SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter Innehållsförteckning 1.RADON... 3 1.1. FÖREKOMSTOCHEXPONERING... 3 1.2. MÄTMETODER... 4 1.2.1. Mätningavradoniinomhusluft...4 1.2.2. Mätningavradonivatten...5 1.3. TOXIKOLOGIOCHHÄLSOEFFEKTER... 5 2. EPIDEMIOLOGISKSTUDIE... 7 2.1.INTRODUKTION... 7 2.2.VALAVSTUDIEFORM... 7 2.3MATERIALOCHMETOD... 8 2.3.1Urval...8 2.3.2Datainsamling... 10 2.3.3Analys... 10 2.4DISKUSSIONOCHFELKÄLLOR...11 3.FÖRSLAGPÅPREVENTIVAÅTGÄRDER...12 REFERENSER...13 2
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter 1.Radon 1.1. Förekomstochexponering Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas, som bildas genom en naturlig sönderfallskedjavilkenutgårfrånuran 238ochslutarmedstabiltbly.Radonbildasdå radium sönderfaller och sönderfaller i sin tur till radioaktiva fasta metallpartiklar, radondöttrar,vilkasänderutjoniserandestrålning. 1,2 Radon i bostaden utgör den dominerande exponeringskällan för joniserande strålning i de flesta länder och man beräknar att radon utgör hälften av den totala stråldosensombefolkningenutsättsför 3,4.Andrakällorförstrålningsombefolkningen utsättsförärrymden,marken,sjukvårdenochdenegnakroppen 1. Uran finns naturligt i berggrunden och vissa bergarter, till exempel alunskiffer och graniter innehåller med uran än andra. Halterna av uran och därmed radon i berggrundenvarierarpåolikaplatserisverigeochhögsthalterfinnsidelaravskåne, Västergötland,Östergötland,Jämtland,Västerbottenochfjällkedjan 2.Radonetimarken kanöverförastillluftensamtgrundvattnet 3, 4.Iutomhusluftenspädsradonsnabbtut, men i inomhusluft kan radonhalterna varahöga 2. Gränsvärden för Iettsamarbetemellanflerastatliga radon myndigheter; Boverket, Inomhusluftibostad 200Bq/m 3 Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket, har rikt och gränsvärden för radon i inomhusluft tagits fram (se figur 1) 2. Överskrids dessavärdenfinnsdetenökadriskför negativahälsoeffekter 4. Denstörstaexponeringenförradon sker i bostaden och radonet kommer primärt från tre olika källor: marken under och runt huset, byggnadsmaterialet eller vattnet som användsihushållet(sefigur2) 1. Inomhusluft på arbetsplats Gruvor och underjordsanläggningar Dricksvatten 400Bq/m 3 1500Bq/m 3 1000Bq/l Fig.1.Gränsvärdenförradon. Källa:Strålsäkerhetsmyndigheten http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/r adon/rikt och gransvarden for radon/.2010 04 19 Markenärdenvanligasteradonkällandåradonhaltenidenluftsomfinnsijorden alltidärhög.lufttrycketäroftalägreinomhusänutomhus,ochdärförkanradonsugas in i hus från marken. Mängden radon som kommer in i hus från marken beror på markens genomsläpplighet och hur tät husgrunden är. Ju högre markens genomsläpplighetärdestostörreärriskenförhögaradonhalteriinomhusluften. 4 Alla stenbaserade byggnadsmaterial som betong, tegel och lättbetong innehåller radiumochavgerdärförradontillinomhusluften.normaltärradonavgångenförsumbar mendetfinnsundantag.ettsådantäralunskifferbaseradlättbetong,såkalladblåbetong, somanvändesfrån1929tillmittenav1970 talet.viddåligluftcirkulationkandennatyp avbyggnadsmaterialgeupphovtillradonhalteruppemot1000bq/m 3 (gränsvärde200 Bq/m 3 ). 1 Alltvattensomkommerfrånjordlagerochberggrundinnehållerradon.Kommunalt hushållsvattenrenasfrånradon,mensärskilthögahalteravämnetkanfinnasivatten frånenskildavattentäktersombergborradeellergrävdabrunnar.entiondelavradonet avgårfrånvattnettillinomhusluftenochdetärdetinhaleraderadonetsomärfarligt. 4 Den mängd radon en person får i sig genom att dricka radonhaltigt vatten ger en försumbar riskökning då radonet tas upp i magsäcken och transporteras ut i kroppen. 3
