Verksamhetsplan Polismyndigheten Gotland 2012 Fastställd av Polisstyrelsen 2011-12-19
Produktion: Polismyndigheten Gotland Dnr: 191-4401/11 Foto: Lars Hedelin, Jimmy Gustafsson, Daniel Åhlén Pia Persson, Johan Johnsson, Dan Paulsen. Grafisk form: Björn Persson, Polismyndigheten i Stockholms län, Kommunikationssektionen
1 Länspolismästaren har ordet Verksamhetsplanen för 2012 anger mål och prioriteringar för myndighetens långsiktiga arbete. De nationella målen har kompletterats med lokala mål som specifikt rör Gotland. Myndigheten har under senare år arbetat med att förstärka det brottsförebyggande arbetet genom poliskontor, kontaktpoliser, volontärer, sociala medier m.m. Under 2012 kommer myndigheten att utveckla arbetet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att dras in i allvarligare kriminalitet, Stödcentrum för unga brottsoffer och avhoppare som vill lämna en kriminell livsstil. Samtliga satsningar kommer att ske tillsammans med berörda myndigheter. Under 2011 vidtog myndigheten ett flertal åtgärder för att förstärka det brottsutredande arbetet. Under detta år kommer ytterligare åtgärder att vidtas. Exempelvis kommer myndigheten att fokusera på livsstilskriminella för att förhindra att dessa personer begår brott. Vidare kommer poliser i yttre tjänst ges större möjligheter att prova på att arbeta som utredare genom s.k. kombinationstjänster. Ett flertal åtgärder kommer således att äga rum under året för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Myndigheten har under 2011 möjliggjort en ökad tillgänglighet och service för allmänheten genom utökat öppethållande. Detta kommer att vidareutvecklas under 2012. Carin Götblad Länspolismästare
4 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012
Innehåll 1 Länspolismästaren har ordet... 3 2 Verksamhetens inriktning... 6 2.1 Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället... 6 2.1.1 Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig... 6 2.1.2 Polisens värdegrund...7 2.1.3 Uppföljning är grunden för styrning... 7 2.1.4 Effektivitet och produktivitet... 7 2.1.5 Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten... 7 3 Intern styrning och kontroll... 8 4 Ekonomi... 9 4.1 Medelsfördelning... 9 4.2 Budget (Preliminär)... 9 4.3 Investeringsplan... 9 4.4 Lokalförsörjningsplan... 9 5 Kompetensförsörjning... 10 6 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande... 11 6.1 Utvecklad samverkan i rättskedjan... 11 6.2 Ökad effektivitet genom utveckling av it... 11 6.2.1 Rättskedjeperspektiv på it-utveckling... 11 6.3 Personsäkerhetsarbete... 11 6.4 Internationell verksamhet... 11 6.5 Krisberedskap... 12 6.6 Miljöledning för en hållbar utveckling... 12 6.7 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 12 6.8 Verksamhetsskydd... 12 6.9 Verkställighetsarbete och gränskontroll... 12 7 Nationella och lokala mål för brottsbekämpningen... 13 7.1 Inledning... 13 7.1.1 Brottsförebyggande arbete... 13 7.1.2 Utredning och lagföring... 13 7.2 Våldet ska minska... 14 7.2.1 Våld i offentlig miljö... 14 7.2.2 Brott i nära relationer... 16 7.2.3 Grova våldsbrott... 17 7.3 Fler mängdbrott ska klaras upp... 17 7.3.1 Tillgrepp genom inbrott... 18 7.4 Organiserad brottslighet ska bekämpas... 18 7.4.1 Grov organiserad och systemhotande brottslighet... 18 7.5 Ungdomars brottslighet ska vara i fokus... 19 7.5.1 Unga lagöverträdare... 19 7.6 Trafiken ska bli säkrare... 20 7.6.1 Trafiksäkerhet... 21 7.7 Narkotikan ska bekämpas... 22 7.7.1 Narkotikabrott... 22 7.8 Brottsofferarbete för en ökad trygghet... 23 7.9 Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande... 23 7.10 Rättssäker hantering av polisrättsärenden... 24 8 Ordlista... 25 Bilaga Problembild 2012... 26
2 Verksamhetens inriktning Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp 1. I regleringsbrevet för Polisen understryker regeringen att Polisen ska bidra till att öka männis kors trygghet, och att det därför är viktigt att förtroendet för Polisen är högt. Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. Rättskedjeperspektivet ska beaktas. En större andel brott ska klaras upp och det brottsutredande och brottsförebyggande arbetet ska utvecklas. För att öka människors trygghet ska Polisen också vara synlig och tillgänglig i hela landet. 2.1 Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor i Sverige ska känna sig trygga där de bor och vistas. En utvecklad verksamhet ska leda till ett bättre resultat. Vårt uppdrag ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i dokumentet Rikspolischefens inriktning. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrät telsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder ska användas när det är möjligt. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. Den brottsutredande verksamheten ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utrednings koncept (PNU). Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer till gäng liga för allmänheten. Serviceverksamheten står för en betydande del av allmänhetens kontakt med Polisen. Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. Polisen hemsida ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och öka Polisens tillgänglighet. Polismyndigheterna ansvarar för att komplettera det gemensamma nationella innehållet på Polisens webbplatser med lokalt innehåll. Polisen ska utveckla sin närvaro i sociala medier. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmän heten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. Polisens kommunikation ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verk sam het och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. Människors bild av Polisen är avgörande för förtroendet. Polisens kommunikation måste därför bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar skapas. Det är utifrån den kunskapen som kommunikationen ska formas. Undersökningar av omvärldens uppfattning om Polisen är till hjälp i det arbetet. 2.1.1 Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Polisens verksamhet ska utövas på ett rättssäkert sätt. Detta innebär bl.a. att arbetsmetoderna måste vara proportionerliga och ändamålsenliga. Gränsen för vilka arbetsmetoder som får och inte får användas måste därför vara tydlig. All personal inom Polisen måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsebar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tillämpas på ett en het ligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga inte minst ur enskildas perspektiv. Det är viktigt att Polisen noggrant följer rättsutvecklingen och strävar efter en rättstillämpning som tillgodoser intresset av likabehandling. För att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att det finns ett nära och väl funge rande samarbete mellan polismyndigheterna, mellan polismyndigheterna och Rikspolisstyrel sen samt mellan polis och åklagare på såväl central som lokal nivå. Samarbetet på det rättsliga området bör därför vidareutvecklas och förstärkas. 1 1 Polislag (1984:387) 6 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012
