OMVÄRLDS - ANALYS. En del i Härryda kommuns långtidsplanering

1 OMVÄRLDS - ANALYS 2015 2021 En del i Härryda kommuns långtidsplanering

2 Omvärldsanalysen ger oss viktig input Hur påverkar omvärlden våra verksamheter de kommande åren? Vilka tendenser kan man se och vad kan de i sin tur få för konsekvenser? I omvärldsanalysen försöker vi identifiera dessa faktorer. Sedan många år låter vi våra egna medarbetare göra spaningen. Det är ett viktigt uppdrag. Vi vet att det finns mycket kunskap i organisationen och att träffas över sektorsgränserna bäddar också för ett bra samarbete i andra frågor framöver. Ett komplement till medarbetarnas spaning är ungdomarnas. Det är femte året vi låter våra unga spana på omvärlden och fundera på hur det kommer att se ut i framtiden. I år genomfördes framtidsspaningen av ungdomsforum och årskurs nio på Rävlandaskolan. Det är också ett viktigt uppdrag, inte minst eftersom det ger möjlighet till inflytande. Årets omvärldsanalys och framtidsspaning pekar på många intressanta tendenser och är en viktig input för både politiker och tjänstemän i Härryda kommun. Anna, Adam, Carl-Oskar, Jesper, Signe och Erik ingår i ungdomsforum som framtidsspanade en dag i november: Man kan säga att vi har fått ge våra synpunkter på samhällets utmaningar och möjligheter. Det är en unik möjlighet att få beskriva och förklara för de folkvalda kommunpolitikerna hur vi tror att samhället kommer att utvecklas. Framtidsspaningens rapport finns publicerad på: harryda.se/framtidsspaning Karina Djurner Kommundirektör

3 OMVÄRLDSANALYS 2015 2021 Uppdrag och bakgrund Omvärldsanalysen är en del i Härryda kommuns långtidsplanering. Den är ett av underlagen till kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt i januari och till det årliga budgetarbetet. Analysen sträcker sig fem till sju år fram i tiden och redovisar: Tendenser för olika målgrupper. Positiva och negativa konsekvenser som tendenserna kan innebära för målgrupperna. Syfte Avsikten med analysen är att en skapa en framförhållning i förvaltningens planering och politikens besluts fattande. Målgrupper Barn och familjer 0 15 år Ungdom 16 19 år Vuxna 20 64 år Personer med funktionsnedsättning Äldre 65 år Arbetssätt Omvärldsanalysen utförs av medarbetare i Härryda kommun. Fem arbetsgrupper, bestående av medarbetare från alla sektorer, tilldelas varsin målgrupp. Arbetsgruppernas uppdrag är att lyfta fram tendenser och positiva/negativa konsekvenser för sin målgrupp. Eventuella åtgärder berörs inte i detta skede utan diskuteras först i samband med budget/plan, se sidan 11. Till sin hjälp har gruppen ett antal underlag som till exempel kommunens befolkningsprognos, bostadsförsörjningsprogram och ekonomisk analys samt material från bland annat SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Arbetsmodell Arbetsgrupperna utgår från en modell* som bygger på ett aktörs- och strukturperspektiv och analyserar samhällsförändringar i tre perspektiv: politiskt, strukturellt och kommunalt. Politiskt perspektiv Hur kommunen kan påverkas av politiska beslut som fattats av riksdag, regering, landsting och kommun samt av EU och andra interna- tionella organ. Kommunalt perspektiv Hur kommunens organisation kan påverkas av det politiska och strukturella perspektivet. Strukturellt perspektiv Hur kommunen kan påverkas av större samhällsförändringar till följd av t ex ekonomi, teknik, värderingar och demografi. Arbetsgruppernas analys utgår även från verktyget EPISTELM**. Det innebär att man strukturerat tittar på sin målgrupp utifrån följande områden: E P I S T E L M Ekonomi och arbetsliv Politik och opinion Institutioner och organisationsformer Sociala förändringar och livsstilar Teknik och vetenskap Ekologi, miljö och hälsa Lagstiftning Media Från analysarbete till debattunderlag Analysarbete i arbetsgrupperna. Analysen behandlas i förvaltningens ledningsgrupp. Arbetsgrupper och politiker diskuterar analysen. Allmänpolitisk debatt. Omvärldsanalysen är ett av underlagen. * Modellen har f d Civildepartementet utarbetat. Den finns redovisad i Att analysera omvärlden och framtiden 1994. ** Modellens EPISTELM:s bakgrund är oklar. Den har under senare år vidare utvecklats av Kairos Future.

