Arbetslöshetskassornas beslut avseende slutat på egen begäran

Fuu 2002:3 ISSN 1401-8144 Arbetslöshetskassornas beslut avseende slutat på egen begäran Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Fuu som utges av AMS Försäkringsenhet

12 december 2002 Arbetslöshetskassornas beslut avseende slutat på egen begäran. Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Bakgrund...3 AMS granskning av fem arbetslöshetskassors beslut...3 Genomförande...3 Urval...4 Underlaget för kassornas statistikrapportering...5 Rutiner...6 Beslutsunderlag...6 Granskade ärenden...7 Beslutsbrev...8 Omprövade eller rättade beslut ( 61 och 63 ALF ) av de granskade ärendena...8 Slutsatser...9 Bilaga 1. Fbe 2001:2 tabell 1 b...10 Bilaga 2. 43 ALF och AMS föreskrifter och kommentarer till 43.1...12 1

Sammanfattning Arbetsmarknadsstyrelsen Försäkringsenheten genomförde hösten 2001 1) ett granskningsprojekt som omfattade en granskning av 5 av de 38 arbetslöshetskassornas beslut i ärenden där sökanden lämnat ett arbete på egen begäran. Enligt 43 1 lagen (1997: 238) om arbetslöshetsförsäkring skall en sökande stängas av från rätt till ersättning under viss tid om han/hon lämnat sitt arbete utan giltig anledning. Utgångspunkt för granskningen var den rapportering till Arbetsmarknadsstyrelsen, som kassorna gör varje halvår. Av rapporterna framgick att det fanns stora skillnader mellan arbetslöshetskassornas beslut. Projektet skulle utröna orsaken till skillnaderna. Projektets syfte var inte att ta reda på orsaker till varför arbetstagare slutar sina anställningar på egen begäran och väljer att gå ut i arbetslöshet. Av granskningen framgick att statstikunderlaget från kassorna till AMS har stora brister. Flertalet arbetslöshetskassor får sitt statikunderlag från sina datadriftsbyråer. Uppgifterna hämtas från OAS med hjälp av söksystemet Impromptu. Kriterierna för sökningen har bestämts av arbetslöshetskassornas gemensamma OAS-bolag. Skillnader i resultaten beror till stor del på vad varje enskild kassa har registrerat i OAS inom det sökta tidsintervallet. Några arbetslöshetskassor tar själva fram sin statistik och det är inte klarlagt huruvida dessa kassor använder samma variabler som de OAS-bolaget har fastställt. Arbetslöshetskassorna anser sig följa AMS föreskrifter och kommentarer till 43 ALF. AMS observerade emellertid att underlaget för beslut bedöms olika beroende på hur kassans beslutsordning ser ut. Hur strikt kassorna tillämpa reglerna varierar kraftigt. På Handelsanställdas och Metallindustriarbetarnas arbetslöshetskassor där besluten ligger ute på avdelningarna skiljer sig både dokumentation och beslut åt från avdelning till avdelning. Hos kassor med central handläggning är skillnaden mindre. Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden inverkar på omfattningen av antalet beslut och orsaken till att medlemmarna lämnar sina anställningar. Vid granskningen av de fem kassorna har inte orsaken till att man slutat sin anställning eller frekvensen närmare analyserats. Klart har det framkommit av granskningsprojektet att dokumentationen av underlagen för besluten bör förbättras. I de ärenden där sökanden anger medicinska skäl till att lämna arbetet måste arbetslöshetskassorna begära ett medicinskt utlåtande som är relaterat till det arbete och den arbetsplats sökanden lämnat för att kunna göra en korrekt bedömning. Arbetslöshetskassornas beslutsbrev bör göras tydligare. Ett sammanhållet beslutsbrev som omfattar både beslutet avseende rätten till ersättning och beslut om huruvida avstängning på grund av eget slutande skall göras eller inte är tillräckligt. Kassorna måste även i sin beslutsmotivering bemöta de skäl som sökanden angivit. Även den som har haft godtagbara skäl till att sluta sin anställning och därmed inte skall stängas av bör få ett besked om detta i beslutet. Besluten ska vara undertecknade av en handläggare. 1) Rapporten blev av skilda skäl inte publicerad i anslutning till att granskningen var genomförd. Det finns dock fortfarande skäl att lyfta fram de iakttagelser, som gjordes, varför rapporten trots att granskningen genomfördes för ett år sedan, nu ändå publiceras. 2

