www.gotland.se PROJEKTRAPPORT 2006 2008 Full Koll Ansvarsfull alkoholservering

www.gotland.se PROJEKTRAPPORT 2006 2008 Full Koll Ansvarsfull alkoholservering

Produktion Foto Tryck Infoteamet, KSK, Gotlands kommun Malin Ericsson, KSK, Gotlands kommun Post&Tryck, KSK, Gotlands kommun

Full koll Ansvarsfull alkoholservering Förord 4 Inledning 5 Bakgrund 6 Ansvarsfull alkoholservering 6 Sambandet mellan alkohol och våld 7 Grunden för samarbete parallella projekt 8 10-punktsprogrammet 8 Varannan vatten 8 Bruket 8 Ansvarsfull alkoholservering Nyckelorden 9 Samverkan 9 Utbildning 9 Policy 10 Tillsyn 10 Manual för ansvarsfull alkoholservering Så gjorde Gotland 11 1. Förankra arbetsmetoden politiskt 11 2. Tillsätt en projektledare 11 3. Bilda en referensgrupp 11 4. Skapa ett kreativt arbetsklimat 12 5. Kartlägg utgångsläget 12 6. Sprid information 12 7. Utbilda restaurangpersonal 12 8. Förändringsarbetet 13 9. Alkoholpolicy 14 10. Tillsyn 14 11. Uppföljning/utvärdering 14 12. Permanentning 14 Indikatorer Vad är möjligt att mäta? 15 1. Antal personer som utbildats 15 2. Överserveringsstudiens resultat. 15 3. Krognära våld, statistik som räknar antal händelser, inte anmälningar. 16 4. Antal akutbesök med orsaken etyl (alkohol) eller intox (förgiftning) 16 5. Antal personer som kommer in till Tillnyktringsenheten 17 6. Antal stadigvarande serveringstillstånd. 18 Start, utförande och förvaltning 19 Starten Vad hände under 2006? 19 Utförandet Vad hände under 2007? 19 Förvaltning och överlämning Vad hände under 2008? 21 Implementering och överlämnande 22 Slutsatser och utgångspunkter 23 Läs mer Referenser 24 Kontaktuppgifter 24 Bilaga 1 25 Bilaga 2 27 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008 SID 3

Förord Regeringen har lämnat uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att genom länsstyrelserna sprida arbetsmetoden ansvarsfull alkoholservering i landet. Metoden bygger på samverkan mellan kommunerna, polisen och krogbranschen samt effektiv tillsyn och utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Målet är att minska det alkoholrelaterade våldet. Ansvarsfull alkoholservering är en vetenskapligt utvärderad arbetsmetod som förebygger och minskar alkoholrelaterat våld och skador i restaurangmiljö. Genom att inte servera alkohol till berusade personer och underåriga kan våldet minskas. Det finns många vinster att nå genom att arbeta med metoden; både samhällsekonomiska och hälsovinster för individer. Metoden vilar på tre ben; samverkan, utbildning och ökad tillsyn. För att arbetsmetoden ska ge resultat i form av minskad våldsbrottlighet krävs ett strukturerat arbete med samtliga av metodens delar. Sedan 2006 har Länsstyrelsen i Gotlands län i samverkan med Gotlands kommun arbetat i projektform med att anpassa metoden till de lokala förhållanden som råder på Gotland. Arbetet är nu slutfört och metoden är integrerad i ordinarie verksamhet vid tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak i Gotlands kommun. Rapporten ger en inblick i det arbete som utförts på Gotland under perioden 2006 2008. Länsstyrelsens och Gotlands kommuns förhoppning är att samarbetet kring ansvarsfull alkoholservering skall leda till att Gotland kan erbjuda ett tryggt och attraktivt krogliv. Rapporten är skriven av Susanna Syversen, projektledare för ansvarsfull alkoholservering. Visby i december 2008 Ulf Linnerhed Länsstyrelsen Charlotte Criwall Konsult- och servicekontoret Gotlands kommun SID 4 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008

Inledning Satsa 1 krona spara 39 kronor! I regeringens Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner 1 framhålls att det övergripande målet för svensk alkoholpolitik ska vara att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. I propositionen framgår också att metoden ansvarsfull alkoholservering ska spridas för att minska berusningsdrickande och servering till underåriga på restauranger och krogar. Rapporten Ansvarsfull alkoholservering i krogmiljö 2 visar att det också finns betydande ekonomiska besparingar och välfärdsvinster för samhället då metoden används. När våldet minskar, minskar också samhällets kostnader genom ett reducerat behov av hälso- och sjukvård. För varje satsad krona sparar samhället sannolikt 39 kronor. I april 2006 anställdes en projektledare på Gotland för att arbeta med projektet Full Koll ansvarsfull alkoholservering. Projektets huvudlinje har varit samarbete mellan myndigheter och restaurangbranschen. Ett utbildningskoncept har arbetats fram och drygt 200 personer inom branschen är när detta skrivs utbildade enligt modellen STAD (Stockholm förebygger alkoholoch drogproblem). Ett antal mätvärden indikatorer har identifierats under projektets gång. Dessa ger en baslinje för fortsatta mätningar. Två krögarträffar som anordnats via projektet har gett positiv respons både från myndigheter och bransch. Projektledaren har medverkat i Statens folkhälsoinstituts nätverksträffar och varit initiativtagare till en kommande Implementeringsstudie som ska genomföras av projektet STAD. Metoden ansvarsfull alkoholservering har nu överlämnats till befintliga verksamheter inom tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak vid Gotlands kommun samt Länsstyrelsen i Gotlands län. För fortsatt arbete med metoden krävs att resurser och tid avsätts samt att bildade arbetsgrupper behålls. Det är ett långsiktigt arbete som ger mycket tillbaka för myndigheter och bransch, dessutom kan Gotland erbjuda ett bra och trygg krogmiljö. Och inte att förglömma att det är krogpersonalens arbetsplats. Fakta: Alkohollagen Alkohollagen (1994:1738) behandlar bland annat tillverkning, marknadsföring, försäljning och servering av alkohol. Lagen värnar om människors hälsa och välbefinnande genom regler som håller konsumtionen nere och begränsar tillgängligheten Lagen betonar att servering av alkohol ska ske med återhållsamhet. Fakta: Serveringstillstånd Serveringstillstånd krävs enligt alkohollagen om spritdrycker, vin och starköl skall serveras mot ersättning för förtäring på stället. Som ersättning räknas också de fall då alkoholdryck ingår i annan avgift, exempelvis entré. Fakta: Serveringstillstånd på Gotland December 2008 fanns 189 utfärdade serveringstillstånd i Gotlands län, vilket är flest i Sverige i förhållande till antalet invånare över 15 år. Visby innerstad (innanför muren + hamnen) 65 serveringstillstånd Visby ytterstad 34 serveringstillstånd Norra Gotland 36 serveringstillstånd Södra Gotland 54 serveringstillstånd 1 prop. 2005/06:30 2 Statens folkhälsoinstitut 2007:9 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008 SID 5