4 BEFOLKNINGSPROGNOS HELA KOMMUNEN Befolkningen beräknas öka med 1,5 procent per år Befolkningsprognos per ort 2012 2018 * Härryda kommuns befolkningsutveckling har sedan år 2002 varit i snitt 1,4 procent per år. Under prognosperioden 2013 2021 beräknas den årliga befolkningstillväxten bli 1,5 procent. HÄRRYDA KOMMUN 42 000 40 000 38 000 36 000 34 000 32 000 Total Mölnlycke + 5,4% + 937 pers Landvetter + 16,2% + 1 520 pers Härryda + 5,2 % + 118 pers Hällingsjö + 7,9% + 106 pers Hindås + 16,5 % + 471 pers Rävlanda + 6,4 % + 126 pers 30 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 * Prognosmaterialet på ortsnivå sträcker sig till 2018 jämfört med statistiken för kommunen som helhet som sträcker sig till 2021. Befolkningsökning, prognos 2012 2018 < 6 % 6 7 % 7 8 % >8 %

5 BEFOLKNINGSPROGNOS MÅLGRUPPERNA 0 15 år 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0-15 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Åldersgruppen 0 15 år har de senaste tio åren ökat med ca 7,5 procent eller ca 560 personer. Under prognosperioden 2013 2021 förväntas gruppen öka med ca 25 procent eller ca 2 000 personer. Befolkningsutvecklingen förklaras dels av höga födelsetal, dels av ett stort flyttnetto av barn i åldern 0 5 år. Åldersgruppen 16 19 år var som störst år 2010 med ca 2 200 personer och har sedan dess minskat. Enligt prognosen beräknas antalet 16 19 åringar vara ca 1700 år 2016, men förväntas öka igen redan året därpå. Befolkningsutvecklingen förklaras av låga (1995 2004) respektive höga (2005 ) födelsetal. 16 19 år 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 16-19 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 20 64 år 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 20-64 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Åldersgruppen 20 64 år har de senaste tio åren ökat med ca 9,6 procent eller ca 1 730 personer. Under prognosperioden 2013 2021 förväntas gruppen öka med ca 9,4 procent eller ca 1 850 personer. Befolkningsutvecklingen är relativt jämn. Åldersgruppen 65 år och äldre har de senaste tio åren ökat med ca 42 procent eller ca 1 600 personer. Under prognosperioden 2013 2021 förväntas gruppen öka med ca 19 procent eller ca 990 personer. 65 år 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 65-2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