Bakgrund Arbetslöshetskassorna ska i samband med beslut om rätt till arbetslöshetsersättning bl.a. ta ställning till om en ersättningssökande ska stängas av viss tid om hon/han har lämnat sitt arbete utan giltig anledning enligt 43 punkt 1 i lagen ( 1997:238 ) om./. arbetslöshetsförsäkring, ALF, se bilaga 2 AMS har enligt regleringsbrevet för budgetåret 2001 återrapporterat till regeringen bl.a. omfattningen av besluten för åren 2000 och 2001. Rapporten innehåller antalet avstängda, inte./. avstängda samt samtliga beslut enligt 43 ALF per kassa, se bilaga 1. Arbetslöshetskassorna lämnar varje halvår rapport till AMS om antalet fattade beslut enligt bl.a. 43 ALF. AMS publicerar en gång i halvåret i sin rapportserie Fbe, Beslut i ärenden om arbetslöshetsersättning m.m., en sammanställning av kassornas beslut. Av de uppgifter arbetslöshetskassorna lämnat framgår att det är en markant variation mellan de olika kassornas beslut om avstängning enligt 43 ALF. Andelen beslut att inte avstänga varierar från 0% till över 50%. Det är också stora variationer i rapporteringen hos en och samma kassa vid de olika rapporteringstillfällena när det gäller antalet avstängda. Det är även stora variationer i antalet avstängda. Med anledning de stora skillnaderna beslutade AMS under hösten 2001 påbörja granskning av orsaken till detta genom en riktad kontroll. AMS granskning av fem arbetslöshetskassors beslut Genomförande Själva granskningen genomfördes vid besök på var och en av de valda arbetslöshetskassorna. För att gå genom 100 ärenden på varje kassa användes 2 arbetsdagar per kassa. Kassorna skulle inför besöken ta fram begärda originalhandlingar samt även ställa en dataterminal till förfogande med behörighet att se det som kassan hade registrerat i sitt datasystem, OAS. Granskningen genomfördes av en projektgrupp från AMS Försäkringsenhet bestående av Rolf Hermond, projektledare, Urban Nilsson och Thomas Hedström. Själva kontrollen av ärendena genomfördes utifrån följande punkter: Underlag för statstikrapportering Kassans rutiner Beslutsunderlag Beslut Beslutsbrev Vid granskningen framkom också frågor, som inte härrörde sig till de beslut kassorna fattat med anledning av att den sökande slutat på egen begäran. Påpekanden i dessa ärenden lämnades till försäkringsansvarig på respektive kassa att utreda. 3

Urval AMS begärde i september 2001 att var och en av de fem utvalda arbetslöshetskassor skulle ta fram 100 ärenden. Ärendena skulle vara från den inrapportering som kassorna hade lämnat./. den 1 augusti 2001, se bilaga 1. Kassorna valdes ut med avsikt att granska två kassor med många som hade avstängts, en kassa med många som inte avstängts och två som låg på genomsnittet avseende ej avstängda för samtliga arbetslöshetskassor. I urvalet togs även hänsyn till kassornas verksamhetsområden. Arbetslöshetskassor där endast företagare äger rätt till inträde ingick inte. I urvalet ingick följande arbetslöshetskassor: Arbetslöshetskassan Alfa (Alfakassan) Ledarnas arbetslöshetskassa (Ledarnas) SIFs arbetslöshetskassa (SIFs) Metallindustriarbetarnas arbetslöshetskassa (Metalls) Handelsanställdas arbetslöshetskassa (Handelsanställdas) Antalet inrapporterade beslut enligt 43 punkt 1 ALF till AMS avseende första halvåret 2001 Arbetslöshetskassa avstängda ej avstängda ej avstängda i % Alfakassan 1081 0 0 % Ledarnas 121 10 8 % SIFs 636 144 18 % Metalls 1275 253 17 % Handelsanställdas 1285 1475 53 % Alfakassan: Ledarnas: SIFs: Metalls: Handelsanställdas: Följande fanns att tillgå vid granskningstillfällena: 25 ärenden från varje handläggningsställe var framplockade, sammanlagt 100 ärenden, alla avstängda. Kassan har samlat samtliga beslut i pärmar. 100 ärenden fick väljas ut stickprovsvis av AMS. Ärenden som blivit föremål för omprövning fanns inte kvar i pärmarna. De 100 ärendena var inte tagna från samma underlag som inrapporteringen till AMS. Kassan hade själv sökt ärenden i OAS. De som hade avstängts var hämtade från kassans registrerade beslut. Ej avstängda var hämtade efter startdatum av arbetet på registrerade arbetsgivarintyg. Begärda ärenden var framplockade. Begärda ärenden var framplockade. I och med att inte samtliga granskade kassor tagit fram sina 100 ärenden från samma underlag som vid inrapporteringstillfället, kan det granskade underlaget inte jämföras med det inrapporterade. 4