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter Denstörstadelenandasutinomentimmeochdetsomstannarkvarikroppenlagrasini framföralltfettvävnad.radondöttrarnaivattnettasinteuppavkroppen. 1 Uppskattningsvisexponerastioprocentavbefolkningenförradonhalteribostaden somöverstiger200bq/m 3.ÅttaprocentavdebergborradebrunnarsomfinnsiSverige hadevidenlandsomfattandekartläggningradonhalteröver1000bq/l. 4 Fig.2.Källortill radonihemmet Källa:Radonand lungcancer.samet JM.JNatlCancer Inst.1989;81:745 757.Indoorradon andlungcancerin China.BlotWJ,Xu ZY,BoiceJDetal.J NaltCancerInst 1990;82:1025 1030 1.2. Mätmetoder Ettämnesradioaktivitetangesienhetenbecquerel(Bq)ochenbecquereldefinierassom sönderfalletavenatompersekund.halveringstidenförradon,detvillsägadentiddet tar för radon att sönderfalla till hälften av sin ursprungliga mängd, är 3,8 dygn. Radonhalteniluftangesibequerelperkubikmeter(Bq/m 3 )ochivattenmedbecquerel perliter(bq/l).dåradonärenluktfri,smakfriochosynliggasärdetendasättetattta redapåomdetfinnsradonietthusellerinteattutföramätningar.tillvägagångssätten vidmätningavradonhaltiluftrespektivevattenärolika,mengemensamtärattdetär viktigtattprovtagningengörspårättsättförattfåetträttvisandeanalysresultat. 2 1.2.1. Mätningavradoniinomhusluft Radonhalten i inomhusluft varierar både under dygnet och under året (se figur 3). Variationernaberorblandannatpåtemperatur,vindförhållandenochventilation.Under sommaren då temperaturskillnaden mellan inom och utomhusluft är liten, fungerar indragetavluftibostadensämre.dettagörattmindremarkluftochradonkommerini husetänunderkallareårstider. 2 Det finns tre olika metoder för att mäta radon, vilka rekommenderas av Strålsäkerhetsmyndigheten: spårfilm med filter, elektretbaserad radonmätare och kontinuerlig registrering med radoninstrument. Den vanligaste metoden som används är spårfilm i små mätdosor. Mätningarna görs av privata mätföretag och går till så att bostadsägaren beställer hem mätdosor som placeras ut enligt anvisning och när mätperiodenärslutskickasdosornaintillmätföretagetföranalys.förattmätresultatet 4
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter ska kunna jämföras med de rikt och gränsvärden som har satts upp, krävs att mätningen har pågått under minst två månader och att den genomförs mellan den 1 oktober och den 30 april. Ju längre tid mätningen pågår desto säkrare blir analysresultatet. 2 Fig3.Radonhaltenvarierarberoendepåtemperatur,vindförhållandenochventilation.Ovanvisasett exempelpåvariationerunderenvecka. Källa:Strålsäkerhetsmyndigheten.http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Radon/.2010 04 19 1.2.2. Mätningavradonivatten För att få reda på radonhalten i vatten måste vattenprovet analyseras på ett laboratorium.provtagningenäravavgörandebetydelseförattanalysresultatetskavisa den verkliga radonhalten i vattnet. Det gäller att minimera avgången av radon från vattnetvidprovtagningensamtatttaprovetpåvälomsattvatten. 2 Det är stor risk att radon avgår till luften från vattnet vid provtagningen och eventuella strilar som har till uppgift att lufta vattnet ska tas bort. Vattnet ska vara så kalltsommöjligtochprovtagningsflaskanmåstevaragastätochfyllasheltsåattdetinte finnsnågonluftkvariflaskanefterattdenförslutits.anledningentillvarförmanskata provetpåvälomsattvattenärattradonsönderfallernaturligtochomvattnetharstått stillaenlängretidkommerenstörremängdatthasönderfallit. 