3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL 2.1.2 Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur alla medverkar till att uppdraget genomförs professionellt. I dialogen bidrar alla, oavsett roll och funktion med sin kompetens för att kon kre tisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. De åtgärder som vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat förtroende för Polisen. Det finns en etisk aspekt på alla beslut som fattas om verksamhetens utveckling och hur arbetet ska bedrivas. Värdegrunden är ett underlag även för en sådan diskussion. Polisen har en nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Alla medarbetare ska känna till rutiner och riktlinjer för hantering av brister i bemötande, attityder och beteenden. 2.1.3 Uppföljning är grunden för styrning Verksamheten inom Polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polis myn dig heter. För att utjämna omotiverade skillnader i resultat mellan polismyndigheterna krävs utvecklade former för uppföljning, utvärdering och tillsyn. För att styra och leda verksamhe ten framåt krävs kunskap om tidigare prestationer och resultat. Tidigare verksam hetsresultat och annan kunskap ska utgöra grunden för den kommande planeringen, goda exempel och erfarenheter ska spridas inom organisationen. Inspektionsverksamheten ska utgöra del av den strategiska styrningen av Polisen. Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer i organisa tionen ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Sammantaget ställer allt detta större krav på planering, uppföljning samt ledning och styrning inom varje polismyndighet m.fl. Rikspolisstyrelsen kommer att även fortsättningsvis att varje månad följa upp utfallet för ett antal resultat mått inklusive regleringsbrevets indikatorer för samtliga brottsområden och brottskategorier samt de kvantitativa målen i planeringsförutsättningarna. Även den särskilda uppföljningen av mängdbrott kommer följas upp månadsvis. Informationen om utfallet finns tillgänglig i verk sam hetsuppföljningssystemet VUP. För uppföljningen av mängdbrott komp letteras informa tionen i VUP av statistik från Åklagarmyndigheten i form av lagförda brottsmisstankar. 2.1.4 Effektivitet och produktivitet Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av att en god resultatkultur och resultatutveckling ska stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare. Polismyndigheterna m.fl. ska säkerställa att samtliga medarbetare får kunskap om resultatutvecklingen inom Polisen och inom den egna myndigheten. Förhållandet mellan vår produktion och resursinsatsen över tid ger oss kunskap om vår produktivitet. Vår resursinsats har de senaste åren ökat kraftigt och det ställer höga krav på att produktionen utvecklas positivt. Våra förbättrade arbetsmetoder och redskap ger ytterligare förutsättningar för öka produktiviteten. Tidredovisningen ska utgöra underlag för att kunna leda och styra Polisens verksamhet, såväl centralt som lokalt. 2.1.5 Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna ansvarar Riks kriminalpolisen för framtagandet av den nationella lägesbilden om grov organiserad brotts lighet och organiserad seriebrottslighet i Sverige. Efter att denna är beslutad i polisens natio nella strategiska ledningsgrupp utger Rikskriminalpolisen det årliga inriktningsbeslutet för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger prioriterade inriktningar och fokus områden för kriminalunderrättelseverksamheten inom svensk polis. VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012 7
3 Intern styrning och kontroll Enligt förordningen 2007:603 om intern styrning och kontroll ska myndigheten med rimlig säkerhet försäkra att verksamheten fullgör de krav som ålagts Polisen. Processen för arbetet med intern styrning och kontroll måste därför vara betryggande. Den självutvärdering som genomförts och den åtgärdsplan som upprättats inom ramen för intern styrning och kontroll ingår som ett underlag för myndighetens årliga verksamhetsplanering. I processen för intern styrning och kontroll ska riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation ingå. Myndighetens arbete med intern styrning och kontroll ska utvecklas för att på ett bättre sätt möjliggöra att risker för verksamheten identifieras. Ansvarig: Informationschefen 8 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012
4 Ekonomi 4.1 Medelsfördelning Den preliminära medelsfördelningen för verksamhetsåret 2012 är ca 2 mkr lägre än föregå en de år och kommer inte att täcka kostnaderna för den löpande verksamheten inklusive som marförstärkning. Myndigheten avvaktar Rikspolisstyrelsens slutliga fördelning. 4.2 Budget (Preliminär) Anslag Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER TOTALA KOSTNADER RESULTAT 97 780 tkr 3 933 tkr 101 713 tkr 78 724 tkr 11 877 tkr 12 620 tkr 100 tkr 2 526 tkr 27 123 tkr 105 847 tkr -4 134 tkr 4.3 Investeringsplan Rikspolisstyrelsen har inte fastställt låneramen för verksamhetsåret 2012. Myndigheten plane rar därför för att det blir en liknande ram som föregående år, dvs. 8 mkr. Inom denna ram ryms planerade nyinvesteringar under år 2012 på 2 750 tkr. Planerade nyinvesteringar fördelar sig enligt följande: Fordon Maskiner och inventarier Övrigt SUMMA 2 350 tkr 200 tkr 200 tkr 2 750 tkr 4.4 Lokalförsörjningsplan Alla polismyndigheter ska varje år ta fram en lokalförsörjningsplan som avser 5 år. Planen ska omfatta större planerade ny-, till- eller ombyggnadsprojekt där beräknad hyra överstiger 120 prisbasbelopp, ca 5 mkr eller hyresavtal som löper längre än 6 år. Myndigheten planerar att bygga ytterligare en anhållningsarrest samt hiss för att förenkla rast ning av anhållna. Detta projekt kommer inte att överstiga ovan nämnda tröskelvärden. Det förberedande arbetet kring upphandlingen är på börjat och projektet beräknas slutföras under 2012. Ansvarig: Funktionsansvarig för verksamhetsområdet ekon omi och miljöledning. VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012 9
