Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2

Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2018. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. en baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Januariprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med november 2014. Beräkningarna slutfördes den 8 januari 2015. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 43 50 Datum: 2015-01-15 Dnr: 2.10-971/2014

Sammanfattning Underskotten i de offentliga finanserna är stora och marginalerna till utgiftstaken små. Underskotten 2015 och 2016 beräknas till 81 respektive 56 miljarder kronor. Marginalen till utgiftstaket 2015 uppgår till 9 miljarder kronor, vilket inte bedöms vara tillräckligt för att hantera normal osäkerhet. Några nya beslut om utgiftsökningar ryms inte under utgiftstaket, åtminstone inte i närtid. Inhemsk efterfrågan drar tillväxten I år väntas BNP öka med 2,4 procent, i kalenderkorrigerade termer. Det är främst den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar som driver utvecklingen. Den svaga utvecklingen i euroområdet, påverkar svensk export negativt. Exporten stärks ändå under året. Sysselsättningen och arbetade timmar ökade starkt 2014. Då aktiviteten i ekonomin stiger väntas efterfrågan på arbetskraft vara fortsatt hög om än något svagare än i fjol. Antalet sysselsatta ökar med i genomsnitt 1 procent per år 2015 2017. Inflationen är mycket låg för närvarande och väntas förbli låg under hela året. Därmed väntas räntorna ligga kvar på låga nivåer under lång tid. Skattehöjningar 2015 Förra året ökade den offentliga sektorns skatteintäkter relativt svagt med anledning av skattesänkningar och en svag underliggande utveckling för konsumtionsskatter som moms och energiskatt. I år leder en något starkare konjunktur till en snabbare ökning av intäkterna. Därtill ökar skatteintäkterna som ett resultat av skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och personbilar. Även begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande bidrar till ökade skatteintäkter liksom en höjning av kommunalskatten. Hushållens genomsnittliga utgiftsräntor är låga under de närmsta åren. Ränteavdragen är därmed låga trots att hushållens skulder fortsätter öka, vilket ökar statens intäkter genom lägre skattereduktioner. Enskilda utgifter ökar tämligen mycket Utgifterna på budgetens utgiftsområden beräknas ha ökat med 13 miljarder kronor förra året och väntas öka med 30 miljarder kronor i år. Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar mycket mellan åren, vilket försvårar den årsvisa jämförelsen men det är sammantaget ingen dramatisk utveckling för utgifterna på statens budget. Några utgiftsområden ökar emellertid tämligen mycket, såsom utgifterna för migration och integration samt sjukpenning. Statens lånebehov stort också i år Saldot på statens budget beräknas i år uppgå till -69 miljarder kronor, vilket är i ungefär samma storleksordning som 2014. Stora underskott i de offentliga finanserna Underskottet i de offentliga finanserna beräknas 2014 ha uppgått till 92 miljarder kronor vilket motsvarar 2,4 procent av BNP. Också 2015 och 2016 väntas betydande underskott, 81 respektive 56 miljarder kronor motsvarande 2,0 respektive 1,3 procent av BNP. Det blir underskott i de offentliga finanserna hela prognosperioden. Underskottets storlek blir successivt mindre till följd av återhämtningen i ekonomin, givet att inga ofinansierade reformer genomförs under perioden. Den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, beräknas öka till 41,5 procent i slutet av 2015. ESV redovisar betydligt större underskott i de offentliga finanserna jämfört med vad riksdagen redovisat och som är beräknat utifrån den budget som riksdagen beslutat för 2015. Enligt riksdagen beräknas underskottet i år uppgå till 45 miljarder kronor och 2016 till 13 miljarder kronor.

Överskottsmålet nås inte Målet om 1 procents överskott i de offentliga finanserna nås inte. För att målet ska nås krävs utgiftsminskningar och/eller skattehöjningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. Liten marginal till utgiftstaket i år Utgiftstaken klaras samtliga prognosår men marginalen 2015 bedöms inte vara inte tillräckligt stor för att hantera normal osäkerhet. Beslut om nya utgiftsökningar ryms därför inte under de tak som nu är beslutade, åtminstone inte i närtid.

Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP, fasta priser, proc. utv. -5,2 6,0 2,7-0,3 1,3 1,8 2,6 3,0 2,5 2,2 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -5,1 5,7 2,7 0,1 1,3 2,0 2,4 2,7 2,8 2,3 Hushållens konsumtion, proc. utv. 0,4 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,5 2,8 2,2 2,1 Offentlig konsumtion, proc. utv. 2,3 1,3 0,8 1,1 0,7 1,4 1,5 0,9 0,2 0,3 Investeringar, proc. utv. -13,4 6,0 5,7-0,2-0,4 4,6 5,0 5,8 5,6 4,1 Lager, bidrag till BNP-förändringen -1,6 2,1 0,5-1,1 0,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. -14,5 11,9 6,1 1,0-0,2 2,2 3,7 4,6 4,6 4,6 Import, proc. utv. -14,1 12,8 7,3 0,5-0,7 5,0 4,6 4,9 4,7 4,7 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,6 1,6 4,1 3,8 1,8 2,4 2,0 1,8 1,9 2,1 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 5,1 2,9 5,0 7,8 7,7 7,7 7,3 6,3 6,0 6,1 Lönesumma, proc. utv. 0,3 3,0 5,4 3,7 2,4 3,6 3,9 3,9 4,4 4,2 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. -2,7 2,0 2,4 1,0 0,6 1,9 1,1 0,8 0,9 0,6 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 8,0 7,6 7,0 6,6 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -24-1 -3-34 -51-92 -81-56 -49-36 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -0,7 0,0-0,1-0,9-1,4-2,4-2,0-1,3-1,1-0,8 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 40,3 36,7 36,1 36,4 38,6 40,8 41,5 40,5 39,3 38,0 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,1 0,8 0,6 0,7 0,7 0,4 0,0-0,4-0,8-1,1 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,5 0,4 0,3 0,4 0,3 0,1-0,2-0,4-0,6-0,8 Sjuårsindikatorn 0,7 0,2-0,6-1,1-1,2-1,3-1,4 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,4 0,2-0,3-0,7-0,9-1,1-1,1 Konjunkturjusterat sparande 0,4-0,2-0,3-0,2-0,9-2,0-1,6-1,2-1,1-0,8 Statsskuld, proc. av BNP 35,0 31,6 29,4 30,2 32,8 34,7 35,3 34,2 32,9 31,5 Skattekvot, proc. av BNP 44,1 43,2 42,5 42,6 42,9 42,6 42,7 42,6 42,7 42,6 Totala utgifter på statens budget, mdkr 886 781 805 812 921 863 878 873 899 920 Takbegränsade utgifter, mdkr 965 986 989 1 022 1 067 1 095 1 116 1 139 1 174 1 204 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 220 223 222 238 257 258 268 286 303 318 Marginal till utgiftstaket, mdkr 24 38 74 62 28 12 9 24 36 46 Budgetsaldo, mdkr -176-1 68-25 -131-72 -69-29 -9 7 Engångseffekter på statens budget, mdkr -105 23 36 8-74 -9-8 1-2 -3 Underliggande budgetsaldo, mdkr -71-24 32-33 -57-63 -62-30 -7 10 Källa: SCB och ESV

Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen... 7 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget... 11 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 11 2.1.1 Skatt på arbete... 12 2.1.2 Skatt på kapital... 12 2.1.3 Skatt på konsumtion... 13 2.2 Inkomsterna på statens budget... 13 3 Utgifterna på statens budget... 17 3.1 Fler asylsökande höjer utgifterna för migration och integration... 17 3.2 Utgifterna för assistansersättning överskrider anslaget... 19 3.3 Antal sjukpenningdagar ökar... 19 3.4 Rabatt för EU-avgiften 2016... 19 3.5 Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet minskar... 20 3.6 Historiskt låga statsskuldräntor... 20 3.7 Kraftigt varierande nettoutlåning... 20 4 Saldot på statens budget... 23 5 Offentliga finanser... 25 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande... 25 5.2 Statens finansiella sparande... 25 5.3 Kommunsektorns finansiella sparande... 26 5.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande... 27 5.5 Den offentliga skulden... 27 6 De budgetpolitiska målen... 29 6.1 Överskottsmålet... 29 6.2 Utgiftstaket... 29 Kontaktpersoner... 31 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5 5

6 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5

D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N 1 Den makroekonomiska utvecklingen Långsam internationell återhämtning håller tillbaka svensk tillväxt Den svaga konjunkturen i omvärlden, främst i euroområdet, leder till att återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Den inhemska ekonomin håller dock uppe tillväxten genom en relativt stark konsumtion och höga bostadsinvesteringar. Den globala konjunkturen förstärks gradvis, genom bland annat en expansiv penningpolitik i många länder, mindre åtstramande finanspolitik samt det kraftiga fallet i oljepriset. Det lyfter svensk export som successivt ökar allt starkare även om tillväxten fortfarande kommer vara dämpad den närmaste tiden. Ett stigande resursutnyttjande, låg inflation, låga räntor och fortsatt stark utveckling på arbetsmarknaden bidrar till att både hushållens konsumtion och investeringarna fortsätter att öka i ungefär samma takt som förra året, trots att ökningen av bostadsinvesteringarna dämpas. BNP-tillväxten tilltar därmed i år, till 2,4 procent i kalenderkorrigerade termer. Ökningen blir dock något lägre än i senaste prognosen och återhämtningen tar lite längre tid. De kommande två åren stiger tillväxttakten ytterligare då återhämtningen i ekonomin tar mer fart. Därefter närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande, vilket leder till att BNP-tillväxten dämpas. Det finns fortfarande en stor risk för att tillväxten blir svagare än väntat och osäkerheten på de finansiella marknaderna kan snabbt blossa upp. Risken för en svagare tillväxt är framför allt kopplad till en svagare global konjunktur. I Europa kvarstår många strukturella problem och konjunkturen är bräcklig. Det finns också geopolitiska osäkerheter på flera håll i världen som kan påverka ekonomin mer än väntat. Nollränta ända till andra halvåret 2016 De sista månaderna har ränteläget generellt sänkts i västvärlden, speciellt i euroområdet och Sverige. Låg inflation och nedreviderade framtidsutsikter har drivit ner marknadsräntorna. Riksbanken sänkte reporäntan till noll procent vid oktobermötet och den förväntas inte börja höjas förrän andra halvåret 2016. De låga, svenska och internationella, obligationsräntorna håller även nere de räntor som svenska företag och hushåll möter. Detta stimulerar hushållens konsumtion och företagens investeringar. Svag men ökande export Den svaga konjunkturen i omvärlden hämmar svensk export. Exporten ökade med endast drygt 2 procent 2014. Varuexporten minskade. Exporten bedöms stiga snabbare när tillväxten i omvärlden ökar framöver. Framför allt är den stigande efterfrågan från länderna i euroområdet och våra nordiska grannländer viktig för svensk export. Indikatorerna ger också stöd för en starkare export. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visade i december att exportorderstocken har stärkts för tillverkningsindustrin. Orderingången till exportmarknaden ökade svagt i december, efter att den föll tillbaka något i november. Den ligger nu strax över ett historiskt medelvärde. Nästa år tilltar exportens tillväxtakt än mer då konjunkturen i Europa forsätter att förbättras och investeringarna tar ordentlig fart. Samtidigt som exporten har ökat svagt har den inhemska ekonomin utvecklats väl och därför har importen ökat betydligt mer än exporten. Därmed gav utrikeshandeln ett stort negativt bidrag till tillväxten 2014. Även i år bedöms bidraget bli negativt. Därefter, när den europeiska konjunkturen tar fart kommer nettoexporten att ge ett svagt positivt bidrag till tillväxten. E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5 7

D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N Hushållens konsumtion är en viktig drivkraft för tillväxten Hushållens konsumtion steg förra året med nära 2,5 procent. En stark tillväxt i hushållens disponibla inkomster till följd av bland annat fler sysselsatta, låg inflation, låga räntor och skattesänkningar var en viktig förutsättning för en snabb ökning av konsumtionen. Diagram 1. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent 8 6 4 2 0-2 -4 Procent -6-6 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot 8 6 4 2 0-2 -4 vara tillfällig och den ökar i år lika mycket som förra året, vilket innebär att sparkvoten faller något. Under 2016 när den europeiska konjunkturen stärks betydligt och svensk export därigenom tar fart ordentligt blir hushållen än mer optimistiska. Konsumtionstillväxten stiger då ytterligare och sparkvoten fortsätter falla. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Hushållens konsumtion 1,9 2,4 2,5 2,8 2,2 2,1 Offentlig konsumtion 0,7 1,4 1,5 0,9 0,2 0,3 Fasta investeringar -0,4 4,6 5,0 5,8 5,6 4,1 Lager 1 0,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 Export -0,2 2,2 3,7 4,6 4,6 4,6 Import -0,7 5,0 4,6 4,9 4,7 4,7 Nettoexport 1 0,2-1,0-0,2 0,0 0,1 0,1 BNP 1,3 1,8 2,6 3,0 2,5 2,2 BNP, kalenderkorrigerad 1,3 2,0 2,4 2,7 2,8 2,3 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst I början av 2014 såg dessutom hushållen ljust på framtiden. Senare under året sjönk dock framtidsförväntningarna och enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer låg hushållens konfidensindikator något under det historiska genomsnittet i december. De försämrade framtidsutsikterna var sannolikt en bidragande orsak till att konsumtionsökningen dämpades under tredje kvartalet 2014. Dämpningen gjorde att konsumtionen ökade långsammare än de disponibla inkomsterna och sparkvoten fortsatte därmed att stiga. Hushållens sparande har stigit i flera år efter finanskrisen och ligger nu på en hög nivå samtidigt som balansräkningarna är starka. I kombination med en fortsatt god ökning av disponibelinkomsten och en sjunkande arbetslöshet är förutsättningarna för en fortsatt stark konsumtionsökning därmed gynnsamma. Hushållens framtidsförväntningar väntas också stärkas. Dämpningen av konsumtionen bedöms därmed Ökande investeringar ger skjuts till konjunkturen Investeringarna bedöms ha ökat med runt 4,5 procent under 2014. Det var främst bostadsinvesteringarna och investeringarna i offentliga myndigheter som ökade starkt medan investeringarna i industrin sjönk. Under 2015 kommer industrins investeringar att öka något igen när kapacitetsutnyttjandet och produktionen ökar genom en högre exportefterfrågan. Ökningen accelererar sedan under 2016. Även i tjänstebranscherna bedöms investeringarna öka starkare de kommande åren. De offentliga investeringarna bedöms ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren, även om ökningstakten dämpas, för att därefter falla tillbaka då stora byggprojekt avslutas. Bostadsinvesteringarna kommer att fortsätta att öka men i en långsammare takt. Sammantaget stärks investeringarna under 2015 för att under 2016 och 2017 ta mer fart. Därefter faller ökningstakten tillbaka till mer normala nivåer. 8 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5

D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden mm Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Arbetade timmar 0,3 1,8 1,0 0,8 0,9 0,6 Sysselsatta 1,0 1,5 1,2 1,0 0,9 0,7 Arbetskraft 1,1 1,4 0,9 0,3 0,4 0,5 Arbetslöshet, ILO 1 8,0 8,0 7,6 7,0 6,6 6,5 Timlön, KL 2 2,6 3,0 2,9 3,2 3,5 3,6 Lönesumma (lp) 3 2,4 3,6 3,9 3,9 4,4 4,2 KPI 0,0-0,2 0,1 1,2 2,2 3,0 KPIF 4 0,9 0,5 0,9 1,5 1,8 1,9 Reporänta, värde vid årets slut 0,75 0,0 0,0 0,5 1,5 3,0 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik. 3 Siffrorna avser lönersumma enligt NR. 4 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. En stark arbetsmarknad Trots en låg aktivitet i ekonomin under 2014 ökade antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta mycket under året. Indikatorerna för arbetsmarknaden är starka och sysselsättningen bedöms fortsätta öka som en följd av att aktiviteten i ekonomin stiger, även om ökningstakten avtar något jämfört med 2014. Antalet sysselsatta ökar med i genomsnitt nära 50 000 personer, eller 1 procent, per år 2015-2017. Därefter närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande och därmed avtar ökningstakten. Sysselsättningsgraden har stigit med närmare 2 procentenheter sedan 2010, då den var som lägst efter finanskrisen. Den fortsätter att stiga under prognosperioden och beräknas ligga på 67 procent 2018. Även om sysselsättningen ökat så har arbetslösheten inte fallit tillbaka. Det beror på att arbetsutbudet har ökat lika mycket som sysselsättningen. Framöver bedöms inte arbetskraften öka lika snabbt som sysselsättningen och då faller arbetslösheten. Låga ökningar av löner och priser Löneökningarna är låga. År 2014 bedöms lönerna ha ökat med 3 procent 1. Löneökningen väntas vara dämpad även i år till följd av låg inflation, låga inflationsförväntningar samt lågt resursutnyttjande. Därefter stiger löneökningstakten då resursutnyttjandet i ekonomin ökar. Därmed ökar också lönesumman 2, som är den enskilt viktigaste skattebasen, starkare i slutet av prognosperioden även om antalet arbetade timmar då ökar långsammare. Trots låga löneökningar under 2014 ökade enhetsarbetskostnaden förhållandevis mycket till följd av en svag produktivitetstillväxt. Kostnadstrycket har också stigit till följd av att kronan försvagats mot både euron och dollarn. Det har ökat importpriserna i producentledet, trots låga internationella prisökningar. Företagen har dock inte kunnat kompensera sig för det ökade kostnadstrycket genom att höja priserna för konsumenterna, på grund av låg efterfrågan. De fallande drivmedelspriserna, i spåren av raset i oljepriset, och låga elpriser håller också tillbaka prisutvecklingen. Den underliggande inflationen är mycket låg. Den totala KPI-- inflationen är ännu lägre. Den föll under 2014 eftersom hushållens kostnader för bolån har sjunkit. Fallande olje- och elpriser kommer att trycka ner inflationen även under 2015 trots att både el- och drivmedelspriserna väntas stiga något under året. Samtidigt leder det ökade kostnadstycket och ett stigande resursutnyttjande till att den underliggande inflationen ökar något. Inflationen kommer dock fortfarande att ligga långt under inflationsmålet under 2015 och den är låg även 2016. KPIF når 2 procent först i slutet av prognosperioden. KPI ökar mer än KPIF under 2017 2018 som en följd av att räntan höjs. 1 Den underligganden ökningen är lägre. Löneökningarna höjdes under 2014 med ungefär 0,3 procentenheter till följd av ett urvalsbyte. Varje år byts en femtedel av urvalet ut. I år får bytet av urvalet relativt stor effekt eftersom den tillkommande femtedelen har högre genomsnittslöner än de som lämnade urvalet. 2 Under 2014 visade löneökningen uträknat från lönesumman en betydligt lägre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik, liksom 2013. Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de grundar sig på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Men det är svårt att hitta några enskilda förklaringar till varför skillnaderna uppstår. För kommande år räknar vi med i stort sett samma utveckling enligt de två måtten. E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5 9

D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N Tabell 4. Beräkningsförutsättningar 2013 2018 Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP (fp) 1,3 1,8 2,6 3,0 2,5 2,2 BNP (lp) 3775 2,4 3,2 3,7 4,6 4,4 4,2 BNI (lp) 3911 2,9 3,3 3,8 4,7 4,6 4,4 Hushållens konsumtion (fp) 1,9 2,4 2,5 2,8 2,2 2,1 Hushållens konsumtion (lp) 1761 2,7 3,3 3,5 4,3 4,0 3,9 Lönesumma (lp) 2 1529 2,4 3,6 3,9 3,9 4,4 4,2 Arbetade timmar, anställda, kal.korr. 0,6 1,9 1,1 0,8 0,9 0,6 Timlön, NR 1,9 1,7 2,8 3,1 3,5 3,6 Antal sysselsatta 4705 1,0 1,5 1,2 1,0 0,9 0,7 Arbetslöshet enligt ILO (15-74 år) 3 8,0 8,0 8,0 7,0 6,6 6,5 Öppen arbetslöshet (16-64 år) 3,4 5,6 5,6 5,5 5,0 4,7 4,6 Personer i arbetsm. pol. program 3 3,9 3,7 3,6 3,4 3,2 3,1 KPI, årsgenomsnitt 0,0-0,2 0,1 1,2 2,2 3,0 KPI, juni-juni, fastställda tal 314,0-0,1 0,2-0,3 1,0 2,2 3,0 Prisbasbelopp 44,5 44,4 44,5 44,4 44,8 45,8 Inkomstindex 5 154,8 155,6 158,9 162,4 167,8 175,2 Balansindex 5 148,5 146,8 150,6 159,0 167,8 175,2 3-mån ränta 5 0,9 0,4 0,1 0,2 1,2 2,5 5-års ränta 5 1,6 0,9 0,3 0,9 1,9 3,1 SEK/EURO 5 8,6 9,1 9,1 9,2 9,0 8,7 SEK/USD 5 6,5 6,7 7,7 7,5 7,2 7,0 Källa: AF, RB, SCB och ESV fp = fasta priser, lp = löpande priser. 1 Miljarder kronor, tusental (antal sysselsatta) respektive index (KPI) år 2013. 2 Siffrorna avser lönesumma enligt NR. 3 I procent av arbetskraften. 4 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 5 Årsgenomsnitt. 10 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5

O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter År 2014 ökade den offentliga sektorns skatteintäkter relativt svagt, med 2,6 procent. Det förklaras av skattesänkningar och av en svag underliggande utveckling för konsumtionsskatter som moms och energiskatter. I år leder en något starkare konjunktur i den svenska ekonomin i kombination med skattehöjningar till att intäkterna från skatt på arbete och konsumtion ökar mer än förra året. Intäkterna från skatt på kapital minskar däremot något. Det beror främst på den låga räntenivån som minskar intäkterna från avkastningsskatt samt den svaga utvecklingen i omvärlden, vilket påverkar de svenska exportföretagens vinster. Tabell 5. Skatteintäkter Miljarder kronor/procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Skatt på arbete 945 973 992 1041 1089 1142 1194 Förändring 3,5 2,9 2,0 4,9 4,6 4,9 4,5 Skatt på kapital 168 173 185 182 191 202 212 Förändring -8,6 2,9 7,1-1,5 5,0 5,7 4,8 Skatt på konsumtion 453 461 474 496 514 531 549 Förändring -0,5 1,9 2,8 4,6 3,7 3,3 3,4 Totala skatteintäkter 1568 1618 1660 1724 1799 1881 1961 Förändring 0,9 3,2 2,6 3,9 4,4 4,6 4,2 Underliggande förändring 1 1,1 3,8 3,5 3,3 4,4 4,6 4,2 Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländringar I år stärks konsumtionsskatterna av skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och personbilar. Även intäkterna från skatt på arbete stärks av skattehöjningar. Den kommunala utdebiteringen ökar med i genomsnitt 13,5 öre och avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas till 1 800 kronor per år. Det leder till att de totala skatteintäkterna ökar med 3,9 procent. Den underliggande ökningstakten, det vill säga exklusive regeländringar, uppgår dock till 3,3 procent vilket är i nivå med föregående år. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen att skatteintäkterna ökar med i genomsnitt 4,4 procent per år under resten av prognosperioden. Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring om inget annat anges 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Staten -2,0 2,9 2,0 2,7 4,6 4,6 4,0 Kommunsektorn 4,3 3,7 3,2 5,1 4,4 4,7 4,5 ÅP-systemet 3,3 2,9 2,9 4,6 3,4 4,1 4,2 Skattekvot 1 42,6 42,9 42,6 42,7 42,6 42,7 42,6 Källa: SKV och ESV 1 Totala skatteintäkter i procent av BNP Statens skatteintäkter ökade långsamt 2014 till följd av skattesänkningar och låga energiskatter. Även kommunsektorns skatteintäkter ökade svagt, främst beroende på att skatten för pensionärer sänktes och att pensionerna ökade långsamt. I år är statens skatteintäkter fortsatt dämpade på grund av låga kapitalskatter. De övriga sektorernas skatteintäkter ökar betydligt starkare. Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Aktuell prognos 4,0 3,4 2,8 4,7 4,4 4,7 4,5 Föregående prognos 4,0 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 Fastställda 4,1 3,9 2,7 4,6 Underliggande utveckling 3,9 3,6 3,3 4,7 4,4 4,7 4,5 Källa: SKV och ESV Skattekvoten uppgår i år till 42,7 procent. Den ligger kvar på ungefär samma nivå under resten av prognosperioden. Det är cirka en procentenhet lägre än i föregående prognos. Det förklaras av att BNP-nivån har höjts till följd av övergången till E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5 11

ett nytt system för Nationalräkenskaper (ENS 2010) som gäller från och med september 2014. 2.1.1 Skatt på arbete Den viktigaste skattebasen för skatt på arbete är lönesumman. År 2014 ökade intäkterna från skatt på arbete svagt, främst till följd av skattesänkningar. I år ökar intäkterna betydligt snabbare, med knappt 5 procent, då skatterna höjs och lönesumman ökar mer än förra året. Skattehöjningar ökar intäkterna De direkta skatterna ökar med 6 procent i år, varav 1 procentenhet förklaras av det begränsade avdraget för privata pensionsförsäkringar och en höjd kommunal inkomstskatt. Skattehöjningen på i genomsnitt 6,3 öre för kommuner och 7,2 öre för landsting ökar de kommunala inkomstskatterna med 2,5 miljarder kronor i år. Den statliga inkomstskatten stärks framför allt av förra årets låga inflation, vilken medför att både grundavdrag och skiktgränser ökar långsammare än lönerna. Skattereduktionerna, som består av jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift samt HUSavdrag (ROT- och RUT-tjänster), fortsätter i år att öka till drygt 230 miljarder kronor. De beräknas öka med i genomsnitt 3 procent per år under resten av prognosperioden. HUS-avdraget, som ökade kraftigt med 13 procent förra året, uppgår i år till 21 miljarder kronor. Huvuddelen, 17 miljarder kronor, avser ROT-tjänster. HUSavdraget beräknas öka med i genomsnitt 5 procent per år 2016 2018. De indirekta skatterna ökar med 4 procent i år. Arbetsgivaravgifterna följer huvudsakligen lönesummans ökningstakt. Nedsättningarna som avser sjöfartsstöd, nystartsjobb samt stöd till yrkesintroduktionsanställning redovisas numera enligt det nya regelverket i Nationalräkenskaperna (ENS 2010). Det innebär att nedsättningarna inte redovisas som skatter i statens budget utan under inkomstgruppen 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Låga ränteavdrag trots höga skulder År 2013 uppgick hushållens sammanlagda lån till 3 089 miljarder kronor, drygt 80 procent av BNP, och skuldkvoten till 162 procent (lånen i förhållande till hushållens disponibla inkomster). Hushållens lån väntas öka med 5 procent både 2014 och 2015. I år uppgår skuldkvoten till 168 procent. Kommande år bedöms lånen öka med i genomsnitt knappt 4 procent per år, vilket innebär att skuldkvoten ligger kvar på ungefär samma nivå som i slutet av 2015. Diagram 2. Hushållens lån och skuldkvot Miljarder kronor 4 000 3 000 2 000 1 000 0 100 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: SCB och ESV Hushållens lån, mdkr (vänster axel) Skuldkvot, totala lån som andel av disponibel inkomst Nivån på hushållens utgiftsräntor har minskat och väntas fortsätta minska i år och nästa år. Först 2017 börjar hushållens genomsnittliga utgiftsräntor stiga igen, men de fortsätter att vara låga under hela prognosperioden. Ränteavdragen är därmed låga trots att hushållens skulder fortsätter öka. Det leder till historiskt sett höga skatteintäkter under hela prognosperioden. Företagens vinster ökar svagt i år Procent 200 175 150 125 Företagsvinsterna, och därmed skatteintäkterna, ökade svagt 2014 och uppgick till 90 miljarder kronor. Bolagssektorn visar dock en splittrad bild. 12 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5

O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T Bolagsrapporter för de tre första kvartalen 2014 visade en fortsatt resultatförbättring för bankerna samtidigt som verkstadsindustrin gick betydligt svagare. År 2015 stiger aktiviteten i ekonomin något jämfört med förra året, vilket bidrar till att även företagens resultat och vinster ökar. Uppgången i vinsterna är dock fortfarande måttlig till följd av den svaga utvecklingen på många av våra viktigaste exportmarknader i Europa. Därmed stiger företagens inkomstskatter endast svagt i år, till 92 miljarder kronor. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen i omvärlden att skatteintäkterna från företagsvinster ökar betydligt snabbare, med i genomsnitt knappt 6 procent per år. Tabell 8. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor/procent 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter 89 89 90 92 98 103 108 Förändring, (%) -12,9-0,6 1,1 2,2 6,6 5,3 4,8 Källa: SKV och ESV Låga räntor ger låg avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Den nuvarande låga nivån på statslåneräntan, 0,90 procent den sista november 2014, medför att avkastningsskatten 2015 minskar till 8 miljarder kronor. En stigande räntenivå medför att skatten stiger snabbt från och med 2017, och uppgår till 16 miljarder kronor i slutet av prognosperioden. 2.1.3 Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Momsintäkterna ökar med 4 procent i år År 2014 steg momsintäkterna snabbare än året innan. Det berodde på en starkare ökning av hushållens konsumtion och på att bostadsinvesteringarna steg med över 20 procent. I år ökar hushållens konsumtion, som utgör den huvudsakliga skattebasen för mervärdesskatt, i ungefär samma takt som förra året. Bostadsinvesteringarna ökar inte lika snabbt som under 2014. Nästa år ökar momsintäkterna starkare tack vare att konsumtionen och investeringarna ökar i volym samt att priserna på varor och tjänster stiger. Tabell 9. Mervärdesskatt Miljarder kronor/procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Nivå 331 339 354 368 385 401 417 Förändring, (%) -0,5 2,7 4,3 4,0 4,5 4,1 4,0 Källa: ESV Energi- och koldioxidskatterna ökar starkt i år År 2014 minskade intäkterna från energi- och koldioxidskatter med knappt 3 miljarder kronor till följd av minskad försäljning av bensin och el samt något lägre skattesatser på diesel och el. I år ökar intäkterna igen. Detta förklaras av att skatten på bensin och diesel höjs förhållandevis mycket samtidigt som elförbrukningen väntas öka jämfört med förra årets historiskt sett låga nivå. Därefter ligger intäkterna kvar på ungefär samma nivå, trots att skattesatserna ökar i takt med KPI. Det beror på att inblandningen av biodrivmedel i diesel ökar samt att bensinvolymerna blir lägre. Totalt sett minskar intäkterna med 0,2 procent av BNP under prognosperioden trots att flera skattehöjningar kommer att genomföras. 2.2 Inkomsterna på statens budget Inkomsterna på statens budget utgörs av de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Inkomsterna är de skatter som betalas in ett visst år medan intäkterna är de skatter som avser ett visst år. På grund av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster annorlunda än statens skatteintäkter. I år är statens skatteinkomster 5 miljarder kronor högre än skatteintäkterna, främst beroende på uppbördsförskjutningar. Statens övriga inkomster uppgår 2015 till 49 miljarder kronor. Dessa inkomster varierar kraftigt över tiden, då det enskilda år kan förekomma stora försäljningsinkomster. Även E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5 13

statens aktieutdelningar från hel- och delägda bolag varierar kraftigt mellan åren. Låga utdelningar från Vattenfall och LKAB I år uppgår statens aktieutdelningar till 13 miljarder kronor, vilket är på samma låga nivå som 2014. Den låga nivån beror främst på Vattenfalls och LKAB:s försämrade resultat. LKAB:s resultat påverkades 2014 av låga järnmalmspriser samtidigt som bolaget under året hade stora kostnader för den kommande flytten av Kiruna. Det medför att bolagets utdelning till staten minskar i år. Tabell 10. Utdelningar från statliga bolag Miljarder kronor 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Akademiska Hus AB 1,2 1,4 1,4 1,4 1,4 1,5 1,6 LKAB 5,0 5,5 3,5 0,5 2,8 2,9 3,1 Nordea AB 0,6 0,7 TeliaSonera AB 4,6 4,6 4,8 4,9 5,1 5,1 5,4 Vattenfall AB 4,4 6,8 0,0 3,0 4,0 4,3 4,5 Sveaskog AB 4,5 0,4 0,5 0,6 0,6 0,7 0,7 Övriga bolag 1,3 1,2 2,3 2,9 3,0 3,2 3,3 Totalt 21,7 20,7 12,4 13,3 16,8 17,7 18,6 Källa: ESV Vattenfalls resultat har de senaste två åren belastats med stora nedskrivningar, vilka främst avsåg stenkol- och gaskraftverk i Tyskland och Holland. Det ledde till att utdelningen uteblev förra året. Även om nedskrivningarna inte inkluderas i det utdelningsbara resultatet väntas bolaget lämna en låg utdelning till staten i år. En låg efterfrågan och högre kapacitet inom förnyelsebar energiproduktion har medfört lägre elpriser vilket påverkar Vattenfalls utdelningsnivå även de kommande åren. TeliaSonera väntas 2015 och kommande år behålla sin nuvarande utdelningsnivå på omkring 5 miljarder kronor till staten. Det statliga aktieinnehavet är för närvarande 37,3 procent i bolaget. inleveransen sjunka kraftigt. Riksbankens inleverans utgör 80 procent av de fem senaste årens genomsnittliga resultat. Den låga nivån framöver förklaras framför allt av att marknadsräntorna, som har varit låga under en lång period, beräknas stiga. Det ger en negativ priseffekt som minskar det inleveransgrundande resultatet. Denna priseffekt uppstår på grund av att obligationerna, som utgör valutareserven, minskar i värde när räntorna stiger. För prognosåren innebär detta att Riksbankens inlevererade överskott till staten blir låga och uteblir helt 2017 och 2018. Inga försäljningsinkomster i prognosen Inga försäljningar av statlig egendom ingår i prognosen. Regeringen har för närvarande bemyndigande att minska eller helt avveckla ägandet i bolagen SAS, Svensk Exportkredit (till lägsta ägarandel 34 procent), Bilprovningen, Lernia samt Orio AB (före detta Saab Automobile Parts). Låga inkomster från EU i år och nästa år Bidragen från EU avser inkomster från olika EUfonder inom ramen för EU:s budget. År 2014 inleddes en ny programperiod som sträcker sig fram till 2020. Inkomsterna från EU blev relativt höga 2014, knappt 12 miljarder kronor. Nivån hölls uppe av inkomster som härrör från tidigare programperiod. Landsbygdsprogrammet 2014 2020 är ännu inte godkänt av EU-kommissionen, och det är oklart i vilken utsträckning Sverige kommer att kunna rekvirera medel i år. Inkomsterna bedöms därför minska till drygt 8 miljarder kronor. Även 2016 blir inkomsterna låga eftersom inkomsterna från föregående period minskar innan inkomster avseende den nya perioden fullt ut kommer in på budgeten. Minskad inleverans från Riksbanken Riksbankens inleverans till staten uppgår 2015 till knappt 4 miljarder kronor. Kommande år väntas 14 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5

O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T Tabell 11. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2009 2018 Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Skatt på arbete 870,8 879,7 913,0 945,1 972,6 992,4 1 041,0 1 088,7 1 142,4 1 193,8 Direkta skatter 475,7 474,7 487,3 505,1 523,1 526,9 557,4 586,1 616,5 644,8 Kommunal skatt 511,1 522,9 538,2 560,8 582,1 601,0 632,0 659,9 691,1 721,9 Statlig skatt 40,1 42,5 44,6 44,2 44,8 46,4 49,9 53,7 56,9 58,9 Jobbskatteavdrag -65,2-76,8-80,4-83,6-85,8-100,1-102,7-104,8-107,7-111,2 Husavdrag -10,4-13,7-15,0-15,9-17,5-19,8-21,1-22,3-23,3-24,2 Övrigt 0,0-0,1-0,1-0,4-0,5-0,5-0,7-0,5-0,5-0,5 Indirekta skatter 395,1 405,0 425,7 440,0 449,5 465,5 483,7 502,6 525,9 548,9 Arbetsgivaravgifter 392,4 403,9 426,6 442,4 454,4 470,9 489,5 508,7 531,2 553,8 Egenavgifter 11,6 12,3 12,4 11,7 11,6 12,3 12,8 13,3 14,0 14,6 Särskild löneskatt 32,5 33,1 36,2 37,4 36,8 38,1 39,8 41,3 43,1 44,9 Nedsättningar -16,9-18,9-21,6-22,4-22,9-24,7-25,5-26,1-26,4-26,6 Tjänstegruppliv m.m. 0,9 1,1 1,0 0,9 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Avgifter till premiepensionssystemet -25,4-26,4-28,9-30,0-31,0-31,8-33,6-35,3-36,7-38,5 Skatt på kapital 160,2 191,5 183,5 167,8 172,7 184,9 182,2 191,3 202,1 211,9 Skatt på kapital, hushåll 24,9 34,5 28,8 27,7 32,3 39,8 36,5 39,5 39,8 39,1 Skatt på bolagsvinster 86,5 106,6 102,8 89,5 89,0 90,0 91,9 98,0 103,2 108,1 Avkastningsskatt 12,3 11,9 11,9 10,2 6,8 10,3 8,3 7,2 11,4 15,5 Fastighetsskatt 25,3 26,4 27,5 28,7 31,6 31,7 32,1 32,9 33,4 34,3 Stämpelskatt 8,1 9,0 8,0 8,0 8,9 9,2 9,4 9,6 9,9 10,1 Kupongskatt m.m. 3,1 3,1 4,6 3,8 4,1 4,0 4,0 4,1 4,4 4,7 Skatt på konsumtion och insatsvaror 422,9 449,3 455,0 452,5 461,1 474,1 496,1 514,4 531,4 549,3 Mervärdesskatt 301,5 324,3 332,5 330,6 339,5 354,1 368,3 384,9 400,8 416,7 Skatt på tobak 10,6 10,6 11,3 11,8 11,1 11,3 11,8 11,6 11,7 11,8 Skatt på etylalkohol 4,4 4,3 4,3 4,3 4,0 4,0 4,1 4,1 4,1 4,1 Skatt på vin m.m. 4,4 4,6 4,7 4,8 4,9 5,2 5,6 5,8 5,9 6,0 Skatt på öl 3,3 3,2 3,2 3,2 3,3 3,5 3,8 3,9 4,0 4,0 Energiskatt 40,1 41,2 40,6 40,1 40,9 38,9 41,1 40,6 40,5 41,0 Koldioxidskatt 26,1 27,3 25,4 25,2 24,0 23,2 24,8 25,1 25,0 25,3 Övriga skatter på energi och miljö 4,1 4,7 4,5 4,5 4,4 4,6 4,9 5,2 5,2 5,2 Skatt på vägtrafik 16,4 16,4 15,7 15,6 16,5 16,8 18,9 19,9 20,5 20,9 Skatt på import 5,2 5,7 5,7 5,3 5,2 5,7 5,9 6,4 6,8 7,3 Övriga skatter 6,7 7,0 7,3 7,1 7,2 6,8 6,8 6,9 7,0 7,0 Restförda och övriga skatter -4,2 1,0 2,7 2,8 11,9 8,7 4,7 5,1 5,5 5,9 Restförda skatter -7,8-5,7-6,3-6,3-6,6-6,3-6,0-5,7-5,4-5,1 Övriga skatter 3,6 6,6 9,1 9,1 18,5 15,0 10,6 10,8 10,9 11,1 Totala skatteintäkter 1 449,7 1 521,4 1 554,3 1 568,2 1 618,3 1 660,0 1 724,0 1 799,4 1 881,5 1 960,9 varav EU-skatter 5,2 5,7 5,7 5,3 5,2 5,7 5,9 6,4 6,8 7,3 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 444,6 1 515,8 1 548,7 1 563,0 1 613,1 1 654,3 1 718,1 1 793,0 1 874,6 1 953,6 Kommunalskatt 524,8 537,0 552,7 576,2 597,6 616,6 648,0 676,4 708,1 739,8 Avgifter till ålderspensionssystemet 178,8 183,5 195,2 201,6 207,5 213,6 223,6 231,1 240,5 250,7 Statens skatteintäkter 740,9 795,3 800,8 785,2 808,0 824,0 846,5 885,5 926,1 963,1 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5 15

Tabell 11. Fortsättning Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Statens skatteintäkter 740,9 795,3 800,8 785,2 808,0 824,0 846,5 885,5 926,1 963,1 Periodiseringar -35,8-8,8 48,6 17,0-21,4-7,3 5,5 1,3 9,1 10,2 Uppbördsförskjutningar -2,6-9,2 33,7 33,1 13,0 10,0 10,5 8,3 14,5 18,1 Betalningsförskjutningar -28,6-1,1 11,5-16,1-34,5-17,3-5,0-6,9-5,4-8,0 varav kommuner -22,2 13,2 28,0-0,4-14,8-9,6 2,7 2,7 2,7 0,9 varav ÅP-systemet -1,3 2,9 0,7 0,9-0,2-0,2 1,1 0,8 0,8 0,9 varav privat sektor -4,7-16,3-16,9-17,2-20,2-7,4-9,9-11,8-10,2-11,0 varav kyrkan -0,2-1,0-0,2 0,7 0,6 0,0 1,1 1,3 1,2 1,1 varav EU -0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd -4,6 1,6 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Statens skatteinkomster 705,2 786,6 849,4 802,2 786,6 816,7 852,0 886,9 935,2 973,3 Övriga inkomster 4,4-7,0 23,0-14,6 4,0-25,7-43,4-42,4-45,5-46,2 2000 Inkomster av statens verksamhet 48,1 41,8 55,3 48,8 48,1 41,2 30,0 31,9 31,2 32,7 3000 Inkomster av försåld egendom 0,1 0,2 23,1 0,3 20,8 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 4000 Återbetalning av lån 1,7 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,9 0,8 0,7 0,6 5000 Kalkylmässiga inkomster 8,9 8,9 11,1 9,7 9,9 9,9 9,9 11,0 11,4 11,8 6000 Bidrag från EU m.m. 11,7 13,0 12,3 9,8 10,3 11,8 8,3 9,9 10,5 11,0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -62,5-67,0-72,3-76,6-78,7-81,7-84,3-87,4-90,5-93,4-3,7-5,6-8,0-8,0-7,6-8,0-8,1-8,6-8,8-9,0 Totala inkomster 709,5 779,5 872,4 787,6 790,5 791,0 808,6 844,4 889,7 927,1 Totala utgifter 885,7 780,6 804,6 812,5 921,4 863,2 878,0 873,5 898,9 919,9 Budgetsaldo -176,1-1,1 67,8-24,9-130,9-72,2-69,4-29,0-9,2 7,1 Källa: SKV och ESV 16 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5

U T G I F T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T 3 Utgifterna på statens budget Utgifterna minskar som andel av BNP Budgetens utgiftsområden ökade med 13 miljarder kronor 2014 och väntas öka med 30 miljarder kronor 2015. Bortsett från att Sveriges EU-avgift blir tillfälligt låg 2016 och att statsskuldsräntorna svänger kraftigt med låga räntor 2014 och 2016, så fortsätter utgifterna att öka under resten av prognosperioden. Som andel av BNP minskar de totala utgifterna från 22 procent 2012 till 20 procent 2018. Andelen minskar i ungefär samma takt som den gjort under det senaste decenniet. Diagram 3. Utgifter på statens budget Miljarder kronor 1000 900 800 700 600 500 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Källa: ESV Totala utgifter Procent av BNP Procent av BNP De totala utgifterna på statens budget, det vill säga inklusive nettoutlåningen, beräknas ha minskat med 58 miljarder kronor 2014 till 863 miljarder kronor. Nedgången förklaras till stor del av att Riksbanken 2013 lånade cirka 100 miljarder kronor i Riksgälden, vilket tillfälligt höjde utgiftsnivån. Utgifterna blev därmed betydligt lägre 2014 även om nettoutlåningen då påverkades av en stor engångseffekt avseende studielånen som höjde nivån. Även 2015 blir nettoutlåningen betydligt lägre än året innan, vilket dämpar ökningen av de totala utgifterna. Det finns några utgifter som under senare år ökat tämligen mycket. Framför allt gäller detta 50 40 30 20 10 utgifterna för migration och integration samt sjukpenning. Utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättning har däremot minskat i betydande, medan utgifterna inom arbetsmarknadsområdet varit tämligen konstanta. Diagram 4. Utveckling för vissa utgiftsområden Miljarder kronor 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2011 2014 2017 Migration och integration Sjuk- och aktivitetsers. Ek. trygghet för fam. o barn Sjukpenning Arbetsmarknad Miljarder kronor De takbegränsade utgifterna, det vill säga samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntorna samt ålderspensionssystemet, ryms under utgiftstaket alla prognosår. Det måste dock finnas en säkerhetsmarginal till utgiftstaket för att klara utgiftsökningar som kan uppstå på grund av en försämrad konjunkturutveckling eller andra osäkerheter som alltid finns i prognoser. Den kvarvarande marginalen för 2015 räcker inte till beslut om utgiftsökningar i närtid. 3.1 Fler asylsökande höjer utgifterna för migration och integration Utgifterna för de två utgiftsområdena uppgick till 25 miljarder kronor 2014 och beräknas i år uppgå till 34 miljarder kronor. Utgifterna för migrationsområdet uppgick förra året till 12,7 miljarder kronor och ökar med 34 procent 2015 och med ytterligare 10 procent 2016. De höga utgifterna beror på att antalet asylsökande, från framför allt Syrien och dess när- 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5 17

områden, väntas vara fortsatt högt. Efter 2016 minskar utgifterna inom området något när antalet asylsökande antas bli lägre. Under 2014 ansökte drygt 81 000 personer om asyl i Sverige. Jämfört med 2013 är det nästan 50 procent fler. ESV bedömer att antalet blir fortsatt högt i år, eftersom det just nu inte finns något som tyder på att konflikten i Syrien kommer att ta slut den närmaste tiden. Förutom asylsökande från Syrien är det en stor grupp statslösa, varav många bedöms vara palestinier som har flytt från Syrien. För 2015 räknar vi med att 85 000 personer kommer att ansöka om asyl i Sverige, varav nästan 33 000 syrier och 9 000 statslösa. För 2016 beräknas 70 000 personer söka asyl i Sverige. Beräkningarna för åren därefter utgår ifrån ESV:s antagande om att antalet personer som söker asyl i Sverige börjar återgå till en mer normal nivå. Det leder till att antalet asylsökande 2018 beräknas minska till 41 000, vilket fortfarande är högt historiskt sett. Om antalet asylsökande inte minskar utan fortsätter att ligga kvar på en hög nivå kommer även utgifterna för migration och integration att bli betydligt högre. För de bortre åren i prognosperioden finns således en risk för högre utgifter. Diagram 5. Antal asylsökande Tusental 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Källa: MIV och ESV Tusental Anm.: Den kraftiga uppgången 1992 var en följd av kriget i Jugoslavien, vilket ledde till att 69 396 personer därifrån sökte asyl i Sverige det året. Motsvarande siffror för 1991 och 1993 var 13 226 och 28 816 personer. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Behovet av mottagningsplatser ökar när fler personer söker asyl. De senaste åren har andelen som i väntan på beslut bott i det dyrare anläggningsboendet ökat, medan andelen med eget boende minskat. Antalet ensamkommande barn har också ökat mycket de senaste åren. Detta har bidragit till att höja de genomsnittliga dygnskostnaderna, då deras boendekostnader är högre än för övriga asylsökande. År 2014 räknar vi med att i genomsnitt 61 700 personer var inskrivna i mottagningssystemet, 43 procent fler än 2013. Trots att antalet asylsökande antas minska från och med 2016 räknar vi med att antalet genomsnittligt inskrivna stiger ytterligare, för att börja minska först 2018. Detta beror på att många med uppehållstillstånd antas bli kvar i mottagningssystemet i väntan på att bli kommunplacerade. Utgifterna för integration och jämställdhet ökar kraftigt då antalet asylsökande som får uppehållstillstånd väntas öka. För 2014 ökade utgifterna med 45 procent, till ungefär 13 miljarder kronor. De närmaste åren fortsätter utgifterna inom området att stiga kraftigt till över 22 miljarder kronor 2017, för att i slutet av prognosperioden börja minska något till följd av färre asylsökande. Tabell 12. Utgifter för integration Miljarder kronor Anslag 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 5,5 7,0 9,5 11,6 13,2 13,5 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1,7 2,7 4,3 5,1 5,4 5,2 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 0,9 1,8 2,9 3,0 3,5 3,3 Övrigt 0,7 0,8 0,5 0,5 0,4 0,4 Totalt 8,8 12,3 17,2 20,2 22,5 22,4 Källa: ESV Det stora antalet mottagna flyktingar som får uppehållstillstånd leder till ett ökat behov av platser i kommunerna. Det medför att utgifterna för kommunersättningar vid flyktingmottagande mer än fördubblas från 2013 till 2016. Vi beräknar att 45 000 asylsökande kommunplacerades under 2014, jämfört med cirka 34 000 personer 2013. År 18 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I 2 0 1 5