Underlaget för kassornas statistikrapportering Handelsanställdas arbetslöshetskassa hämtar sina uppgifter från registrering av arbetsgivarintyg i OAS (det datasystem som samtliga kassor använder). Där registreras orsaken till varför anställning har upphört. Handläggaren tar vid registreringen ställning till om medlemmen slutat på egen begäran av godtagbara skäl eller inte. Detta medför att den lämnade statistikuppgiften avser det datum arbetet upphörde, dvs. inte det datum kassan fattade sitt beslut. Arbetslöshetskassan Alfa har hämtat sitt underlag från fattade beslut som registrerats i OAS. I OAS registreras emellertid endast avstängningsbeslut som beslut. Det har inneburit att kassan för första halvåret 2001 har rapporterat att de gjort avstängning i samtliga ärenden. Andra halvåret 2000 rapporterade Alfakassan att kassan inte hade avstängt i 1 688 ärenden av 2 854 dvs. 59 %. Detta visar att Alfakassans rapporter hämtats från olika underlag vid de två rapporteringstillfällena. Ingen hade utrett denna stora differens. Ledarnas arbetslöshetskassa kunde inte redogöra för hur underlaget tagits fram av deras driftsbolag Datarutin. Enligt kontakter med Datarutin, görs en körning enligt de variabler som har bestämts av kassornas gemensamma OAS-bolag. Datarutin använder sig av söksystemet Impromptu. Det innebär att antalet avstängda hämtas från registrerade beslut i det tidsintervall som efterfrågas. Uppgiften om inte avstängda hämtas från registrerade arbetsgivarintyg där arbetet upphört under samma tidsintervall. Metallindustriarbetarnas arbetslöshetskassa beställer sin statistik från sin driftsbyrå. I OAS systemet görs en körning med hjälp av söksystemet Impromptu. Vid sökningen anges som sökbegrepp den period då besluten är registrerade. För att kassan ska lämna korrekt information ska varje avdelning manuellt under året föra egen statistik. Genom att sammanställa avdelningarnas statistik kontrollerar kassan dessa uppgifter mot det driftsbyrån fått fram. SIFs arbetslöshetskassa beställer sin statistik från Datarutin som gör en Impromptukörning. Kassan gör själv ingen kontroll. Av ovanstående framgår att underlaget för rapportering hämtas från datasystemet OAS, men varierar beroende på vilka kriterier kassorna anger för att få underlaget. Detta medför att siffrorna inte är jämförbara för alla kassor. Det finns anledning att anta att underlaget även skiljer sig åt mellan de olika rapporteringstidpunkterna. Det finns brister i vad kassorna registrerar i OAS. Uppgifter om medlemmen slutat på egen begäran kan registreras i samband med registreringen av medlemmens arbetsgivareintyg och även i samband med personuppgifterna. Alla arbetsgivarintyg registreras inte alltid. Vid registreringen av medlemmen är det inte obligatoriskt att registrera arbetslöshetsorsaken. Om kassahandläggaren gjort en registrering, ändras inte alltid uppgiften om orsaken till arbetslösheten, om medlemmen varit aktuell för ersättning tidigare. Endast beslut om avstängning registreras. Dessa brister innebär att vid sökning finns risk att alla medlemmar som inte avstängs inte kommer med i statikredovisningen till AMS. För att erhålla större säkerhet i statistiken borde även de ärenden där kassan fattar beslut om att inte stänga av den sökande från ersättning registreras som beslut. AMS begär även in statistik på omprövningsbeslut. Har kassan ändrat sitt beslut makuleras den registrerade avstängningen. Det torde innebära att ärendet rapporteras som inte avstängd. Har omprövningsbeslutet fattats efter rapporteringen kommer ärendet med som ett avstängningsbeslut. 5