5 Kompetensförsörjning Återkoppling på arbetsprestationer är vitalt för trivseln i arbetet och utveckling av verksam heten. En resultatkultur byggs genom förståelse för varje enskild medarbetares bidrag till mål uppfyllelse och förbättring av verksamheten. Chefers återkoppling på medarbetarnas resultat behöver utvecklas och stärkas. Kompetensförsörjning är att säkerställa att myndigheten har den kompetens som krävs för att kunna nå verksamhetsmålen. Det inbegriper olika aktiviteter syftande till att skapa en balans mellan verksamhetens behov och tillgång på kompetens. Inom detta inryms även en strävan mot en arbetsplats med en god arbetsmiljö och ökad jämställdhet utgående från vår gemen samma värdegrund samt chefs- och medarbetarskap. Rätt person på rätt plats och vid rätt tidpunkt är en förutsättning för att uppnå goda verksam hetsresultat och hög kostnadseffektivitet. Deltagande i internationell verksamhet och inter na tionell tjänstgöring ska uppmuntras och erfarenheter av detta ska tas till vara och spridas inom polisorganisationen. Lokal strategi Myndigheten ska fortsätta att utveckla cheferna i sin roll som ledare och som arbetsgivar företrädare genom deltagande i nationella utbildningar inom området för det direkta samt indirekta ledarskapet. Under året införa projektet Nyfiken ledare, för att öka kvinnors intresse för ledarskap. Yrkeshandledning för personal i yttre tjänst ska fortsätta och utvecklas ytterligare under 2012. Arbetet med att bibehålla den låga sjukfrånvaron ska bl.a. ske genom friskvårdsaktiviteter och en uppföljning av den hälsoundersökning som genomfördes av företagshälso vården hösten 2011. Samverkan med Polismyndigheten i Stockholms län ska fortsätta och utvecklas inom hela HR-området. Vid utbildnings- och övningsinsatser ska modulen PUM-A (Polisens underrättelsemodell Applikation) användas. Mångfaldsaspekterna ska tydliggöras vid utbildning och vara en självklar del av vår verk samhet. Ansvarig: Personalchefen 10 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012
6 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande Polisen ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, dvs. bedriva verk samheten inom de ekonomiska ramar och med kostnadseffektivitet så som regeringen och riks dagen beslutar. Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utrednings koncept (PNU) är centrala utgångspunkter för verksamhetens bedrivande. I det här kapitlet beskrivs, utöver de ovan nämnda, ett antal förutsättningar för att bedriva verksam heten inom Polisen. 6.1 Utvecklad samverkan i rättskedjan För att samordna den brottsbekämpande verksamheten ska polismyndigheterna delta i lokala samver kansforum där åklagarkamrarna bjuder in företrädare för respektive polismyndighet till sam manträden. Här behandlas frågor som avser utveckling av den lokala brottsbekämpningen, hur brottsbe kämpningen är organiserad, arbetsmetoder, genomströmningstider, lagföring och övriga resultat samt efterlevnaden av verkschefernas eventuella överenskommelser om hur brotts bekämpningen ska inriktas. 6.2.1 Rättskedjeperspektiv på it-utveckling Myndigheterna ska senast 2012 ska ha påbörjat ett införande/ omställningsarbete för att kunna utbyta strukturerad information elektroniskt i brottmålsprocessen dvs. från anmälan om miss tänkt brott till verk ställd dom. Utgångspunkten för Polisens utvecklingsarbete är att det ska genomsyras av ett rättskedje per spektiv. 6.3 Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Ett väl fungerade lokalt personsäker hetsarbete avlastar utredningsverksamheten och möjliggör ett mer effektivt och objektivt utredningsarbete. Otillåten påverkan mot politiskt förtroendevalda, anställda inom rättsväsendet och andra före trä dare för samhälleliga organisationer så som föreningar och företag, är ett allvarligt problem som hotar demokratin och rättssäkerheten. Polisen ska tillsammans med övriga berörda aktörer på ett strukturerat och professionellt sätt skydda hotade personer och egna medarbetare. De skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade eller fördjupade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjer na. 6.2 Ökad effektivitet genom utveckling av it Polisens it-baserade verksamhetsstöd kommer att genomgå en stor utveckling under plane ringsperioden. I syfte att öka effektiviteten och verksamhetsnyttan ställer it-strategin 2 nya krav på kompetens, samverkansformer och rutiner för kärn-, stöd- och it-verksamhet. För att utformningen av Polisens nya it-miljö ska bli verksamhetsanpassad och nå önskade effekter krävs ökad delaktighet från myndigheternas sida både strategiskt, operativt och taktiskt. 6.4 Internationell verksamhet Polisens arbete ska bidra till att Sverige följer de internationella åtaganden som följer av med lem skapet i EU. Myndigheten ska använda sig av det internationella samarbetets alla möjlig heter som en del av det var dagliga polisarbetet. Detta samarbete ger förutsättningar för en effektivare nationell polis verk samhet och ett förbättrat verksamhetsresultat. Vid behov ska myndigheten använda sig av EU:s finansieringsprogram för att utveckla polisverksamheten med andra länder. 2 Dnr: ITS-170-5180/09 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012 11
6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS BEDRIVANDE 6.5 Krisberedskap En väl utvecklad krisberedskap lägger grunden för att Polisen vid större händelser ska kunna samla sina resurser och genomföra de insatser som krävs. Krisberedskap handlar dels om att förebygga kriser, men också om att motstå och hantera de kriser som inträffar. Genom att systematiskt identifiera brister i Polisens förmåga kan rätt åtgärder i form av bl.a. utbildning och övning sättas in. Ett viktigt verktyg i detta arbete är den sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys som Rikspolisstyrelsen varje år lämnar till Regeringen i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Arbetet med att nå målen i nuvar ande krisberedskapsstrategi 3 kräver delaktighet och samarbete i hela polisorganisa tionen. Det är viktigt att de åtgärder som implementeras får genomslag i verksamheten. 6.6 Miljöledning för en hållbar utveckling Miljöledningssystem är det verktyg regeringen valt när myndigheter i statlig förvaltning ska bedriva ett målinriktat miljöarbete. Detta bidrar till en miljömässigt hållbar utveckling och uppfyllelse av Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål. Det övergripande syftet är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöarbetet ska fokusera verksamhetens betydande miljöpåverkan och miljöhänsyn ska genomsyra hela verksamheten. 