SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UPPDRAGSNUMMER 15003525 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR DAMMSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER PÅ ANLÄGGNINGSDELAR TILL ÄNGABÄCKS KRAFTSTATION I LAGAN Sweco

Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Inledning 2 3 Beskrivning av befintlig anläggning 3 3.1 Kraftverksdammen 5 3.2 Råstorp Västra 6 3.3 Råstorp Östra 6 3.4 Skiphult 7 3.5 Landsvägsbankar 8 4 Planerade åtgärder 8 4.1 Kraftverksdammen 8 4.2 Råstorp Västra 9 4.3 Råstorp Östra 9 4.4 Skiphult 9 4.5 Vägbankar 9 4.6 Alternativa åtgärder 10 4.7 Inga åtgärder 10 5 Juridik 11 5.1 Gällande tillstånd 11 5.2 Tillstånd för att genomföra planerad åtgärd 12 5.3 Tillstånd enligt andra lagstiftningar 12 6 Områdesbeskrivning 13 6.1 Lokalisering och planförhållanden 13 6.1.1 Vattendraget 13 6.2 Miljökvalitetsnormer 14 6.2.1 Statusklassning och gällande miljökvalitetsnormer 15 6.3 Förekommande naturvärden 16 6.4 Förekommande kulturvärden 17 6.5 Övrigt 18 7 Förutsedd miljöpåverkan 18 7.1 Huvudalternativ 18 7.1.1 Planförhållanden 18 SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

7.1.2 Miljökvalitetsnormer 18 7.1.3 Naturvärden 19 7.1.4 Kulturvärden 19 7.1.5 Konsekvenser vid dammbrott 19 7.2 Alternativa åtgärder 21 7.3 Inga åtgärder 21 8 Samråd 21 8.1 Enskilda som kan bli berörda 21 8.2 Avgränsningssamråd enligt 6 kap. 28 miljöbalken 21 9 Samlad bedömning 21 10 Referenser 21 10.1 Litteratur 21 10.2 Internet 21 Bilagor Bilaga 1 Kulturmiljövärden i närområdet SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

1 Bakgrund Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena 1. Den som är skyldig att underhålla en damm för vattenreglering ska ersätta skada som orsakas av att anläggningen inte ger avsett skydd mot dammhaveri 2. En damm ska vara klassificerad i en dammsäkerhetsklass, om dammen vid ett dammhaveri t ex kan medföra förlust av människoliv, störning i elförsörjningen, förstörelse av infrastruktur, miljöskada 3. Mot bakgrund av bestämmelserna om dammsäkerhet i miljöbalken har Statkraft genomfört en konsekvensutredning 4 för dammanläggningarna till Ängabäcks kraftstation. Vid dammhaveri vid dammarna i anslutning till kraftstationen bedöms det inte föreligga risk för förlust av människoliv. De övrigt sammanlagda konsekvenserna från samhällelig synpunkt bedöms bli små (elförsörjning, infrastruktur, övrig samhällsviktig verksamhet, miljö och ekonomi). Vid dammhaveri för dammarna i Råstorp Östra och Råstorp Västra bedöms det föreligga risk för förlust av människoliv. De övrigt sammanlagda konsekvenserna från samhällelig synpunkt bedöms bli måttliga eller små (elförsörjning, infrastruktur, övrig samhällsviktig verksamhet, miljö och ekonomi). Mot bakgrund mot genomförd konsekvensutredning och nya beräkningar av framtida flöden i Lagan vid Ängabäck har Statkraft bedömt att anläggningen behöver anpassas för att undvika att dammbrott sker vid Råstorp Östra och Råstorp Västra samt Skiphult. För att genomföra de planerade åtgärderna ska tillstånd (enligt 11 kap miljöbalken) sökas hos Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Inför en ansökan om tillstånd ska det ske samråd med fastighetsägare, allmänhet, organisationer och myndigheter. Bestämmelserna om samråd och miljökonsekvensbeskrivning i 6 kapitlet miljöbalken ändrades den 1 januari 2018. De nya bestämmelserna innebär att det finns två typer av samråd, undersökningssamråd och avgränsningssamråd. De nya bestämmelserna i 6 kap miljöbalken innehåller också en möjlighet för verksamhetsutövaren att direkt genomföra ett avgränsningssamråd 5. Genom ett sådant ställningstagande behöver inget undersökningssamråd genomföras och verksamhetsutövaren behöver inte heller invänta något beslut från länsstyrelsen om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 1 11 kap 17 miljöbalken 2 11 kap 18 miljöbalken 3 11 kap 24 miljöbalken 4 2 Förordning (2014:214) om dammsäkerhet, Statkraft konsekvensutredning Ängabäck 2015-12-11 5 6 kap 23 pkt 1 miljöbalken 1(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