2 Det finns flera olika metoder för att analysera radon i vatten. Den vanligaste är att mäta gammastrålningen från radondöttrarna i ett vattenprov som stått så länge att radonhaltenharkommitijämviktmedradondöttrarna.enannanmetodäravluftningav vattenprovetförattsedanmätaradongashalten.samtligametoderärbådekänsligaoch tillförlitliga. 2 1.3. Toxikologiochhälsoeffekter När radon sönderfaller bildas en serie fasta kortlivade radioisotoper, så kallade radondöttrar. Radondöttrarna fastnar på dammpartiklar som sedan andas in och 5
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter kommerneriluftvägarnaochlungorna. 1 Tvåavdessaradondöttrar,polonium 214och polonium 218, emitterar joniserande strålning av alfa karaktär5. Med joniserande strålning menas strålning som innehåller tillräcklig energi för att kunna slå elektroner ur atomer och ge upphov till reaktiva joner som kan orsaka vävnadsskada 3. Alfapartikelstrålningenbeståravheliumkärnor,tvåprotonerochtvåneutroner,ochhar hög energi men kort räckvidd 5. Utanför kroppen är alfapartikelstrålning ofarligt eftersomhudenshornlagersombeståravdödahudceller,hindrarstrålningenfrånattnå in i kroppen. Om luft som innehåller höga halter av radon däremot andas in når strålningenoskyddadeceller. 2 Näremissionenavalfastrålningskerinutilungornakan mutationer och andra DNA skador induceras i de respiratoriska epitelcellerna som bekläder luftvägarna. Alfapartikelstrålning är associerad med inaktiviering av p16 tumörsuppressorgenengenomattinducerametyleringavgenenspromotorregion. 6 Ett stort antal epidemiologiska studier har under senare år belyst risken för lungcancerknutentillradonexponeringibostäder 4.Långvarigexponeringförradonoch radondöttrarökarriskenattdrabbasavlungcancer,juhögreradonhalteniluftenochju längre exponeringstiden är desto större är risken. En analys av samtliga europeiska epidemiologiska studier visar att risken att drabbas av lungcancer ökar linjärt med radonexponeringen i bostaden. Inkubationstiden för radonorsakad lungcancer är lång. Dettar15 40årfråndetattenindividexponeratsförradontilldessattlungcancerkan påvisas. 2 Nästeftercigarettrökningärradondenstörstaorsakentilllungcancer,bortsettfrån olika yrkesexponeringar 7. Varje år beräknas 500 personer drabbas av lungcancer orsakadavradonisverige,vilketmotsvararfemtonprocentavlungcancerfallen.nittio procentavdesominsjuknarärrökareochdetfinnsenstarksynergieffektmellanradon, rökning och uppkomst av lungcancer. En svensk studie har påvisat synergieffekter mellanexponeringförradon,miljötobaksrökochlungcancerhosicke rökare. 4 Yrkesmässig exponering för radon föreligger bland annat för gruvarbetare i underjordsarbete.iepidemiologiskastudierharenökadlungcancerförekomstpåvisatsi dennayrkesgrupp.gruvarbetareunderjordexponerasävenförkvartsochavgaserfrån dieseldrivna fordon och det är okänt hur stor del av överrisken för lungcancer hos gruvarbetaresomberorpårespektivefaktor. 3 Den observerade riskökningen för personer som lever i bostäder med radonhalt på över 200 Bq/m3 att drabbas av lungcancer är 40 procent. En individ som under flera decennier exponerats för radonhalter i bostaden motsvarande det svenska riktvärdet, löper cirka tio procent högre risk att få lungcancer än en person som exponerats för riksgenomsnittet på 100 Bq/m 3. För icke rökare innebär detta att livstidsrisken att drabbas av lungcancer ökar från 0,7 procent till 0,8 procent. För en rökare är livstidsriskenförlungcancertiogångerhögreellermerberoendepårökvanorna. 4 6