3 Mål och strategi för Polisens krisberedskap 2008 2012, införandet av en enhetlig övnings modell för polisens övningsverksamhet samt planeringen inför det fortsatta krisberedskaps arbetet, dnr: POA-200-0062/07 Under 2009 beslutades Förordningen om miljöledning i statliga myndigheter, som innebär redovisning av bl.a. elförbrukning, utsläpp av koldioxid från fordon och resor i tjänsten samt de miljökrav som ställs vid upphandlingar och inköp. Dessa områden har även identifierats som betydande för myndigheten och ges därför hög prioritet i miljöarbetet. För att uppnå de övergripande miljömålen ska myndigheten arbeta aktivt för att förbättra miljöledningssystemet och källsorteringen i enlighet med regionens krav. Myndigheten kommer även att kartlägga möjligheten till energieffektiva åtgärder och utveckla användandet av videokonferens. Ett framgångsrikt miljöarbete vilar på alla medarbetares miljökompetens, varför detta är en viktig del i myndighetens miljöledningssystem. Målet att energiförbrukningen ska minska kom mer att följas upp genom att mäta energiförbrukningen per anställd. 6.7 Systematiskt arbetsmiljöarbete Riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv är en obligatorisk del inför beslut om föränd ringar av organisation, arbet smetoder, utrustning och teknik. Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg och insatser för att minska arbetsrelaterad ohälsa ska prioriteras. Rehabiliteringsinsatser ska initieras tidigt och samverkan mellan myndigheterna ska utvecklas i syfte att tillvarata den enskilde individens arbetsförmåga. Myndigheten ska ha en arbetsmiljö som är fri från krän kan de sär behandling och trakasserier. Handledning och psykosocialt stöd finns och är en naturlig del av den ordinarie löpande verksamheten. 6.8 Verksamhetsskydd Ett välutvecklat verksamhetsskydd leder till ökad effektivitet genom att medarbetare är tryg ga, använd utrustning är säker, lokaler är anpassade till den verksamhet som bedrivs och information finns tillgänglig när den behövs men skyddas så att den inte läcker ut till obehö riga. Verksamhetsskyddet ska vara verksamhetsanpassat, vilket innebär att de skyddsåtgärder som används har bedömts nödvändiga baserat på hotbilden mot polisen, riskanalys och in träffade incidenter. I myndigheten ska det finnas en beredskap och förmåga att hantera en större störning eller krissituation. Myndigheten ska se till att medarbetarna har tillräcklig kompetens för att säkert utföra sina arbetsuppgifter. Vid utgången av 2013 ska alla medarbetare ha fått in formations säker hetsutbildning. De kontroller avseende säkerhet som är lagstadgade eller fastställda i Polisens föreskrifter ska genomföras. Resultatet av kontrollerna ska ligga till grund för för bättringar med syfte att uppnå ett effektivt verksamhetsskydd för hela Polisen. 6.9 Verkställighetsarbete och gränskontroll Myndigheten ska arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut. Myndigheten ska återredovisa vidtagna åtgärder enligt separata anvisningar från Rikskrimi nal polisens centrala gränskontrollenhet. Det är viktigt att myndigheten kan upprätthålla en gränskontroll i enlighet med EU:s regelverk. 12 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012
7 Nationella och lokala mål för brottsbekämpningen 7.1 Inledning Under året kommer myndigheten i syfte att öka medvetenheten om att minska sammanträdestider till förmån för kärnverksamheten ha två sammanträdesfria veckor, vecka 17 och 38. 7.1.1 Brottsförebyggande arbete Myndigheten har under senare år arbetat med att förstärka det brottsförebyggande arbetet genom bl.a. lokala poliskontor, kontaktpoliser, volontärer och användandet av sociala medier, såsom Facebook. Under 2012 kommer myndigheten utveckla arbetet genom särskilda satsningar med sociala insatsgrupper, stödcentrum för unga brottsoffer och avhoppare. Sociala insatsgrupper I mars 2011 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli livsstilskriminella. Förslaget om sociala insatsgrupper lämnades i betänkandet Kriminella grupperingar motverka rekry tering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) och innebär att socialtjänsten, polisen och skolan förstärker sin samverkan kring unga som riskerar att dras in i allvarligare kriminalitet. För unga som blir aktuella för en social insatsgrupp ska en individuell åtgärdsplan upprättas. Myndigheten deltar i den nationella pilotverksamheten. Under 2012 kommer verksamheten att permanentas. Stödcentrum för unga brottsoffer Under 2012 kommer stödcentrum för unga brottsoffer att starta i samverkan med Region Gotland. Stödcentrum för unga brottsoffer hjälper och stödjer barn och ungdomar som utsatts för brott eller varit vittnen när någon annan utsatts för brott. Avhoppare Under 2012 ska ett utvecklingsarbete för att bättre kunna stödja personer som vill lämna en kriminell livsstil påbörjas. En samverkansgrupp med representanter från Polisen, Kriminalvården och socialtjänsten ska bildas. Arbetet med avhoppare bör knytas närmare verksamhe ten med sociala insatsgrupper. 7.1.2 Utredning och lagföring Myndigheten har under 2011 beslutat att särskilda satsningar inom området utredning och lagföring ska göras. Dessa satsningar kommer att fortsätta även under 2012. Följande ska genomföras. En satsning på färska/rätta ärenden Avsikten är att genom en utvecklad ärendehantering, väsentligt korta handläggnings tiden på utredningsområdet. Strategin ska bygga på att koncentrationen sker på rätt ärenden genom att tidigt bedöma vilka åtgärder som ska göras, minska antalet över lämnanden och samtidigt öka kommunikationen med målsägarna och brottsoffren. En anpassning av arbetstidsför- VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012 13
7 NATIONELLA OCH LOKALA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN läggningen i förhållande till ärendeflödet kommer att med föra snabbare handläggning. Fokus på vaneförbrytare/livsstilskriminella Avsikten är att genom en ökad samordning och ett bredare utredningsunderlag i varje enskilt fall lagföra kända vaneförbrytare för de brott som vart och ett kanske inte leder till en frihetsberövande påföljd, men som sammantaget kan ge det resultatet. Syftet är att genom samlade åtgärder förhindra att dessa individer ständigt begår nya brott, sam tidigt som enstaka brott utreds på olika håll och av olika utredare. Samverkan med andra samhällsaktörer ska också utvecklas, så att den kriminelle kan förmås att bryta livs stil. Kombinationstjänstgöring Avsikten är att få fler poliser i yttre eller i annan tjänst att vilja ta steget till utrednings verksamheten. Genom ett förfarande som tillåter att polispersonalen behåller sin grund placering men växelvis också tjänstgör på t.ex. en utredningsenhet under förslagsvis 50% av sin tjänstgöring, kan intresset öka även för unga poliser att vilja bli utredare. Inom detta område kommer det visserligen att ske stora förändringar med förskjutning åt att fler ärenden kommer att utredas av yttre personal genom det nya arbetssättet som Polisens UtredningsStöd, PUST möjliggör, men i avvaktan på att den fulla effekten blivit klar, så bör alltså kombinationstjänstgöring utvecklas. Strategi för rekrytering till utredningsverksamheten Avsikten är att skapa en långsiktigt hållbar strategi för rekrytering till utredningsverk sam heten. Strategin ska innehålla en plan för hur myndigheten ska kunna attrahera och rekrytera personal, till såväl rent polisiära funktioner som olika civila arbetsuppgifter. 