Bör Sverige ansluta sig till valutaunionen EMU?

Anderstorpskolan FÖRETAGARGYMNASIET 1997-04-30 SKELLEFTEÅ Handledare: Elisabeth Norell Handledare: Eskil Tåg Bör Sverige ansluta sig till valutaunionen EMU? av: Åsa Lind SPE 3b

Innehållsförteckning 1. Bakgrund / Problembeskrivning...sid 1 2. Syfte...sid 1 3. Metodik/problembegränsning...sid 1 4. Vad är EMU?...sid 2 5. Hur ska EMU förverkligas?...sid 2 6. Varför behövs EMU?...sid 2 7. Krav på medlemsländerna...sid 3 8. Konvergenskraven...sid 3 9. Sverige och konvergenskraven...sid 3 10. Den svenska tidtabellen...sid 4 11. Vad händer om Sverige går med i EMU?...sid 4 12. Fördelar...sid 5 13. Kommer räntenivån att falla?...sid 5 14. Nackdelar...sid 5 15. Löner och priser...sid 6 16. Sverige och arbetslösheten...sid 6 17. Vad skulle kunna hända vid en kärnkraftsavveckling?...sid 6 18. Hur påverkas företagen av EMU?...sid 7 19. Sveriges specifika industristruktur...sid 7 20. Kritiska faktorer...sid 8 21. Insider varnar för valutaunionen...sid 9 22. Sveriges handlingsfrihet...sid 9-10 23. Sammanfattning...sid 11 24. Källförteckning...sid 12

1. Bakgrund/problembeskrivning Vi går nu tredje och sista året på Företager gymnasiet, det här sista projektarbetet är lite annorlunda än de tidigare. Den här gången ska vi göra var sitt projektarbete som är knutit till vårt specialarbete. Jag, Åsa Lind har valt att skriva om EMU och vad som händer med Sverige om vi står untanför/går med. Jag har bla. tänkt att ta upp vilka konsekvenser ett medlemskap medför, både positiva och negativa samt lite om EMU: historia, konvergenskraven etc. Jag har valt att skriva om Sveriges eventuella medlemsskåp i EMU därför att jag själv vill lära mej mer om detta om även därför att jag tycker att det är ett viktigt beslut Sverige står inför. I detta arbete har jag inte skrivit om vårt fadderföretag, tidningen Norra Västerbotten eftersom de inte påverkas så mycket av EMU, bla. pga att de inte har någon internationell handel. 2. Syfte Att försöka att utreda vad som händer med Sverige om vi står utanför/ går med i EMU. Samt ta reda på för- och nackdelar med EMU. Jag kommer även att nämna lite om konvergenskraven, EMU:s historia, Sveriges handlingsfrihet i EMU-frågan etc. 3. Metodik/ Problembegränsning Materialet till detta projektarbete har jag sammanställt från böcker och tidningar( se källa, sid 12 ). Jag har även besökt två EMU-debatter. Jag har inte direkt använt något material från dessa till detta projektarbete, men debatterna har lärt mej mera om EMU och gett mej uppslag till detta arbete. Det bör nämnas att det material som jag har hittat i litteraturen mest innehåller negativa åsikter om ett eventuellt medlemskap i EMU. 1

4. Vad är EMU? EMU, den ekonomiska monetära unionen inom EU, omfattar följande: Den inre marknaden och en viss samordning av den ekonomiska finanspolitiken. En gemensam valuta- och penningpolitik samt en gemensam valuta. 5. Hur ska EMU förverkligas? Förverkligandet av EMU är tänkt som en trestegsraket. Första steget togs 1990 när kapitalet släpptes loss över gränserna inom EU. Andra steget blev inrättandet av Europeiska Monetära institutet, EMI, i Frankfurt 1994. Dess uppgift är att praktiskt förbereda övergången till en gemensam centralbank. Tredje steget ska tas den 1 januari 1999. Då ska en gemensam valuta och en centralbank bli verklighet. 1998 inrättas den Europeiska Centralbanken, ECB, som antagligen kommer att ligga i Frankfurt. Den får som främsta uppgift att hålla inflationen nere. Vid bildandet av ECB ska varje medlemslands riksbankschef finnas med i ECBstyrelsen. Men han/hon är inte där för att bevaka sitt lands intressen utan enbart för att bevaka euron i förhållande till andra valutor. ECB ska agera långsiktigt och vara oberoende av medlemsregeringarna och EU:s institutioner. De övriga nationalbankerna blir kvar som ECB:s förlängda arm i varje medlemsland. Också de ska hållas fria från politisk styrning. För Sveriges del betyder det att en de lagar som rör Riksbanken måste ändras. Enligt Maastrichtfördraget ska ECB ha ensamrätt att bemyndiga sedelutgivning inom de deltagande medlemsländerna. (Rätten att utge euromynt innehas av länderna själva, men volymen måste godkännas av ECB.) 6. Varför behövs EMU? Det är en svår fråga att besvara, men i boken "Skall Sverige ansluta sig till EMU" (se källa sid 12) kan man läsa följande: En grundtanke bakom Maastrichtfördragets valutapolitiska delar torde ha varit att en europeisk valutaunion på sikt är nödvändig. Detta för att inget medlemsland inom EU genom devalveringar skall kunna tillskansa sig konkurrensfördelar på de andra ländernas bekostnad. De historiska erfarenheterna av stabiliteten i växelkursrelationerna inom EU-området var nedslående. Möjligen ansåg man att en valutaunion var nödvändig för att åstadkomma den nödvändiga disciplinen hos medlemsstaterna. 2

7. Krav på medlemsländerna Alla länder som vill vara med i EMU måste först ha varit med i växelkursmekanismen ERM under minst två år. ERM-medlemskapet innebär två saker, dels att växelkursen läggs fast, dels att valutan klarar att flukturera inom en smal kursförändring under en längre tid. Sverige är inte medlem i ERM, ej heller England och detta skulle då betyda att varken Sverige eller England kommer med i första omgången av EMU. 8. Konvergenskraven Förutom medlemskap i ERM finns det fem krav som varje land som vill bli medlem av valutaunionen måste uppfylla, de sk konvergenskraven. Konvergenskraven har dikterats av Tyskland. Ordet konvergens innebär att ömsesidigt närma sig varandra. Konvergenskraven är följande: 1. Inflationen får inte vara mer än 1,5% högre än i de tre EU-länder som har den lägsta inflationstakten. 2. De långa räntorna får inte vara mer än 2% högre än motsvarande räntor i de tre länder som har lägst inflationstakt. 3.Växelkursen måste vara stabil. Den får inte gå upp eller ned alltför mycket under de två år som föregår valutaunionen. 4. Budgetunderskottet i statens finanser får inte uppgå till mer än 3% av bruttonationalprodukten, BNP. 5. Statsskulden får inte överstiga 60% av BNP. 9. Sverige och konvergenskraven För närvarande är det endast några få länder i EU som uppfyller de fem kraven. Det mesta talar för att Sverige kommer att uppfylla de ekonomiska kraven för att gå med i EMU. I budgetpropositionen(1996)gjorde regeringen den bedömningen att några ytterligare besparingar inte är nödvändiga för att uppnå målen. I övrigt ligger regeringen, liksom i den tidigare budgeten, mycket lågt i EMU-frågan. Regeringen gör inget ställningstagande åt endera hållet. 1997 beräknas underskottet i de offentliga finanserna vara under 3% av BNP och ha nått balans 1998. Statsskulden minskar också snabbare än väntat, men kommer fortfarande att ligga över kravet på högst 60% av BNP. Detta krav är dock inte så strikt, det kan räcka med att skulden faller "i tillfredsställande takt". I slutet av 1997 räknar regeringen med att Sverige haft en fallande skuldkvot i tre år. Det finns även en möjlighet att vänta till år 2002, när nästa möjlighet till medlemskap i EMU ges. Detta måste de länder som inte uppfyller konvergenskraven göra. Det är också omdebatterat om Sverige ska vänta med ett medlemskap i EMU. Om Sverige kommer att ansluta sig till EMU i "första omgången" avgörs hösten 1997, då först den socialdemokratiska partikongressen och därefter Sveriges riksdag tar ställning. 3