För att spara tid i detta projekt har Statkraft valt att direkt genomföra ett avgränsningssamråd. Detta dokument utgör samrådsunderlag samtidigt som det är ett förslag på hur den kommande miljökonsekvensbeskrivningen ska utformas. Innehållet i samrådsunderlaget/miljökonsekvensbeskrivningen kommer att justeras efter genomförda samråd med enskilda, myndigheter och organisationer. 2 Inledning Vid nya beräkningar av dimensionerande flöden i Lagan vid Ängabäck har det framkommit att klass 1-flödet kan komma att uppgå till 684 m 3 /s. Om hänsyn även tas till beräknade framtida klimatförändringar kan klass 1-flödet komma att uppgå till cirka 750 m 3 /s. Den beräknade återkomsttiden för ett sådant flöde är mer än 10 000 år. Avbördningskapaciteten genom de tre befintliga utskoven vid Ängabäck är idag 416 m 3 /s vid den tillståndsgivna dämningsgränsen. Statkraft har därför utvärderat olika alternativ för att kunna hantera ett klass 1-flöde vid anläggningen. Det valda huvudalternativet innebär att tätkärnan och dammkrön, se Figur 2-1, höjs i fyllningsdammarna vid Råstorp och eventuellt i Skiphult samt att nedströmsslänterna på fyllningsdammarna förstärks. Dammkrön Vattenmagasin Nedströmsslänt Tätkärna Dammtå Figur 2-1 Principskiss av en fyllningsdamm vid Ängabäck. Vidare kommer den högra fyllningsdammen vid kraftstationen att justeras så att den kommer att fungera som ett eroderbar dammdel vid ett klass 1-flöde. Beräkningar som genomförts visar att en styrd erosion av denna del av dammanläggningen, vid ett dimensionerande flöde, endast kommer ha en begränsad påverkan på vattenytorna 2(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

nedströms. Övriga åtgärder som ska genomföras är höjning av nedströmsliggande ledmurar av betong vid vattenkraftverket samt översyn av betongkonstruktioner tillhörande de pumpstationer som finns vid invallningsdammarna (Råstorp och Skiphult). Ingen ombyggnad av regleringsdammen av betong planeras för att öka avbördningskapaciteten. De planerade arbetena innebär inte några förändrade driftsförhållanden vid vattenkraftverket eller att de nu gällande dämningsgränserna för vattenmagasinet ändras. 3 Beskrivning av befintlig anläggning Ängabäcks kraftstation med tillhörande dammdelar ligger i Lagans huvudfåra ca 6 km nordväst om samhället Markaryd i Kronobergs län. Uppströms Ängabäck ligger Timsfors kraftverk och nedströms finns Majenfors kraftverk. Ängabäck kraftstation med regleringsdamm är beläget till vänster 6 om den gamla åfåran. Förutom dammdelarna i direkt anslutning till vattenkraftverket finns ytterligare dammdelar med pumpanläggningar angränsande magasinet, se Figur 3-1. Landsvägsbankar Skiphult Kraftverksdammen Råstorp Västra Råstorp Östra Figur 3-1 Översiktsbild över dammanlägningen för Ängabäck. Karta från Hitta.se. Ängabäcks kraftverk togs i drift 1952 och utnyttjar bruttofallhöjden 6,5 m. Kraftverket är utrustat med två aggregat av typ vertikala Kaplanturbiner med utbyggnadsvattenföringen 2x60 m3/s. Dämningsgräns (DG) för anläggningen är +95,00 möh och sänkningsgräns (SG) är +93,5 möh. Dammanläggningen kan släppa förbi (avbörda) totalt 416 m 3 /s vatten genom utskoven vid dämningsgräns, se Tabell 1. 6 När höger och vänster används nedan så antas det att betraktaren står och tittar i strömriktningen så vattnet kommer bakifrån 3(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Tabell 1 Avbördingskapacitet per utskov. Klass 1-flödet uppgår till 684 m 3 /s. Anpassat till klimatscenarier kan ett framtida dimensionerande flöde uppskattas till 750 m 3 /s. För att avbörda ett dimensionerande flöde skulle det med nuvarande anläggning kräva ett vattenstånd om + 97,0 m, vilket är 1,0 m över betongdammens krön och 0,5 m över fyllningsdammarnas tätkärna. Detta har bedömts som ett icke önskvärt scenario då det med stor sannolikhet skulle leda till ett okontrollerat dammbrott. 4(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

3.1 Kraftverksdammen Kraftverksdammen består av flera dammdelar, se Tabell 2. Tabell 2 Dammdelar till Kraftverksdammen Dammdel Utförande / typ av damm Längd Höjd (m) (m) Vänster Fyllnadsdamm Jorddamm (kraftverksdammen) 150 6,0 Vänster Betongmonolit Betongdamm (kraftverksdammen) 18 12,5 Intag Betongdamm (kraftverksdammen) 20 12,5 Regleringsdamm Betongdamm (kraftverksdammen) 24 12,5 Höger Betongmonolit Betongdamm (kraftverksdammen) 12 12,5 Höger Fyllnadsdamm Jorddamm (kraftverksdammen) 130 10,0 Vänster fyllningsdamm är 150 m lång och en mycket bred landanslutning till kröndammen. Fyllnadsdammen utgör en del av vänster strandskydd och gårdsplan kring kraftstationen. Till vänster om intagen ansluter en 18 meter lång kröndamm, utformad som en klumpmur av betong. Till höger om intagen ansluter regleringsdamm (inklusive isutskov), med en total längd på 24 meter. Till höger om regleringsdammen ansluter en cirka 12 meter lång kröndamm, utformad som en klumpmur av betong. Till kröndammen ansluter höger jorddamm. Figur 3-2 Kraftverksdammen och kraftstationen. Flygfoto från 2011. 5(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