Rutiner De granskade kassorna anger att de följer Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter och de kommentarer till lagen om arbetslöshetsförsäkring som publiceras i Försäkringsbestämmelser./. Regelbok för arbetslöshetskassor, se bilaga 2. Ingen av kassorna hade givit ut egna anvisningar för handläggarna om hur de bör förhålla sig till rättspraxis i sina bedömningar. Rutinerna skiljer sig inte mycket mellan kassorna. I kassornas beslutsordning fastställs vilka handläggare som är behöriga att ta besluten. På Handelsanställdas arbetslöshetskassa, som har decentraliserad handläggning, fattas besluten av handläggare på de 30 avdelningarna. På Metallindustriarbetarnas arbetslöshetskassa, som också har decentraliserad handläggning, fattas besluten på de 75 avdelningarna. Alfakassan har fyra handläggningskontor. Vid undersökningstillfället fattade varje kontor beslut i de ärenden som tillhörde respektive kontor. På Ledarnas arbetslöshetskassa, som har central handläggning, fattar handläggarna första beslutet. På SIFs arbetslöshetskassa fattas alltid beslut i 43 ärenden centralt på huvudkontoret trots att man i övrigt har decentraliserad handläggning. När det av ett arbetsgivarintyg framgår att personen har slutat på egen begäran, sänder kassan en blankett, i stort samma blankett för alla kassorna, till den som söker ersättning. Endast Alfakassan skiljde sig vid undersökningstillfället från de övriga, genom att de fyra kontoren hade olika rutiner. Alla Alfakassans kontor skickade inte ut någon blankett, utan fattade sina beslut på de uppgifter som inkommit i samband med anmälan. Nu (i december 2002) sker inget utskick av blanketter från något av Alfakassans kontor. I blanketten, kallad bilaga till arbetsgivarintyget, fyller sökanden i förklaring till varför man har lämnat sitt arbete. På blanketten kan även yttrande lämnas från fackligt förtroendevald person. Metallindustriarbetarnas och Handelsanställdas arbetslöshetskassor begär i regel yttrande från avdelningen. I allmänhet är det kassans redogörare eller en facklig företrädare som yttrar sig. Det sistnämnda gäller endast dem som också är medlemmar i respektive fackförbund. En del avdelningar kallar t o m. in medlemmen på ett personligt besök. SIFs och Ledarnas arbetslöshetskassor avgör från fall till fall om de behöver något yttrande från avdelningarna. Hos SIFs kassa lämnar handläggaren på avdelningen ett yttrande i samband med att handlingarna skickas till huvudkontoret för beslut. Beslutsunderlag Kassorna använder som beslutsunderlag dels uppgifter som framkommit från ersättningssökande själva genom brev, telefonsamtal, uppgifter i bilagan och inlämnade intyg och dels uppgifter hämtade från avdelningarnas yttranden. Kvalitén i inhämtade underlag är mycket skiftande. Något enhetligt ärendehanteringssystem fanns inte vid granskningen, varför det inte finns dokumenterat vilka handlingar som inkommit. Endast hos Handelsanställdas, som infört inskanning av samtliga handlingar ( SOTA ), finns samtliga handlingar registrerade i systemet. 6

Granskade ärenden Arbetslöshetskassa Avstängda Inte avstängda Inte avstängda pga. att de redan fullgjort sin avstängningsperiod 1) Alfakassan 100 Ledarnas 90 10 SIFs 65 27 8 Metalls 69 21 10 Handelsanställdas 47 25 28 1) Avräkning av avstängningsdagar och kalenderdagar ska göras fr.o.m. sista anställningsdagen. Som avstängningsdag räknas även dag med arbete om minst 3 timmar. Avstängningen omfattar även ett maximerat antal kalenderdagar, se bilaga 2. Av ovanstående kan inte utläsas om ärenden där avstängningstiden var fullgjord vid ansökningstillfället för ersättning finns med eller inte i statistiken. Handelsanställdas arbetslöshetskassa hade fattat ett formellt avstängningsbeslut i en del av de ärenden där avstängningstiden redan var fullgjord. De fyra andra kassorna tar generellt inte ställning till eventuell avstängningsbeslut i de fall där avstängningstiden redan skulle vara fullgjord. Undantag förekom emellertid. Någon enhetlig rutin fanns sålunda inte hos någon av de granskade kassorna. Antal ärenden med brister fördelade på respektive kassa Kassa Antal ärenden Alfakassan 12 Ledarnas 22 SIFs 20 Metalls 30 Handelsanställdas 10 De brister som noterades var i huvudsak följande: Handelsanställdas: Kassan har som underlag för sitt beslut att inte avstänga medlemmen accepterat även läkarintyg som inte styrker att medlemmen av läkare uppmanats att sluta sin anställning. De uppgifter som finns i yttranden från kassans avdelningar är inte alltid styrkta och dokumenterade. Det saknas uppgifter om på vad sätt kassan kontrollerat att de uppgifter medlemmen lämnat i ärendet var riktiga. Alfakassan: Granskningen inskränkte sig, såsom tidigare nämnts, till ärenden där kassan beslutat om avstängning. Samtliga påpekanden rörde ofullständigt underlag och bristfällig dokumentation i ärendena. Metalls: Flertalet påpekanden vid granskningen rörde dokumentationen i ärendena. Kassan har som underlag för beslut att inte avstänga medlemmen accepterat läkarintyg som var mycket vagt relaterade till det arbete som medlemmen lämnat. En direkt uppmaning från läkaren till medlemmen att sluta sitt arbete saknades. Dokumentation av försök till omplacering och/eller rehabilitering saknades också. 7

Ledarnas: Flertalet påpekanden rörde dokumentationen i ärendena. Kassan har som underlag för beslut att inte avstänga medlemmen accepterat läkarintyg som var mycket vagt relaterade till arbetet som medlemmen lämnat. Någon direkt uppmaning från läkaren till medlemmen att sluta sitt arbete saknades. SIFs: Påpekandena rör i huvudsak ärenden där kassan accepterat läkarintyg som inte styrker medicinska skäl till att sökanden sluta sitt arbete på egen begäran. Vidare saknades i ärendena uppgifter om att medlemmarna på egen hand eller genom företagshälsovården gjort något för att ändra på arbetssituationen eller arbetsbördan. Enligt rättspraxis ska ett läkarintyg vara direkt relaterat till den situation och den arbetsplats som medlemmen har lämnat. I mycket få ärenden finns en direkt rekommendation från läkare att medlemmen ska lämna sin anställning. I de flesta av intygen refererar läkaren endast till vad patienten själv berättar. Många intyg är från distriktläkare eller vårdcentraler, sällan från företagshälsovården. I ett fåtal av de granskade ärendena har rehabiliteringsåtgärder vidtagits. Där detta förekommer är det främst inom Metallindustriarbetarnas arbetslöshetskassa. För samtliga kassor gäller att många läkarintyg är utfärdade efter det att medlemmen har lämnat sitt arbete på egen begäran. Beslutsbrev Sökanden som söker arbetslöshetsersättning erhåller ett beslutsbrev från sin arbetslöshetskassa, det s.k. Prövningsbrevet. Ett prövningsbrev innehåller beslut om rätt till ersättning, vilken dagpenning som erhålls och hur många ersättningsdagar som beviljas samt från när ersättningen tidigast lämnas. Vid granskningen konstaterades att de som inte avstängs inte erhåller något besked om att kassan godtagit deras skäl till att sluta sin anställning. De som stängs av från ersättning, erhåller däremot särskilt beslut om detta. Två separata brev sänds i allmänhet i samma kuvert. I det ena beslutet anges dagen för anmälan på Arbetsförmedlingen som den tidigaste dagen för rätt till ersättning. Av det andra beslutet framgår att medlemmen blivit avstängd. Mottagningskvitton medföljer beslutsbreven. Det framgår inte i beslutet om ersättning i prövningsbrevet att den ersättningssökande kommer att bli avstängd. Hos några kassor, men inte alla, finns en allmänt hållen information i brevet om att särskilt beslut tas om man slutat sin anställning på egen begäran. Det förekom också att fattade beslut inte var undertecknade eller att endast en handläggargrupps namn fanns i beslutsbrevet. Att två olika beslut sänds från kassan med olika signaler är otillfredsställande, eftersom det kan uppfattas som att medlemmen har rätt till ersättning från ett visst datum i ett brev men det i det andra brevet anges att rätt till ersättning föreligger först efter avstängningen. Omprövade eller rättade beslut ( 61 och 63 ALF ) av de granskade ärendena. Medlemmen har enligt 61 ALF möjlighet att begära omprövning om hon eller han inte är nöjd med kassans beslut. Omprövningen görs av arbetslöshetskassan. Är medlemmen inte nöjd med omprövningsbeslutet kan han/hon överklaga till länsrätten. En arbetslöshetskassa skall enligt 63 ALF utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som sägs i 49 lagen om arbetslöshetsförsäkring och som inte överprövats av högre instans, om 1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet 8

2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller 3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rättstillämpning eller någon annan liknande orsak. I granskningen ingick ett antal beslut om omprövning och rättelse. Besluten fördelade sig på respektive granskad kassa enligt nedan. Ledarnas arbetslöshetskassa har inte kunnat granskas, då omprövningsärendena inte fanns framplockade vid granskningen. Kassa Omprövningsbeslut 61 Rättelse 63 ändrat Vidhållit 1) ändrat Vidhållit 2) Alfakassan 9 7 1 SIFs 1 Metalls 1 6 Handelsanställdas 1 1 1 1 1) Kassan har inte ändrat beslutet 2) Ytterligare underlag har tillkommit, men medförde ingen ändring En anledning till att Alfakassan har relativt sett fler omprövningar av beslut torde kunna hänföras till att kassan inte i regel begär in förklaring från medlemmen, bilaga till arbetsgivarintyget, utan fattar sitt beslut enbart på befintliga handlingar i ansökan. Slutsatser För att erhålla riktiga statikuppgifter måste en uppstramning göras. Eftersom alla uppgifter hämtas från kassornas datasystem OAS, måste alla beslut och intygsuppgifter registeras. Både avstängningsbeslut och beslut att inte avstänga måste registreras, vilket inte sker i dag. Rätt registrerade uppgifter om beslut om slutat på egen begäran kan då föras över till AMS statikdatabas Astat. Om så sker behöver AMS inte särskilt begära dessa uppgifter från kassorna utan kan själv sammanställa statikuppgifter som behövs för rapporter och vidarerapporteringar till regeringen. AMS bedömer att det idag inte behövs någon ändring i AMS föreskrifter eller kommentarer till lagen avseende 43 ALF. Granskningen har visat att bedömningar skiftar mellan kassorna och inom en och samma kassa. För att nå mer lika bedömning krävs det ökade informationsinsatser och vidareutbildning av kassornas handläggare i den rättspraxis som domstolarna tillämpar. Även kvalitén på kassornas utredningar och dokumentation måste höjas. Det framkom vid granskningen ett behov från kassorna om ett enhetligt läkarintyg. Detta för att underlätta kassornas bedömning. Beslutsfattaren måste ha svar på om hälsoskälen varit direkt relaterade till arbetet, arbetsplatsen och om åtgärder har vidtagits av rehabiliteringsansvariga. Det finns skäl att överväga att på anmälningsblanketten till arbetslöshetskassorna tillföra en information om att anförda skäl till att ha slutat på egen begäran om möjligt skall styrkas med intyg, ex. läkarintyg. 9