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter 2. Epidemiologiskstudie 2.1.Introduktion Det har gjorts många studier om radons hälsoeffekter. Den hälsoeffekt som radon vid upprepadestudiervisatshaärlungcancer 5,8,9,10.Studiersomundersökttillexempelom radonidricksvattnetorsakarmagsäckscancerochandragastrointestinalacancerformer harintevisatpåsignifikantaresultat 8. Redanpå1940 taletmisstänktesattradonochradondöttrarorsakarlungcancerhos gruvarbetare, men först under 80 talet började vetenskapen diskutera att radon i boendemiljön kunde vara en orsak till lungcancer hos den allmänna populationen 5,9. Relationen mellan inomhusradon i boendemiljön och lungcancerrisk har sedan dess studeratsisåvälkohort somfall/kontrollstudier,meninteallaavdetidigarestudierna visar på signifikanta resultat 11. 1994 publicerades en stor fall/kontrollstudie av Pershagen et al där de undersökt radonexponering hos 1360 lungcancerfall i hela Sverigesomdiagnostiserats1980 1984.Detittadeävenpåsamverkanmellanradonoch rökning som riskfaktor för lungcancer. De fann att radon är en viktig orsak till lungcanceridenallmännapopulationen,ochattriskenökademultiplikativtvidsamtidig rökningochradonexponering. 10 Rökare som exponerats för i snitt 400 Bq/m 3 radon i boendemiljön har en ökad relativriskattfålungcancerpå25 30gångerjämförtmedicke rökareienlågexponerad gruppavseenderadoniboendemiljön.individersomsovermedöppetfönsterharingen ökadrelativriskattfålungcancerävenomdeboriboendemiljömedhögaradonhalter. Sammantagetökardenrelativariskenattfålungcancermed11procentper100Bq/m 3 överendryg30 årsperiod.detmotsvararenökadrelativriskpå3,4procentper1000 Bq/m 3 perår.omindividersomsovermedöppetfönsterexkluderasurdenexponerade gruppen stiger siffran till 6,7 procent. 10 Som jämförelse kan nämnas att motsvarande överriskförgruvarbetareliggerpå2 10procentper1000Bq/m 3 perår. 5,10 Medbakgrundavdessatidigarestudieresultatharvivaltattläggauppenstudieför att undersöka sambandet mellan radon i inomhusmiljön och lungcancer, samt i förlängningenanalyserahurriskenskiljersigmellanrökare, passivarökare ochickerökaresamtmellanindividersomtillbringarmyckettidhemmaochindividersomsällan är hemma. Eftersom sambandet mellan radon och lungcancer redan är väl underbyggt harvivaltattinriktavårstudiepåattseomriskenförlungcancerärtillfredsställande sänkt om Sveriges gränsvärde på 200 Bq/m 3 efterlevs, eller om vi ser en bättre riskreduktionvidnivåerunderwho:sriktvärdepå100bq/m 3.Vårfrågeställninglyder Bör Sveriges gränsvärde för radon i inomhusmiljön på 200 Bq/m 3 sänkas till WHO:s riktvärdepå100bq/m 3 förattminskariskenförlungcancer?. 4 2.2.Valavstudieform Ienkohortstudieföljsengruppradonexponeradeindividerunderen,oftarelativtlång, tidförattsehursjukdomutvecklas.dessutomföljermanengruppsomärmatchadiså mångaavseendensommöjligt,förutomvadgällerdenspecifikaexponeringen,förattse om det blir någon skillnad mellan de olika grupperna vad gäller sjukdomsutveckling. Fördelarna är bland annat att exponeringsvärdena skulle kunna mätas betydligt mer exakt och confounders skulle kunna undvikas lättare. Nackdelarna är istället att en prospektivstudieivårtfallinteetisktkanrättfärdigaseftersomexponeradeutsättsför en betydande risk för lungcancer. Dessutom skulle vi vad gäller både retrospektiv och 7
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter prospektiv kohortstudie vara tvungna att följa en mycket stor grupp exponerade då utfallettillföljdavexponeringenärovanligt.attlungcancerutvecklasundersåpasslång tidefterexponeringgördessutomattstudienskullebehövapågåunderenväldigtlång tidochdärmedkrävastoraresurser. 12 I en fall/kontrollstudie identifieras en grupp individer med sjukdom, i vårt fall lungcancerpatienter diagnostiserade i lungcancerregistret 2000 2009. Därefter definieras studiebasen som det upptagningsområde från var fallen plockats. En representativ kontrollgrupp väljs sedan ut ur studiebasen. Sedan insamlas exponeringsdata för radon för att kunna jämföra om skillnad i exponering föreligger mellanlungcancersjukaiförhållandetillickelungcancersjuka.fördelenmeddennatyp avstudieärblandannatatteftersomutfalletärovanligtärdetmereffektivtattutgåfrån sjukdomen istället för att utgå från exponeringen. Dessutom är studien förhållandevis effektiv och billig. Nackdelen är att det kan vara svårt att säkerställa goda mätvärden samtuteslutaconfounderseftersomstudiengörsretrospektivt. 13 I ljuset av de framförda argumenten ovan väljer vi att, efter godkännande av etisk kommitté,utföraenfall kontrollstudie. 2.3Materialochmetod En överblick över studiens upplägg syns i figur 4. Vidare detaljer beskrivs under kommandeunderrubriker. 2.3.1Urval Studien inkluderar alla personer som har varit boende i Sverige sedan 1960 till dags datum,ellertillsinbortgång. Från Socialstyrelsens cancerregister identifieras ett antal personer vilka diagnostiseradesmedcanceriluftstrupe,bronkerochlungamellanåren2000 2009och somvaritfolkbokfördaisverigesedan1960. Som kontrollgrupp randomiseras det dubbla antalet personer ut ur folkbokföringsregistretfrekvensmatchademedavseendepåålderochsombottisamma regionundersammaperiodsomfallgruppen. Fallen och kontrollerna delas upp i tre grupper med avseende på exponering enligt nedan: Högexponeradgrupp Personersomvaritutsattaförexponeringavradonpå minst200bq/m 3 iboendemiljönunderminst10årochaldrigbottietthusmed enradonhaltmellan100 200Bq/m 3. Lågexponeradgrupp Personersomvaritutsattaförexponeringavradon mellan100 200Bq/m 3 iboendemiljönunderminst10årochaldrigbottietthus medenradonhaltöver200bq/m3. Oexponeradgrupp Personersomaldrigvaritboendeietthusmedenradonhalt över100bq/m 3. Individer som arbetat inom högriskyrken med avseende på radonexponering, såsom gruvarbetare,exkluderashelturstudien. Genom denna gruppindelning förhindras felklassificering som skulle kunna uppstå om individerna istället delas in efter genomsnittlig exponering. Vid genomsnittlig exponering kan en individ som under en kort period bott i ett hus med väldigt hög radonhaltochrestenavsittlivietthusmedlågradonhaltklassificerassomoexponerad 8
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter trots att den korta tiden med högexponering kanske kan vara nog för att inducera sjukdom.likasåskulleenindividsombotttioårietthusmed250bq/m3ochtioåriett husmed140bq/m3hamnaidenlågexponeradegruppenochdåskulledetintegåatt skiljapåomettsjukdomsutfallorsakatsavtidenihusetmedhögreradonhaltellerom sjukdomenskullehautvecklatsävenompersonenbottihusetmedlägreradonhalthela tiden. Fig4.Studieupplägg.Källa:original. 9