7.2 Våldet ska minska En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Polisen ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. 4 NATIONELLT MÅL 2012 Polisen ska arbeta så att färre våldsbrott begås och fler våldsbrott klaras upp. Produktiviteten ska öka. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska. 5 Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska. 7.2.1 Våld i offentlig miljö 5 Efter en obruten ökning av antalet anmälda misshandelsbrott utomhus under mycket lång tid, varav en kraftig ökning under åren 2004 2007, minskade antalet något 2008 och igen 2010. Nivån för denna brottslighet är dock fortfarande hög. Andelen ärenden redovisade till åkla ga re av antalet inkomna ärenden ökade 2010 efter att ha varit relativt oförändrad sedan början av 2000-talet. NATIONELLT MÅL 2012 Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utom hus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0 6 år, ska vara lägst 31,1 procent till utgången av 2012. Nationell strategi Polismyndigheterna ska utifrån sina lokala, noggrant identifierade och väl beskrivna problem med våld i offentlig miljö, genomföra åtgärder i krogmiljö i syfte att minska brott. Varje åt gärd ska vara relevant mot identifierade problem och i möjligaste mån tidigare prövad. Exem pel på sådana metoder är Kronobergsmodellen och Ansvarsfull alkoholservering. Åtgärder ska vidtas i samverkan med andra samhällsaktörer om det behövs, och då för att säkerställa en mer långvarig effekt. Polismyndigheterna ska också följa upp arbetet genom att beskriva problemen, åtgärderna som ska genomföras, hur åtgärderna genomfördes och resultatet av åtgärderna. 4 Ur Rikspolischefens inriktning 5 Hög = utveckling/förändring i förhållande till tidigare år. Jämn = jämförelse mellan polismyndigheter med liknande förutsättningar. 14 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012
7 NATIONELLA OCH LOKALA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN 7.2.1.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen LOKALT MÅL 2012 Antalet direktförverkande av alkohol ska uppgå till minst 600, varav minst 200 ska vara från ungdomar under 20 år. Antalet ordningsbot enligt alkoholförtäringsförbudet ska uppgå till minst 50. Antalet anmälda brott vad gäller langning av alkohol ska uppgå till minst 100 (brkod 5043, 5047). Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus (=målvärde) Utfall 2008 343 (300) Antalet anmälda brott våld i offentlig miljö i Östercentrum och Visby innerstad 193 Andel redovisade ärenden till åklagare, misshandel utomhus Antal direktförverkanden varav mot ungdomar under 20 år 26,1% (30%) Utfall 2009 351 (260) 171 (145) 37% (30%) Utfall 2010 309 (300) 139 (145) 29,4% (30%) Prognos 2011 263 107 (145) 30% (30%) 255 928 1 061 1 100 107 229 219 200 Antal ordningsbot enligt alkoholförtäringsförbudet 9 37 68 50 Antal brott ang langning av alkohol 127 90 90 119 Bakgrund Myndigheten följer den lokala utvecklingen av antalet inkomna anmälningar om misshandelsbrott utomhus. Särskilt intresse ägnas åt Östercentrum och innerstaden i Visby, eftersom dessa platser är mer utsatta än andra. Till skillnad från den nationella brottsutvecklingen så är det först under 2010 som den uppåtgående brottskurvan brutits. Lokal strategi Myndigheten ska arbeta med följande strategier: Brottsförebyggande Under ett arbetspass ska patrullerna genomföra en trafikkontroll, en fotpatrull och en kontakt med en kriminell enligt den s.k. Värmlandsmodellen. Polisens närvaro ska präglas av ett kontaktskapande arbetssätt genom att söka upp och kommuni cera med allmänheten, t.ex. fotpatrullering i högre utsträckning på utpekade s.k. hotspot -platser. Planlagda insatser mot langningen ska genomföras. Särskilt trygghetsskapande insatser cityhelger genomföras vid några tillfällen under året. En särskild trygghetsoch synlighetsinsats ska genomföras under året. Insatserna ska vara myndighetsgemensamma. Volontärer ska integreras i det trygghetsskapande arbetet och användas i större utsträck ning. Polislagens bestämmelser om avvisning, avlägsnande, omhändertagande samt visitationer enl PL 19 och LOB ska användas aktivt och tidigt i offentliga miljöer. Verksamheten ska präglas av hög synlighet och närvaro på brottsfrekventa platser och en strävan ska vara att närvara innan bråk uppstår. Under året ska samverkan med Region Gotlands brottsförebyggande råd utmynna i minst en trygg hetsskapande insats eller åtgärd. Under sommarens mest frekventa period ska en citygrupp inrättas. Den planlagda linjeverksamheten ska prioriteras i förhållande till ingripandeverksamheten i enlig het med vad som framgår av FAP 193-1 för PUM-A, d.v.s. att den planlagda linje verk samheten ska prioriteras framför den minutoperativa verksamheten med prio 3 och 4. Utredning/Lagföring Långtgående förstahandsåtgärder ska alltid tillämpas och intentionen är att alla utred ningar ska vara slutförda, så långt som möjligt, inom 48 timmar. Vakthavande befäl ska i högre grad vara aktiva som förundersökningsledare och ha en god kvali tets granskning av utredningar vad gäller våld i offentlig miljö. Myndigheten ska rutinmässigt ta DNA-prov enligt 28 kap 12 RB. Utredningar som gäller våld i offentlig miljö ska prioriteras och för att åskådliggöra dem, ska de märkas ut med prefixet VN/ i datasystemet Dur-Två. Samverkan Samverkansmöten före större evenemang ska ske med arrangörer och ordningsvakter. Genom att kontinuerligt besöka krogar med alkoholtillstånd ska uniformerad polis bli ett naturligt inslag i krogmiljön. Besöken ska stärka samverkan med krögare och ordningsvakter. Arbetet med att utveckla samverkan med ordningsvakterna ska fortsätta. Alla nya ord ningsvakts förordnanden som utfärdas av myndigheten ska kombineras med ett samtal kring riktlinjer och förväntningar. Myndigheten ska samverka med regionens ungdomsgrupp och socialjour. Gemensamma insatser ska genomföras. VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012 15