10. Den svenska tidtabellen Här nedan kommer Sveriges "tider "för beslutande om medlemskap i EMU: EMU. Socialdemokraternas ställningstagande avgör. Våren 1997. Socialdemokratiska partistyrelsen tar ställning. September 1997. Socialdemokraternas partikongress tar ställning. Hösten 1997. Riksdagen fattar beslut. Våren 1998. Beslut i EU om vilka länder som deltar från starten av 11. Vad händer om Sverige går med i EMU? Om Sverige går med i EMU kommer löner, bidrag, pensioner etc. att räknas om från svenska kronor till euro. Under en övergångsperiod kommer alla summor att redovisas i båda valutorna. Euron ska gradvis tränga ut kronan, men kronan kommer nog att finnas kvar i tre, fyra år. De gamla nationella valutorna kan växlas in avgiftsfritt på de Nationella Centralbankerna under den period som föreskrivs i varje enskilt lands lagstiftning. Nu blir det bankomater, sedelräknare, automater och liknande som måste bytas ut, såväl som alla bank och kreditkort. Bankerna i hela EU räknar med att omläggningen totalt kommer att kosta dem minst åtta miljarder euro. För att lättare kunna jämföra dessa belopp kan nämnas att en verkstadslön ungefär kommer att vara 1850-1950 euro i månaden. Kommissionen anser att det inte är överdrivet att på förhand räkna med att det skall ta högst fyra år från det att beslutet om övergång till EMU fattas och fram till den slutgiltiga övergången till den gemensamma valutan. Om Sverige kommer med i EMU får den svenska kronan ett fast värde mot den nya gemensamma valutan. Detsamma sker med de övriga medlemmarnas valutor. När valutavärdarna är satta är de låsta både gentemot euron och sinsemellan. Eurons värde är en sorts minsta gemensamma nämnare för de västeuropeiska valutorna och speglar deras värde i förhållande till varandra. 4

12. Fördelar Ett EMU-medlemskap medför enligt EMU-entusiasterna många fördelar. För första gången kan vi jämföra priser på varor och tjänster över nationsgränserna. Det kommer att leda till priskonkurrens mellan säljare och tillverkare över gränserna. Det blir också lättare för företagen att verka i de olika unionsländerna. De slipper de gamla transaktionskostnaderna och behöver inte räkna om eller redovisa i olika valutor. Andra fördelar enligt EMU-förespråkarna är att Sveriges inflytande över andra EMU-länders penningpolitik ökar, europssamarbetet fördjupas etc. Vi kan också enkelt jämföra räntor på både sparade och lånade pengar. EMU-entusiasterna talar om tillväxt, ökad sysselsättning och en tryggare inre marknad( 60% av EU:s totala handel sker mellan medlemsländerna).genom en strikt ekonomisk politik kommer EMU att stå på en stabil ekonomisk grund. Detta medför att euron blir en av de stora valutorna, jämförbar med dollarn och yenen. Därför kan euron medverka till att stabilisera det internationella monetära systemet. EMU-entusiasterna anser att vi går mot isolering och ruin om vi inte går med i EMU. Det blir knepigt att handla med oss och att investera här, bl.a. p.g.a. vår avvikande valuta. 13. Kommer räntenivån att falla? Ett medlemskap i EMU skulle leda till att det svenska ränteläget hamnar på i stort sett samma nivå som i övriga EMU-länder. Det behövs inte längre någon premie för att täcka valutaosäkerheter. Detta vore en fördel med ett medlemskap. Om vi väljer att inte omedelbart vara medlemmar får vi nog räkna med att en viss räntedifferens gentemot t.ex. tyska räntor består. Under senare år har ofta denna räntedifferens pendlat kring 4-5 procentenheter. Sverige har under flera år tillhört de länder som haft störst ränteskillnad gentemot Tyskland. Det har sannolikt sin grund i en låg trovärdighet vad gäller stabiliseringspolitiken. 14. Nackdelar Här i Sverige grundar sig en hel EMU-skepsis på de hårda kraven som ställs för ett svenskt medlemskap. Kravet på snabbsanering av den svenska ekonomin med kännbara nedskärningar i välfärden, höjda skatter och hög arbetslöshet i kölvattnet talar knappast för unionen. En annan fördel med att inte gå med i EMU är att vi behåller vårt nationella självbestämmande. Under en TV-sänd EMU debatt medverkade bl.a. Rune Andersson, VD Trelleborg AB. Här följer ett uttalande från honom. - Valutan är som en feber termometer, känslig. Att låsa fast den är problemet med hela projektet. Länderna kommer inte att utvecklas likadant. 1 1 Video, Kjell Nordström 5

15. Löner och priser Fasta växelkurser förutsätter större rörlighet vad gäller nominella löner och priser, en rörlighet både uppåt och nedåt. De största framtida problemen är kanske bristen på flexibilitet i löner och priser. Ända sedan 70-talet har vi devalverat den svenska kronan för att rädda vår exportindustri. Efter drygt 20 år av devalveringspolitik har vi skadat de lönebildningsmekanismer som byggts upp tidigare. Genom minskat värde på kronan och en periodvis snabb inflation har vi så att säga korrigerat den nominella lönebildningen. Hade vi levt inom en valutaunion skulle en anpassning av löneutvecklingen ha tvingats fram för att undvika en katastrofal massarbetslöshet. 16. Sverige och arbetslösheten Somliga brukar hävda att Maastrichtsföredragets stränga konvergenskrav med fokusering på inflationsbekämpning gör det omöjligt att kraftfullt bekämpa arbetslösheten. Drabbas då Sverige hårdare av arbetslöshet än andra EU-länder om vi försöker att på relativt kort tid anpassa oss till EMU:s konvergenskrav? Sverige har jämfört med flera länder längre väg fram till den punkt då konvergensvillkoren är uppfyllda. Det innebär att våra möjligheter att parera en eventuell avmattning av konjunkturen under 96/97 med offensiva statliga åtgärder blir ytterst begränsade. Samtidigt ökar budgetunderskottet automatiskt genom lägre skatteintäkter. Risken att arbetslösheten under dessa förutsättningar ökar ytterligare är överhängande. En del debattörer pekar på att vi i Sverige får, relativt sett, större problem även av andra skäl. Vår anpassningsförmåga anses sämre än andra länders. Den nödvändiga anpassningen kommer som tidigare nämnts att ställa nya krav på flexibilitet både vad gäller löner, anställningsvillkor och geografisk bosättning. Många pekar på att den svenska modellen för lönebildning leder till för snabba löneökningar med otillräcklig lönespridning, att den geografiska rörligheten begränsas av den höga förvärvsfrekvensen, att de svenska bidragsreglerna trots nedskärningarna är för gynnsamma och att de arbetsrättsliga reglerna utgör hinder för nyanställning. 17. Vad skulle kunna hända vid en kärnkraftsavveckling? En annan nackdel med ett EMU-medlemskap skulle kunna uppstå vid en framtida kärnkraftsavveckling. I sådana fall måste dess negativa effekter mötas med lönesänkningar och prisanpassningar i näringslivet, med andra ord en inre devalvering. 6

18. Hur påverkas företagen av EMU? En självklar fördel med ett svenskt EMU-medlemskap är att alla kostnader förknippade med valutaväxling och administration av valutor elimineras. Osäkerheten om framtida växelkursförändringar försvinner också. Resonemangsvis kan man förutsätta att mindre och medelstora företag kommer att ha större glädje av reducerade transaktionskostnader och valutarisker än stora företag. De stora och i synnerhet de multinationella bolagen förfogar över kompetens och resurser för att kunna hantera problemen. De kan därigenom själva påverka dessa kostnader och risker. Mindre företag saknar specialistkompetensen och kan inte genom eget handlande påverka kostnads- eller risknivåer. De blir istället hänvisade till banksystemets råd och anvisningar. En viktig fråga i detta sammanhang, är Sveriges dollarberoende. Ju starkare dollarberoendet är, desto mindre fördelar har Sverige av en europeisk valutaunion. Transaktionskostnader kommer att kvarstå, p.g.a. att Sverige handlar med övriga världen. Kommer kronan att utvecklas annorlunda än euror gentemot dollarn? Det skulle kunna vara fallet om Sverige stod utanför EMU med en flytande krona. 19. Sveriges specifika industristruktur Vårt land har en industristruktur som i väsentliga avseenden skiljer sig från de stora länderna i Europa. Vi har en stor energi och råvaruintensiv exportindustri. Bl.a. skogs och gruvindustrin är viktiga näringar för Sverige. Det innebär bl.a. att dollarkursen är avgörande för stora delar av exportindustrin. Rasar dollarn får vi med EMU ett oerhört problem för basindustrin. Men om dollarn istället stiger kraftigt kan vi få gyllene tider med stora vinster i basindustrin. Med flytande valuta kommer dessa obalanser att rättas till. De svenska stora företagen kan hantera situationen genom att flytta produktionen till andra länder, men det är de svenska arbetsplatserna som riskerar att försvinna och de mindre och medelstora företagen som får mest problem. Om Sverige exporterar t.ex. malm till Tyskland beror priset på denna export mer på dollarkursen än D-markskursen eftersom huvudkonkurrenterna befinner sig i Nordamerika eller i andra dollarstyrda länder. När små och stora företag vill utöka sin export börjar de ofta med de nordiska länderna. Sedan försöker man etablera sig i Storbritannien av språkskäl. Som svar på ovan nämnda fakta säger Rune Andersson, styrelseordförande i Trelleborg AB: "Om man då betänker att Danmark och Storbritannien begärt och fått undantag från EMU, att Norge inte gått med i EMU och att Finland kanske inte går med i EMU om inte Sverige inte gör det, så framkommer en intressant bild. Den bilden visar att den omtalade stabiliteten om förutsägbarheten för mindre företag vid EMU-anslutning kanske inte blir så mycket bekvänt med. En Svensk EMUanslutning riskerar att avhålla potentiella investerare inom råvarubaserad industri från att investera i Sverige." 2 2 Skall Sverige ansluta sig till valutaunionen EMU? Utbildningsförlaget brevskolan sid 211-213 7

20. Kritiska faktorer Sammanfattning och slutsatser från boken "Sverige och EMU", Statens offentliga utredningar 1996:158 EMU utredningen Finansdepartementet, sid 437. Här nedan kommer några synpunkter som kommit fram vid Statens offentliga utredningar att tas upp. Det bör nämnas att ställningstaganden bygger på en rad bedömningar som är förenade med en stor osäkerhet. Vi har lagt avgörande vikt vid att riskerna med att delta i den monetära unionen blir avsevärt mindre om en rejäl förbättring av sysselsättningsläget kan åstadkommas. Flexibiliteten på arbetsmarknadens utbudssida måste ökas, efterfrågan på arbetskraft måste också öka. Om åtgärder av den typ som vi förslagit genomförs och arbetslösheten sjunker snabbt, framstår nackdelarna med ett tidigt svenskt deltagande i den monetära unionen som mindre. Även om vi utgått från att den reella penningpolitiska självständigheten blir mindre i framtiden än tidigare även utanför den monetära unionen, är vår bedömning ändå att den kvarvarande friheten är så stor att den är intressant i ett stabiliseringspolitiskt perspektiv. Sannolikheten för en stabil makroekonomisk utveckling om vi tills vidare står utanför den monetära unionen beror i hög grad på trovärdigheten för att vi på egen hand ska lyckas hålla inflationen låg. En riksbanks reform är en nödvändig förutsättning för en stabil makroekonomisk utveckling om vi inte deltar i den monetära unionen. Om man tror att ECB inte kommer att lyckas att uppnå låg och stabil inflation, bortfaller den effektivitetsvinst av en högre grad av prisstabilitet vid ett deltagande i den monetära unionen som vi räknat med. Vi har gjort en ganska försiktig värdering av de vinster i form av högre effektivitet och lägre inflation som sannolikt skulle följa av ett svenskt deltagande i den monetära unionen, medan vi däremot bedömt de potentiella stabiliseringspolitiska kostnaderna som stora. Ju mer vi tror oss om att kunna påverka utformningen av den monetära unionen och ECB:s penningpolitik i enlighet med våra önskemål om vi blir medlemmar på ett tidigt stadium, desto mer förmånligt framstår detta. Vi har gjort bedömningen att ett svenskt beslut om att inte delta i den monetära unionen 1999 innebär överkomliga politiska kostnader i form av minskat inflytande inom EU. Om man inte alls tror på att ett svenskt utanförskap innebär någon påtaglig förlust av inflytande inom EU, finns det anledning att vara negativ mot att Sverige ska sträva efter att inträda i den monetära unionen vid en senare tidpunkt. 8