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter 2.3.2Datainsamling Varjeindividföljsuppifolkbokföringsregistretfrån1960framtilldagsdatumeller,till sinbortgång.varjeadressindividernavaritfolkbokfördapåkontrollerasmedavseende påradonhaltirespektivekommunsradonregisterdärmajoritetenavbostädernafinns registrerade. De individer där mätvärden saknas i stor utsträckning eller där uppgifternaintepassarininågonavdetreexponeringsgruppernauteslutsurstudien. De individer som efter detta steg är kvar i studiematerialet får hem en enkät som behandlarföljandeområden: Ålder Kön Rökvanor väldigtdetaljerat,ävenmiljötobaksrök. Yrke varochhurlångtid?exponeringförmiljöagenssomdamm,asbest? Hurmyckettidvistasindividenihemmet? Historikavlungsjukdom,cancerellerannansvårsjukdom Genomgångenstrålbehandlingellerexponeringavannanstrålning Ev.kändheriditetförcancer Sömnvanor Storstadsboende/exponeringförovanligtstormängdluftföroreningar För individer som avlidit skickas enkäten till en nära anhörig; make/maka eller barn. Vid inkompletta eller saknade svar följs individen upp med en semistrukturerad telefonintervju. Detta är en välbeprövad och validerad metod som har lika stor tillförlitlighetsomomenkätenbesvaradesavindividensjälv 14 ochärbeprövadiandra studierinomliknandeområde 15. 2.3.3Analys Analysenbörjarmeduppställningavtvåfyrfältstabeller,dettadådeexponeradedelats upp i två olika grupper, exponerade för 100 200 Bq/m 3 respektive >200 Bq/m3. Två oddsratioräknasutmedhjälpavuppställningarnairuta1. (Exponeradefall(100 200Bq/m 3 )/oexponeradefall) (Exponeradekontroller(100 200Bq/m 3 )/oexponeradekontroller) (Exponeradefall(>200Bq/m 3 )/oexponeradefall) (Exponeradekontroller(100 200Bq/m 3 )/oexponeradekontroller) Ruta1.Uträkningavoddsratio. Enetiologiskfraktion,hurmångaprocentfallsomskulleundvikasomvisäktegränsen avtillåtnaradonhaltertill<100bq/m 3,kanräknasut.Bådedesomärexponeradeför 100 200Bq/m 3 och>200bq/m 3 skaräknasinsomexponerade.etiologiskafrakionen skulle dock endast gälla de som uppfyller kriterierna och ej kunna appliceras på hela befolkningen. 10
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter En effektmodifierare är en extern faktor som påverkar graden av samband mellan exponering och utfall. Effektmodifierare i denna studie skulle kunna vara rökning och passivrökningeftersomriskenförlungcancervidradonexponeringökarisambandmed inte kunna appliceras på hela rökning och/eller passiv rökning. Därför kommer resultaten att stratifieras för rökare, före detta rökare, indivier utsatta för hög dos miljötobaksröksamtickerökare. Resultaten behöver stratifieras för mängd tid vistad i hemmet, ålder, sömnvanor såsomompersonernasovermedöppetfönsterellerintesamtboendeistorstadföratt uteslutaeventuellaconfounderselleridentifieraoväntadeeffektmodifierare. Omdetfinnsettstortbortfallisvarsfrekvenspåenkäternabehöverenbortfallsanalys genomförasförattundersökaomdetärvissagrupperavfallellerkontrollersomvaltatt intesvara.enbortfallsanalysavgörvilkasomintesvaratpåenkätenochombortfalletär systematisktellerslumpmässigt. 