3.2 Råstorp Västra Västra invallningen i Råstorp är cirka 165 m lång jorddamm med en dammbas som uppgår till 25 30 m inom det bredaste tvärsnittet, inklusive nedströms vägbank. Dammens högsta höjd mellan krön och tätkärnans underkant är cirka 8 m. Dammen är utrustad med en pumpstation för pumpning av dagvatten från bäcken som ligger nedströms och upp i magasinet. Pumphuset är placerat i östra änden av dammen (Figur 3-3). Lägg in en beskrivning av pumpgropen som ligger till vänster i bild eftersom den eventuellt ska utökas. Figur 3-3 Råstorp Västra. De små husen tillhör pumpanläggningen som pumpar ut vatten i Lagan. 3.3 Råstorp Östra Östra invallningen i Råstorp är cirka 125 m lång jorddamm med en dammbas som uppgår till cirka 15 m. Invallningens högsta höjd mellan krön och tätkärnans underkant är cirka 6 m. Invallningen är utrustad med en pumpstation för pumpning av dagvatten, som rinner till i bäcken belägen nedströms, upp till magasinet. Pumphuset är placerat i västra änden (till höger i bilden) av invallningen, se Figur 3-4. 6(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Figur 3-4 Råstorp Östra. 3.4 Skiphult Dammdelarna i Skiphult består av tre delar, södra, mellersta och norra. Södra invallningen i Skiphult är cirka 75 m lång med en dammbas som är cirka 10 m bred i normalsektionen men uppgår till en bredd av cirka 16 m i den bredaste sektionen. Invallningens högsta höjd, mellan krön och tätkärnas underkant, är cirka 6.5 m. Invallningen är utrustad med en pumpstation för pumpning upp i magasinet av dagvatten som rinner till i bäcken nedströms, se Figur 3-5. Mellersta jorddammen är 220 m lång och höjden är 4,0 m. Den norra jorddammen är 340 m och 2,5 m hög. 7(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Figur 3-5 Skiphult (södra) med pumpstation. 3.5 Landsvägsbankar På norra stranden uppströms kraftverksdammen dämmer landsvägsbankar den lägre terrängen. 4 Planerade åtgärder Planerade åtgärder syftar till att anläggningens ska kunna hantera ett klimatförändrat klass 1-flöde (750 m 3 /s) på ett kontrollerat sätt. Detta flöde har en beräknad återkomststid på mer än 10 000 år. Idag är avbördningskapaciteten genom de tre befintliga utskoven 416 m 3 /s vid dämningsgräns. Fyllningsdammarna vid Råstorp och Skiphult kommer att förstärkas genom höjning av tätkärna och dammkrön. Även nedströmsslänterna på fyllningsdammarna kommer att förstärkas och få en flackare släntlutning. Genom åtgärderna får man en tillräcklig säkerhetsmarginal för de vattennivåer som kan uppstå vid ett klass 1-flöde. Höger fyllningsdamm justeras så att den kan erodera sönder, kontrollerat, vid ett klass 1-flöde. 4.1 Kraftverksdammen Tätkärnan i höger fyllningsdamm behålls på nuvarande nivå. Höjden på tätkärna och dammkrönet anpassas så att en styrd erosion (dammbrott) uppstår på önskvärd plats. Dammtån (nedströmssidan) på fyllningsdammen förstärks. 8(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

För vänster fyllningsdamm kommer erosionsskyddet på nedströmssidan att ses över. Ledmuren längs höger strand i utskovskanalen höjs och förlängs ett tiotal meter. Material har spolats ned från sidan av utskovskanalen. Det kommer att utredas om detta har blivit begränsande för avbördningskapaciteten och om det finns behovs av att gräva bort materialet. 4.2 Råstorp Västra Invallningsdammen förstärks för att klara en högre överdämning. Tätkärnan höjs vilket innebär att krönet kommer behöva höjas. Nedströmsslänter förstärks med stödbank. Dagvattensamlingen breddas åt söder för att öka dämpningseffekten vid kraftig nederbörd. Det ska utredas om en ny pumpstation ska byggs på västra sidan dagvattensamlingen. Den förses då i så fall med 4 pumpar med ledningar som grävs ner med utlopp väster om dammkroppen. Arbetet kommer i så fall kräva delvis torrläggning av dagvattensamlingens västra sida. Befintliga betongrör till nuvarande pumpstation, i det fall denna läggs ned, pluggas genom att de fylls med betong. Nedströms Råstorp Västra ligger vägbanken i en lågpunkt som vid tidigare situationer inneburit att vägen legat under vatten då pumparna i pumphuset inte har varit i drift. Vägen höjs samt får en ny sträckning. Antagligen behöver vägen stängas av under arbetena. Anläggning av ny parkeringsyta på västra sidan i anslutning mot ny vägkropp 4.3 Råstorp Östra Invallningsdammen förstärks för att klara en högre överdämning. Tätkärnan höjs vilket innebär att krönet kommer behöva höjas. Nedströmsslänter förstärks med stödbank. Diket längs med fyllningsdammen flyttas närmare dammtån för att samtidigt utgöra kontroll av läckage från fyllningsdammen. Rörgenomföringar av betong till pumphuset ses över. 4.4 Skiphult Dagvattensamlingen mot vägen breddas för att möjliggöra längre tidsintervall mellan start och stopp på pumparna. Rörgenomföringar av betong till pumphuset ses över. Det ska utredas i det fortsatta arbetet om invallningsdammen Skiphult södra ska förstärkas för att klara en högre överdämning. Vid invallningsdammarna Skiphult mellersta och norra krävs troligen inga åtgärder, men det kommer att utredas närmare. 4.5 Vägbankar Eventuella mindre åtgärder är under utredning. 9(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