6 BARN OCH FAMILJ 0 15 ÅR TENDENSER Positiv konsekvens Negativ konsekvens Priser på bostäder kommer att stiga. Inflyttning av personer med god ekonomi till kommunen. Mer homogen befolkningssammansättning. Förändrad demografi. En fortsatt hög andel barn i kommunen ger möjlighet att utveckla förskola och skola. Kräver prioritering av resurser. Antalet barn med särskilda behov kommer att bli fler. Fler barn med särskilda behov ställer nya krav på förskola och skola som exempelvis små grupper, individualiserad undervisning. Risk för ökad utsatthet bland barn med funktionsnedsättning. Ökat intresse för hälso frågor. Ökat välmående och ökad medellivslängd. Ger bra förutsättningar för att utveckla intresset för kost och motion i förskola och skola. Skillnad mellan barn vars föräldrar satsar på hälsa, kost och motion och de som inte gör det. Samhället digitaliseras i allt högre utsträckning. Världen krymper och vi når varandra lättare. Rätt använt skapar det nya mötesplatser för barn och föräldrar. Ökad utsatthet för kränkningar på nätet. Föräldrar är upptagna av till exempel mobiltelefoner och hinner inte se och kommunicera med sina barn. SAMMANFATTNING Prisökningen på bostäder i kommunen kommer innebära att bostads köparna utgörs av hushåll som har en relativt god ekonomi. Fler barn kommer att få möjlighet att lära sig läsa, skriva och räkna tack vare ny teknik. För vissa barn kan tekniken medföra att man väljer den istället för skola och kamrater vilket kan leda till hemmasittande och perioder utan undervisning. Att leva och äta hälsosamt är en trend som i grunden är positiv. De ökade ambitionerna på en hälsosam livsstil kan dock bli stressande och omöjliga för vissa grupper i samhället att leva upp till. Fler barn får diagnoser eller har andra särskilda behov vilket ställer krav på flexibilitet/specialisering av förskola och skola.

7 UNGDOM 16 19 ÅR TENDENSER Positiv konsekvens Negativ konsekvens Den digitala arenan förstärks som självklar mötesplats. Fler och förändrade sociala nätverk. Känslan av att vara världsmed borgare. Minskad andel fysiska möten. Risk för ökad utsatthet och kränkningar på nätet. Segregationen ökar. Större engagemang för det lokala samhället. Lägre måluppfyllelse i skolan. Ökad kriminalitet. Fler valmöjligheter inför steget till vuxenlivet. Kreativa personer gynnas. Samhällets ökade förväntningar samt egna krav på att lyckas. Yrkesutbildningar välj bort i större utsträckning. Engagemanget i samhälls frågor fokuserar mer mot globala enfrågerörelser. Hållbar miljö och internationell fred värnas. Mindre engagemang för lokalpolitiska frågor. Unga möter vuxna på nya sätt. Fler kontakter mellan unga och vuxna. Många olika vuxenroller som hjälps åt för att möta ungdomarnas behov. Mängden val och kraven på ökad tillgänglighet leder till ökad stress hos föräldrar. SAMMANFATTNING Med den självklara tekniska utvecklingen skapas förändrade livsmönster. Detta innebär fler val och möjligheter men också svårigheter i ungdomars identitetsskapande. Det kommer att vara viktigt att vuxna lyssnar på unga och ger vägledning. Med senare inträde i vuxenlivet finns risk för ett tydligare och synligare utanförskap, men innebär även stora möjligheter och ökad framtidstro.

8 VUXNA 20 64 ÅR TENDENSER Positiv konsekvens Negativ konsekvens Hög urbaniseringstakt i storstadsregionerna (regionförstoring). Storstadsregionernas arbetsmarknad gynnas. Underlättar utbyggnad av samhällsservice och kommunikationer. Gör det svårare att möta behoven på bostadsmarknaden. Ställer högre krav på samhällsservice. Ökade krav på val/att välja. Mer aktiva, välinformerade, engagerade medborgare. Mer konsumentmakt. Högre krav på individuella lösningar på kollektiva utmaningar. Specialisering av arbetsmarknaden. Ökad attraktionskraft hos vinnande regioner. Arbeten som kräver högskoleutbildning. Större skillnader mellan regioner. Arbeten som inte kräver eftergymnasial utbildning försvinner. Boendet/boendemiljön får allt större betydelse. Stort engagemang i frågor som rör hemorten. Mer individanpassat boende. Svårare att tillmötesgå de krav som ställs på närmiljön, fritidsanläggningar med mera. Det blir vanligare att dela resurser. Mindre belastning på miljön. Samarbete som socialt kitt. Tappar i flexibilitet och frihet. SAMMANFATTNING Göteborgsregionen kommer att fortsätta växa, vilket ger goda förutsättningar för medborgare och företag i Härryda kommun att utvecklas positivt. Regioner med rätta förutsättningar kommer att tjäna på specialiseringen av arbetsmarknaden. Att dela resurser via exempelvis ökat kollektivåkande och sociala medier kommer att bli mer prioriterat vilket minskar belastningen på miljön och ger mer av samarbete. Samtidigt kommer gruppens ökade krav på att kunna välja individuella lösningar på traditionellt kollektiva angelägenheter att öka, vilket innebär större ut - maningar för samhället.

9 PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TENDENSER Positiv konsekvens Negativ konsekvens Fler vill kunna påverka hur de ska bo. Större mångfald av boenden. Ökad delaktighet. Ökat glapp mellan förväntningar och utbud. Ökade kostnader. Högre krav i arbetslivet och färre ska försörja fler. Fler organisationer kommer att behöva tänka utifrån hur man kan få ut så mycket som möjlighet av alla individer inklusive personer med funktionsnedsättning. Kostsamt att en stor grupp individer är utestängda från arbetsmarknaden. Den ökade medellivslängden omfattar även målgruppen. Ställer större krav på intern samverkan mellan olika verksamheter. Kräver kompetensutveckling och förändrad bemanning. Ökad efterfrågan på fritidsaktiviteter som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Öppnar upp ännu mer för nya sätt att umgås, till exempel via webben. Resurskrävande att anpassa fritidsverksamheter så att individuella önskemål kan uppfyllas fullt ut. Individens rätt stärks. Rättssäkerhet för individen. När individens rätt stärks kan det i vissa fall försvåra skolans målsättning att inkludera alla. SAMMANFATTNING Personer med funktionsnedsättning vill ha möjlighet att leva som andra i samhället. De kommer efterfråga större möjlig heter att välja boende, utbildning, sysselsättning, fritids akti viteter etc. Högre krav kommer att ställas på kommunen och övriga samhället för att möta individuella behov och på ökad tillgänglighet. Många människor med funktionsnedsättning vill ha sysselsättning och ett sammanhang men hamnar ändå utanför arbetsmarknaden. Med en växande äldre befolkning behöver fler delta i arbetslivet, även de 20 procent som har någon form av funktionsnedsättning. Detta kommer innebära krav på en tydlig strategi och god planering från kommunen som arbetsgivare. Allt fler individer med funktionsnedsättning når en hög ålder vilket medför ett förändrat vårdbehov. Kommunala boenden får brukare med andra behov och behöver anpassas utifrån en förändrad behovsbild.

10 ÄLDRE 65 ÅR TENDENSER Positiv konsekvens Negativ konsekvens Gruppen blir markant större procentuellt enligt befolkningsprognosen. Fler bostäder som är anpassade för målgruppen. Ökade omsorgskostnader. Ökad digitalisering av välfärdstjänsterna. Möjlighet till förenkling och rationalisering. Fortlöpande anpassning för att tillvarata potentialen. Färre fysiska möten med brukare. Svårigheter för vissa i målgruppen att klara vardagen. Ökad komplexitet i omvårdnadsyrkena. Komplexiteten i sig kan göra yrket mer attraktivt. Kompetensutveckling är positivt för verksamheten och den enskilde. Svårt att rekrytera kompetent personal. Kostnader för kompetensutveckling ökar. Gruppen yngre pensionärer med god ekonomi ökar. Vill kunna påverka valet av service. Fler typer av bostäder kommer efterfrågas. Privata alternativ för de som har råd blir fler. De kommer lägga mindre tid på att finnas till för anhöriga. Ojämlikt gentemot personer med låg pension. Fokus på hälsa till följd av ökad medellivslängd. Fler goda år. Behov av fler former av öppna mötesplatser. Fler sjuka år. Svårt att klara ett helt arbetsliv för vissa yrkesgrupper. SAMMANFATTNING Andelen äldre i Härryda kommun och Sverige som helhet kommer att öka med höjd medellivslängd som följd. Ökningen är en av anledningarna till fortsatt utveckling av digitalisering av välfärdstjänster, vilket bidrar till nya sätt att tänka och lösa problem. Härryda kommun kommer att jobba smartare tack vare detta samtidigt som kraven på den enskilde arbetstagarens kompetens ökar. Det kan innebära att omvårdnadsyrket blir mer attraktivt. Gruppen 40-talister för med sig nya värderingar in i pensionärskollektivet vilket innebär förändrade krav på samhället. Denna grupp har även bättre ekonomi och intresse av att konsumera, till exempel tjänster som underlättar vardagen. Tack vare att antalet äldre ökar, så blir frågor som rör hälsa allt viktigare. De ekonomiska skillnaderna ökar inom gruppen äldre. Samhället kommer därför att ta större ansvar för hälsofrämjande åtgärder för den resurssvagare gruppen.

11 FÖRVALTNINGEN SAMMANFATTAR LÅNGTIDS- PLANERING FÖRVALTNINGENS SAMMANFATTNING Det pågår en förtätning i expansiva storstadsregioner där bland annat Göteborgsregionens befolkningstillväxt sker på bekostnad av att mindre städer och tätorter i glesbygd avfolkas. Göteborg som arbetsmarknads region kommer att bli större och mer inriktad mot yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Invånarna i Härryda kommun har goda förutsättningar att kunna dra fördel av detta. Teknikutvecklingen och digitaliseringen bidrar till förenkling och rationalisering men också till ökad komplexitet. Detta märks inte minst i de äldres situation, men även i omsorgs yrket och i undervisningen i skolan. Användandet av sociala medier leder till ökat samarbete och samnyttjande av varor och tjänster. Kontaktytorna blir fler mellan unga och vuxna. Det finns dock risk för nätmobbning, ett exponerat privatliv och stress av att vara ständigt uppkopplad. I förhållandet mellan medborgare och kommun finns tendenser att invånare i allt större utsträckning ser sig som kunder och att det är naturligt att kunna välja mellan flera alternativ. Förväntningarna på en meningsfull tillvaro vad gäller boende och fritid förmodas öka hos personer med funktionsnedsättning. Den nya pensionärs generationen antas ha högre krav på tjänster. Medvetenheten om ekologisk hållbarhet och hälsosamma levnadsvanor fördjupas och når ut till fler i befolkningen. Det kommer att leda till ökat kollektivt resande och lägre ohälsotal. Antalet äldre ökar. Det innebär sannolikt att även antalet äldre sjuka ökar. Bland utsatta grupper, främst unga utan arbete, finns risk för ökad psykisk ohälsa. Härryda kommuns långtidsplanering börjar med en allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige i januari. Omvärldsanalysen är då ett av underlagen. Allmänpolitisk debatt Budgetanvisningar Förslag till planer Förslag till budget/plan Omvärldsanalys Anvisningar utifrån: Statliga beslut Politiska inriktningsmål/verksamhetsmål och övriga kommunala beslut Befolkningsprognos Bostadsförsörjningsprogram Förslag till planer: Bostadsförsörjningsprogram Lokalresursplan LRP

OMVÄRLDSANALYS 2015 2021 Hur påverkar omvärlden våra verksamheter de kommande åren? Vilka tendenser kan man se och vad kan de i sin tur få för konsekvenser? I omvärldsanalysen försöker vi identifiera dessa faktorer. Växel 031-724 61 00 Kontaktcenter: 031-724 62 00 harryda.se kommun@harryda.se Foto: Foto: Anna Sigvardsson. Marie Ullnert. Egil Gry. Jan Kwarnmark. Per Aronsson. Gunilla Johansson. Mostphotos. Calle Bredberg (Bildarkivet). Härryda kommun. Grafisk produktion: GCL Kommunikation