2.4Diskussionochfelkällor Meddennastudiefinnsettantalpotentiellakällortillfelsombehöverreflekterasöver. Nedankommeretturvalavdessafelkällorattkortomnämnas. Det skulle kunna vara så att radonhalten mäts mer frekvent och mer noggrant i bostäderdärdetvidetttillfälleuppmättsenhögellermedelhögradonhaltänibostäder därförstamätningenvisarpålågaradonhalter.dettaskullekunnageettinformationsfel då mätvärdena för de exponerade grupperna eventuellt är mer tillförlitlig än mätvärdenaidenoexponeradegruppen. Ett så kallat recall bias skulle kunna uppkomma om personer med lungcancer efter sin diagnos reflekterat över exponering för till exemel tobaksrök och därmed i större utsträckningminnsdensannaexponeringenistörreutsträckningändesominteblivit sjuka. Om det endast är en viss typ av lungcancer som uppkommer till följd av radonexponering kan en felklassificering ha skett eftersom alla fall av lungcancer inkluderatsistudien.detskullekunnainnebäraattdenrelativariskenblirförlågdåde exponeradefallen spädsut avpersonersomklassatssomfalltrotsattdeintefåttsin sjukdomavradonexponeringen. Andra fel som kan uppstå är vid felmätningar, så som om riktlinjerna för radonmätningibostadsmiljöinteföljts. Om fler exponerade jämfört med oexponerade bott i storstadsmiljö kan en felkälla uppstå i form av luftföroreningar som confounder. Luftföroreningar kan i sig vara en riskfaktorförutvecklingavlungcancerochomdesomärexponeradeförradonistörre utsträckning än de oexponerade är utsatta för luftföroreningar i och med att de bor i storstäder ger det en snedfördelning av faktorn och felaktiga resultat om det inte justeras för detta i analysen. Detta förutsätter dock att radonexponering är vanligare i storstäder. Motsvarande förhållande råder om radonexponering är vanligare till exempelpålandsbygd. Iövrigtförutsesintenågraconfounders. 11
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter 3.Förslagpåpreventivaåtgärder Mätradonhalteniallasvenskabostäderinnanutgångenavår2015. Sänkgränsvärdetfrån200Bq/m3till100Bq/m3 Saneraallabostäderdärradonhaltenöverstigerdetnyagränsvärdet Arbetamedandrarisksänkandeåtgärder,såsomattrekommenderagod ventilation,arbetaförrökprevention. Subventioneraallaåtgärder. 12
SeminariearbeteMiljömedicin 2010.04.22 Läkarprogrammettermin4grupp10 Radonochdesshälsoeffekter Referenser 1 http://radonguiden.se/det_har_ar.asp2010 04 19 2 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/radon/2010 04 19 3 Edling,C;Nordberg,G;Albin,M;Nordberg(2010),M.Arbets ochmiljömedicin en lärobokomhälsaochmiljö.studentlitteratur3eupplagan. 4 Miljöhälsorapporten2009,Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009 126 702010 04 19 5 Samet,J.RadonandLungCancer.JournaloftheNationalCancerInstitute 1989;81(10):745 58. 6 Subramanian,J;Govindan,R.LungCancerinNeverSmokers:AReview.Journalof ClinicalOncology2007;25(5):561 70 7 SchmidK,KuwertT,DrexlerH.Radoninindoorspaces.DeutschesÄrzteblatt International.2010;107(11):181 186 8 Al ZoughoolM,KrewskiD.Healtheffectsofradon:areviewoftheliterature.IntJ RadiatBiol.2009;85(1):57 69 9 SametJM,HornungRW.Reviewofradonandlungcancerrisk.RiskAnal. 1990;10(1):65 75 10 ResidentialradonexposureandlungcancerinSweden.PershagenG,AkerblomG, AxelsonOetal.Thenewenglandjournalofmedicine.1994Jan;330(3):159 164. 11 IndoorradonandlungcancerinChina.BlotWJ,XuZY,BoiceJDetal.JNaltCancer Inst.1990;82:1025 1030. 12 http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/maten-och-var-halsa/att-undersokasamband-mellan-matvanor-och-halsa/kohortstudier/ 2010-04-19 13 http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/maten-och-var-halsa/att-undersokasamband-mellan-matvanor-och-halsa/fall-kontroll-studier/ 2010-04-19 14 PershagenG,AxelsonO.Avalidationofquestionnaireinformationonoccupational exposureandsmoking.scandjworkenvironhealth.1982;8:24 8. 15 PershagenG.Lungcancermortalityamongmenlivingnearanarsenicemitting smelter.amjepidemiol.1985;122:684 94. 13