4.6 Alternativa åtgärder En förstudie har gjorts för Ängabäcks dammanläggning i syfte att utvärdera ett flertal åtgärdsalternativ för att hantera ett klimatförändrat klass 1-flöde. Förutom det förordade huvudalternativet (se planerade åtgärder) beaktades följande åtgärdsalternativ: 1. Nytt utskov till höger om befintlig regleringsdamm (fri bredd 9 m, tröskelhöjd + 88 m) 2. Eroderbart nödutskov i höger fyllningsdamm (b= 42 m, tröskelnivå + 93 m) i kombination med sänkt tröskel i isutskovet. 3. Eroderbart nödutskov i höger fyllnignsdamm (b=55 m, tröskelhöjd +93) 4. Sänkning av samtliga trösklar i befintliga utskov i kombination med dumplast i form av fria elektroder (tillgodoräknad avbördning genom en turbin). Alternativ 1 och 4 har valts bort bl a för att kostnaderna är betydligt högre än det valda huvudalternativet. För alternativ 2 och 3 har bedömning gjorts att åtgärderna såväl under byggskedet som under driftskedet skulle innebära en förhöjd risk för dammbrott, metoden betraktas som ej beprövad med många osäkra faktorer. 4.7 Inga åtgärder Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning beskriva konsekvenserna av att en verksamhet eller åtgärd inte kommer till stånd, vilket i detta fall skulle vara att de planerade åtgärderna vid Ängabäcks kraftstation med tillhörande dammdelar inte blir av och att dagens förhållanden blir oförändrade. Om inga åtgärder vidtas innebär det att: Förmågan att hantera ett klass 1-flöde på ett kontrollerat sätt uteblir. Vilket innebär en ökad risk för ett okontrollerat dammbrott/dammbrott, Förstärkning av fyllningsdammarna vid Råstorp och Skiphult uteblir vilket ökar risken för dammbrott vid ett klass 1-flöde. Betongen till pumphusen behöver ses över (oavsett detta projekt) och bedömningen är att detta ingår som ett normalt underhåll av anläggningen. Den lokala påverkan som anläggningsarbetena skulle innebära uppstår inte. 10(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

5 Juridik 5.1 Gällande tillstånd Det finns ett flertal tillstånd som berör Ängabäcks dammanläggning och vattenkraftverk, Tabell 3. Tabell 3 Tillstånd Ängabäck Domstol Datum Kommentar Sunnerbo häradssynerätt 3 september 1834 Tillstånd att anlägga en tullmjölkvarn vid Örnafälla. Anläggningen slutligt utriven i samband med byggande av Ängabäcks kraftstation Söderbygdens vattendomstol 23 november 1936 (AD 31/1936) Angående dammbyggnader (Örnafälla; Lagligförklaring och rätt till vatten.) Vattenöverdomstolen 14 maj 1937 Överklagande av Söderbygdens vattendomstols utslag den 23 november 1936. Se ovan. Ingen ändring Kungl. Maj:t 4 december 1937 Överklagande av Vattenöverdomstolens dom den 14 maj 1937. Se ovan. Ingen ändring. Söderbygdens vattendomstol 26 februari 1940 (AD 20/1939) Ansökan av Alex Jensen att få uppföra vattenkraftanläggning. Tvist med Sydkraft angående äganderätten till strömfall å hemmanet Örnafälla. Målet förklaras vilande tills tvisten lösts vid annan rättegång Ägodelningsrätten i Sunnerbo domsaga 12 juni 1941 Tvist mellan Alex Jensen och Sydkraft. Se ovan. Dömt till Sydkrafts förmån Göta hovrätt 25 januari 1942 Ingen ändring av ägodelningsrättens dom Kungl. Maj:t 19 mars 1943 Ändring av underrätternas utslag. Jensen får rätt Söderbygdens vattendomstol Söderbygdens vattendomstol Söderbygdens vattendomstol 20 november 1946 (AD 20/1939) 26 augusti 1950 (AD 31/1946) 30 april 1952 (AD 31/1946, A 24/1952) Jensens ansökan återkallas och målet avskrives Deldom, Tillgodogörande av vattenkraft Vattenhushållningsbestämmelser m.m. 11(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Domstol Datum Kommentar Vattenöverdomstolen 4 oktober 1956 (T 23) Fullföljd talan mot Söderbygdens vattendomstols dom den 30 april 1952, nr A 24/1952. Ändring av diverse ersättningar samt angående peglar i Lokasjön, Byasjön och Hannabadssjön. Söderbygdens vattendomstol Söderbygdens Vattendomstol 9 april 1970 (AD 89/1969, 26/1970) 17 september 1971 (AD 88/1967, A 45/1971) Omprövning av fiskeavgift jämlikt 2 kap 10 vattenlagen för Ängabäcks kraftverk i Lagan. Talan om oförutsedda skador. Fastställande av avtal 5.2 Tillstånd för att genomföra planerad åtgärd De planerade åtgärderna innebär ingen förändring av de tillståndsgivna driftsförhållandena för vattenkraftverket (avledning till turbinerna) eller vattenhushållningsbestämmelserna för dammanläggningen. Tillstånd kommer att sökas för de planerade förändringarna av fyllningsdammarna och vissa betongdelar. Praxis inom området är att ansökan kan avgränsas till att endast omfatta de åtgärder