Bakgrund Sedan 1950-talet har alkoholkonsumtionen ökat markant i Sverige. Det gäller även antalet utfärdade serveringstillstånd. I takt med att fler restauranger serverar alkohol ökar den totala konsumtionen och allmänhetens attityd och dryckesmönster förändras. Forskning visar starka samband mellan alkoholkonsumtion, skador och våld. Därmed får krogar och restauranger en allt viktigare roll för att skapa förståelse och kunskap kring bruk av alkohol på ett ansvarsfullt sätt. Gotland är ett populärt besöksmål, något som avspeglar sig i det stora antalet restauranger sett till antalet invånare. Här liksom i övriga Sverige växer en ny restaurangkultur fram. Det blir allt vanligare att träffas och umgås på krogen, inte minst bland unga. I den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador 3 framgår att en av de stora utmaningarna för svensk alkoholpolitik är att finna nya metoder för att begränsa alkoholkonsumtionen. Detta ska ske genom ett långsiktigt, strukturerat och samordnat arbete på lokal nivå. Barn och unga är en central målgrupp i handlingsplanen, som särskilt utpekar alkoholfri uppväxt och sen alkoholdebut som viktiga delmål för perioden 2006 2010. Ansvarsfull alkoholservering Den nationella handlingsplanen för svensk alkoholpolitik betonar att arbetet med metoden ansvarsfull alkoholservering ska spridas. Regeringen har givit detta i uppdrag till Statens folkhälsoinstitut (FHI) och länsstyrelserna i landet. På Gotland har Länsstyrelsen i Gotlands län valt ett nära samarbete med Gotlands kommun. Länsstyrelsen äger uppdraget medan Gotlands kommun ansvarar för genomförandet av projektet. Projektet Full Koll ansvarsfull alkoholservering på Gotland startade 2006. Målet är att ingen servering till ungdomar under 18 år eller till märkbart berusade personer ska förekomma på gotländska krogar samt att det alkoholrelaterade våldet ska minska. Utbildning av restaurangpersonal är en av metodens hörnstenar. Enligt svensk lag är det krögarens ansvar att upprätthålla ordning och nykterhet på sin restaurang. Serveras alkohol till märkbart berusade personer eller underåriga gäster kan serveringstillståndet dras in. Serveringspersonal som serverar berusade eller unga kan straffas med böter eller fängelse. Metoden ansvarsfull alkoholservering har utvecklats av STAD-projektet (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem). Den har visat sig framgångsrik tack vare det samarbete som utvecklats mellan restaurangägare, polis, ordningsvakter, tillstånds- och tillsynsmyndigheter och organisationer i branschen. Fakta: Ansvarsfull alkoholservering Arbetsmetoden ansvarsfull alkoholservering utvecklades 1995-2001 av STAD-projektet (Stockholm förebygger Alkohol och Drogproblem). En grundsten i projektet är att upprätta samverkansavtal mellan bransch och myndigheter. Sedan 2002 sprids arbetsmetoden till landets kommuner och län av Statens folkhälsoinstitut (FHI). Målet är att arbetsmetoden ska bli permanent i kommunernas verksamhet. 3 Socialdepartementet november 2005: Handlingsplan för alkoholpolitiken 2006 2010 SID 6 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008

Sambandet mellan alkohol och våld I länder där alkohol traditionellt används för berusning (så kallat explosivt dryckesmönster) är kopplingen mellan alkohol och våld tydligare än i länder med kontinentalt drickande. Studier visar att sambandet mellan alkoholkonsumtion och våldsbrott blir tydligare ju explosivare dryckesmönstret är. I Norden är kopplingen mellan alkoholkonsumtion och våld svagast i Danmark, där alkoholförtäring traditionellt sker över tid (kontinentalt drickande). Finland har det mest explosiva dryckesmönstret i Norden. Samstämmig forskning visar starka samband mellan alkohol och våld, där alkoholen kan vara den utlösande faktorn. 80 procent av misshandelsfallen i Sverige sker i samband med alkoholkonsumtion. Forskare vid Karolinska institutet har intervjuat personer dömda för våldsbrott. Studien visar att risken att använda våld var mer än 13 gånger större om personen druckit alkohol under dygnet före brottet. I jämförelse med andra droger tycks alkohol vara den drog som oftast leder till våldshandlingar. 4 När många alkoholpåverkade människor samlas på samma plats ökar risken för våld. Ju fler serveringstillstånd som beviljats i ett område, desto större blir den risken. Erfarenheten visar att de mest effektiva strategierna för att minska berusning och alkoholproblem är: Begränsning av antalet serveringstillstånd. Begränsning av serveringstiderna. Utbildning av restaurangpersonal. Restaurangerna hålls ansvariga för skador och olyckor som orsakats av gäster som serverats för mycket alkohol. Förbud mot servering av alkohol till berusade gäster. Statens folkhälsoinstitut: Ansvarsfull alkoholservering 1996:114 4 Karolinska Institutet 2005, Ulrika Haggård-Grann: Violence among mentally disordered offenders: Risk and protective factors Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008 SID 7