7 NATIONELLA OCH LOKALA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Samverkansavtalet mellan polis och region ska tydliggöras och följas upp kontinuerligt. Krogkontrollverksamheten ska fortsätta att utvecklas i samverkan med Region Gotland i syfte att verka för en ansvarsfull alkoholservering på krogen. Trygghetsvandringar ska genomföras enligt den handlingsplan som ska upprättats tillsam mans med Region Gotland. Kommunikation Myndighetens underrättelseverksamhet ska inriktas på att identifiera potentiella vålds verkare, tillställningar och platser som kan bli våldsutsatta. Vid identifierade tillställningar ska myndig heten genom förebyggande åtgärder såsom ökat antal ordningsvakter, förmöte med arrangörer och uppföljning se till att våldsbrott förhindras. Myndigheten ska fortsätta utveckla sociala medier såsom Facebook för att snabbt kunna få information om situationer som kan leda till ordningsstörningar och brott. Ansvarig: Chefen för ordningsavdelningen 7.2.2 Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. 6 I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. NATIONELLT MÅL 2012 Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska vara lägst 26,8 procent till utgången av 2012. Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov fridskränkning. Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Antalet anmälda brott i nära relation 184 197 215 190 Antal redovisade ärenden till åklagare, brott i nära relation (=målvärde) 63 46 (50) 40 (60) 44 (45) 7.2.2.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Myndigheten ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer, t.ex. genom informationsspridning till allmänheten och samverkan med andra berörda myndigheter och intresseorganisationer. Alla polisanställda kommer förr eller senare i kontakt med våld i nära relation. Av denna an ledning är det viktigt att en hög baskompetens fortsätter att utvecklas i hela organisationen. Vid brott i nära relation ska en hot- och riskbedömning göras enligt SARA 7 -modellen och användandet av denna ska utvecklas. PATRIARK 8 ska användas i samband med hedersrelaterade brott och SAM 9 vid brott i samkönade relationer. Under 2011 har myndigheten särskilt jobbat med att höja kvalitén av utredningarna inom detta område. Arbetet har bedrivits inom ramen för utvecklingen av kriminalavdelningen i form av en tvärgrupp. Under årets början ska tvärgruppen redovisa sitt arbete i form av en slutrapport. Rapporten ska tjäna som ett underlag för det fortsatta arbetet på området. För att få fler ärenden till åtal och fällande dom behövs en fokusering på utredningsåtgärder som kan skapa underlag för ett förundersökningsprotokoll. Långtgående förstahandsåtgärder, som är en framgångsfaktor i andra ärendetyper, kan vara svåra att genomföra i barnärenden där det ibland har gått lång tid mellan brottet och anmälan. Av denna anledning kan stödbe vis ning få särskilt stor betydelse för dessa ärenden. Lokal strategi Tvärgruppens rapport ska ligga till grund för det fortsatta arbetet inom området. Vakthavande befäl ska i högre grad vara aktiva som förundersökningsledare och ha en god kvalitetsgranskning av utredningar vad gäller brott i nära relation. 7 Spousal Assault Risk Assessment Guide 8 Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv 6 Ur Rikspolischefens inriktning 9 Stalking Assessment and Management 16 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012
7 NATIONELLA OCH LOKALA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Ytterligare öka användningen av videofilm av brottsplatsen och vid första förhöret med målsägaren. Avrapporterande polisman ska se sig som vittne på brottsplatsen och dokumentera sina iakttagelser i ett pm. Tjänsteföreskriften beträffande hot- och riskbedömning ska tydliggöras. I ärenden där målsägande uppger att de inte längre vill medverka aktivt ska vi aktivt efterfråga skälet till detta och om möjligt hålla ytterligare ett förhör. Samarbetet i Barnahus ska förbättras genom att polisiär förundersökningsledare konti nuerligt medverkar vid samrådsmöten. Fortsatt utveckling av en brottsoffersamordnande funktion och samarbetet med externa samverkanspartners. Nya kontaktytor och informationsvägar ska upparbetas för att få fler att anmäla brott och öka möjligheten att få in tips om övergrepp. Uppföljningen av brott i nära relation ska ske löpande genom att dessa ärenden markeras med prefixet BIN/ i datasystemet DurTvå. Ansvarig: Chefen för kriminalavdelningen 7.2.3 Grova våldsbrott Årligen inträffar cirka 100 fall av dödligt våld. Dessa händelser är ofta mycket uppmärk sam made och utöver att brotten klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroende ingivande arbete till att förstärka Polisens förtroende hos allmänheten. NATIONELLT MÅL 2012 Handläggningen av grova våldsbrott ska förbättras och utvecklas. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. 7.2.3.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Under 2012 ska en handlingsplan för hantering av grova brott upprättas som bl.a. beskriver hur funktionerna ska bemannas. Vidare ska myndigheten se över behovet av kompetensut veckling för de olika funktionerna. Organisationen ska övas minst en gång under 2012. Arbetet ska bedrivas i samverkan med åklagare och i lämpliga delar även med Polismyndig heten i Stockholms län. Ansvarig: Chefen för kriminalavdelningen 7.3 Fler mängdbrott 10 ska klaras upp Många människor drabbas av tillgreppsbrott och skadegörelse, men för få gärningsmän lag förs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott. 10 Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad. 11 Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för de brottsoffer som drabbas. Brotten begås i stor utsträckning av livsstilskriminella som ofta skapar stor otrygghet i lokalsamhället. Det är angeläget för den enskildes rättstrygghet att rättsväsendet hanterar mängdbrotten effek tivt med fortsatt höga rättssäkerhetskrav. Genom ökad effektivitet och förbättrad samverkan ska fler brott klaras upp och de totala handläggningstiderna minska. Utredningsarbetet ska i största möjliga utsträckning genomföras i anslutning till att brottet har inträffat och beslut om ärendets fortsatta handläggning ska fattas skyndsamt. Antalet överlämnanden av ärenden inom och mellan de brottsutredande myndigheterna ska minska. Polismyndigheterna ansvarar för att nödvändig kompetens finns för att säkerställa att utred ningsverksamheten bedrivs effektivt och att de utredningar där en polismyndighet leder för undersökningen är av tillräckligt god kvalitet. Förundersökningsledarna har i detta samman hang en särskilt stor betydelse. Rikspolisstyrelsen har tagit fram en ny utbildning på central nivå för förundersökningsledare, den kommer att beredas med polismyndigheterna m.fl. under sommaren 2011. Genom att kompetensnivån hos förundersökningsledarna inom Polisen höjs ska effektiviteten och kvali teten i den brotts ut redande verksamheten öka. Försörjning av förundersökningsledare ska särskilt ingå i myn dig heternas kompetensförsörjningsplaner. Rikspolisstyrelsen kommer, vid utgången av 2014, att stämma av vilken förundersökningsledarkompetens som finns hos polismyndigheterna. En del av mängdbrottsligheten, särskilt tillgreppsbrott och bedrägeribrott, begås av kriminella grupper från andra länder. Den brottsligheten är ofta av seriekaraktär och omfattar flera län der. En effektiv bekämpning av denna brottslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet och brottssamordning rutinmässigt involverar de länder som berörs. Polismyn dig heterna ska därför utveckla sin förmåga till operativ samverkan med polis i andra länder. Det är speciellt viktigt att polismyndigheterna utnyttjar de nordiska sambandsmännen och andra polisiära samverkansstrukturer. NATIONELLT MÅL 2012 Polisen ska arbeta så att färre mängdbrott begås och fler mängdbrott klaras upp, antalet lagförda brottsmisstankar ska öka. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska. Förundersökningsledare vid polismyndigheterna ska ha genomgått den centrala förunder sökningsledarutbildningen eller inhämtat motsvarande kunskap på annat sätt. Uppföljning av tillgreppsbrott exkl. butik, skadegörelse och bedrägerier sker inom respektive mängdbrottskategori. Uppfölj- 11 Ur Rikspolischefens inriktning VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012 17
7 NATIONELLA OCH LOKALA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN ningen av genomströmningstider ska även ske inom mängdbrotts kategori 1 (typiska bötesbrott). Ansvarig: Chefen för kriminalavdelningen 7.3.1 Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) står för en betydande del av den samlade brottsligheten. År 2010 anmäldes ca 455 000 brott i denna kategori. Tillgreppsbrott genom inbrott utgör drygt 40 procent av den anmälda tillgreppsbrottsligheten (exkl. i butik). Brottstypen är i många fall mycket integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Andelen redovisade ären den till åklagare i förhållande till inkomna har inte ökat för denna brottstyp. NATIONELLT MÅL 2012 Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska vara lägst 7,8 procent till utgången av 2012. Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Antalet anmälda tillgreppsbrott genom inbrott 607 646 547 550 Andel redovisade ärenden till åklagare, tillgrepp genom inbrott (=målvärdet) 12,3% (13%) 12,0% (13%) 13,0% (13%) 15% (12%) 7.2.1.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Myndigheten har den högsta andelen redovisade ärenden till åklagare av landets polismyndig heter. För att stärka arbetet ytterligare har myndigheten inom ramen för omorga ni sationen av kriminalavdelningen tillskapat en enhet som särskilt ska inriktas mot stöld- och bedrägeri brott. Vidare kommer myndigheten fokusera på att dels prioritera de ärenden där det finns störst möjlighet att nå framgång och dels öka kvaliteten i de utredningar som redovisas till åklagare. Lokal strategi Genom aktiv förundersökningsledning ska myndigheten tidigt kunna agera vid tecken på seriebrottslighet. Arbetet med Polisens Nationella Utredningskoncept (PNU) ska fortsätta. Personal i yttre tjänst ska se sig som brottsutredare och arbeta aktivt med förstahands åtgärder såsom brottsplatsundersökningar och förhör. Myndigheten ska rutinmässigt ta DNA-prov enligt 28 kap 12 RB. Kriminalteknikerna ska göra brottsplatsundersökningar vid samtliga bostadsinbrott. Om möjligt ska kriminaltekniker även anlitas i andra fall av inbrott för att säkerställa kvalitén. Vakthavande befäl ska i högre grad vara aktiva som förundersökningsledare och ha en god kvalitetsgranskning av utredningar vad gäller tillgrepp genom inbrott. Uppföljningen av tillgrepp genom inbrott ska ske löpande genom att dessa ärenden mar keras med prefixet SN/ i datasystemet DurTvå. Ett utvecklingsarbete ska påbörjas under året för att bättre kunna stödja personer som vill lämna en kriminell livsstil. En samverkansgrupp med representanter från Polisen, Krimi nal vården och socialtjänsten ska bildas. Arbetet med avhoppare bör knytas närmare verk samhe ten med sociala insatsgrupper. LOKALT MÅL 2012 Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska vara lägst 12 procent vid utgången av 2012. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska. Med anledning av myndighetens resultat för tidigare år har komplettering skett med ett något högre lokalt mål. Ansvarig: Chefen för kriminalavdelningen 7.4 Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad brottslighet drabbar många människor och företagsamheten. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front och i sam verkan med andra myndigheter. 12 7.4.1 Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig i uttryck i systemhotande brottslighet. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde som påverkar stora delar av Polisen. Bland annat narkotika utgör en viktig inkomstkälla som bidrar till att den grova organiserade brottsligheten kan utvecklas. Grov organiserad brottslighet berör all polisverksamhet. Ett område att uppmärksamma är grova miljöbrott. Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten har förstärkts i enlighet med det uppdrag som regeringen har lämnat till Rikspolisstyrelsen. 13 12 Ur Rikspolischefens inriktning 13 Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten, dnr: Ju2008/5776/PO. 18 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012
7 NATIONELLA OCH LOKALA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN NATIONELLT MÅL 2012 Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. 7.4.1.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen LOKALT MÅL 2012 Myndigheten ska försvåra för kriminella nätverk att etablera sig på Gotland. Lokal strategi Genom det lokala samarbetet i Operativ Samverkan Gotland (OPSAM-G) 14 bedriva brotts be kämpande myndighets samverkan i syfte att bekämpa grov brotts lighet, organiserad såväl som icke organiserad, kopplad till Gotlands län. Fortsätta utveckla samarbetet med företrädare för näringar som typiskt sett drabbas och initiera insatser för att motverka skattebrott, penningtvätt och svart arbetskraft. Utveckla samarbetet med övriga polismyndigheter gällande kriminella gäng och nätverk för att kunna identifiera grovt kriminella som kommer till Gotland, framförallt under sommaren. Samarbeta med Region Gotland för att tidigt identifiera eventuella etableringsförsök från kriminella grupperingar. Förhindra nyrekrytering till organiserad brottslighet genom att tidigt identifiera ungdomar i riskzon och initiera lämpliga insatser. Ökad inhämtning av underrättelser gällande personer, grupperingar och företeelser genom myndighetens informatörsverksamhet samt Internetspaning. Ansvarig: Chefen för kriminalunderrättelsetjänsten 7.5 Ungdomars brottslighet ska vara i fokus Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell bana och göra insatser för dem. 15 Under 2011 påbörjas en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper på 12 orter i landet 16. Arbetet i de sociala insatsgrupperna syftar till att uppnå bättre samverkan mellan berörda aktörer, tidigare identifiering av ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell livsstil och till att hjälpa ungdomar som vill lämna kriminella nätverk genom insatser från olika instanser 14 OPSAM-G, samverkan mellan Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan 15 Ur Rikspolischefens inriktning 16 Uppdrag att inrätta sociala insatsgrupper m.m., dnr: Ju2011/1906/ KRIM i samhället. Arbetet i insatsgrupperna ska vara individbaserat. Samtliga polismyndigheter ska arbeta aktivt för att samverkan, främst med socialtjänsten, förbättras på alla orter i landet. Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren har i en gemensam framställan till regeringen begärt att 3 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ska upphöra att gälla. Detta kommer innebära att polisen får möjlighet att vara förundersökningsledare i fler ärenden med misstänkta under 18 år. Polismyndigheterna ska därför vidta de åtgärder som krävs för att polismyndigheten ska kunna leda fler förundersökningar. 7.5.1 Unga lagöverträdare Under 2009 2010 genomfördes för första gången en nationell ungdomssatsning 17 i syfte att förbättra både det brottsförebyggande arbetet och det utredande ungdomsarbetet. Satsningen har gett viktiga lärdomar och utgör en bra bas för polisens framtida ungdomsarbete. Av sats ningen framgår att polismyndigheterna har svårigheter att hålla de lagstadgade tidsfristerna avseende utredningar där ungdomar är gärningspersoner. Polismyndigheterna ska prioritera ärenden där ungdomar är gärningspersoner. De lagstadgade tidsfrister som finns ska hållas. Polismyndigheterna ska därför inventera sin ungdomsverk sam het och utveckla rutiner så att tidsfristerna kan hållas. Det är viktigt att polismyndigheterna, i samtliga beslut som rör barn och unga, beaktar de särskilda förutsättningar som gäller vid dessa situationer. NATIONELLT MÅL 2012 Polisen ska utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vane kriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrar till snabb lagföring av ungdomar ska tillämpas. 7.5.1.1 Myndighetens anpassning till de nationella målen Ungdomsproblematiken på Gotland är fortfarande i stort sett individanknuten. Det finns inga eller få tecken på att ungdomar under 18 år organiserar sig i gäng eller konstellationer i krimi nella syften på Gotland. Ungdomsbrottsligheten är spridd över hela länet, men koncent re ras främst till Visby. Resultatet i den senaste alkohol- och drogvaneenkäten för Region Gotland, visar att både alkohol- och narkotikamissbruket ökar bland gotländska ungdomar. Det är en illavarslande utveck ling. Framförallt är missbruket av cannabis oroande, där det kan konstateras en liberali sering i uppfattningen kring drogens skadeverkningar. Polisen och andra myndigheters förmåga att ta hand om unga brottsoffer har tidigare varit be gränsad. Förutsättningarna för att polisen och andra myndigheter ska bli bättre på omhän der tagande av unga brottsoffer måste förbättras. Inte minst med anledning för att förhindra att de utsätts för upprepade brott, eller att brottsoffren till slut blir gärningsmän. 17 Dnr: PoA-100-1208/09 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012 19
7 NATIONELLA OCH LOKALA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Utredning/lagföring Långtgående utredningsåtgärder. Veckovis uppföljning av tidsfrister. LOKALT MÅL 2012 Polismyndighetens närvaro på sociala medier, framförallt Facebook, har visat sig vara en framgångsfaktor, och ska befästas och utvecklas ytterligare. Tillgänglighet och synlighet på nätet är minst lika viktigt som synliga och tillgängliga poliser i offentliga miljöer. Lokal strategi Brottsförebyggande Polisen ska vara mer synlig och tillgänglig i miljöer (även it-miljöer) där ungdomar vistas. Kontaktskapande verksamhet med ungdomar ska genomsyra all polisverksamhet och vara en stående arbetsuppgift för all personal vid myndigheten som kommer i kontakt med ungdomar. Polisen ska tillsammans med Region Gotland bilda lokala brottsförebyggande nätverk med företrädare från lokalsamhället i samhällena Fårösund, Slite, Roma, Klintehamn och Hemse. Volontärverksamheten ska fortsättningsvis utvecklas. Under året ska ytterligare volontärer utbildas så att uppdragen kan besättas. Verksamheten ska tydliggöras internt så att tydliga rutiner för volontäruppdrag finns. Uppdragen ska tydliggöras och ännu tydligare följas upp för att få bättre effekt av verksamheten. Underbara ungdomar ska genomföras i samma omfattning som 2011, tema bör vara alkohol och droger (se lokalt mål). I samverkan med Region Gotland fortsätta arbetet med införandet av sociala insatsgrup per. Aktivt arbeta tillsammans med Region Gotland för att inrätta Stödcentrum för unga brottsoffer. Tillsammans med KUT använda/utveckla riskbedömningsmall för ungdomar. I samverkan med Region Gotland arbeta förebyggande angående ungdomars alkohol- och drogvanor. BF Myndigheten ska vid minst ett tillfälle genomföra ett informationsmöte, enligt konceptet under bara ungdomar, i samverkan med Region Gotland. Polisen ska även genomföra liknande information till högstadieelever. Myndigheten ska genomföra minst 6 brottsförebyggande insatser på orter utanför Visby utifrån den lokal-lokala problembild som Närpolisen tar fram (exempelvis arbete mot illegal alkoholförsäljning). Myndigheten ska under 2012 genomföra minst 15 samtal med ungdomar enligt Linköpingsmodellen 17. Anmäld misshandel (våld i offentlig miljö) och skadegörelse i Östercentrum och innerstaden ska minska till utgången av 2012 i jämförelse med utfallet 2010. Antalet visitationer (PL 19) liksom antalet beslag av knivar och andra farliga föremål (enligt lag 1988:254 om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål) ska öka till utgången av 2012 i jämförelse med utfallet 2010. UL Ungdomsärenden (där misstänkt eller målsäganden är under 18 år) ska bedrivas med särskild skyndsamhet så att de lagstadgade tidsfristerna efterlevs (6-veckorsfristen samt 3-månadersfristen). Andelen redovisade ungdomsärenden ska uppgå till minst 60 procent av antalet inkomna ärenden. Ansvarig: Chefen för närpolisavdelningen 18 7.6 Trafiken ska bli säkrare Vårt arbete för säkrare trafik har utvecklats de senaste åren och vi ska fortsätta att bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhets arbetet. Kontroller ska genomföras på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurs. Alkohol utandningsprov ska normalt tas vid alla möten med förare. 19 18 Att polisen agerar direkt på inkomna tips gällande narkotika och ungdomar genom hembesök. 19 Ur Rikspolischefens inriktning 20 VERKSAMHETSPLAN POLISMYNDIGHETEN GOTLAND 2012