som planeras för att säkerställa anläggningens dammsäkerhet. Det är inte nödvändigt att pröva hela verksamheten och samtliga bestämmelser (exempelvis vattenhushållningen). Statkraft är medveten om att det är på gång nya bestämmelser (1 januari 2019) gällande vattenkraftverk. Dessa bestämmelser innebär att vattenkraftverk i Sverige ska förses med moderna miljövillkor. Detta ska ske genom omprövning av befintliga tillstånd och efter en nationell plan som ett antal myndigheter ska ta fram. Statkraft bedömer att det inte är lämpligt att vänta med de planerade ombyggnationerna för att höja anläggningens dammsäkerhet tills myndigheterna har tagit fram den nationella planen och det är dags för Ängabäck att förses med moderna miljövillkor. Statkraft bedömer att de planerade åtgärderna inte försvårar ev. framtida krav på miljöanpassningar av anläggningen. 5.3 Tillstånd enligt andra lagstiftningar Beroende på vilka åtgärder som behövs för att bygga om höger fyllningsdamm kan den skogliga nyckelbiotopen nedströms påverkas. Delar av nyckelbiotopen är även biotopskyddad och vilket innebär att det kan krävas en dispens enligt 7 kap miljöbalken. Inga åtgärder bedöms påverka några forn- eller kulturlämningar. 12(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

6 Områdesbeskrivning 6.1 Lokalisering och planförhållanden Markaryds kommun antog i december 2010 Översiktsplan 2010. Området kring Ängabäcks kraftstation med tillhörande dammdelar nämns inte specifikt i planen. Markaryds kommun har i översiktsplanen pekat ut ett antal områden som bör undantas från strandskyddsbestämmelserna. Ett sådant område pekas ut i Råstorp som framtida utbyggnadsområde för bostäder. I översiktsplanen anges att detta område pekades ut i den förra översiktsplanen som lämplig placering av bostäder, som en del av tätortsutvecklingen i Råstorp. I översiktsplanen anges att särskilt hänsyn bör tas till risken för översvämning vid höga vattenflöden. De planerade åtgärderna bedöms stå i överensstämmelse med den gällande översiktsplanen. 6.1.1 Vattendraget Ängabäcks kraftstation ligger cirka 47,5 km från Lagans utlopp i Laholmsbukten i Kattegatt cirka 15 km söder om Halmstad. Lagan har sitt ursprung i trakterna kring Jönköping och Nässjö i Jönköping län. Lagans avrinningsområde har en total areal av 6452 km 2. Den ackumulerade arealen för avrinningsområdet vid utloppspunkten i Ängabäck är 5480 km 2 och sjöprocenten av Ängabäcks avrinningsområde är 11 procent. Enligt SMHI:s sammanställning av vattenföringen i svenska vattendrag till och med 1990 anges nedanstående karaktäristiska värden för Ängabäck, Tabell 4. Mätserien sträcker sig mellan 1910 och 1990, där vattenföringen är reglerad under hela perioden. Tabell 4 Karakteristiska värden på vattenföringen vid Ängabäck. Karakteristiska värden Reglerade förhållanden 1910 1990 Vattendom 1950 HHQ, Högsta högvattenföring 307 m 3 /s 300 m 3 /s MQ, Medelvattenföring 61 m 3 /s 65 m 3 /s LLQ, Lägsta lågvattenföring Vattenföring med 1 % varaktighet 0,4 m 3 /s 175 m 3 /s 13(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Karakteristiska värden Vattenföring med 50 % varaktighet Vattenföring med 75 % varaktighet Vattenföring med 95 % varaktighet Reglerade förhållanden 1910 1990 55 m 3 /s 35 m 3 /s 19,2 m 3 /s Vattendom 1950 6.2 Miljökvalitetsnormer Vattenförvaltningen i Sverige bedrivs enligt EU:s ramdirektiv för vatten, införlivat i svensk lagstiftning genom bland annat 5 kap miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen (2004:660). I Sverige genomförs vattenförvaltningsarbetet i sexåriga cykler under ledning av de fem vattenmyndigheterna. Allt arbete utgår från att vattendelegationen (vattenmyndighetens beslutande organ) vart sjätte år ska ta beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster fastställs med stöd av 5 kap. miljöbalken, enligt vattenförvaltningsförordningen och Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19 samt HVMFS 2015:4. Miljökvalitetsnormer beskriver den önskade vattenkvaliteten för en vattenförekomst och tidpunkten för när den senast ska uppnås. Normen anger hur miljön bör vara för att ekologiska och kemiska funktioner i vattenmiljön ska uppnås. Innan en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och påverkan ska bedömas. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Samtliga vattenförekomster i Sverige har statusklassats av vattenmyndigheterna. Statusklassificeringen beskriver den befintliga vattenkvaliteten i en vattenförekomst. Av praktiska skäl har inte alla sjöar och vattendrag klassats som vattenförekomster utan en nedre storleksgräns har satts. Statusklassning och hur miljökvalitetsnormer ska fastställas för ytvatten (sjöar och vattendrag) regleras förutom i förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön även i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). För ytvatten (sjöar och vattendrag) bedöms både ekologisk status och kemisk status. Den ekologiska statusen utgör en sammanvägd bedömning av: Biologiska kvalitetsfaktorer Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer 14(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Klassificeringen av ekologisk status omfattar klasserna hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status. Den kemiska statusen grundas på halter av ett antal prioriterade ämnen eller ämnesgrupper samt ytterligare åtta andra substanser. Ämnena och ämnesgrupperna finns redovisade i ett dotterdirektiv (2008/105/EG) till vattendirektivet. Kemisk ytvattenstatus klassificeras som god eller uppnår ej god status. 6.2.1 Statusklassning och gällande miljökvalitetsnormer Den aktuella verksamheten ligger i Lagans avrinningsområde som tillhör Västerhavets vattendistrikt. I december 2016 fattade vattendelegationerna i respektive vattendistrikt beslut om ny förvaltningsplan, nytt åtgärdsprogram och nya miljökvalitetsnormer. Berörd ytvattenförekomst är sjön Ängabäcks dämningsområde (SE626534-135855). Gällande miljökvalitetsnorm (MKN) är beslutad 2017 och den senaste statusklassningen gjordes 2014 (Tabell 5). Tabell 5 Beslutade miljökvalitetsnormer Vattenförekomst Ängabäcks dämningsområde (SE626534-135855) Gällande miljökvalitetsnorm God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus Ängabäcks dämningsområdes ekologiska status har i den senaste statusklassningen bedömts som dålig. Av de hydrologiska faktorerna är fisk klassad som dålig eftersom vattenförekomsten ursprungligen var ett vattendrag, men som på grund av vattenkraftsutvinning har omformats till ett dämningsområde och bildat en damm. På grund av denna omformning finns det därför inga förutsättningar för strömlevande fiskfauna. Även konnektivitet, dvs. passerbarhet för fisk är klassad som dålig. De övriga hydromorfologiska faktorerna är klassade som måttliga. Av de fysiskalisk kemiska faktorerna är försurning klassad som dålig. En förutsättning för att uppnå god ekologisk status är fortsatt kalkning. God kemisk status uppnås ej i Ängabäcks dämningsområde på grund av att gränsvärdena för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i fisk. Kemisk status utan överallt överskridande ämnen har inte klassats för vattenförekomsten. Kvicksilver är exempel på överallt överskridande ämnen, dvs. att det inte förekommer några vattenförekomster i Sverige där den kemiska statusen är god när kvicksilver räknas in i statusklassningen. 15(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

6.3 Förekommande naturvärden På Skogsön väster om Ängabäcks kraftstation finns ett skogligt biotopskydd (SK 1195-2002, Figur 6-1). Det skogliga biotopskyddet är av biotopskyddskategori äldre naturskogsartade skogar och 7,2 ha stort. Skogen domineras av lövblandad barrskog, triviallövskog med ädellövinslag, triviallövskog och ädellövskog. Figur 6-1 Naturvärden i anslutning till Ängabäcks kraftstation med tillhörande dammdelar Skogen på Skogsön är också en utpekad nyckelbiotop (N 7846-1995). Skogen är av biotoptyp ädellövnaturskog och området är 12,9 ha. Områdets biotopkaraktär utgörs av kulturhistoriska värden, rikligt med död ved, naturskog; urskogsartat, ansluter till vattendrag, stillastående vatten, stora botaniska värden och stora ornitologiska värden. Cirka 60 procent av träden utgörs av skogslind och av resterande trädslag finns bland annat ek (10 %), gran (10 %), klibbal (10 % och tall (10 %) representerade. Norr och söder om Skogsön finns två skogliga naturvärden (N 7847-1995 och N 4855-1995). Det nordliga naturvärdet (N 7847-1995) utgörs av lövskog och det sydliga naturvärdet på Borgarön (N 4855-1995) utgörs av lövängsrest. Mellan Karlsro och Ryd, på norra sidan av dammen, finns ett naturminne (NVR-id 2004929). Naturminnet utgörs av en gammal ek Gustav Adolfseken. Hela dammen och resterande delar av Lagan inom Kronobergs län redovisas i Naturvårdsprogram för Kronobergs län 7. I naturvårdprogrammet har de upptagna 16(24) 7 Länsstyrelsen i Kronobergs län 1989 SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