Bilaga 1. Fbe 2001:2 tabell 1 b. Tabell 1b. AVSTÄNGNINGAR FRÅN RÄTT TILL ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING UNDER VISS TID PÅ GRUND AV EGEN UPPSÄGNING Beslut enligt 43 punkt 1 ALF fördelat på dem som slutat på egen begäran och blivit avstängda respektive slutat på egen begäran utan att bli avstängda. Bland dem som ej blivit avstängda är företagare som upphört med verksamheten pga dålig lönsamhet samt sökande som slutat ett deltidsarbete enligt 8 ALFFo exkluderade. Avser beslut under perioden 1 jan - 30 jun 2001. Arbetslöshetskassor Avstängd Ej avstängd Samtliga Andel ej avstängda Ak ALFA 1 081 0 1 081 0% Ak SEKO 288 0 288 0% Akademikernas 501 73 574 13% Byggnadsarbetarnas 264 71 335 21% Elektrikernas 55 1 56 2% Farmacitjänstemännens 2 0 2 0% Fastighetsanställdas 335 49 384 13% Finansförbundets 44 0 44 0% Försäkringsanställdas 26 0 26 0% Försäkringstjänstemännens 25 0 25 0% Grafiska arbetarnas 132 13 145 9% Hamnarbetarnas 0 0 0 Handelsanställdas 1 285 1 475 2 760 53% Hotell- och restauranganst. 782 121 903 13% HTFs 866 126 992 13% Industrifackets 333 118 451 26% Journalisternas 44 4 48 8% Kommunalarbetarnas 1 618 565 2 183 26% Kommunaltjänstemännens 271 54 325 17% Lantarbetarnas 111 8 119 7% Ledarnas 121 10 131 8% Livsmedelsarbetarnas 265 57 322 18% Lärarnas 292 25 317 8% Metallindustriarbetarnas 1 275 253 1 528 17% Musikernas 27 7 34 21% Målarnas 64 3 67 4% Pappersindustriarbetarnas 27 0 27 0% Petroleumhandlarnas 22 8 30 27% SIFs 636 144 780 18% Skogs- och lantbrukstj. 8 1 9 11% Skogs- och träfackets 250 26 276 9% Småföretagarnas 128 5 133 4% Statstjänstemännens 208 25 233 11% 10

Svensk Handels och Arbetsgiv. 175 0 175 0% Sveriges Arbetares 55 13 68 19% Sveriges Fiskares 4 0 4 0% Sveriges Teaterverksammas 11 1 12 8% Säljarnas 44 3 47 6% Transportarbetarnas 701 96 797 12% Summa 1:a halvåret 2001 12 376 3 355 15 731 21% Summa 1:a halvåret 2000 12 892 2 559 15 451 17% 11

Bilaga 2. 43 ALF och AMS föreskrifter och kommentarer till 43.1 AVSTÄNGNING FRÅN RÄTT TILL OCH NEDSÄTTNING AV ERSÄTTNING, 43-46 ALF Skäl för avstängning 43 Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i 44, om den sökande 1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning, Avstängningstid 2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande. 44 Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör avstängningstiden - 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 1, och - 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 2. I avstängningstiden räknas in bara dagar för vilka karenstid skulle ha tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade skett, eller dagar under vilka den sökande har utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga - 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 1, och - 56, 112 respektive 168 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 2. 12

Skäl för avstängning, 43 ALF Kommentar För att en sökande skall anses ha giltig anledning att sluta sitt arbete på egen begäran måste starka skäl föreligga, t.ex. att han inte fått ut sin lön av arbetsgivaren eller att arbetet är olämpligt för honom av hälsoskäl, vilket måste styrkas, i regel med läkarintyg. Avstängningstiden markerar vikten av att man inte lämnar ett arbete förrän man funnit ett nytt. Det finns dock fall där en anställd utsatts för kränkande särbehandling, t. ex. trakasserier och mobbing, då giltig anledning att lämna arbetet kan anses föreligga. Rörande bedömningen av sådana fall uttalade arbetsmarknadsutskottet i samband med riksdagsbehandlingen följande (1995/96:AU2y): Ett läkarintyg skulle kunna tala för att den utsatte verkligen tagit illa vid sig. Normalt torde dock ett sådant intyg - om det alls är möjligt att införskaffa inte kunna styrka mer än den drabbades upplevelse och besvär. Även sådant som kan framkomma genom kontakter t.ex. med den fackliga organisationen eller med en anpassningsgrupp bör kunna ingå i underlaget för bedömningen. Normalt bör det också krävas att konstruktiva försök gjorts på arbetsplatsen att komma till rätta med problemen. Det kan dock tänkas fall då den drabbade inte bör lastas för att sådana försök inte kommit till stånd. Vidare kan det i fråga om mycket små arbetsplatser vara så att den enda utredning som står till buds består av motstridiga uppgifter från de berörda - arbetstagaren och arbetsgivaren. Detta bör inte utesluta att arbetstagaren ändå kan anses ha haft giltig anledning att lämna arbetet. Utskottet vill med det anförda framhålla att det inte bör vara någon absolut förutsättning att förhållandet styrkts med läkarintyg eller liknande och att försök gjorts att komma tillrätta med problemen. Förhållandena skiftar alltför mycket för att det skall vara möjligt att i förväg slå fast vad som kan utgöra giltig anledning och vad som skall krävas för att visa detta. Hänsyn måste tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Anställning utomlands Reglerna om avstängning tillämpas även på arbete utomlands om arbetet kan tillgodoräknas för att få ersättning i Sverige. 13

Flyttning av hem eller arbetsplats Föreskrift En sökande som har slutat sin anställning på egen begäran eller fått tjänstledigt anses ha haft giltig anledning att lämna sitt arbete om förutsättningarna i någon av de följande två punkterna är uppfyllda: Sökandens make har fått fast anställning, etablerat eller flyttat sin näringsverksamhet eller börjat en utbildning som är avsedd att pågå mer än 12 månader på en annan ort. Makarnas hem har flyttats till den nya orten. Den nya hemorten ligger så långt från den gamla att sökanden inte kan resa mellan dessa orter varje dag. Sökandens arbetsgivare har flyttat arbetsplatsen till en ny ort. Den nya orten ligger så långt från sökandens hemort att sökanden inte kan resa mellan dessa orter varje dag. Sökandens hemförhållanden är sådana att hemmet inte kan flyttas utan väsentlig olägenhet för sökandens familj. Lämnat deltidsarbete Med makar jämställs personer som varaktigt sammanbor under förhållanden som liknar makars. (AMSFS 1997:13, 78 ) Föreskrift En sökande som slutat ett deltidsarbete på grund av att ersättningsrätten avbrutits enligt 7 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring anses ha haft giltig anledning att lämna sitt arbete. Samma gäller en sökande som slutat en tillsvidareanställning på deltid på grund av att rätten till ersättning begränsats enligt 8 i förordningen. Om en sådan sökande inom tre månader från det att anställningen upphörde erbjuds en ny tillsvidareanställning, som inte helt häver arbetslösheten, anses detta som ett olämpligt arbete. (AMSFS 1997:13, 79 ) 14

Avstängningstid, 44-45 ALF Avstängningstid enligt 43 1 Avräkning av avstängningsdagar Kommentar Arbetets varaktig- Kortaste avstäng- Längsta avstänghet ningstid mot- ningstid svarande Högst 5 dagar 10 ersättnings- 28 kalenderdagar dagar Mer än 5 men 20 ersättnings- 56 kalenderdagar högst 10 dagar dagar Mer än 10 dagar 45 ersättnings- 112 kalenderdagar Föreskrift dagar Avstängningsdag är alltid hel dag. Maximalt 5 avstängnings-dagar kan avräknas per vecka. Det gäller även för sökande som minskat sitt arbetsutbud så att normalarbetstiden över-stiger arbetsutbudet. Inom ramen för 5-dagarsregeln enligt uppslag 9 räknas lör-dag och söndag då sökanden arbetat minst 3 timmar som avstängningsdag. Sökande, som är anmäld som arbetssökande på förmedlingen, skall deklarera som vanligt på kassakort. Arbetad tid för sökande som inte är anmäld arbetssökande på förmedlingen skall styrkas med arbetsgivarintyg. Om det är nödvändigt för att fastställa vilka arbetsdagar, som ligger före anmälan på förmedlingen, skall sökanden på kassans begäran deklarera den tiden på kassakort. Antalet arbetade dagar före anmälan skall anses som fullgjorda avstängningsdagar och frånräknas avstängningsperioden. Med dag då förvärvsarbete utförts avses dag med minst 3 timmars arbete. (AMSFS 1997:13, 80 ) 15

Nytt arbetsvillkor om tredje avstängning Kommentar För den sökande som blir avstängd en tredje gång inom ersättningsperioden innebär det att ersättningsrätten inom den aktuella perioden upphör och att förutsättningar således saknas för en återgång till den gamla perioden. Har den sökande blivit avstängd från ersättning före karensdagarnas fullgörande skall avstängningen anses ha skett inom en påbörjad ersättningsperiod. 16

Fuu 2002:3 Rapporten har rekv.nr 812763 Rapporten finns på vår hemsida www.ams.se. Rapporten kan också beställas från AMS Närservice, Margretedalsvägen 6, 646 34 Gnesta, fax 0158-24 51 36. E-mail: gnestalagret@ams.amv.se Pris 20 kr per rapport. Frakt tillkommer. AMS Försäkringsenhet Rekv nr 812763 Fuu 2002:3 17