Grunden för samarbete parallella projekt Full Koll Ansvarsfull alkoholservering är ett av flera projekt med syfte att befästa Gotland som en trygg och trivsam plats. Med 57 000 invånare och runt 700 000 besökare varje år har Gotlands län flest utfärdade serveringstillstånd i Sverige sett till antalet invånare. Sommaren 2003 uppmärksammades ordningsproblemen, framför allt i det krogtäta Visby. Det blev inledningen till en rad samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen, Gotlands kommun och restaurangbranschen. Närheten mellan myndigheter och branschen på Gotland har gett ett bra utgångsläge för samarbete och möjlighet att hitta lösningar för att komma tillrätta med ordningsproblemen. 10-punktsprogrammet Sedan sommaren 2004 har 10-punktsprogrammet använts för att öka trivsel och trygghet på gator och torg i Visby, både för besökande och invånare. Programmet har arbetats fram av representanter från ledningskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret, tekniska förvaltningen och social- och omsorgsförvaltningen på Gotland. 10-punktsprogrammet innebär skärpta ramar för öppethållande, ljudnivåer och utskänkningstillstånd för stadens nöjes- och matställen. En fältarbetande ungdomsgrupp arbetar med uppsökande verksamhet nattetid och patrullerande stadsvärdar ska se till att den lokala ordningsstadgan efterlevs i stadens parker. Varannan vatten Kampanjen Varannan vatten vill uppmuntra till smartare alkoholkonsumtion att dricka mindre och klokare. Utan pekpinnar framför kampanjen de positiva effekterna av att inte dricka för mycket alkohol till exempel att man blir attraktivare, har bättre kontroll, orkar mer, har roligare och mår bättre, både samma dag och under morgondagen. Kampanjen inleddes 2004 och är framtagen av Gotlands kommun i samarbete med Alkoholkommittén, Polismyndigheten, Destination Gotland, Gotlands Turistförening och Systembolaget. Kampanjen har rönt stor uppmärksamhet och har tillsammans med 10-punktsprogrammet lyfts fram i Systembolagets IQ-kampanj. Varannan vatten på Gotland har blivit förebild och inspirerat andra kommuner till liknande verksamhet. Bruket Bruket drivs sedan 2007 av Barn- och utbildningsförvaltningen vid Gotlands kommun. Projektets målsättning är att ändra attityden till alkohol och droger bland unga på norra Gotland genom att mobilisera invånarna i Slite med omnejd till ett ställningstagande i alkohol- och narkotikafrågor. Ungdomar ska inte dricka alkohol, ingen ska köra påverkad, ingen ska langa men våga anmäla langning, sen alkoholdebut (18-årsgränsen är ett skydd) samt att vuxna ska övervaka alkoholen i hemmet. Projektet pågår även om aktiviteterna minskat, då problem med ungdomsfylleri och alkoholrelaterade ordningsproblem har minskat i Sliteområdet. SID 8 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008

Ansvarsfull alkoholservering Nyckelorden Den nationella handlingsplanen för alkoholpolitiken 2006 2010 rekommenderar arbetsmetoden ansvarsfull alkoholservering, där samverkan, utbildning, policy och tillsyn är nyckelord i ett långsiktigt och målmedvetet arbete. På Gotland har detta genomförts i projektet Full Koll Ansvarsfull alkoholservering. I följande avsnitt presenteras nyckelorden tillsammans med den gotländska tolkningen och genomförandet. [ det gotländska är här kursivt ] Samverkan Metoden ansvarsfull alkoholservering bygger på samverkan mellan myndigheter, krögare och branschorganisationer kring utbildning, tillsyn och policyfrågor som rör alkoholservering. Målet är en tryggare restaurangmiljö för gäster och personal. Arbetet ska vara långsiktigt, strukturerat och målmedvetet för att förhindra alkoholservering till ungdomar under 18 år eller till märkbart berusade gäster. I det gotländska projektet Full Koll har en referensgrupp med representanter från polis, kommun, räddningstjänst och krogbransch bildats. Erfarenheterna är goda och gruppen kommer att verka även sedan det nationella uppdraget avslutats. Utbildning Kurser i ansvarsfull alkoholservering riktar sig till ägare och personalen vid restauranger med tillstånd att servera alkohol. Utbildningens mål är att: restaurangerna inte ska servera alkohol till underåriga gäster, restaurangerna inte ska servera alkohol till märkbart påverkade gäster, restaurangerna ska arbeta fram en gemensam policy och riktlinjer för alkoholservering, personalen ska få ökad kunskap om alkohol och alkohollagstiftning. Under de tre år projektet pågått har drygt 200 personer deltagit i utbildningen ansvarsfull alkoholservering. De representerar företag med serveringstillstånd både i Visby och runt om på Gotland från camping och golfklubb till krog, restaurang och nattklubb. När kommunstyrelsen i Gotlands kommun februari 2007 beslutade om nya serveringstillstånd och förlängd öppettid till klockan 02.00, villkorades detta med krav på att all serveringspersonal vid dessa krogar skulle genomgå utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Till detta lades en prövotid på ett år för att få serveringstiden i tillståndet permanentat. Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008 SID 9

Policy Erfarenheterna visar att enbart utbildning i ansvarsfull alkoholservering sannolikt inte leder till någon minskning av problemen. Utbildningen måste kombineras med en tydlig restaurangpolicy. För att restaurangpersonalen ska kunna arbeta för en ansvarsfull alkoholservering bör krögaren tillsammans med sin personal utveckla enkla skriftliga regler. Denna policy bör ha två delar; dels regler för personalens eget förhållningssätt till alkohol. Dels regler för servering av alkoholdrycker. Det är viktigt att policyn är tydlig, enkel och praktiskt användbar så att alla som arbetar på restaurangen kan utnyttja den. Vid projektets utbildningar av serveringspersonal och referensgrupp framhålls betydelsen av att en alkoholpolicy för restauranger tas fram. På Gotland har Krögarföreningen och branschen beslutat att arbeta fram en egen grundpolicy för alkoholservering. Denna väntas bli klar våren 2009, för att eventuellt också användas vid certifiering av restauranger och krogar. Tillsyn För att ansvarsfull alkoholservering ska fungera är det slutligen också viktigt att kommun och polis utarbetar gemensam policy och metoder för tillsyn. Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Rikspolisstyrelsen (RPS) har för detta ändamål tagit fram Handbok i tillsyn - Metoder för kommun och polis att minska våld och skador i restaurangmiljö. Dessutom har myndigheterna FHI och RPS utarbetat en instruktörsutbildning i tillsyn för poliser och alkoholhandläggare. Dessa instruktörer ska sedan utbilda poliser och handläggare i respektive län. Sedan 2007 används handbokens tillsynsprotokoll på Gotland, med omarbetning för lokala förhållanden. Tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak har tagit fram nya rutiner för återrapportering från inspektörer och handläggare, med svar till restauranger och krogar redan följande arbetsdag. Röster om projektet Lena Celion (m), kommunalråd på Gotland Projektet Full koll har nått ut till många som arbetar med alkoholservering. Det är viktigt att alla de som har ansvar för alkohol på krogen har insikt och kompetens. Det ger en bättre krogkultur och är en kvalitetsstämpel för Gotland. När vi besöker gotländska restauranger är det skönt att veta att det är en trygg och säker miljö och att de har full koll! Eija Haajo, serverar på Burs Cafe Även om jag jobbat i branschen ganska länge lärde jag mig saker som jag inte hade en aning om. Bland annat att restaurangägaren kan utse underåriga som serveringsansvariga. Det gav också mycket att träffa krogfolk, både unga och gamla. Avsnittet om droger var bra och informativt vilka signaler man ska titta efter och var gränserna går. Jag som serverar har ju ett ansvar. Mats Jansson, utvecklingschef vid Gotlands Turistförening För svenskar är Gotland en speciell destination som passar för alla typer av resenärer. Nöjesresandet är en del men en betydelsefull sådan för besöksnäringen. Då är det viktigt att det finns kompetent personal som gör krog- och restaurangbesöket till en trevlig upplevelse. Full koll, 10-punktsprogrammet och Varannan vatten ger positiva signaler till hur vi hanterar alkohol och umgänge istället för förbud och pekpinnar. SID 10 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008

Manual för ansvarsfull alkoholservering Så gjorde Gotland I häftet Ansvarsfull alkoholservering en metod som förebygger alkoholrelaterade skador i restaurangmiljö 5 beskriver Statens folkhälsoinstitut vad projektet bör göra för att sänka det alkoholrelaterade våldet. Enbart kontroll och sanktioner räcker inte. Förutsättningen för ett framgångsrikt resultat är att bransch och myndigheter samarbetar och satsar på kunskap och arbetssätt. Denna manual har använts av samtliga projekt rörande ansvarsfull alkoholservering i landet. Manualen kan ses som en process för projektarbetet. Arbetet har inte passerat punkterna linjärt utan har gjort några loopar på vägen bland annat beroende på att projektet har gått mot ett avslut för varje år då beslut om finansiering saknats. Vid varje årsskifte har dock nya medel blivit tillgängliga för fortsatt arbetet. Under varje punkt redovisas det gotländska förhållnings- och tillvägagångssättet. [ det gotländska är här kursivt ] 1. Förankra arbetsmetoden politiskt Arbetsmetoden syftar till att förändra arbetssätt både hos myndigheter och restaurangbransch och måste därför förankras väl hos alla som direkt eller indirekt berörs av förändringen. En politisk förankring är viktig om arbetet ska kunna bedrivas kontinuerligt och långsiktigt och verkligen få tid att utvecklas. På Gotland har projektet varit placerat vid tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak vid Gotlands kommun. Myndigheten arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen. Därmed måste projektet anses vara politiskt förankrat. 2. Tillsätt en projektledare När beslut är taget blir nästa steg att utse en projektledare som ansvarar för att metoden anpassas, utvecklas och genomförs. Projektledaren på Gotland har tillsatts för respektive projektår. Tillsättningen har skett genom extern annonsering på den öppna arbetsmarknaden. Gotlands kommun har varit arbetsgivare. 3. Bilda en referensgrupp Projektledaren bygger upp en lokal referensgrupp. Kärnan i gruppen ska utgöras av kommunens alkoholhandläggare, den lokala polisen och lokala krögare. Referensgruppen ska ge förutsättningar för en bred kompetens, vara motorn i utvecklingsarbetet och ett forum för olika parter att mötas i. Den gotländska referensgrupp som bildades under projektets första år har fortsatt under hela projekttiden och kompletterats med olika funktioner. I sin slutliga form består referensgruppen av alkoholhandläggare från tillståndsmyndigheten, livsmedelsinspektör från miljö- och hälsoskyddskontoret, polisinspektör från polisen, brandinspektör från räddningstjänsten och två etablerade året-runt-krögare 5 Statens folkhälsoinstitut 2006. Författare: Birgitta Lindewald Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008 SID 11

Projektet valde att också bilda en styrgrupp med representanter från länsstyrelsen, kommunen ( folkhälsoteamet, tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak, kommunservice), polisen samt restaurangbranschen. Projektledaren har varit sammankallande till styrgruppens möten. 4. Skapa ett kreativt arbetsklimat Förtroendekapital, samarbete, respekt och vi-känsla är viktiga nyckelord i teamets arbete. Referensgruppsmötena ska vara väl förberedda och genomföras med en viss regelbundenhet. Möten ska planeras och dokumenteras. Projektledaren har varit sammankallande för den gotländska referensgruppen, som träffats på regelbundna möten. Gruppen har valt att ha sommaruppehåll med hänsyn till semestrar och krögarnas arbete. Styrgruppen har valt att träffas vid behov för att följa projektet, utbyta information samt ta del av information från nätverksträffarna. Gruppen har haft viljan att samarbeta och respektera varandras funktioner. Tänket i gruppen har varit att jobba tillsammans kring olika frågor. Båda gruppernas möten har dokumenterats genom mötesanteckningar. 5. Kartlägg utgångsläget För att kunna planera och följa upp utvecklingen är det nödvändigt att veta hur stora problemen är. Redan innan projektet påbörjades hade polisen på Gotland följt statistiken för våldshändelser under flera år. Statistiken mäter antal händelser. Under 2006 g jordes den första överserveringsstudien (se sid 16). 6. Sprid information En viktig del i utvecklingsarbetet är att sprida information. Information om resultat från gjorda insatser skapar intresse och medvetenhet hos politiker, krogbransch och samarbetspartners. Informationsbrev har skickats ut regelbundet till alla krögare med stadigvarande serveringstillstånd på Gotland. I dessa brev finns aktuell information om vad som händer i kommunen, nya lagar, uppmaningar och råd från kommunens olika förvaltningar och andra myndigheter. Krögarträffar har anordnats vid två tillfällen. Lokal press och radio har bjudits in till dessa träffar och till utbildningstillfällen. 7. Utbilda restaurangpersonal Utbildningen i ansvarsfull alkoholservering riktar sig i första hand till serveringspersonal och är utformad så att kursdeltagarna förutom att förbättra sina kunskaper även blir medvetna om att deras professionella förhållningssätt har stor betydelse för många människor. Utbildningen består av följande delar: Alkoholens medicinska effekter, alkohollagen, nöjesrelaterat våld, konflikthantering, narkotikaproblem på krogen samt ett skriftligt prov. Under de tre år projektet pågått på Gotland har 200 personer utbildats i ansvarsfull alkoholservering. De första utbildningarna i ansvarsfull alkoholservering genomfördes på Gotland under 2006. Vid dessa kurstillfällen följdes inte STAD-modellen även om dess olika avsnitt ingick. 2007 fastställdes att utbildningen skulle genomföras enligt STAD-modellen. SID 12 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008

Under arbetet att ta fram ett gotländskt utbildningskoncept enligt STAD-modellen har projektledaren tagit del av tidigare studiematerial samt g jort ett studiebesök i Skåne län, där man arbetat fram ett koncept och har genomfört flera utbildningstillfällen med bra resultat. Underlag till en gotländsk tvådagarskurs togs fram i mars 2007. I utbildningen ingick alkoholens medicinska effekter, alkohollagen, krogrelaterat våld, narkotikamissbruk på krogen, konflikthantering, policy samt information från räddningstjänsten. Referensgruppen har varit till stor hjälp vid planering av när under året utbildningen ska genomföras samt hur många som kunde tänkas delta. Säsongsmässigt är behovet av utbildning störst strax före sommaren då restaurangerna har hittat sin personal och vill vara rustade för turistgenomströmningen. Hos studentkåren Rindi är situationen dock annorlunda när det gäller rotation av personal. Vid varje hösttermin byts i stort sett hela personalgruppen ut. Behovet av utbildning är därför störst i början av hösten. Det har också visat sig lättare för studenterna att delta i utbildningen om den delas på flera tillfällen. Restaurangerna och krogarna har själva haft ansvaret att anmäla sin personal till utbildningen. Behovet av utbildning i ansvarsfull alkoholservering har diskuterats i referensgruppen under arbetets gång, både de behov som fanns 2007 men även för framtiden. Gotländska erfarenheter Då krog- och restaurangpersonal är rörlig på arbetsmarknaden har referensgruppen uppskattat att utbildningen ser lika ut på olika platser i landet. Den personal som jobbar sommarsäsong på Gotland arbetar ofta i fjällen under vintern. Genomförandet av utbildningar i ansvarsfull alkoholservering har fler syften än att förmedla kunskap till deltagarna. Det är också ett tillfälle för de olika aktörerna att mötas och bygga upp ett förtroende för varandra. Därför är det viktigt att se till den lokala anknytningen och att det är lokala aktörer som medverkar; kommunal alkoholhandläggare, lokal polis, representant från länsstyrelsen, lokal räddningstjänst, kommunens beroendeenhet samt kända profiler från näring som har agerat i avsnittet konflikthantering. Att inte använda sig av konsulter och att utnyttja kostnadsfria lokaler medför också en låg kursavgift för utbildningen. Utbildningen av serveringspersonal har utvärderats. (Bilaga 1) Såsom i övriga landet är de gotländska bedömningarna av utbildningen genomgående mycket positiva. 8. Förändringsarbetet Utbildningen ska ge alla deltagare en gemensam baskunskap för att kunna tala om och arbeta mot det gemensamma målet: Säkra och trygga restaurangmiljöer. Myndigheter och bransch skapar genom sitt samarbete ett forum för kommunikation där man diskuterar olika alkoholrelaterade problem relaterade till krogen samt hur man ska åtgärda dem. Att förändra alkoholhanteringen på krogen är ett långsiktigt arbete. De goda resultat som metoden för ansvarsfull alkoholservering visat, grundar sig på ett gott samarbete mellan berörda parter. Att förankra och bygga upp ett sådant samarbete har varit en komplicerad uppgift och arbetet har ibland varit en trög process. Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008 SID 13

Ansvarsfull alkoholservering handlar till stor del om attitydförändringar. Resultatet hittills är att det pågår en positiv förändringsprocess samt att det tagits fram utbildningskoncept, mätindikatorer och samarbetsformer. Sammantaget kommer detta att ge en långsiktig hållbarhet och kvalitet. 9. Alkoholpolicy För att restaurangpersonalen ska kunna arbeta för en ansvarfull alkoholservering bör krögaren tillsammans med sin personal utveckla skriftliga regler. På Gotland har diskussion om alkoholpolicy varit en del av utbildningen ansvarsfull alkoholservering. I referensgruppen har krögarna påbörjat en diskussion angående möjligheten till certifiering av krogarna utifrån olika kriterier. Ett sådant kriterium är alkoholpolicy. Branschen på Gotland har valt att själv utforma en sådan alkoholpolicy, då man inte vill att dokumentet ska vara styrt från någon myndighet. 10. Tillsyn För att få effekter i arbetet måste polis och kommun utveckla praktiskt användbara metoder i sitt tillsynsarbete, samt använda sig av alkohollagen. Gotlands kommun arbetar kontinuerligt med tillsyn och har också en tillsynsplan. Inspektörer anställs under sommarveckorna för att öka antalet tillsynsbesök. Efter genomförd tillsyn återkopplas resultatet till krögaren första vardagen efter besöket. Gotlands kommun har också samordnad tillsyn med polisen, skatteverket, tullen och räddningstjänsten. Under 2008 deltog representanter från polisen och länsstyrelsen på Gotland samt projektledaren i Instruktörsutbildning i restaurangtillsyn anordnad av Statens folkhälsoinstitut och Rikspolisstyrelsen. Målsättningen var att starta en gotländsk utbildning i restaurangtillsyn för alkoholhandläggare och polisen. Initiativet ligger nu hos polisen på Gotland, som har beslutat att starta utbildningen under våren 2009. 11. Uppföljning/utvärdering För att se vilka resultat metoden ger är det viktigt att utvärdera de olika insatserna. Ett viktigt inslag i uppföljningen är att följa polisens brottsstatistik. Projektet Full Koll ansvarsfull alkoholservering på Gotland har identifierat ett antal indikatorer som kan följas över tiden. Se avsnittet Indikatorer vad är möjligt att mäta. 12. Permanentning Det alkoholförebyggande arbetet måste bedrivas långsiktigt för att få effekt. Genom att permanenta arbetsmetoden i ordinarie verksamhet ökar möjligheterna för långtidseffekter. Från 2009 överlämnas projektet till alkoholhandläggare vid tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak, Gotlands kommun. Hos länsstyrelsen kommer en nytillsatt länssamordnare att också ta ansvar för ansvarsfull alkoholservering på Gotland genom att följa upp hur kommunen jobbar med metoden framöver samt att inhämta uppgifter för de identifierade indikatorerna. SID 14 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008

Indikatorer Vad är möjligt att mäta? Arbetsmetoden ansvarsfull alkoholservering syftar till attitydförändring och process. För att utvärdera detta har ett antal mått valts ut då de visar om förändringar skett och i vilken riktning. Samtliga mätningar har startpunkten år 2006. Punkt 1 och 2 har direkt koppling till gotländska restauranger och krogar. Punkt 3 till 6 ger en bild av situationen på Gotland 1. Antal personer som deltagit i utbildning Antal kursdeltagare som gått utbildning i ansvarsfull alkoholservering på Gotland samt antal krogar som har skickat personal till utbildningen. År Antal deltagare Antal krogar 2006 24 6 2007 135 37 2008 73 20 2. Överserveringsstudier En förutsättning för att mäta förändring är kunskap om nuläget. Statens folkhälsoinstitut har därför utarbetat en standardiserade modell som visar i vilken utsträckning restauranger serverar alkohol till kraftigt berusade gäster (överservering). Vid varje besök medverkar två skådespelare. En person spelar berusad och försöker beställa starköl. Den andre är med som nykter vän och har rollen som observatör. Båda personerna följer en given mall och besöket dokumenteras. På Gotland har överserveringsstudier genomförts åren 2006 2008. Tillvägagångssättet har varit detsamma, med kvalitetssäkrade skådespelare där berusningsbeteendet varit väl inövat. Tolv restauranger har besökts under två kvällar. Resultat från studier gjorda på Gotland 2006 2008 visar att benägenheten att servera alkohol till berusade och underåriga har minskat samt att man också oftare avvisar gästen från krogen. Enligt alkohollagen ska berusade gäster nekas servering och avvisas. Det optimala resultatet vore således att alla 12 besöken skulle nekas servering och avvisas från serveringsstället. För riket i snitt är resultatet att 55 procent nekas servering. 80 60 40 20 0 Serverad Nekad servering Nekade i % Avvisad 2006 7 5 42 0 2007 5 7 58 1 2008 4 8 67 3 Resultat från överserveringsstudier g jorda 2006 2008. Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008 SID 15

I de protokoll som används vid överserveringsstudierna studeras och dokumenteras även andra faktorer. Vid besöket görs följande iakttagelser: Hygienen på toaletten, var i lokalen beställningen skedde, skattad åldern på den kvinna eller man som serverade, lokalens egenskaper som ljussättning och musiknivå, skattning av gästernas ålder, antalet gäster samt berusningsgraden hos gästerna. Ordningsläget på serveringsstället bedöms i skalan från lugnt, halvstökigt till stökigt. Hittills har inte studien visat några samband mellan att bli nekad servering och serveringsställets ordning, beskaffenhet eller gästers ålder. Ordningsläget och berusningsgraden har varierat mellan åren. År 2007 var berusningsgraden högre och ordningsläget sämre i jämförelse med åren 2006 och 2008. Skådespelarnas reflektion är att när personalen nekar till servering och avvisar görs detta på ett korrekt, professionellt och artigt sätt. Skådespelarna upplever också att det känns att Visby är en partystad som väger mellan att ordningen hålls till att det uppstår kaos. 3. Krognära våld, statistik som räknar antal händelser, inte anmälningar. Sedan 2002 har Polismyndigheten på Gotland registrerat våldshändelser sommartid (se bilaga 2). Begreppet våldshändelse innefattar ETT bråk, oavsett hur många som är inblandade. Antalet anmälningar där statistik förs av Brottsförebyggande rådet är således betydligt fler än antalet händelser. 4. Antal akutbesök med orsaken etyl (alkohol) eller intox (förgiftning) Mätningen har gjorts vid Visby lasaretts akutmottagning. Antalet personer som uppsöker akutmottagningen där orsaken sätts till etyl eller intox är i snitt 23,5 besök per månad fördelad över året, med flest besök i juli (35) och minst antal i februari (12). Siffrorna är från 2006. För 2007 är snittet 20,5 besök per månad, med flest besök i juli (39) och minst antal i september (12). Under 2008 finns statistik till och med oktober månad, antal besök i snitt för perioden jan - okt (19,1) och juli månad har flest antal besök (38) och minst antal besök i september (9). Som jämförelse kan nämnas att akutmottagning vid Visby lasarett har cirka 17 000 patienter/år. I diagrammet nedan visas antalet besök åren 2006 2008 fördelade per månad. Mätningar har också gjorts per vecka under sommarperioden, vecka 25 till och med vecka 33 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Jan Feb mars April Maj juni juli Aug Sep Okt Nov Dec 2006 23 12 20 30 30 22 35 25 25 25 14 21 2007 26 19 22 20 15 14 39 22 12 17 21 20 2008 16 15 17 17 14 28 38 20 9 17 21 0 Antalet akutbesök på akutmottagninen med orsak etyl eller intox fördelat per månad och år. Källa: Hälso- och sjukvårdförvaltningen SID 16 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008

under åren 2006 2008. Under vecka 29 (den så kallade Stockholmsveckan) 2008 kom betydligt fler in till akutmottagningen än tidigare år. Det totala antalet besök under veckorna 25 till 33 har minskat något under perioden. Övervägande delen är folkbokförda gotlänningar (84 procent). 50 40 30 20 10 0 v 25 v 26 v 27 v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 v 33 2006 7 9 4 7 10 9 8 7 5 2007 2 3 4 6 3 4 9 3 3 2008 3 5 8 2 16 6 7 3 5 Antal akutbesök på akutmottagningen under veckorna 25 33 åren 2006 2008 med orsaken etyl eller intox. Källa: Hälso- och sjukvårdförvaltningen 5. Antal personer som kommer till Tillnyktringsenheten Tillnyktringsenheten startade sin verksamhet under våren 2006. I snitt kommer cirka 800 personer till enheten för tillnyktring per år. Personerna kommer till enheten via polis, anhöriga/ boendestödjare eller på egen hand. 50 40 30 20 10 0 v 25 v 26 v 27 v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 v 33 2006 12 10 23 22 28 27 15 16 27 2007 19 17 16 24 38 18 21 23 9 2008 12 12 11 15 27 17 10 18 9 Antalet besökare på Tillnyktringsenheten per vecka för veckorna 25 33. Källa: Tillnyktringsenheten, Socialförvaltningen Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008 SID 17

200 150 100 50 0 År 2006 180 År 2007 185 År 2008 131 Totala antalet personer/år som uppsöker Tillnyktringsenheten veckorna 25 33. Källa: Tillnyktringsenheten, Socialförvaltningen 1 6. Antal stadigvarande serveringstillstånd. Antal serveringstillstånd på Gotland är det högsta i landet per 10 000 invånare över 15 år. De senaste siffrorna som presenteras av Statens folkhälsoinstitut för serveringstillstånd gäller 2005, där Gotlands län toppar statistiken: Rikssnittet Gotlands län Jämtlands län Kalmar län 14,1 serveringstillstånd 33,7 serveringstillstånd 26,5 serveringstillstånd 17,3 serveringstillstånd Därefter följer övriga län i fallande skala ner till Västerbottens län, med 10,5 serveringstillstånd per 10 000 invånare över 15 år. Uppgifterna bygger på kommunernas rapportering till Statens folkhälsoinstitut och avser den 31/12 2005. De senaste tre åren har Gotland haft cirka 190 stadigvarande serveringstillstånd. Antalet tillsynsbesök har ökat de senaste tre åren. Detta föranledde 25 varningar under 2007, vilket är något högre jämfört med år 2006 och 2008. År Serveringstillstånd Tillsynsbesök Varning Återkallat tillstånd 2006 187 141 7 8 2007 190 147 25 5 20081130 189 208 3 4 Bristande kvittohantering är den vanligaste orsaken till varning. Att serveringstillstånd har återkallats på Gotland beror oftast på ekonomiska oegentligheter, något som också gäller övriga Sverige. Det är mycket ovanligt att serveringstillstånd återkallas på grund av annan orsak, som servering till mycket berusade personer eller underåriga. Detta gäller även för bristande ordning på serveringsstället. Bevisfrågan är i allmänhet mycket svår. SID 18 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008

Start, utförande och förvaltning Tre år med ansvarsfull alkoholservering på Gotland Starten Vad hände under 2006? Projektet startade i april 2006 med inläsning och att ta del av erfarenheter samt utbildning i STAD-modellen som Statens folkhälsoinstitut genomförde för projektledarna i landet. För att skapa ett gott samarbetsklimat och få till stånd en ökad samverkan mellan berörda parter inriktade sig projektledaren på att hitta nyckelpersoner som var eller kunde bli centrala aktörer i projektet. En kartläggning inleddes. Under våren genomförde projektledaren krögareintervjuer. Syftet var att få en uppfattning över hur det ser ut i krogbranschen samt vilka värderingar de olika krögarna sammankopplade med begreppet ansvarsfull alkoholservering. I detta skede var det viktigt att hitta en inledande form för samarbete mellan med krögarna och myndigheter. Projektledaren studerade även statistik över krogrelaterat våld, antal sålda liter alkohol och antalet serveringstillstånd på Gotland. Referensgruppen bildades efter ett första gemensamt möte med krögarna. Gruppens sammansättning blev tre krögare, handläggare från tillståndsmyndigheten och representant från polisen. De områden som gruppen upplevde som viktiga var samverkan samt att hitta former för utbildning av restaurangpersonal. Projektledaren deltog i de nätverksträffar som Statens folkhälsoinstitut arrangerade och träffade därmed andra projektledare i landet. Dessa nätverksträffar innehöll utbildning i metoden ansvarsfull alkoholservering och gav möjlighet för diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan länen. Under 2006 inleddes rutiner för informationsbrev till krögarna, med information från länsstyrelsen, folkhälsoenheten och tillståndsmyndigheten i kommunen samt polisen. Mot slutet av året uppstod frågan om projektet skulle fortsätta och om i så fall nya ekonomiska medel för arbetet ansvarsfull alkoholservering skulle ingå i regeringspropositionen. Utförandet Vad hände under 2007? Projektet startade igen i februari månad med ny projektledare. Under 2007 uppmärksammades särskilt följande områden inom projektet Full Koll: Samarbete och nätverksbyggande mellan branschföretag och berörda myndigheter. Utbildning kring ansvarsfull alkoholservering. Att verka för att serveringsansvariga och serveringspersonal får utbildningen. Att utbildningskonceptet implementeras i tillståndsmyndighetens ordinarie verksamhet. Organisation Projektet behöll styrgrupp från föregående år och referensgruppen kompletterades. Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008 SID 19

Styrgruppen Styrgruppen, med övergripande ansvar för projektet, samlade representanter från Länsstyrelsen Gotlands län, Gotlands kommun, polisen, restaurangbranschen samt projektledaren. Under 2007 har gruppen träffats vid sex tillfällen. Referensgruppen Referensgruppen kommer att leva vidare efter projektets avslut. Gruppens huvuduppgift är att utveckla former för samverkan och bilda nätverk. Arbetet fungerade bra under 2007. Vid årsskiftet 2007/2008 hade gruppen tagit fram ett färdigt koncept för organisation och utbildning i ansvarsfull alkoholservering under 2008. Under 2007 bestod referensgruppen av: Daniel Åhlén (Polisen), Bo Hemph (Tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak, Gotlands kommun), Mats Ljung (Räddningstjänsten), Maria Larsdotter Ekström (Miljö- och hälsoskyddskontoret, Gotlands kommun) Claes Jonsson och Christopher Johnsson (restaurangbranschen) samt Susanna Syversen (projektledare, Gotlands Kommun). Gruppen träffades åtta gånger under året. Ämnen som diskuterades var utbildning, krognära våld, tillsyn, certifiering samt nyttan av bred samverkan kring alkohollagen för en bra krogmiljö. Bland sakfrågorna kan också nämnas de enskilda restaurangernas behov av skriven policy kring alkoholservering. Trots detta ansåg flertalet krögare att muntlig genomgång med personalen kan räcka. De restauranger som hade formulerat en skriftlig policy ansåg dock att detta blivit en kvalitetssäkring av verksamheten. Under 2007 återuppstod Gotlands Krögarförening efter att ha varit vilade i 10 år. Föreningens målsättning är att samla branschen kring utvalda frågor och hitta samarbetsformer med öns myndigheter. De båda krögarna i referensgruppen för Full Koll var också styrelseledamöter i Gotlands Krögarförening. Utbildning Underlag till kommande utbildningar i ansvarsfull alkoholservering färdigställdes hos tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak. Materialet och konceptet prövades med gott resultat enligt utvärderingen. Restaurangägare som haft personal på utbildning upplevde att kunskapen kring överservering och servering till underåriga blivit större. Projektet hittade engagerade föreläsare för de olika avsnitten. Utåtriktad verksamhet Projektet presenterades på kommunens hemsida (www.gotland.se/imcms/37183) Full Koll på Gotland deltog i Statens folkhälsoinstitut nätverk för länens projektledare kring ansvarsfull alkoholservering. Gruppen träffades åtta gånger under året. Fyra informationsbrev skickades från tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak till alla krögare med stadigvarande serveringstillstånd på Gotland. Projektet bidrog med information i samtliga informationsbrev. Fem utbildningstillfällen genomfördes under 2007 och sammanlagt 135 restauranganställda utbildades. Vid dessa utbildningstillfällen medverkade kommunstyrelsens vice ordförande Lena Celion och förklarade hur projektet ligger i linje med kommunens intentioner. Varje utbildningstillfälle utvärderades tillsammans med föreläsarna, med utgångspunkt från deltagarnas kommentarer. Kurserna möttes inledningsvis av svalt intresse. Ett brev till alla krögare med information om att det är de själva som har ansvaret för serveringspersonalens kunskap i ansvarsfull alkoholservering fick stor effekt. SID 20 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008

Utbildningarna annonserades i lokalpress och uppmärksammades av media (Gotlands Allehanda 2007-01-10 och 2007-05-29). Under 2007 studerade Statens folkhälsoinstitut hur ofta ansvarsfull alkoholservering nämndes i lokala media. Vanligast är detta i Dalarna (109 artiklar), följt av Skåne (71) och Gotland med 65 artiklar under året. Vid två tillfällen informerade projektet Full Koll och tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak lärare och elever vid Donnergymnasiets Hotell- och restaurangutbildning på Gotland. Förvaltning och överlämning Vad hände under 2008? I februari 2008 kunde projektet starta på nytt efter att regleringsbrevet från regeringen kommit till länsstyrelsen i december 2007 och beslut om ansökta medel var klart. Referensgruppen hade då redan bokat sammanträdestider för kommande halvår. Gruppen ville få till stånd ett gemensamt möte mellan berörda myndigheter och restaurangbranschen. Nytt för året var att referens- och styrgrupp har träffats gemensamt en gång, detta i samband med planeringen av mötet bransch/myndigheter. I slutet av maj månad genomfördes ett gemensamt möte mellan bransch och myndigheter. Temat för mötet var Förståelse Samverkan Framtid. Mötet byggde på frågor som lämnats in från branschen. Dessa frågor blev öppningen till mötets tre nyckelord: Förståelse, diskussionerna gav möjligheten till samverkan och uppföljning är att titta in i framtiden. Mötet fick mycket positiva omdömen, mycket beroende på strukturen och en driven mötesmoderator. Sen december 2007 har tre instruktörsutbildningar i tillsyn genomförts av Rikspolisstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut för landets länsstyrelser och polismyndigheter. I april deltog Gotland i utbildningen, som då var förlagd i Stockholm. Branschen på Gotland har haft möjlighet att skicka sin personal till utbildning i ansvarsfull alkoholservering vid tre utbildningstillfällen. Studentkåren Rindi har haft ett eget utbildningstillfälle under hösten. Projektledaren har även i år deltagit i de nätverksträffar som Statens folkhälsoinstitut anordnat. Under året har många diskussioner förts kring implementering, instruktörsutbildningen och metodefterlevnad. Uppföljning, utvärdering och metodefterlevnad diskuterades vid ett möte i september. Vid detta möte deltog projektledare från Statens folkhälsoinstitut, Jönköpings-, Östergötland- och Gotlands län samt forskare från STAD. Mötet resulterade i fördjupande diskussioner inom Statens folkhälsoinstitut kring implementering samt att STAD lämnade in en ansökan om Implementeringsstudie. Studien planeras att pågå under två år, och ska undersöka processen kring projektet ansvarsfull alkoholservering. Implementeringsprojektet förväntas ge en processutvärdering som ska var ett komplement till de mätningar som görs av kommunernas metodefterlevnad som är en resultatutvärdering. Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008 SID 21

Implementering och överlämnande I samband med projektets avslut kommer underlag, material och erfarenheter att överlämnas för implementering både till länsstyrelsen och kommunen. Överlämnandet till tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak, Gotlands kommun: Tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak vid Gotlands kommun ska arbeta vidare med referensgruppen. Branschen ska även fortsättningsvis erbjudas utbildningar i ansvarsfull alkoholservering enligt STAD-modellen. Överserveringsstudier kommer även fortsättningsvis att genomföras samt eventuellt också ungdomsstudier. Överlämnandet till Länsstyrelsen Gotlands län: Det är länsstyrelsens uppgift är att kvalitetssäkra hur kommunen använder metoden ansvarsfull alkoholservering. Detta ska ske genom utbildningarnas utvärderingar, resultat från överserveringsstudie samt genom att länsstyrelsen är mottagare för de mätvärden som har identifierats i projektet (indikatorer). Projektets styrgrupp har valt att fortsätta arbetet i annan form och sammankallande för denna grupp blir fortsättningsvis länsstyrelsen. Röster om projektet Johanna Dahlbom, Joda Bar & Kök, Visby Vi låter all personal gå kursen i ansvarsfull alkoholservering. Vi har många unga anställda ofta är det deras första servisjobb. Då är det bra att alla har kunskapen i ryggen. Det gör det tydligt var gränsen går för överservering. Med bra självförtroende blir det lättare och roligare att arbeta. Det är en jättebra kurs jag tycker verkligen att den ska fortsätta! Daniel Åhlén, polisinspektör Det är svårt att bedöma om Full Koll har någon direkt effekt på ordningen. Krognära våld är ett problem som krogbranschen och vi (polisen) har delad vårdnad om. Genom projektet Full Koll har vi lärt känna varandra, det är en stor vinst. Ser jag ett problem kan jag ta kontakt med krögaren direkt. Bra kommunikation ger förtroende. Och att krogarna tar ansvar för hur de hanterar berusade och avvisar i tid är bra. Elisabeth Westerberg, serverar på Hamnplan 5, Visby Vi lärde oss en massa saker. Bland annat vad man ska säga för att inte överservera. Vi har ju med vuxna människor att göra så det kan vara svårt. Det är också en fördel att vi var några stycken från samma arbetsplats som gick kursen samtidigt. Bo Hemph, tillståndsmyndigheten för alkohol och tobak, Gotlands kommun. En stor vinst med projektet är det lagt grunden till ett samarbetsforum mellan krögare och myndigheter. När det gäller utbildningen i ansvarsfull alkoholservering är grunden är lagd och formerna klara den kommer att fortsätta. Utbildningen är effektiv genom att den ökar kunskapen hos personalen och därmed säkerheten på krogen. Dessutom är det bra att vi från myndigheten får träffa krog- och restaurangpersonal. Båda sidor får ansikten till namnen och det underlättar allt framtida samarbete. Claes Johnsson, Matmuren & Gotlands krögarförening Med Full koll har vi fått ett ökat samarbete mellan bransch, myndigheter och politiker. En bra möjlighet som vi ska bygga vidare på, för att få en gemensam syn på kontroll och konkurrens på lika villkor. Och på så sätt utveckla turism och nöje på Gotland. Personalutbildningen i ansvarsfull alkoholservering gör det lättare att vara arbetsledare. Personalen vet vad det gäller de får insyn i problematiken. SID 22 Full koll Ansvarsfull alkoholservering Projektrapport 2006 2008