Kodning i praktiken Denise Olsson Samordnare i Nätverket N för f r Klassificering och Koder SUS Denise.Olsson@skane.se 040-332980 Ingela Fröjdh DRG-koordinator, Ekonomiavdelningen, Trelleborg Ingela.Frojdh@skane.se 0410-750492
DRG???? OBS! Mycket viktigt att skilja påp primär klassificering och sekundär r klassificering
DIAGNOS- OCH ÅTGÄRDSKODNING = PRIMÄR KLASSIFICERING
HUVUDDIAGNOS Huvuddiagnosen styr till någon n av de 28 MDC (Major( Diagnostic Category) efter organsystem eller etiologi.
MDC Struktur Operation Kirurgiska DRG JA NEJ Medicinska DRG Stor op Annan op Cancer Symtom Liten op Specifika Tillstånd Annat
Socialstyrelsens anvisningar fr.o.m. 2009: Det tillstånd som är r den primära ra anledningen till vård efter utredning (intagningsorsak) En komplikation som inträffar under vårdtiden v kan aldrig vara huvuddiagnos Om mer än n ett tillstånd kan komma ifråga som huvuddiagnos bör b r det tillstånd väljas v som tagit mest sjukvårdsresurser i anspråk Ett av intagningsorsaken oberoende tillstånd som uppträder under vårdtiden v kan vara huvuddiagnos om det tagit mest sjukvårdsresurser i anspråk
Kontrollbesök k efter hjärtinfarkt Vid första f kontrollen i öppenvård efter en hjärtinfarkt om patienten genomgått PCI eller CABG och är r symtomfri ska kodningen vara: Z09.0 Kontroll efter kirurgiundersökning kning I21.x Hjärtinfarkt Z95.5/1 Förekomst av stent efter PCI/coronary by-pass pass-graft Vid första f kontrollen i öppenvård efter en hjärtinfarkt som inte är r kirurgiskt behandlad och patienten är r symtomfri: Z09.8 Kontroll I21.x Hjärtinfarkt
Kontrollbesök k efter hjärtinfarkt Efterföljande rutinmässiga kontroller kodas: I25.2 Gammal hjärtinfarkt OBS! Skulle inte patienten vara symtomfri kodas relevant diagnos som huvuddiagnos!
Kontrollbesök k efter angina Vid första f kontrollen i öppenvård efter en angina pectoris om patienten genomgått PCI eller CABG och är r symtomfri ska kodningen vara: Z09.0 Kontroll efter kirurgiundersökning kning I20.x Angina pectoris Z95.5/1 Förekomst av stent efter PCI/coronary by-pass pass-graft OBS! Skulle inte patienten vara symtomfri kodas relevant diagnos som huvuddiagnos!
Kontrollbesök k efter angina Efterföljande rutinmässiga kontroller förf angina påp frisk patient kodas: I25.1 Aterosklerotisk hjärtsjukdom Z95.5/1 Förekomst av stent efter PCI/coronary by-pass pass-graft
Principer för f r klassificering i öppenvård Omläggning av bensår r hos patient som dessutom har ett förmaksflimmer f och lindrig angina pectoris. Vårdkontakten handlar enbart om bensåret. Bensår L979 Förmaksflimmer och angina behöver ej kodas. Omläggning av sårs DQ017
Kontroll opererad malign sjukdom - Så länge patienten får f r aktiv behandling mot cancersjukdomen skall man använda nda kod för f cancerns primära ra eller sekundära lokalisation. Koden kan vara huvud- eller bidiagnos. - Vid fortsatta kontroller får f r den kliniska bilden avgöra när n r man ska övergå från cancerdiagnosen som tilläggskod till att använda nda Z85.-.Status.Status post cancer
Kontroll kroniska sjukdomar Vid kontrollbesök k av kroniska sjukdomar som t ex diabetes mellitus, hypertoni, Mb Crohn, Ulcerös s colit, SLE, kronisk hepatit C anges som huvuddiagnos sjukdomsdiagnosen.
Kontroll av utläkta sjukdomar Vid kontrollundersökning kning efter behandling där d sjukdomen bedöms utläkt anges som huvuddiagnos kontrollundersökning kning Z08-, Z09- följt av sjukdomsdiagnosen.
Justering av hjälpmedel Justering och skötsel av pacemaker Z450 + Z950 + AV-block I44- som bidiagnos + åtgärd DF016 Anläggning, utprovning och justering av ileo/kolostomi Z465 + grundsjukdom t.e x K509 Mb Crohn som bidiagnos + QN015 skötsel av stomi
BIDIAGNOSER Förutom huvuddiagnos skall bidiagnoser som är r relevanta och haft betydelse för f utredning/behandling alltid medtagas.
Diabetes mellitus E10.- = Diabetes typ I E11.- = Diabetes typ II OAVSETT OM PATIENTEN FÅR F INSULIN ELLER INTE
Diabetes Skilj påp typ I och typ 2 diabetes. 4:e position i koden (E11.7) ) kan ha en avgörande betydelse i vilken DRG-grupp man hamnar i!
Skador / förgiftningarf Kodas i kapitel S-T S T + en yttre orsakskod i kapitel V-W-X-YV Fail chest, sluten, efter bilolycka, föraref S2240 + V4949 Öppen höftfraktur, h cyklist skadad i kollision med bil S7201 + V1949 Inneliggande patient faller påp toaletten, sårskada s i huvudet S010 + V0124 Patient inkommer med GI-bl blödning orsakat av Waran, PK 8 T509 + D683 + Y579 + ATC-kod B01AA03 Akut alkoholintoxikation F100 Läkemedelsbiverkan K711 + Y579 + N02BE01 (Toxisk leversvikt orsakat av Alvedon)
Kapitel O, P och R Kapitel O används nds endast påp modern, under graviditet, förlossning f och barnsängstid ngstid (cirka 42 dagar) Kapitel P används nds endast påp barnet under nyföddhetstiden (cirka 100 dagar) Använd nd kapitel R endast om ingen diagnos kunnat ställas!!!
S-koder Tänk påp att vid S-koder S kan det ha betydelse om 5:e positionen är r 0 eller 1. 0 = sluten 1 = öppen Exempel S2700 + V49xx = Sluten mjältskada orsakad vid bilolycka S7201 + V19xx = Öppen höftfraktur h orsakad vid cykelolycka
Kapitel Z Exempel dåd man använder nder en Z-kod Z som huvuddiagnos: Patienten inkommer för f r att får f r sin ileostomi nedlagd Patienten inkommer för f r att fåf op bort hudöverskott Patienten kommer för f r inläggning/justering av sin PAC Z432 Z422 Z452 Pat kommer för f r strålbehandling/cytostatika Z500 / Z511 (cancerdiagnos läggs l till som bidiagnos)
Kapitel Z Z03 och Z04 kan endast vara huvuddiagnos Z53 kan aldrig vara huvuddiagnos patienten kan inte komma för f r att inte fåf något utfört! Z50 UTGÅTT TT koda grundsjukdomen som huvuddiagnos! Z51.5 Palliativ vård v - kan endast vara bidiagnos!
Långtidsanvändning ndning av t ex Waran, Klexane, Fragmin (INTE Trombyl) Z92.1
Asterix - Dagger Patient med psoriasisartrit M073 + L405 Patient med dystyreoid exoftalmos H062 + E050 Anemi vid skelettmetastaser D630 + C795
Tänkvärt! I slutet av varje kapitel finns ett antal koder, sjukdomar i.. Orsakade av kirurgiska och medicinska ingrepp Hypotyreos efter strålning Lymfödem efter mastektomi Skolios efter strålning Bristande funktion av stomi E890B I972 M965 K914
Kodning av misstänkt sjukdom T ex en patient som kommer in för f buksmärtor och man misstänker OCH BEHANDLAR det som en divertikulit dåd kodas det som divertikulit K57.3 I annat fall får f r man koda symtomen = framför r allt R-kapitlet! R
Komplikationer MYCKET VIKTIGT att inte glömma koda. Krävs ofta paketkodning. Postop bukabscess efter rektumresektion T814 + K650 + Y832 Perop skada påp tjocktarmen vid rektumresektion T812 + S3651 + Y600
Komplikationer Om patienten kräver re-op kodas med KVÅ-kod där d r 2:a position har ett W Finns ett avsnitt per kapitel! Re-op pga sårrupturs JWA00 Re-op pga djup blödning efter bröstkirurgi HWE00 Re-op pga ytlig sårinfektions QWB00
DRG-effekt bidiagnoser Bidiagnoser som oftast glöms bort; Pneumoni, bakteriell J159 UVI N390X Gammal hjärtinfarkt I252 Anemi pga stor blödning D629 Status efter splenektomi D730 Höftledsprotes Z966F Rullstolsburen Z993 Status post bröstcancer operata Z853 Överkänslighet mot PC / AB Z880 / Z881 Dålig följsamhet f till medicinsk behandling Z911 Suicid i anamnesen Z915 Långtidsanvändning ndning och pågående p behandling av t.ex. Waran Z921 Pacemaker / förekomst f av mekanisk hjärtklaffprotes Z950 / Z952 Skador och komplikationer under vårdtiden v!!
KVÅ-KODER KODER Förutom huvuddiagnos och ev bidiagnos/er SKALL även KVÅ-koder som är r relevanta och haft betydelse för f r utredning/behandling alltid medtagas
BILATERALA OPERATIONER Vid bilaterala operationer är r det oftast samma DRG som vid unilateralt utom påp extremiteter.
MINDRE ÅTGÄRDER Mindre åtgärder påverkar p oftast inte DRG- grupperingen i sluten vård v med vissa undantag utan styrs oftast till samma medicinska DRG som vid ingen åtgärd alls. Dock kan även en mindre åtgärd påverka p grupperingen vid öppenvård.
OBS! Glöm m inte att KVÅ-koda när n r pat har haft trakeostomi under vårdtillfv rdtillfället llet icke ÖNH diagnos = DRG-vikt påp drygt 19.
Tänk på p Att de koder som används nds i patientsystem skall motsvara det som finns i journalsystem Att man INTE endast kan registrerar i patientsystem utan att det finns motsvarande journalanteckning Att använda nda KVÅ-koder med förnuft, f allt behöver inte kodas, i koderna ingår r förberedande f koder T ex vid bukoperation att man öppnar buken (expl lap JAH00 alt laparoskopi JAH01 etc) Dessa KVÅ-koder behövs inte anges de förutsätts tts för f r att kunna utföra bukoperationen
KVÅ-kod med DRG-effekt både i SV och ÖV DG001 Inledande av behandling med luftvägsmottryck CPAP eller BiPAP Avser akutbehandling DG002 Inledande av behandling med respirator UNS Avser akutbehandling (inklusive NIPPV och högfrekvensoscillatorventilation, HFOV) MYCKET VIKTIGT ATT KODA ÅTGÄDER ÄVEN I ÖV! Det som skall KVÅ-kodas är r de åtgärder som görs g samma dag som man har kontakt med patienten t ex återbesök, INTE det som är r gjort igår r eller planeras om 2 veckor!
DRG-effekt KVÅ-koder VIKTIGA KVÅ-koder som oftast glöms bort; Re-op anastomosinsufficiens JWF00 Perkutan trakeostomi GBB03
KODNINGSFÖLJD Den åtgärd som är r tyngst inom huvuddiagnosens MDC är r DRG-styrande. Ordningsföljden är r alltså betydelselös s i detta sammanhang. MEN tänkt t påp att när n r det plockas ut statistik sås väljs oftast endast en eller två åtgärder och dåd är r det de som registrerats som nummer ett och två som tas ut MIN REKOMMENDATION ÄR ATT MAN REGISTRERAR DEN TYNGSTA BIDIAGNOSER RESPEKTIVE ÅTGÄRDEN FÖRST! F
Journalgroda Vid rektoskopi ser jag att ventrikeln ser frisk ut!
DRG = SEKUNDÄR R KLASSIFICERING
DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem med beskrivning av resursbehov, det är r enkelt och överskådligt och ger både b medicinsk och ekonomisk information.
Vad behövs för f r DRG-gruppering Huvuddiagnos Ev bidiagnos/er Ev åtgärd/er Ålder Kön Utskrivningssätt tt Antal vårddagarv Födelsevikt För öppen vård v krävs det Besökstyp Yrkeskategori
DRG468 och DRG477 DRG 468 Tyngre sällsynt s eller felaktig kombination av huvuddiagnos och åtgärd OCH DRG 477 Annan sällsynt s eller felaktig kombination av huvuddiagnos ochåtg tgärd ---- kan vara rätt r registrerat dåd det är r omöjligt att konstruera ett grupperingssystem för f r alla mycket sällsynta s kombinationer ----- men oftast är r det fel sås kontrollera att huvuddiagnos och åtgärder är rätt kodade. Den tyngsta åtgärden bör b r höra h till samma MDC som huvuddiagnosen.
DRG470 DRG 470 Bristande eller felaktig information eller diagnos fattas Rtc (returkod = fel) 1. Huvuddiagnos fattas 2. Kön n av patienten fattas 3. Patientens kön k n och diagnos passar inte ihop 4. Patienten är r för f r ung för f r diagnosen 5. Patienten är r för f r gammal för f r diagnosen 6. Patienten ålder är r felaktig (>125) 7. Huvuddiagnos är r ogiltig 8. Annat fel i gruppering 9. Ospecificerad eller omöjlig åtgärd
Fortsättning ttning DRG470 DRG-logic DRG470 Returkod nr: 1. Diagnos måste m alltid anges vid läkarbesl karbesök, k, slutenvård och avliden patient 2. Kön n måste m alltid anges vid huvuddiagnos i MDC 12, 13 & 14, förlossningsdiagnoser och kejsarsnitt 3. Man kan inte registrera huvuddiagnos i MDC 13 & 14 påp män, huvuddiagnos i MDC 12 påp kvinnor och kejsarsnitt påp män 4. Man kan inte registrera vuxendiagnoser före f 14 års ålder och man kan inte registrera graviditet o dyl före f 11 års ålder 5. Man kan inte registrera barndiagnoser efter18 års ålder, neonataldiagnoser efter 1 års ålder, graviditet efter 60 års ålder och förlossning f efter 56 års ålder 6. Man kan inte registrera en patient som är r > 125 år 7. Huvuddiagnosen ogiltig 8. Man kan inte registrera intensivvårds rdsåtgärder eller RDS påp ett helt friskt eller ganska friskt barn 9. Man kan inte registrera ospecificerade eller omöjliga åtgärder eller tilläggskoder som enda åtgärdskod
KOMPLICERAT DRG När r det gäller g komplicerat DRG sås innefattar det både komplikation och/eller komplicerande tillstånd. En bidiagnos som har CC-egenskap (Complication/ omplication/co-morbidity morbidity property) kan styra till ett komplicerat DRG, antalet bidiagnoser har alltså ingen betydelse. Vid tillägg av flera åtgärderskoder leder det oftast inte till komplikations-drg dock med undantag av när n en åtgärd har CC-egenskap, t ex reoperationer, op för f r osteit och op för f r septisk artrit.
CC-EGENSKAP Många DRG-grupper har ingen komplikationsgrupp (50%) t ex lungemboli DRG78 och sköldk ldkörteloperation DRG290. Många bidiagnoser saknar CC-egenskap t ex hypertoni UNS. Många M bidiagnoser har CC- Egenskap endast i kombination med vissa huvuddiagnoser. CC-egenskaper kan ändras från år r till år.
CC-REGLER CC-reglerna omöjliga att komma ihåg g därfd rför skall man registrerar alla relevanta bidiagnoser och åtgärder.
Journalgroda Patienten dog i juni och detta har tagit honom mycket hårt! h
Större ändringar i NordDRG version 2011 Sammanfattning Slutenvård DRG DRG som utgår 022 DRG som tillkommer 104C, 570 Öppenvård DRG som utgår 705O, 708O, 796O, 800O, 801O, 806O, 844O, 849O, 850O, 855O, 906O, 916O, 917O, 919O DRG som tillkommer 570O, 797O, 799P, 905P
Gruppering av rehab i NordDRG Dokumentet Vägledning för f r kodning av funktionstillstånd nd vid rehabilitering publicerades första gången g 2008. Uppdaterad inför r version 2011 finns påp hemsidan. Funktionstillstånd nd kodas med sk NASS-koder i diagnosfältet ICF är r en klassifikation för f r att uttrycka behov/funktionstillstånd nd ICF och NASS är r helt kompatibla, skillnaden är att själva kodsträngen har anpassats till sjukhusens vårdadministrativa v system
Grupperingen DV094 + diagnos > 11 grupper ( bas( bas- grupper ) DV094 + diagnos +NASS-kod > 33 grupper Grupperaren är r förberedd f för f r detta Vikter 2011 finns enbart till de 11 bas- grupperna för övriga grupper inom rehab saknas underlag
DV093 - DV094 DV093 Upprättande av rehabiliteringsplan (koden avser ett paket av åtgärder som bestäms i en individuell skriftlig rehabiliteringsplan som dokumenterats i journalen. Koden får f r inte användas ndas för f r enstaka rehabiliteringsåtg tgärder. Minst 3 olika yrkeskategorier skall vara involverade) DV094 Rehabilitering enligt rehabiliteringsplan ((koden avser ett paket av åtgärder som bestäms i en individuell skriftlig rehabiliteringsplan som dokumenterats i journalen. Koden får f r inte användas ndas för f r enstaka rehabiliteringsåtg tgärder. Minst 3 olika yrkeskategorier skall vara involverade)
DV093 - DV094 Om man inte uppfyller kravet påp 3 yrkeskategorier får f r DV093 och DV094 INTE användas. ndas. Dessa koder gäller g ett paket av koder och inte enstaka koder. Uppfyller man inte dessa krav sås är r det ingen rehabilitering utan eftervård! rd!
TACK FÖR F R ATT DU TOG DIG TID ATT LYSSNA!