21. Insider varnar för valutaunionen Bu-tjänstemannen Bernhard Connolly arbetar sedan 1978 i EU-kommissionen. För närvarande leder han en specialavdelning för den europeiska växelkursmekanismen, ERM. Han är negativ mot EMU. Han menar att det inte finns något land i Europa där medborgarna värnar mer om unionens ekonomiska framsteg än sitt eget välbefinnande. För att skapa en enhetlig penningpolitik, som alla kan acceptera, krävs emellertid att man sätter unionens väl i första rummet. Konflikten kommer att koncentreras kring frågan om vem som ska bestämma. Bernhard Connolly påstår också att allt skulle vara i sin ordning om ett gemensamt europeiskt intresse funnits, men det finns det inte. Belgien har en stor statsskuld att kämpa med, Frankrike lider av mycket hög ungdomsarbetslöshet, etc. Enligt honom skulle en gemensam penningpolitik leda till ekonomisk instabilitet. Dessa olikheter har även den tyska centralbanken varnat för. Bernhard Connolly befarar t o m att vänskapen som härskat i Europa de senaste 30 åren äventyras. Avslutningsvis säger Bernhard Connolly: "Jag har arbetat som ekonom i hela mitt liv. Kanhända handlar det om yrkesstolthet: jag kan inte stå overksam och låta Europas medborgare luras in något de får ångra. Det är skälet till att jag har satt mina farhågor på pränt. 3 22. Sveriges handlingsfrihet En fråga som många kanske ställer sig är om Sverige verkligen har något val när det gäller medlemskap i EMU. Vissa hävdar att Sverige är juridiskt förpliktat att delta om konvergenskriterierna bedöms vara uppfyllda. P.g.a. den svenska riksdagen ratificerade Eu:s grundläggande fördrag och Sveriges tillträdesfördrag med tillhörande protokoll, utan att göra någon reservation för den monetära unionen. De menar att ett ensidigt beslut från svensk sida att i en sådan situation stå utanför den monetära unionen skulle strida mot våra föredragsåtaganden 4.Ett argument för denna hållning är att de särregler som Storbritannien och Danmark erhållit i förhandlingarna genom protokoll till Maastrichtfördraget vore onödiga om alla EU-länder skulle ha frihet att på nationell nivå kunna besluta att inte delta i den monetära unionen. Det danska protokollet ger Danmark rätt att stå utanför valutaunionen om landet anmäler att det så önskar. I december meddelade Danmark att de ville stå utanför. Om de skulle ändra åsikt har de rätt att delta om de uppfyller konvergenskriterierna. Storbritanniens protokoll ger som Danmarks landet rätt att stå utanför, men landet är inte heller bundet att göra sin centralbank oberoende och har ingen förpliktelse, utan bör endast sträva efter, att undvika alltför stora underskott i de offentliga finanserna i etapp tre. 3 Der Spiegel. Insider varnar för valutaunionen, Tempus nr 38 sid 5, 21-27 sept. 1995 4 Denna ståndpunkt har framförts av bl.a Ulf Bernitz som är professor i EU-rätt vid stockholms universitetet (Bernitz, 1995) 9

En annan uppfattning är att full juridisk klarhet angående Sveriges handlingsfrihet inte går att uppnå på förhand. 5 De som gör denna tolkning hänvisar t.ex. till att den svenska regeringen vid inledandet av medlemskapsförhandlingarna den 1 februari 1993 deklarerade följande: "Ett slutligt svenskt ställningstagande avseende övergången från den andra till den tredje fasen kommer att göras i ljuset av den fortsatta utvecklingen och i enlighet med bestämmelserna i fördraget." 6 Utan att detta föranledde en motreaktion från EU-ländernas sida. Vidare sade regeringen den 10 november 1993 då den informerade riksdagen om den svenska förhandlingen att: "I fråga om övergången från den andra till den tredje fasen i EMU är det ytterst riksdagen som ska ta ställning." 7 Sveriges ståndpunkt när det gäller ett svenskt deltagande i valutaunionen har registrerats officiellt av EU-länderna utan någon kommentar om att den skulle strida mot Maastrichtfördraget. Ett annat argument för att Sverige inte skulle vara juridiskt bundet att delta om konvergenskriterierna uppfylls är att även andra länder, Tyskland och Nederländerna gjort deklarationer liknande den svenska. De svenska och tyska uttalandena skiljer sig åt så till vida att Tyskland klargjort att konvergenskriterierna måste tolkas snävt och strikt för att landet ska kunna delta, medan Sverige inte preciserat vilka grunder det svenska ställningstagandet ska grunda sig på. Nederländernas deklaration har ungefär samma innebörd som den tyska. Meningarna går alltså isär i fråga om Sveriges juridiska handlingsfrihet i ett läge då konvergenskriterierna är uppfyllda. Oavsett det juridiska sakförhållandet är det i praktiken inte troligt att ett land kommer att tvingas att delta i det gemensamma valutaområdet mot sin vilja. 5 Förespråkare för denna ståndpunkt är bl.a. Carl B Hamilton, chefsekonom på Handelsbanken och under Sveriges medlemskaps förhandlingar statssekreterare i Finansdepartementet. ( Hamilton, 1996 ) 6 Regeringens proposition 1994 / 95:19 7 Hamilton ( 1996 ) 10

23. Sammanfattning Det här är det sista projektarbetet som vi ska göra, det är lite annorlunda än de tidigare, den här gången ska vi göra var sitt arbete som är knutit till vårt specialarbete. Jag, Usa Lind har jag valt att skriva om EMU, för och nackdelar med ett svenskt medlemskap, jag har även skrivit om EMU:s historia, konvergenskraven etc. I detta projektarbete har jag inte skrivit något om mitt fadderföretag Norra Västerbotten, eftersom företaget inte påverkas så mycket av EMU. EMU, den europeiska monetära unionen är tänkt som en trestegstaket, det tredje och sista steget ska förverkligas 1999, då en gemensam valuta och centralbank ska bli verklighet. Centralbankens främsta uppgift är att hålla inflationen nere. För att bli medlem i EMU måste landet uppfylla de fem konvergenskraven och minst ha varit medlem i växelkursmekaninsmen ERM i två år. Det mesta talar för att Sverige kommer att uppfylla konvergenskraven. Om Sverige går med i EMU kommer euron gradvis att tränga ut kronan. Fördelar med ett EMU-medlemskap är att vi lätt kan jämföra priser över gränserna, vilket medför ökad pris konkurrens. En stor fördel för de svenska företagen är att transaktionskostnaderna kommer att försvinna. Förhoppningsvis kommer enron att bli jämförbar med dollarn och yenen. EMU-entusiasterna talar om ökad sysselsättning och en tryggare inre marknad. En fördel med att inte gå med i EMU är att vi bibehåller vårt nationella självbestämmande. Ett medlemskap i EMU kan bidra till att arbetslösheten ökar ytterligare. Går Sverige med i EMU och en kärnkraftsavveckling genomförs skulle dess ekonomiska effekter mötas med en inre devalvering. Ju större dollarberoende Sverige är desto mindre fördel har Sverige av ett medlemskap i EMU. Jag har lärt mej mycket av att arbeta med detta specialarbete. Innan jag började med arbetet visste jag inte så mycket om EMU eller dess konsekvenser. Det material jag har använt mej av innehöll mest negative fakta om ett medlemskap i EMU. Själv är jag emot ett medlemskap i EMU. Jag tycker att de positiva effekterna som t.ex. minskade transaktionskostnader inte överväger de negativa konsekvenserna. Om vi nu nödvändigt måste gå med i EMU tycker jag att vi kan vänta till senare. Då kan vi se hur utvecklingen blir för de länder som går med i EMU redan från starten och kanske lära oss av deras eventuella misstag. 11

24. Källförteckning En enhetlig europeisk valuta, grönbok Jansson, Sten. Den globala ekonomin Statens offentliga utredningar, 1996:158, Finansdepartementet. Sverige och EMU. Ems, Emil. EMU och svensk industri, förutsättningar och konsekvenser, Arbetsrapport nr 9, April 1996. Sparbanken-kompendium. Svensk ekonomi och ränteutveckling i ett EMUperspektiv, Skeria utveckling, Skellefteå 18 feb 1997 Brattberg, Hans. Fönster, portar, broar, motiv på eurosedlarna, NV 14 dec 1996 Rosén, Inga -Lisa. Detta är EMU, Vi nr 40, 5 okt 1995 Södergren, Karin. EMU eller inte, det är frågan, ICA-kuriren nr 6 1997 Wikström, Astor. EMU-debatt-i vilket syfte?, NV 9 jan 1997 Wikström, Astor. EMU kan splittra, NV 14 mars 1997 Av: Åsa Lind 1997-05-02 Isgränd 57 931 51 Skellefteå tel: 0910/ 779971 12