokratins försvar? 197 Svaret på frågan 199 Epilog 200 Bilagorna 200 Formalia 200 Svea Rikes konstitution och grundlagar 201 Företal 203 Kapitel 1 - Statsskickets grunder 204 Kapitel 11 - Mänskliga rättigheter 207 Kapitel 111 - De politiska beslutsnivåerna 213 Kapitel IV - Den svenska federationen 215 Kapitel V - Statschefen 218 Kapitel VI - Riksstyrelsen 221 Kapitel VII - Regeringen och statsministern 223 Kapitel VIII - Regeringens organ och regentrådet 224

Kapitel IX - Rikets högsta domstolar 226 Kapitel X - Valuta och penningpolitik 230 Kapitel XI - Rättsväsende och förvaltning 231 Kapitel XII - Talmännen 238 Kapitel XI11 - Beslutsförordningen 239 Kapitel XIV - Valförfattningen 244 Kapitel XV - Om myndigheter och byråkrati 252 Kapitel XVI- Symboler och ceremonier 253 Kapitel XVI I - Vid fara för rikets bestånd 261 Kapitel XVII I - Andringar av konstitutionen 265 Kapitel XIX - Epilog 267 Bilagor till Svea Rikes Konstitution 269 Sektion I - Definition och egenart 270 Sektion II - Konventionsförordningen 271 Sektion III - Tryckfrihetsgrundlagen 275 Sektion IV - Yttrandefrihetsgrundlagen 308 Sektion V-Successionsordningen 329 Appendix I 332 Efterarbetet 332 Appendix 11 333 Det grådaskiga frågetecknet 333 Appendix III 350 En analys av begreppet kultur (utifrån en brevväxling med Sveriges kulturminister). 350