Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång ditt fantiserande om vad som eventuellt kan hända i boken. Spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. Denna strategi använder vi före, under och efter läsningen. Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att man utifrån sin egen kunskap om ämnet kan förutsäga vad texten kommer att säga.
Detektiven Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Detektiven lär dig hur man gör när man inte förstår ett ord eller ett begrepp, och hur du kan göra för att ta reda på betydelsen. Till exempel att slå upp ordet i en ordlista, fråga en kompis eller din lärare. Ibland kan man förstå ordet genom att läsa en eller några meningar till. Där finner du kanske förklaringen. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren: Läser om ordet. Läser om meningen. Läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang. Funderar på om ordet liknar ett annat ord på svenska eller ett ord på ett annat språk som läsaren redan kan. Funderar på om ordet är sammansatt av flera ord. Funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb) Använder sina förkunskaper i ämnet. Slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda.
Reportern Texten gör dig nyfiken som en reporter. Reportern ställer frågor på texten. Ibland kan han också svara på frågor om texten. Frågorna är på tre nivåer: på ytan, under ytan och på djupet. De tre nivåerna kan också benämnas: på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på ytan/på raden kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor under ytan/mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. Du ska kunna förstå vad som frågas efter även om det inte ordagrant står i texten. Det brukar finnas ledtrådar som hjälper dig. För att svara på frågor på djupet/bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter. Det betyder att du gör textkopplingar till din egen erfarenhet och därmed kan svara på frågan eller få en aning om vad svaret kan vara. Reportern används under och efter läsningen.
Cowboyen Med sin lasso fångar Cowboyen in det som har lästs. Han sammanfattar det viktigaste i texten och vad texten handlar om. Sammanfattningen kan gälla en sida i boken, ett helt kapitel eller en hel bok. Det kallas även för att återberätta. Följande inledningar är bra att använda när du ska återberätta: först så hände, sedan så, till sist. Du kan också fundera över frågor som dessa: Vad hände i det förra kapitlet? Var det spännande? Roligt? Svårt att förstå? Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära. Olika grafiska modeller, som till exempel en mindmap eller tankekarta, kan med fördel användas för att sammanfatta både skönlitterära texter och faktatexter.
Konstnären Konstnären skapar inre bilder av det lästa. Din fantasi stimulerar arbetet i din hjärna och med hjälp av dina sinnen lever du dig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Vi inser att texten ibland påverkar oss. Vi blir ledsna, glada, fundersamma. Ofta lär vi oss något nytt. En del liknar detta vid att en film spelas upp inom dem när de läser en text eller en bok. Vad kan du göra när du arbetar med Konstnären? Du kan till exempel måla en bild som föreställer något som texten handlar om. Du kanske kan dramatisera ett stycke ur boken med några kompisar. Du kan göra en seriestrip om en händelse eller ett avsnitt i texten. Konstnären används under läsningen.