objekten delats upp i tre klasser, från högsta värde (klass 1) till högt (klass 3). Regleringsdammen i Lagan har klassats som klass 2, mycket högt värde. Det finns ett flertal sumpskogar omkring dammen. Den närmst belägna är sumpskogen vid Norra Århult (Obj.-id 95139). Sumpskogen är av hydrologisk typ mosseskog och skogen domineras av tall. Vid våtmarksinventeringen klassades sumpskogen som klass 4, låga naturvärden. Runt dammen finns tre objekt upptagna i ängs- och betesmarksinventeringen; ett restaurerbart objekt med floravärden vid Råstorp (49E-QSF), ett bete vid Bösalt (2F9- TPT) och ett bete vid Skephult (451-BNV). Objekten vid Råstorp och Bösalt är även utpekade ängs- och hagmarker. 6.4 Förekommande kulturvärden I Bilaga 1, samt i Figur 6-2, redovisas kulturmiljövärden i närheten av dammen i Lagan. Figur 6-2 Registrerade arkeologiska lämningar i närheten av dammen i Lagan. Norr om den nuvarande kraftstationen finns en bytomt/gårdstomt (RAÄ-nr Markaryd 149:1). Bytomten/gårdstomten är cirka 40*40 meter i nord-sydlig utsträckning. Längst i söder på Borgarön finns en borg (RAÄ-nr Markaryd 237:1). Borgområdet är cirka 130*110 meter i öst-västlig utsträckning och består av en moränkulle. Inga anläggningar finns synliga som kan tolkas som tillhörande till en borg. En arkeologisk undersökning genomfördes på platsen 1992 vilken styrker teorin om att en borganläggning har funnits på platsen. Enligt markägarna finns rester av en bro i vattnet norr om borgen. 17(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

I anslutning till landsvägsbankarna norr i kraftstationen finns ett antal vägmärken (RAÄ-nr Markaryd 104:1, Markaryd 120:1 och Markaryd 218:1). Enligt uppgift har vägmärket (RAÄ-nr Markaryd 104:1) närmst kraftstationen flyttats något i samband med dämning. Vägmärket stod tidigare cirka 40 meter längre med syd-sydöst, på andra sidan vägen. Vägen har numera en ny sträckning. I närheten av den norra invallningen i Skiphult finns en bytomt/gårdstomt (RAÄ-nr Markaryd 155:4). Bytomten/gårdstomten är bebyggd och är cirka 80*30-50 meter i nordöstlig-sydligvästlig utsträckning. 6.5 Övrigt Det finns inga områden i direkt närhet av Ängabäcks kraftstation med tillhörande dammdelar som Länsstyrelsen i Kronobergs län har pekat ut som misstänkt förorenade. Närmst belägna förorenade område finns inne i Råstorps samhälle och utgörs av Råstorps Träindustri. Här har tidigare funnits ett sågverk med doppning och objektet har riskklassats till klass 2 (stor risk). Det finns närliggande enskilda vattentäkter både nordväst om Ängabäcks kraftstation, öster om Skiphult Norra och öster om Råstorp Östra. De enskilda vattentäkterna finns på ett avstånd mellan 50-400 meter från respektive anläggningsdel 8. 7 Förutsedd miljöpåverkan 7.1 Huvudalternativ Huvudalternativet innebär att det kommer att ske grävnings- och utfyllnadsarbeten på och i anslutning till de olika fyllningsdammarna. Det kommer även att ske betongarbeten i anslutning till vatten. Den huvudsakliga miljöpåverkan är eventuell grumling av vatten, ianspråktagande av mark för dammarnas nya utformning (samt under själva byggtiden för upplag m m). 7.1.1 Planförhållanden Åtgärderna strider inte mot några planbestämmelser. 7.1.2 Miljökvalitetsnormer De planerade åtgärderna innebär ingen förändringar av nuvarande förhållanden i vattenförekomsten. Det kommer ev att ske en viss tillfällig påverkan på vattenförekomsten genom grumling, men det finns goda förutsättningar att begränsa spridningen. 18(24) 8 SGU, Brunnsarkivet SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Bedömningen är att de planerade åtgärderna inte försämrar någon kvalitetsfaktor på sådant sätt att statusen riskerar att sänkas. Åtgärderna försvårar inte uppnåendet av miljökvalitetsnormerna vid ev framtida miljöanpassningar. 7.1.3 Naturvärden De planerade åtgärderna i den högra fyllningsdammen innebär sannolikt en påverkan på nyckelbiotopen (och ev det biotopskyddade området) nedströms kraftstationen. Påverkan består i att mark inom dessa områden behöver tas i anspråk under byggskedet och den nya stödbanken av dammen kan ta ett större markområde i anspråk. Den väg som går nedanför den högra fyllningsdammen kan behöva flyttas. Även vägen vid Råstorp västra kan beröras av de planerade åtgärderna. 7.1.4 Kulturvärden Inga åtgärder planeras i närheten av de kulturvärden som finns runt dammanläggningen. 7.1.5 Konsekvenser vid dammbrott Utifrån dammbrottsberäkningar (SWECO, 2014) har kartor med vattendjupet tagits fram, se Figur 7-1. 19(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Figur 7-1 Vattenutbredningen nedströms Ängabäck vid dammbrott i samband med ett klass 1-flöde. Ljusblått vattendjup 0-0,7 m, gult vattendjup 0,7-1,5 m och rött djup > 1,5 m. Den mörkblå linjen representerar vattenutbredningen utan dammbrott. SWECO 2014-02-21. Beräkningarna visar att vid höga flöden kommer vattenytan nedströms Ängabäck att vara i direkt anslutning till dammanläggningen på grund av trängre sektioner nedströms. Konsekvensen av en styrd erosion i höger fyllningsdamm, vid ett klass 1-flöde, blir att vattendjupet ökar nedströms, men inga nya områden ställs under vatten. Redan innan den styrda erosionen av höger fyllningsdamm har bostadshusen nedanför påverkats av de höga vattennivåerna nedströms. Mot tomten och bostadshuset är dammhöjden låg och huset ligger i nivå med vattenytan. Risk för människoliv föreligger därför inte. Mindre vägar kan dock komma att påverkas Skador uppstår i samhället Råstorp om någon av dammarna i Råstorp Västra eller Östra haverera varför dessa är klassade i konsekvensklass 1. Genom de planerade åtgärderna säkerställs att dessa dammar klarar ett framtida klass 1-flöde. 20(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Från Råstorp finns ingen väg för vattnet att strömma vidare. Det innebär att så fort området fyllts upp blir det endast stillastående vatten i översvämningen. 7.2 Alternativa åtgärder Konsekvenser och skyddsåtgärder, lokalisering 7.3 Inga åtgärder Konsekvenser och skyddsåtgärder 8 Samråd Här beskrivs vilka samråd som hållits 8.1 Enskilda som kan bli berörda Tabell med vilka som är berörda kommer att läggas till senare 8.2 Avgränsningssamråd enligt 6 kap. 28 miljöbalken Avgränsningssamråd har genomförts XXX 9 Samlad bedömning Den samlade bedömningen, i nuläget, är att de planerade åtgärderna har en begränsad miljöpåverkan. De miljöeffekter som uppstår är vanligt förekommande vid grävnings- och utfyllnadsarbeten. Åtgärder för att begränsa negativa miljökonsekvenser är kända. Det är endast området nedanför höger fyllningsdamm som hyser några kända naturvärden. 10 Referenser 10.1 Litteratur Länsstyrelsen, 1989. Naturvårdsprogram för Kronobergs län; Kronobergs natur. 10.2 Internet Länsstyrelsernas karttjänster (webbgis) Underlag Kronobergs län. Tillgänglig: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/kronoberg/underlag/. Hämtad 2018-04-18. Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur. Tillgänglig: http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/. 21(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök (FMIS). Tillgänglig: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html. Hämtad 2018-04-18. SGU:s Brunnsarkiv. Tillgänglig: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html. Hämtad 2018-04-20. Vattenmyndigheterna, 2018. Om miljökvalitetsnormer för vatten. Tillgänglig: http://www.vattenmyndigheterna.se/sv/vattenforvaltningens-mal/om-miljokvalitetsnormerfor-vatten/sidor/default.aspx. Hämtad 2018-04-18. VISS, Vatteninformationssystem Sverige Vattenkartan. Tillgänglig: http://viss.lansstyrelsen.se/mappage.aspx. Hämtad 2018-04-18. VISS, Vatteninformationssystem Sverige. Ängabäcks dämningsområde SE626534-13855. Tillgänglig: http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watermscd=wa42434550. Hämtad 2018-04-18. Utförare miljökonsekvensbeskrivning Anders Skarstedt Datum Bilagor 1 Kulturmiljövärden 22(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Bilaga 1 Arkeologiska lämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök (FMIS) i närheten av dammen i Lagan RAÄ-nummer Lämningstyp Antikvarisk bedömning Markaryd 237:1 Borg Fornlämning Markaryd 149:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 104:1 Vägmärke Fornlämning Markaryd 120:1 Vägmärke Fornlämning Markaryd 218:1 Vägmärke Fornlämning Markaryd 151:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 241:1 Område med fossil åkermark Fornlämning Markaryd 150:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 154:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 108:1 Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning Markaryd 193:1 Boplats Bevakningsobjekt Markaryd 121:1 Blästbrukslämning Fornlämning Markaryd 155:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 155:2 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 155:4 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 155:3 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 156:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 156:2 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 111:1 Blästbrukslämning Uppgift om Markaryd 181:2 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 181:3 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 181:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 60:1 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Markaryd 177:4 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 177:3 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 177:2 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt 23(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Markaryd 177:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt Markaryd 257 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Markaryd 254 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning 24(24) SAMRÅDSUNDERLAG UTKAST MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING