Tredje avstämningen av bostadsbidrag



Relevanta dokument
Fjärde avstämningen av bostadsbidrag

Utveckling av närståendepenning under 1990-talet

Trender och tendenser för bostadsbidrag bidragsåren

Barn med vårdbidrag REDOVISAR 2001:9. Enheten för statistisk analys

Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

2005:1. Bostadsbidrag. effekter av ändrat intervall för återkrav/ tilläggsutbetalning ISSN

Eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag efter avstämning

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Partiell sjukskrivning

ANALYSERAR 2003:5. Nya eftergiftsregler i bostadsbidraget. en utvärdering

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

ANSER 2001:2. Reglerna om eftergift för bostadsbidrag förslag från RFV

Skattereduktion för hushållstjänster år 2008

Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa

2006:4. Kontroll av skenseparationer ISSN

Samråd i rehabiliteringen

Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder?

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Några viktiga gränser

SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:11. Steglös avräkning. En analys av arbetsutbudet för personer med sjukersättning som har använt steglös avräkning

Svensk författningssamling

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

Delpensionärerna vilka är de?

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007

Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Ett moderniserat bostadsbidrag 1 Förord

Beslut av socialförsäkringsnämnder

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

KBF - kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER. Dnr xxx KF, xxx 201X. stockholm.se

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

Svensk författningssamling

Slopad förmögenhetsskatt m.m.

Socialförsäkringsrapport 2009:8. Social Insurance Report. Ohälsoskulden 2008 ISSN

1,6 miljarder till jämlikhetsreformer

Invandrares förtidspensioner under 1990-talet

Effekter av Pappabrevet

BRIEFING PAPER #17. Avskaffa barnbidraget. Isak Kupersmidt. april 2018 SAMMANFATTNING

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005

Förslag till beslut om skrivelse till regeringen

2005:7. Assistansersättning åren ISSN

108 kap. 2 och 110 kap. 46 socialförsäkringsbalken. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 november 2017 följande dom (mål nr ).

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

Medelpensioneringsålder

HFD 2013 ref. 9 Arbetsskadeförsäkring övriga frågor

Höjningen av fribeloppet 2011

ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut

ANALYSERAR 2004:4. Skilda världar. en kartläggning av särlevande föräldrar ombildade familjer och deras barn inom bidragssystemen

Ändring av Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) om assistansersättning

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Utvecklingen av utbetalt ekonomiskt bistånd 2013

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Utredning av långtidsberoende 2013

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Statistikinfo 2014:07

Exempel på utfall vid sänkt/minskad månadsersättningen för en som väljer att arbeta med stöd av de nya reglerna om steglös avräkning.

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

Återbetalning av studiestöd 2010

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

2.44 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Så sparar svenska folket

Svensk författningssamling

Prissättningen av parallellimporterade läkemedel i Sverige

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN

Familjer och hushåll

Återkrav av bostadsbidrag

REGLER FÖR TAXA OCH AVGIFT

i december 2003 och 2004

Fördelning avseende statsbidrag för habiliteringsersättning 2018

Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis

Svensk författningssamling

Ekonomiska kommentarer

Granskning av löner. Genomförd på uppdrag av revisorerna i Simrishamns kommun Februari Thomas Hallberg Josabeth Alfsdotter

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl Referensåret 2009 SF0105

Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Har du råd att bo kvar?

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

SKOLA. TAXA inom förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg. Taxan träder i kraft 1 januari 2013

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Transkript:

REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin 8-786 92 26 katriina.severin@rfv.sfa.se Sammanfattning Bostadsbidrag har man under flera år. 63 % av års bidragshushåll har haft bostadsbidrag sedan minst Ensamstående har bostadsbidrag något längre tid än sammanboende Först uppgiven inkomst får gälla året ut, även om inkomsten ökar och borde anmälts De hushåll som haft bostadsbidrag i flera år får betala tillbaka en allt större del av sitt preliminära bidrag 85 procent av hushållen påbörjar återbetalning inom två år

I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete uppföljnings- och konferensverksamhet I utrednings- och forskningsarbete analyseras och bedöms socialförsäkringens effekter för individ och samhälle. Försäkringsanalys går ut på att kontinuerligt och systematiskt samla in, sammanställa och analysera all kunskap om socialförsäkringen. I vissa slag av rapporter i denna serie kan det förekomma uttalanden som pekar på behovet av nya eller ändrade författningsbestämmelser eller rekommendationer på något område. Med anledning av sådana uttalanden tar Riksförsäkringsverket sedan i särskild ordning upp frågan om att ge ut nya eller ändrade författningar och allmänna råd på området. Uttalanden i rapporterna har således ingen självständig ställning som går utöver innehållet i gällande författningar och allmänna råd. Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) Författningar med bindande föreskrifter RFV Rekommenderar (RAR) Allmänna råd om tillämpningen av författningar RFV Vägledning RFV Analyserar RFV Anser RFV Informerar RFV Redovisar Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer Resultat av utrednings- och utvärderingsarbete samt av uppföljnings- och konferensverksamhet. Tolkningar av rättsläget och uttalande om verkets åsikt i olika frågor Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis. Försäkringsanalyser och rapporter med mer begränsade frågeställningar.

Bakgrund From är bostadsbidraget preliminärt. Det preliminära bidraget baseras på en inkomst som hushållet självt uppskattar sig ha under kalenderåret. Bidraget stäms senare av mot taxerad inkomst. För mycket utbetalt bidrag ska återbetalas och för lågt bidrag justeras genom en extra utbetalning. Avstämningen har ökat likformigheten i bidragsgivningen på så sätt att den bidragsgrundande inkomsten kontrolleras på samma sätt för alla hushåll. Systemet är dock inte utan komplikationer eftersom det inte tar hänsyn till variationer i inkomsten under året. Det kan innebära betydande återbetalningsbelopp för ett hushåll om en inkomstökning sker sent under året. Denna rapport har dock inte möjlighet att belysa avstämningsresultaten ur denna synvinkel eftersom vi inte vet när och om inkomständringar sker. Anmälda inkomständringar är, så långt man kan utläsa ur tillgänglig statistik, inte heller huvudorsaken till att differensen mellan preliminärt och slutligt bidrag vid varje avstämning är stor. Hittills har tre bidragsavstämningar gjorts, av, och års bidrag. Senaste avstämning skedde i januari 21. Denna rapport baserar sig på ca 2 färre hushåll än som verkligen fick bostadsbidrag någon gång under resp år. För merparten av dem har avstämning skett manuellt. Hushållen beskrivs med tre indelningar: samtliga hushåll med bostadsbidrag, resp, hushåll som haft bostadsbidrag från till och hushåll som fått för högt bostadsbidrag varje år. Samtliga hushåll med bostadsbidrag År hade 38 hushåll bostadsbidrag. I denna rapport är antalet 355. En större och större andel av ett minskande antal hushåll är hushåll som har bidrag under flera år. Nytillströmningen är 2 procent, och ibland drygt det, per år. Av års hushåll hade de allra flesta, 63 procent, haft bidrag sedan minst. 2 procent är nya hushåll och 17 procent är hushåll som haft bostadsbidrag sedan. 3

Antal hushåll med bostadsbidrag 5 45 4 - - - Enbart under året 35 3 25 2 63 % 15 1 5 År År År Av dem som varje år är nya hushåll har något 1-tal personer haft bostadsbidrag tidigare men då i ett annat slags hushåll. Det vill säga att tidigare ha haft bidrag som ensamstående vuxen och nu ha det som sammanboende eller tvärtom. Antal hushåll med bostadsbidrag Hushållstyp Antal % Antal % Antal % Ensam 239 1 54 221 8 57 213 2 6 Sammanboende 121 9 27 93 24 77 6 22 Unga utan barn 85 2 19 73 6 19 64 18 Samtliga 446 2 1 388 4 1 354 8 1 Antalet hushåll med bostadsbidrag minskar år för år, främst p g a att inkomstnivån i samhället i allmänhet stiger medan reglerna för att få bostadsbidrag behållits oförändrade. Gruppen ensamstående minskar i långsammare takt än andra grupper. Summa slutligt bostadsbidrag, miljoner kronor Hushållstyp Mkr % Mkr % Mkr % Ensam 3 771 66 3 564 69 3 361 7 Sammanboende 1 591 28 1 319 25 1 148 24 Unga utan barn 328 6 296 6 263 6 Samtliga 5 69 1 5 179 1 4 772 1 Not: Inkl hushåll som avstämts manuellt är summa slutligt bidrag 5337 resp 4935 miljoner kronor Merparten av bostadsbidragen går till ensam och lägst belopp får hushåll utan barn varav de flesta är studerande ungdomar. År utgjorde ensamna 6 procent av hushållen och fick 7 procent av 4

bidragsbeloppet. 18 procent var ungdomar och de fick 6 procent av bidragen. Summa bidragsdifferens för olika hushållstyper 4 3 55 % av hushållen får årligen först för lågt bostadsbidrag Miljoner kronor 2 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 45 % av hushållen får först för mycket bostadsbidrag Unga utan barn Sammanb Ensamst Not: Stapel ovanför =summa utbetalning av för lågt preliminärt bidrag Not: Stapel nedanför =summa återbetalning av för högt preliminärt bidrag Den bidragsdifferens som uppstår vid avstämningen summerar varje år till flera hundra miljoner kronor. Summan av för mycket utbetalt bidrag minskar med åren i takt med att antalet hushåll som haft bidrag minskar, från nära 7 miljoner till ca 5 miljoner. Däremot minskar inte det genomsnittliga återbetalningsbeloppet per hushåll och månad om man fördelar återbetalningsbeloppet på antalet månader med preliminärt bidrag. Att det inte sjunker beror på att de hushåll som har bostadsbidrag under flera år får betala tillbaka en allt större andel av sitt sjunkande bidrag. Som framgår av diagrammet ovan är summan av extra utbetalning av för lågt preliminärt bidrag avsevärt lägre än återbetalningarna trots att ca 55 procent av hushållen faktiskt under året först har fått för lågt bidrag. Att så många får ytterligare utbetalning beror på att det preliminära bidraget varje månad avrundas nedåt till närmast 1-tal kronor. Utbetalningsbeloppen är förhållandevis små. Nära hälften av dessa hushåll har en sammanlagd bidragsdifferens på mindre än 1 kronor, dvs. ungefär så mycket som en bidragsavrundning kan innebära. Bidragsdifferensen korrigeras inte för alla hushåll. En differens under 2 kronor föranleder ingen åtgärd från försäkringskassans sida. Omkring 17 procent av hushållen ligger årligen i denna intervall, den övervägande delen av dem har fått för lågt bidrag. Den takt med vilken hushållen återbetalar för högt bidrag har hittills varit jämn. Under återbetalades 6 procent av års återbetalningskrav och under 2 återbetalades dels 6 procent av års återbetalningskrav, dels ytterligare 15 procent av års krav. 15 procent av de hushåll som hade återbetalningskrav avseende hade inte betalat något av skulden vid slutet av. Vid slutet av 2 5

hade fortfarande 1 procent inte påbörjat återbetalning. På samma sätt hade 15 procent av de hushåll som hade återbetalningskrav för inte återbetalat något vid slutet av 2. Det genomsnittliga skuldbeloppet här ligger runt 5 kronor per hushåll. De här kan vara hushåll som inte längre har bostadsbidrag och skulden därför inte kan kvittas mot årets bidrag eller att de har fortsatt bidrag men bedöms inte ha betalningsförmåga, åtminstone inte just nu. Enligt nuvarande regler beviljas mycket få hushåll eftergift av skulden. Genomsnittligt bostadsbidrag per månad inkl bidragsdifferens Kronor per bidragsmånad 25 2 15 1 5 Tilläggsutbetalningsbelopp Återbetalningsbelopp Hushåll som fått för högt bidrag Ensamst Sammanb Hushåll utan barn Hushåll som fått för lågt bidrag Ensamst Sammanb Hushåll utan barn Det är ingen större skillnad mellan hushållstyperna när det gäller hur länge under året en familj har bostadsbidrag. Såväl ensamstående som sammanboende har preliminärt bidrag i 1 månader om året i genomsnitt. Unga utan barn har bidrag i åtta månader. Ovanstående diagram visar det genomsnittliga bostadsbidraget per månad för olika hushållstyper och år. De färgade delarna i varje stapel visar tillsammans storleken av det preliminära bidraget, den ofärgade delen visar storleken av extra utbetalningen och den mörkare delen visar hur stor andel av ett genomsnittligt bidrag ska betalas tillbaka. De hushåll som under året har fått för lågt bidrag har rätt till väsentligt högre bostadsbidrag än hushåll som har fått för högt belopp. Det beror på att dessa hushåll generellt har lägre inkomst, oftast så låg att skuld inte kan uppstå, man får i stället det avrundningsbelopp som försäkringskassan tidigare har hållit inne. 5 6 procent årligen har enligt taxering ingen bidragsgrundande inkomst alls. Det är i sig inte anmärkningsvärt att ha fått för högt bostadsbidrag. Den situationen uppstår alltid när hushållet får en inkomstökning som medför att för mycket bidrag redan betalats ut under innevarande år. Anmäls den nya inkomsten till försäkringskassan enligt anmälningsskyldigheten upplyses bidragstagaren om att bidraget upphör. Däremot vidtas inga åtgärder från kassans sida för återbetalning redan nu, förmodligen därför att även den nya inkomsten är en uppskattning. Man avvaktar till avstämningen mot taxerad inkomst. Anmälningsskyldigheten avseende inkomstökning under kalenderåret gäller som regel även om bidraget 6

redan har upphört av någon anledning; kanske inkomstökning, minskat antal barn e d. Fortfarande är dock initiativet att återbetala före avstämning, hushållets. Dessa hushåll med redan upphörda bostadsbidrag utgör dock inte majoriteten av dem som har fått för högt bidrag. Mer än 6 procent av de återbetalningsskyldiga barnfamiljer och 3 procent av ungdomarna har bostadsbidrag helt år. Ca 8 resp 6 procent har bidrag vid kalenderårets slut. Inte mer än högst 25 procent anmäler ändrad inkomst. Mönstret är med andra ord snarare att man låter den inkomst gälla som man först uppskattade den till. Därmed löper bidragsbeloppet per månad oförändrat. Hushåll som har bostadsbidrag under längre tid har i regel högre bidrag än de som har det under kortare tid. Annars förändras vare sig det preliminära eller det slutliga bidragets storlek särskilt mycket för en hushållstyp mellan åren. Det innebär att inte heller differensen mellan slutligt och preliminärt bidrag ändras nämnvärt, den sjunker framför allt inte. Av de hushåll som under ett år får för högt bostadsbidrag brukar ensam få betala tillbaka 2 procent av det preliminära bidraget, sammanboende får betala tillbaka 4 procent och hushåll utan barn mer än 6 procent. Att ungdomar är återbetalningsskyldiga för en så stor andel beror dels på att gränsen för när inkomsten börjar reducera bidraget är låg, inkomständringar även vid låga inkomster påverkar bidraget. Dels förändras deras inkomster under året, som grupp, oftare än barnfamiljers inkomst gör. Även sammanboende har låg inkomstgräns för när bidraget börjar reduceras. För dem är det också viktigt, om de vill undvika återbetalning, att var och en av na uppskattar sin årsinkomst väl eftersom inkomstgränserna är individuella. Preliminär resp taxerad årsinkomst 25 2 Sammanb 1-tal kronor 15 1 Ensamst Hushåll utan barn Preliminär ink, samtl Taxerad ink, samtl Taxerad ink, hushåll med återbetalning Taxerad ink, hushåll med utbetalning 5 Den bidragsgrundande inkomsten för ensam som har bostadsbidrag ligger kring 135 14 kronor per år och stiger något varje år. För sammanboende har inkomsten sjunkit och var endast ca 15 högre än ensams. Unga utan barn har låg och i det närmaste oförändrad inkomstnivå. Det är stor skillnad på inkomstens 7

storlek mellan dem som fått för högt och dem som fått för lågt preliminärt bidrag, något som skillnaderna i de slutliga bidragen redan har indikerat. Den preliminära inkomstens andel av taxerad bidragsgrundande inkomst för olika hushållstyper fördelade efter avstämningsresultat. Procent Hushåll Samtliga hushåll Hushåll som fått för högt bidrag Ensam 93 86 13 Sammanb 93 84 115 Unga utan barn 7 57 97 Hushåll som fått för lågt bidrag Att uppskatta sin inkomst för kalenderåret tycks inte bli lättare med åren. Ensamstående som har fått för högt bidrag uppskattar sin inkomst varje år till i genomsnitt 86 procent av den taxerade inkomsten medan de som fått för lågt bidrag överskattar inkomsten med 2 3 procent. Sammanboende har litet större spännvidd, mellan 84 115 procent. Att ungdomar utan barn har mera anmärkningsvärda differenser beror på flera faktorer. Dels har de, som tidigare nämnts, mindre rörelsefrihet när det gäller inkomsten, dels har de bostadsbidrag under något kortare tid under året och mera hinner hända efter att bidraget har upphört. Flera har också så låg inkomst att de inte påverkar bidraget trots att inkomsten är underskattad. Sammantaget underskattar barnfamiljerna den bidragsgrundande inkomsten till 93 procent och ungdomarna till 7 procent av den inkomst som ligger till grund för det slutliga bidraget. Hushåll som haft bostadsbidrag från till Antal hushåll Ensamst Sammanb Hushåll utan barn Samtliga Antal % Antal % Antal % Antal % 151 6 68 53 9 24 18 8 8 224 3 1 63 procent av de hushåll som hade bostadsbidrag har haft det sedan minst. 68 procent är ensamförälderhushåll, vart fjärde är sammanboende och 8 procent är unga utan barn. Summa slutligt bostadsbidrag, miljoner kronor Mkr % Mkr % Mkr % Ensam 2 715 71 2 783 71 2 478 73 Sammanboende 1 21 27 999 26 829 24 Unga utan barn 95 2 12 3 88 3 Samtliga 3 831 1 3 92 1 3 396 1 8

gick 71 procent av bostadsbidragen till dessa 63 procent hushåll. Summan av slutliga bidrag har minskat från 3,8 miljarder till 3,4 miljarder sedan. Det innebär att det genomsnittliga bidragsbeloppet sjunker varje år. Ett skäl är att inkomstnivån stiger under perioden. Summa bidragsdifferens för hushåll som haft bostadsbidrag från till 2 Under -99 fick 61, 56 resp 53 % av hushållen först för lågt bostadsbidrag 1 Miljoner kronor -1-2 Unga utan barn Sammanb Ensamst -3-4 Under -99 fick 36, 41 resp 44 % av hushållen först för högt bostadsbidrag Bidragsdifferensen, särskilt för mycket utbetalt bidrag, ökar varje år trots att hushållen här numera väl känner till den årliga avstämningen av bidraget. Antalet hushåll som uppger för låg inkomst ökar också. Eftersom de här hushållen har bostadsbidrag under flera år har de också bidrag under flera månader om året, 11 12 månader. Dessa 225 hushåll har inte heller ändrat inkomstuppgift mycket oftare än andra, mellan 25 3 procent årligen har ändrad inkomstuppgift, inte alltid en höjning. 37 2 hushåll har fått för högt bostadsbidrag varje år. Dessa hushåll beskrivs i följande kapitel. Genomsnittlgt bostadsbidrag per månad inkl bidragsdifferens för hushåll som haft bostadsbidrag från till Kronor per bidragsmånad 25 2 15 1 Tilläggsutbetalningsbelopp Återbetalningsbelopp Hushåll som fått för högt bidrag Ensamst Sammanb Hushåll utan barn Hushåll som fått för lågt bidrag Ensamst Sammanb 5 Hushåll utan barn Not Färgad del av stapel=preliminärt bidrag Not Ljusgrå plus ofärgad del=slutligt bidrag 9

De hushåll som haft bidrag i flera år har tidigare haft högre slutligt bidrag än andra hushåll. Nu sjunker beloppet i takt med högre inkomst och den differens som ska återbetalas stiger. Det innebär att den genomsnittliga skulden per hushåll är högre varje år. I genomsnitt får ensam betala tillbaka från först 15 till nu 2 procent av det preliminära bidraget, sammanboende betalar från 25 till 4 procent och ungdomar från 4 upptill två tredjedelar av sitt preliminära bidrag på drygt 6 kronor per månad. Tilläggsutbetalningsbeloppen är lägre. Dessa hushåll har, oavsett hushållstyp och oavsett om bidragsdifferensen är plus eller minus, haft en snabbare inkomstökning än bostadsbidragshushåll i allmänhet. har de i stort sett samma inkomstnivå som andra bidragshushåll detta år. Det kan innebära en snabbare avtrappning av hushåll med bostadsbidrag under kommande år, vid oförändrade regler. Den preliminära inkomstens andel av taxerad bidragsgrundande inkomst för olika hushållstyper fördelade efter avstämningsresultat. Procent Hushåll Hushåll som fått för högt bidrag Ensam 86 13 Sammanboende 86 116 Unga utan barn 51 96 Hushåll som fått för lågt bidrag Att uppskatta inkomsten tycks vara lika svårt oavsett om man haft bostadsbidrag ett eller flera år. Varje år uppskattar man sig ha en litet högre inkomst än tidigare men inte så hög som den sedan visade sig bli. Ovanstående tablå med jämförelse mellan uppskattad och taxerad inkomst är snarlik den som gäller för samtliga hushåll. Att anmäla ändring är inte vanligt. Hushåll som fått för högt bostadsbidrag varje år Vart sjätte hushåll, eller 37 2, av dem som haft bidrag i minst tre år har fått för högt bidrag varje år. Antal hushåll med för högt bidrag, fördelning Antal barn Ensamstående Sammanboende Hushåll utan barn Samtliga Antal % Antal % Antal % Antal % 1 barn 11 7 45 1 2 12.. 12 9 35 2 barn 1 4 4 3 3 35.. 13 8 37 3 barn 3 9 15 5 1 53.. 8 9 24 barn.... 1 6 1 1 6 4 Samtliga 26 1 9 6 1 1 6 1 37 2 1 1

Ensam är överrepresenterade bland dem som har bostadsbidrag under flera år och ännu mera bland dem som är återbetalningsskyldiga flera år i rad. Fördelade på antal barn är ensam med upp till två barn och sammanboende med två eller flera barn överrepresenterade i den här gruppen. Det torde vara en direkt följd av inkomsten. Ensam med fler än två barn och sammanboende med ett barn samt unga utan barn som har bostadsbidrag har ofta så låg inkomst att det inte kan uppstå någon skuld. Summa slutligt bostadsbidrag, miljoner kronor Mkr % Mkr % Mkr % Ensam 377,4 76 343,6 79 266, 83 Sammanboende 112,3 23 85,7 2 52,1 16 Unga utan barn 5, 1 5,2 1 2,6 1 Samtliga 494,7 1 434,5 1 32,7 1 Summan av slutligt bidrag minskar snabbt, som en avspegling av inkomstutvecklingen. Summa bidragsdifferens för hushåll som fått för högt bidrag varje år 5 Unga utan barn Sammanb Ensamst Miljoner kronor -5-1 -15-2 17 % av dem som haft bostadsbidrag från till har fått för högt bidrag varje år Summa skuld var högst. Dels var genomsnittligt återbetalningsbelopp litet högre då men främst därför att alla hushåll hade bidrag i 12 månader. 11

Genomsnittligt bostadsbidrag per månad inkl bidragsdifferens, hushåll som fått för högt bidrag varje år Kronor per bidragsmånad 25 2 15 1 5 Ensamst Sammanb Återbet-belopp Slutligt bidrag Hushåll utan barn Av alla grupper är det slutliga bidraget lägst för dem som är återbetalningsskyldiga varje år inte minst därför att samtliga hushåll har inkomst över den gräns som reducerar bidraget. Bidraget är genomgående 1 till 2 3 kronor lägre och sjunker kontinuerligt. Däremot sjunker inte det belopp som ska återbetalas. Ensam betalar tillbaka 19 26 procent av preliminärt bidrag, sammanboende 3 51 procent och unga 47 72 procent. Det är inte bara högre andelar än andra grupper, det är även beloppsmässigt större än det genomsnittliga återbetalningsbeloppet för andra grupper. Med andra ord kan de sägas skjuta skulden framför sig. Preliminär resp taxerad inkomst, hushåll som fått för högt bostadsbidrag varje år - 1-tal kronor 3 25 2 15 1 Ensamst Sammanb Hushåll utan barn 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, Procent Preliminär inkomst Taxerad inkomst Prel ink som andel av tax ink 5 2, 1,, Här finns den högsta inkomstnivån även om den inte på något sätt är hög. För barnfamiljer ligger den taxerade inkomsten i genomsnitt mellan 3 och 7 kronor högre än om man inkluderar även de som inte fått för högt bidrag varje år. För ungdomar är skillnaden mindre. Inkomsten stiger för alla grupper. Diagrammet visar också att barnfamiljerna uppger årligen en bidragsgrundande inkomst som uppgår till nästan 9 procent av den taxerade inkomsten. Unga har större skillnad mellan inkomstuppgifterna, uppåt 5 procent. Det innebär att dessa hushåll, som varje år underskattar sin 12

inkomst, ändå stadigt ligger lite närmare den taxerade inkomsten än andra grupper gör. Att ha fått för högt preliminärt bidrag förefaller generellt inte vara ett misstag från hushållets sida, t ex på grund av att man inte känner till anmälningsskyldigheten. Snarare kan det vara så att dessa hushåll har valt att betala den gamla skulden med hjälp av nytt lån från försäkringskassan. 13

Följande RFV Redovisar har publicerats under år 21 21:1 Socialförsäkringar, jämställdhet och ekonomisk tillväxt 21:2 Utveckling av närståendepenning under 199-talet 21:3 Vad får oss att arbeta fram till 65? 21:4 Partiell sjukskrivning förekomst och utfall 21:5 Kvinnor, män och sjukfrånvaro, om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag. Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar