ANALYSERAR 2004:4. Skilda världar. en kartläggning av särlevande föräldrar ombildade familjer och deras barn inom bidragssystemen

Transkript

1 ANALYSERAR 2004:4 Skilda världar en kartläggning av särlevande föräldrar ombildade familjer och deras barn inom bidragssystemen

2 I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete I huvudsak är det frågan om mera omfattande studier av olika försäkringsområden som genomförts på RFV:s initiativ. Publikationerna i denna serie utarbetas av olika enheter inom Riksförsäkringsverket. I vissa slag av rapporter i denna serie kan det förekomma uttalanden som pekar på behovet av nya eller ändrade författningsbestämmelser eller rekommendationer på något område. Med anledning av sådana uttalanden tar Riksförsäkringsverket sedan i särskild ordning upp frågan om att ge ut nya eller ändrade författningar och allmänna råd på området. Uttalanden i rapporterna har således ingen självständig ställning som går utöver innehållet i gällande författningar och allmänna råd. Utgivare: Författare: Enheten för barn och familj Petter Grönwall tel Per Ransed Hellström tel Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) RFV Allmänna råd (RAR) RFV Vägledning RFV Analyserar RFV Anser RFV Informerar RFV Redovisar Författningar med bindande föreskrifter Allmänna råd om tillämpningen av författningar Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer Resultat av utrednings- och utvärderingsarbete Tolkningar av rättsläget, uttalande om verkets åsikt i olika frågor och framställningar till regeringen Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis. Försäkringsanalyser och rapporter av mer begränsad omfattning. Beställ hos: Riksförsäkringsverkets Kundtjänst Tfn Fax E-post: rfv@ontime.se eller på Internet Tryck: Elanders GOTAB Illustrationer omslag och inlaga: Jonas Engholm, RFV.

3 Förord En fjärdedel av alla barn har föräldrar som inte bor tillsammans. I denna rapport har för första gången särlevande föräldrar, som har både bostadsbidrag och underhållsstöd eller som återbetalar underhållsstöd, kartlagts. Vi får en inblick i familjernas sammansättning, inkomster, skulder och bidrag. Studien speglar endast en liten del av de särlevande föräldrarna men är unik i sitt slag. I kartläggningen får vi möta Lisa, Anna, Leif, Jelena, Pia och Hans som alla symboliserar de olika familjetyper som finns inom bidragssystemen. Vi möter också deras barn, och deras skilda världar. Rapporten har skrivits av Petter Grönwall och Per Ransed Hellström på enheten för barn och familj. Ann Eva Askensten Chef för enheten för barn och familj

4 Innehåll Sammanfattning...7 Inledning...10 Faktaruta...12 Bakgrund...13 Särlevande föräldrar och ombildade familjer Separationer och skilsmässor Underhållsskyldighet Familjestödens tillkomst och ändamål Bostadsbidragets tillkomst och ändamål Reglerna för bostadsbidrag Hushåll med bostadsbidrag Underhållsstödets tillkomst och ändamål Reglerna för underhållsstöd Hushåll i underhållsstödssystemet Resultat och analys...23 Framtagning av typhushåll Begrepp i kartläggningen Ensamståendehushåll Ensamstående boföräldrar Ensamstående boföräldrar som är bidragsskyldiga Ensamstående bidragsskyldiga föräldrar Sambohushåll Hushåll med växelvis boende barn Diskussion och slutsatser...46 Ensamstående boföräldrar klarar sig i allmänhet relativt bra Bidragsskyldiga föräldrar har ofta ekonomiska problem Ombildade familjer med familjestöd har svag ekonomi Hushåll med växelvis boende barn har det relativt gott ställt Familjestöden spelar en viktig roll för barn med särlevande föräldrar Bilaga 1 Tabeller antal barn per hushåll...55 Bilaga 2 Typhushåll...58 Bilaga 3 Schabloner och riksnorm för försörjningsstöd...62

5 Sammanfattning Det finns ungefär hushåll med särlevande föräldrar som har hemmavarande barn. Hushållen är antingen ensamstående eller en ombildad familj. Cirka hushåll består av en ensamstående förälder med hemmavarande barn. Familjestöden spelar en viktig roll för många hushåll med särlevande föräldrar. I den här kartläggningen av hushåll som har bostadsbidrag och får och/eller återbetalar underhållsstöd finns hushåll. Av dessa är ensamstående med hemmavarande barn. Det innebär att nästan hälften av alla hushåll med en ensamstående förälder med hemmavarande barn i Sverige har både bostadsbidrag och underhållsstöd. Dessa hushåll har totalt hemmavarande barn. Uppgifterna i kartläggningen kommer från en samkörning av RFV:s register för bostadsbidrag och underhållsstöd. Vi har analyserat hushållen utifrån sådant som kön, inkomst, skulder och antal barn. Utifrån resultaten har vi tagit fram ett antal typhushåll, som visar den ekonomiska situationen för de genomsnittliga hushållen i olika hushållsgrupper. Typhushållen som finns för varje hushållsgrupp är inte direkt jämförbara med varandra. Det beror framför allt på att vi använt oss av den faktiska bostadskostnaden i exemplen. Personerna i undersökningen tjänar mindre än genomsnittet i Sverige. Den genomsnittliga inkomsten år 2002 var kronor. Det går att jämföra med kronor, som är medelinkomsten för de ensamstående boföräldrarna i undersökningen. Kartläggningen ger inte en heltäckande bild av alla särlevande föräldrar och deras barn. Den omfattar bara hushåll med bostadsbidrag som får och/eller återbetalar underhållsstöd, det vill säga de hushåll som har det sämst ekonomiskt. Vi har identifierat fem olika hushållsgrupper: ensamstående boföräldrar, ensamstående bidragsskyldiga föräldrar, ensamstående boföräldrar som också är bidragsskyldiga, sambohushåll och hushåll med växelvis boende barn. Den största gruppen är de ensamstående boföräldrarna, som utgör 70 procent av de hushållen i kartläggningen. Undersökningen visar att ensamstående boföräldrar i allmänhet klarar sig relativt bra ekonomiskt, mycket tack vare familjestöden. De bidragsskyldiga föräldrarna i undersökningen är relativt få men har ofta ekonomiska problem. 7

6 Många har stora skulder eftersom de fått för mycket bostadsbidrag utbetalt eller för att de inte klarar återbetalningen av underhållsstöd eller både och. Det genomsnittliga hushållet med en bidragsskyldig förälder är beroende av försörjningsstöd från kommunen för att kunna ha en dräglig levnadsstandard. Kartläggningen visar också att de ombildade familjerna har snäva ekonomiska ramar. De står dock för en liten andel av det totala antalet hushåll i undersökningen. Det beror till stor del på att inkomstgränserna är lågt satta för sambohushåll när de ansöker om bostadsbidrag. Typhushållen i rapporten visar att det genomsnittliga sambohushållet är beroende av försörjningsstöd. Dessa hushåll har både låg inkomst och hög försörjningsbörda då de är två vuxna i hushållet. Dessutom har de ofta många barn. Ett sätt att stärka en ombildad familjs ekonomiska situation skulle kunna vara att betala ut flerbarnstillägg baserat på antalet folkbokförda barn i hushållet. I dag kan detta bara göras om föräldrarna är eller har varit gifta, eller har eller har haft gemensamma barn. Ett annat sätt är att göra det lättare för sambohushåll att få bostadsbidrag. Det kan till exempel göras genom att höja de individuella inkomstgränserna från kronor om året. Hushåll med växelvis boende barn och de ensamstående boföräldrarna har det i allmänhet relativt bra enligt undersökningen. De får i regel ett relativt stort månatligt överskott. Utifrån de framtagna typhushållen ställer vi oss frågan om det är motiverat med ett bidrag för växelvis boende barn. Uppenbarligen finns det andra typer av hushåll med större behov av ekonomiskt stöd. För hushåll med växelvis boende barn blir det tydligt att bostadsbidraget och underhållsstödet inte harmoniserar. För att ett hushåll ska få underhållsstöd för växelvis boende krävs att barnen bor ungefär halva tiden hos var och en av föräldrarna oavsett folkbokföringsadress. Båda föräldrarna skulle därför kunna vara berättigade till det särskilda bidraget inom bostadsbidraget. Men eftersom det särskilda bidraget styrs av var barnet är folkbokfört är det bara den ena föräldern som kan få det. Det vanligaste är att mamman har barnen folkbokförda hos sig och därmed är det oftast pappan som missgynnas av regelsystemet. Även när det gäller utbetalningen av barnbidraget finns problem när barnen bor växelvis. Oftast får mamman barnbidraget utbetalt till sig när barnen bor växelvis eftersom barnen vanligtvis är folkbokförda hos mamman. Det finns i dag ingen möjlighet för Försäkringskassan att dela barnbidraget mellan mamman och pappan. Däremot kan föräldrarna själva komma överens om att dela bidraget. Om föräldrarna inte kommit överens sinsemellan riskerar pap- 8

7 pan att missgynnas ekonomiskt. I förlängningen kan det finnas en risk att det går ut över barnets umgänge med den förälder som går miste om bidrag. Det finns många barn till särlevande föräldrar som lever under knappa ekonomiska förhållanden. Knappt barn i undersökningen lever i hushåll med en inkomst under kronor om året. Det är inkomstgränsen när bostadsbidrag börjar reduceras för ensamståendehushåll. Flertalet av dessa barn lever med en ensamstående mamma. 9

8 Inledning Extramamma, plastpappa, bonussyster och halvbror. De senaste decennierna har dessa och liknande begrepp blivit en naturlig del av det svenska språket. I takt med att separationer och skilsmässor ökat har nya familjekonstellationer uppstått och familjebegreppet vidgats. I dag finns det närmare två miljoner barn och cirka en miljon barnfamiljer i Sverige. Ungefär en fjärdedel eller cirka barn har föräldrar som inte lever tillsammans. Föräldrarna till dessa barn har separerat eller har aldrig levt tillsammans. Efter föräldrarnas separation lever den allra största delen barn tillsammans med en ensamstående mamma. Omkring barn bor växelvis, det vill säga ungefär halva tiden var, hos båda sina föräldrar. Det betyder att cirka föräldrapar har sina barn boende växelvis. 1 Att ett barns föräldrar inte lever ihop innebär inte att barnet inte har en familj. Många barn lever i en eller ibland till och med två ombildade familjer. Frågan är om de ekonomiska familjestöden i tillräcklig utsträckning är anpassade till dessa nya familjekonstellationer. Reglerna för bostadsbidrag ger möjligheter till bidrag för såväl umgängesföräldrar som föräldrar med hemmavarande barn. Inom underhållsstödet kan en och samma förälder vara både boförälder och bidragsskyldig och båda föräldrarna kan vara bidragsmottagare för samma barn (växelvis boende). Kunskapen om i vilken utsträckning barn bor i hushåll med särlevande föräldrar som både får bostadsbidrag och har eller återbetalar underhållsstöd behöver förbättras. Vidare behöver kunskapen om i vilken utsträckning ombildade familjer har behov av bidrag öka. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om särlevande föräldrar och deras barn. Kanske lever barn till särlevande föräldrar även ekonomiskt i skilda världar? Metoden i rapporten är kvantitativ. För att hitta de individer/hushåll som har både bostadsbidrag och underhållsstöd har vi gjort en samkörning av de administrativa registren för bostadsbidrag och underhållsstöd. En analys av dessa hushåll presenteras i rapporten utifrån ett antal olika variabler. Uppgifter om hushållens skulder har vi hämtat ur RFV:s register för fordringshantering av socialförsäkringsskulder. Uppgifter om underhållsstödsskulder har vi hämtat ur det administrativa systemet för underhållsstöd. 1 SCB:s ULF-undersökning 2002, avseende 2000/

9 Kartläggningen ger inte en heltäckande bild av alla särlevande föräldrar och deras barn. Den omfattar bara hushåll med bostadsbidrag som får och/eller återbetalar underhållsstöd, det vill säga de hushåll som har det sämst ekonomiskt. Bild 1 De hushåll som kartläggningen omfattar (markerade områden, 1 3) Hushåll med bostadsbidrag 1 Bidragsskyldiga inom underhållsstödet 3 2 Boföräldrar med underhållsstöd 1 = Boföräldrar med underhållsstöd och bostadsbidrag 2 = Bidragsskyldiga av underhållsstöd med bostadsbidrag 3 = Boföräldrar med underhållsstöd och bostadsbidrag som också är bidragsskyldiga av underhållsstöd I rapporten används typhushåll för att beskriva de olika hushållstyperna. Typhushållen bygger på verkliga hushåll som vi har avidentifierat. Resultatet speglar förhållandet i juni

10 Faktaruta Boförälder Bidragsskyldig = en förälder som får underhållsstöd för ett barn. = en förälder som betalar underhåll till sina barn, antingen direkt till den andra föräldern (utfyllnadsbidrag), eller genom att återbetala underhållsstöd. Särlevande föräldrar = föräldrar som inte bor ihop. Hemmavarande barn = barnet är folkbokfört på adressen där föräldern med bostadsbidrag är bosatt. Umgängesbarn = barn som bara bor i hushållet ibland men är folkbokfört på annan adress. För att ett barn ska kallas umgängesbarn vid beräkningen av bostadsbidrag måste det bo i hushållet i minst 30 dagar per år. 12

11 Bakgrund Särlevande föräldrar och ombildade familjer I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer med hemmaboende barn i åldern 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Om man räknar in familjer med hemmaboende ungdomar upp till och med 21 år blir antalet barnfamiljer 1,2 miljoner. Småbarnsfamiljerna, det vill säga familjer med 0 5 åringar, är stycken 2. De flesta familjer, tre fjärdelar, är familjer där föräldrarna är samboende, antingen som gifta eller som sambo med gemensamma barn. Näst vanligast, drygt 20 procent, är familjer med en ensamstående mamma och det minst vanliga är familjer med en ensamstående pappa 3. Många av de familjer som klassas som ensamstående med barn i SCB:s statistik är i själva verket sambofamiljer. I den officiella statistiken, som utgår ifrån folkbokföringen, klassas en familj som sambor först när de får gemensamma barn. SCB har med hjälp av en urvalsundersökning skattat andelen samboende föräldrar utan gemensamma barn SCB, Barn och deras familjer 2001, I ensamståendefamiljerna ingår här sambor med enbart särbarn, dvs. barn som endast antingen kvinnan eller mannen är biologisk förälder till. Benämns i bilden ombildade familjer. 13

12 Bild 2 Familjer med hemmaboende barn 0 17 år efter familjetyp 2001 Ensamstående far Ensamstående 4% mor 12% Ombildade familjer 15% Traditionella kärnfamiljer 69% Källa: SCB, Barn och deras familjer 2001, 2003 Den traditionella kärnfamiljen är den vanligaste familjetypen. Drygt två tredjedelar av alla barnfamiljer har enbart gemensamma barn. I gruppen ombildade familjer ingår ombildade gifta respektive ombildade sambofamiljer. Av sambofamiljerna saknar åtta procent gemensamma barn. Bilden visar att andelen familjer med ensamstående mödrar i verkligheten kan vara betydligt lägre än de dryga 20 procent som statistiken från folkbokföringen visar. Knappt hälften av de familjer som i den officiella statistiken är ensamstående mödrar är enligt SCB:s skattning sambor med särbarn 5. Separationer och skilsmässor Antalet barn som upplever en separation mellan föräldrarna någon gång under barndomen ökade kraftigt under 1900-talet. I början av seklet var dödsfall eller att barnet tidigt flyttat hemifrån den vanligaste orsaken till att barn levde skilda från någon av sina föräldrar. I dag har drygt en fjärdedel av alla 17- åringar upplevt en separation mellan föräldrarna. Under perioden hade cirka 15 procent av 16-åringarna upplevt en separation mellan föräldrarna och ännu längre tillbaka i tiden, , var motsvarande siffra knappt en procent. 5 Särbarn är barn som inte är gemensamma i ett sambohushåll. 14

13 År 2001 berördes knappt barn i Sverige av en separation, vilket motsvarar cirka 3,2 separationer per 100 barn i åldern 0 21 år. Bild 3 Föräldraseparationer år 2001 bland hemmaboende barn 0 21 år. Antal separationer per 100 barn Separationer/100 barn Barnets ålder Gifta föräldrar Samboföräldrar Samtliga Källa: SCB, Barn och deras familjer 2001, 2003 Bilden visar att risken för separation mellan samboföräldrar ofta är mer än dubbelt så stor som mellan gifta föräldrar. Allra störst är risken för separation om föräldrarna är sambo och barnet är år. Då sker runt sex separationer per 100 barn. Antalet separationer för samtliga föräldrar är högst när barnet är 1 5 år. Då sker cirka fyra separationer per 100 barn. Antalet separationer minskar sedan ju äldre barnet blir. I de yngre tonåren sker cirka tre separationer per 100 barn och i de äldre tonåren minskar antalet separationer till under två per 100 barn. Risken för separation är högst när mannen och kvinnan nyligen flyttat ihop, när mamman är ung och om familjen är ombildad. Risken för separation är lägst om ett nytt barn tillkommit under det senaste året, om mannen och kvinnan bott tillsammans i många år och om familjen är en traditionell kärnfamilj där alla barn är gemensamma. 15

14 Underhållsskyldighet De grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldighet finns i 7 kap. föräldrabalken. Där står att föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Föräldrarna är underhållsskyldiga för sina barn fram till barnets 18-årsdag. I praktiken varar underhållsskyldigheten oftast längre än så eftersom föräldrarna är underhållsskyldiga för barnet under den tid som barnet går i skolan, dock längst till dess han eller hon fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. Om föräldrarna separerar ska den förälder som inte bor varaktigt med barnet fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag. Underhållsbidraget fastställs antingen genom dom eller avtal mellan föräldrarna och betalas i förskott varje månad. I många fall behövs en mellanhand för att administrera betalningarna mellan separerade föräldrar. Det kan bero på att den bidragsskyldige föräldern inte har tillräckligt hög inkomst för att fullgöra sin underhållsskyldighet, eller att föräldrarnas relation är så dålig att de inte kan komma överens om försörjningen av barnet. Rollen som mellanhand har Försäkringskassan fått. Genom underhållsstödssystemet administrerar Försäkringskassan ett stort antal transaktioner mellan separerade föräldrar. Familjestödens tillkomst och ändamål Det huvudsakliga målet för svensk familjepolitik är att värna om barnen och ge dem trygga uppväxtvillkor. Målet är dessutom att ge föräldrarna möjlighet att förena föräldraskap och arbete. Familjepolitiken kan delas upp i tre huvudområden: de ekonomiska familjestöden, barnomsorgen och mödra- och barnhälsovården. De ekonomiska familjestöden har ett antal syften: att utjämna de ekonomiska villkoren mellan barnfamiljer och personer utan barn att utjämna människors ekonomi över livscykeln att stödja föräldrars möjlighet att kombinera arbete och föräldraskap att ge stöd till människor med speciella behov, t.ex. ensamföräldrar och föräldrar till funktionshindrade barn. Som ekonomiskt stöd från staten till särlevande- och ensamföräldrar finns i första hand underhållsstöd. Även bostadsbidraget har, efter regelförändringarna 1997, alltmer kommit att bli ett stöd för ensamstående föräldrar. 16

15 Bostadsbidragets tillkomst och ändamål Bostadsbidragets ursprungliga motiv var främst produktionspolitiskt. Det var till för att stödja efterfrågan och hålla aktiviteten uppe inom byggsektorn under den djupa lågkonjunkturen på 1930-talet. Bidraget var med andra ord till för att stimulera ökad bostadskonsumtion. De bostadspolitiska åtgärderna skulle i första hand stimulera byggandet av stora och välutrustade lägenheter för att få ordning på den utbredda trångboddheten. En sanering av befintliga bostäder med undermålig standard skulle ske. Orsakerna till att flerbarnsfamiljerna i så hög grad bodde i trånga och bristfälliga lägenheter var framför allt ekonomiska, bedömde man. Under efterkrigstiden har det produktionspolitiska målet tonats ned till förmån för ett fördelningspolitiskt/familjepolitiskt mål. Syftet med det fördelningspolitiska målet var att stärka de ekonomiskt svaga hushållen för att dessa skulle kunna konkurrera om de goda lägenheter som finns. Stödet gjordes inte bara beroende av hushållets storlek utan blev också mer knutet till inkomsten. Länge var bostadsbidraget till för enbart barnfamiljer men byggdes senare ut till att även omfatta vissa hushåll utan barn. Under 1990-talet stärktes karaktären av familjepolitiskt stöd ytterligare. Inkomstskattesystemet reformerades vilket fick bostadskostnaderna att stiga. För att motverka de negativa fördelningspolitiska effekterna av detta beslöt riksdagen att satsa resurser på att bygga ut bostadsbidragssystemet. Resurserna satsades främst på hushåll med tre barn eller fler. Genom att höja både den nedre och den övre gränsen för den del av bostadskostnaden som ligger till grund för bidraget skedde en förskjutning till att ersätta toppen av bostadskostnaden. Det innebar att bidraget stärktes mest för hushåll med tre eller fler barn. 6 Den senaste stora förändringen av bostadsbidraget var lagändringen 1996/97. De nya bestämmelserna innebar framför allt ett nytt inkomstprövningssystem. Men man ändrade inte de övergripande målen för bostadsbidragen. Regeringen uttalade i propositionen att bostadsbidraget har såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Den viktigaste orsaken till att systemet förändrades var den kraftiga kostnadsökningen för bostadsbidraget under 1990-talet. Ett nytt inkomstprövningssystem infördes, den bidragsgrundande bostadsytan begränsades, förmögenhetsprövning återinfördes i dess ursprungliga form 6 SOU 2001:24, Ur fattigdomsfällan, s

16 med mera, vilket sammantaget skulle bidra till minskade kostnader. 7 Detta i kombination med den samhällsekonomiska utvecklingen med bl.a. ökade bruttolöner och minskad arbetslöshet har också minskat bostadsbidragskostnaderna år 2002 med 5,7 miljarder, eller 62 procent jämfört med år År 2002 fanns det i genomsnitt mottagare av bostadsbidrag per månad. Dessa fick bostadsbidrag till ett värde av 3,5 miljarder kronor. Som mest var det under mitten av 1990-talet hushåll som fick bostadsbidrag. Reglerna för bostadsbidrag Barnfamiljer och ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år kan få bostadsbidrag. Från och med bidragsår 1996/97 lämnas inte längre bostadsbidrag till hushåll utan barn där någon av familjemedlemmarna är 29 år eller äldre. Storleken på bidraget beror bland annat på hur många som bor i hushållet, hushållets inkomst, bostadskostnaden och bostadsytan. Bidraget består av två delar, dels ett bidrag för bostadskostnaden, dels ett särskilt bidrag för hemmavarande barn. Barnfamiljer med enbart umgängesbarn kan bara få bidrag för bostadskostnaden. Detsamma gäller ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn. Antalet barn styr storleken på det särskilda bidraget för hemmavarande barn. Med ett barn är bidraget 600 kronor/mån, med två barn är bidraget 900 kronor/mån och med tre barn eller fler är bidraget kronor/mån. Det särskilda bidraget läggs ihop med bidraget för bostadskostnaden och därefter görs avdrag beroende på hushållets inkomst. Bostadsbidraget är preliminärt och bygger på en uppskattning av inkomsten för hela kalenderåret, där inkomsten anses som lika fördelad på varje månad under året. Det slutliga bidraget bestäms då bidragsmottagaren fått sin inkomsttaxering för det aktuella bidragsåret. Då jämförs bland annat taxeringsuppgifter med det preliminära bidraget. Om bidragstagaren fått för mycket preliminärt bidrag utbetalt måste överskjutande del betalas tillbaka till Försäkringskassan. Är återbetalningsbeloppet högre än kronor så tillkommer dessutom en avgift. Har bidragstagaren däremot fått för lite pengar utbetalt får den personen en tilläggsutbetalning med ränta. Den uppskattade bidragsgrundade inkomsten (BGI) stämmer inte alltid överens med taxeringsuppgifterna. Om skillnaden mellan utbetalt och slutligt 7 Prop. 1995/96:

17 bostadsbidrag är mer än kronor 8 ska bidragstagaren antingen betala tillbaka eller få det överskjutande beloppet utbetalt till sig. Vid avstämningen av 2002 års bostadsbidrag var det 58 procent av bidragsmottagarna som uppskattat sin inkomst så bra att de varken blev återbetalningsskyldiga eller fick överskjutande belopp utbetalt till sig. Drygt en fjärdedel hade underskattat sin inkomst och fick återkrav, medan 15 procent uppgett en högre inkomst än vad de i själva verket hade under året. Hushåll med bostadsbidrag Den vanligaste bostadsbidragstagaren är ensamstående och bor i hyresrätt. Drygt två tredjedelar av bostadsbidragshushållen passar in på den beskrivningen. Av de totalt ensamstående är kvinnor. Tabell 1 Antal hushåll med bostadsbidrag i juni 2003 Ensamstående Sammanboende Total Hyresrätt Annan bostad Totalt: I juni 2003 var det totalt hushåll som fick bostadsbidrag. Av dessa var studerande. Av de ensamståendehushållen hade hushåll ett eller fler barn. Det innebär att ungefär 85 procent av alla ensamståendehushåll med bostadsbidrag har barn. Huvuddelen av de ensamstående utan barn är studerande. Underhållsstödets tillkomst och ändamål Statens mål med underhållsstödet (före 1997 hette det bidragsförskott) är att garantera barn till särlevande föräldrar en rimlig ekonomisk standard. Systemet ska också bidra till att föräldrar tar sitt ekonomiska ansvar för de barn som de inte bor tillsammans med. Bidragsförskott infördes i slutet på 1930-talet för att lindra de ofta svåra förhållanden som barn till ensamstående mödrar levde under. Det allmänna 8 Fr.o.m. avstämningen 2004, avseende bidragsår 2002, prop. 2003/04:01. 19

18 trädde in i en försumlig faders ställe och betalade ett belopp motsvarande det underhållsbidrag som fastställts genom dom eller avtal. Det ansågs stötande för det allmänna rättsmedvetandet, och även skadligt utifrån samhällets synpunkt, att barn på grund av försummelser från de bidragsskyldiga fädernas sida skulle tvingas lita till fattigvården för sitt uppehälle. Det allmänna tog ansvaret för att driva in bidraget från den bidragsskyldige fadern och risken för att detta inte blev betalt. Till en början behovsprövades rätten till bidragsförskott mot moderns ekonomi. Vid mitten av 1960-talet ändrades stödet och barn till särlevande föräldrar garanterades ett generellt stöd upp till en viss nivå. Treårsregeln för barn där faderskapet inte blivit fastställt slopades. Bidragsförskottets storlek knöts till basbeloppet och värdesäkrades på det sättet. I samband med saneringen av statens finanser i mitten på 1990-talet beslöt riksdagen att bidragsförskottet inte skulle räknas upp enligt tidigare regler utan fastställas på samma nivå som år 1994, det ville säga kronor per månad och barn. För att spara pengar och samtidigt få ett bättre fungerande bidragssystem utarbetades ett förslag till nytt system. Riksdagen antog propositionen (1995/96:208) Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m. och reglerna började tillämpas från och med den 1 februari Intentionerna med det nya systemet var att öka föräldrarnas ansvar för sina barns underhåll vid en separation och att minska statens kostnader för underhåll. Det skulle ske genom att försörjningsförmågan hos den förälder som barnet inte bor hos togs i anspråk i större omfattning. Underhållsstödet är frikopplat från underhållsbidraget och reglerna i föräldrabalken i motsats till bidragsförskottet. Beloppet på underhållsstödet är tänkt att täcka hälften av ett barns normalbehov sedan hänsyn tagits till barnbidraget. Den andra hälften förväntas boföräldern stå för. Här skiljer sig underhållsstödet från föräldrabalkens regler om underhållsbidrag. Föräldrabalkens regler bygger inte på någon hälftendelning. I stället ska varje förälder utifrån sin ekonomiska förmåga bidra till kostnaderna för barnets behov. Underhållsstödsutredningen (SOU 2003:42) bedömer att beloppet på underhållsstödet varken ska höjas eller sänkas. Utredningen kommer fram till att dagens belopp täcker ett barns normalbehov. 20

19 När man införde underhållsstödet gjorde man det också möjligt för särlevande föräldrar som har barnet boende hos sig växelvis 9 att få stöd. Syftet var att underlätta för särlevande föräldrar att ta ett stort gemensamt ansvar för sina barn. Stödet är från och med april 2001 maximalt ett halvt underhållsstödsbelopp och reduceras med förälderns inkomst. Föräldrarna behöver inte betala tillbaka denna typ av underhållsstöd. Reglerna för underhållsstöd Underhållsstöd kan betalas ut om: den förälder som ska betala underhåll inte gör det föräldern betalar ett underhåll som är lägre än kronor per barn och månad faderskapet inte är fastställt barnet bor växelvis hos båda föräldrarna barnet är adopterat av endast en person. Underhållsstöd betalas ut till den förälder som barnet bor och är folkbokfört hos. Föräldern måste också vara vårdnadshavare för barnet, antingen tillsammans med den andre föräldern eller ensam. Om barnet bor växelvis hos föräldrarna kan båda få underhållsstöd. Endast en av dem behöver vara vårdnadshavare för barnet. Storleken på underhållsstödet är maximalt kronor per månad och barn, eller 586 kronor per förälder om barnet bor hos föräldrarna växelvis. Bidraget vid växelvis boende är inkomstprövat och skiljer sig alltså från övriga typer av underhållsstöd. Inkomstgränsen för att få bidraget ligger på cirka kronor per år för en förälder med ett barn. Om barnet fyllt 18 år och går i skolan kan barnet ha rätt till förlängt underhållstöd, dock längst till juni månad det år då barnet fyller 20 år. Underhållsstödet betalas ut direkt till barnet vid förlängt underhållsstöd. 9 För att bli betraktat som växelvis boende krävs att barnet bor ungefär halva tiden var hos föräldrarna. 21

20 Bidragsskyldig förälder Den förälder som barnet inte bor hos är bidragsskyldig. Om den bidragsskyldige av någon anledning inte betalar direkt till boföräldern betalar Försäkringskassan det fulla underhållsstödet till boföräldern. Den bidragsskyldige blir då återbetalningsskyldig till Försäkringskassan. En bidragsskyldig förälder ska inte betala tillbaka mer än vad Försäkringskassan har betalat ut. Hur mycket som ska betalas tillbaka fastställs av Försäkringskassan med ledning av bl.a. inkomster och förmögenhet från den senaste taxeringen och antal barn den bidragsskyldige ska försörja. Vid beräkningen av återbetalningsbeloppet får den bidragsskyldige förbehålla sig kronor som räknas bort från den sammanräknade årsinkomsten. Det bästa för barnets relation med den bidragsskyldige föräldern är om denne betalar återbetalningsbeloppet direkt till boföräldern. Försäkringskassan betalar då ut mellanskillnaden mellan det fulla underhållsstödet och återbetalningsbeloppet till boföräldern som ett utfyllnadsbidrag. Hushåll i underhållsstödssystemet De allra flesta barn som har underhållsstöd får fullt underhållsstöd. Ungefär 90 procent av barnen i tabellen nedan tillhör den kategorin. Resterande barn får bidrag vid växelvis boende och utfyllnadsbidrag. Tabell 2 Barn, boföräldrar och bidragsskyldiga som får eller betalar underhållsstöd juni 2003 Kvinnor Män Totalt Barn Boföräldrar Bidragsskyldiga* * Bidragsskyldiga med ett pågående ärende. Det vanligaste är att barnen bor varaktigt hos mamman efter en separation mellan föräldrarna. Det syns i statistiken för underhållsstöd. Av boföräldrarna i systemet är 87 procent kvinnor, medan endast 12 procent av de bidragsskyldiga är kvinnor. 22

21 Resultat och analys De hushåll som har bostadsbidrag och barn med underhållsstöd kan delas upp i ett antal olika undergrupper. Sökande av bostadsbidrag söker antingen som sambo- eller ensamståendehushåll. Vi inleder vår kartläggning med resultaten för ensamståendehushållen. Vi har delat upp hushållen i grupper, beroende på om de är boföräldrar, bidragsskyldiga eller både och. Därefter har vi gjort en analys av dessa hushåll. På samma sätt redovisar vi sedan sambohushållen och hushåll med växelvis boende barn. I tabellerna har vi delat upp hushållen med hemmavarande respektive umgängesbarn. Vissa hushåll har både hemmavarande barn och umgängesbarn. Resultaten i kartläggningen speglar förhållandet i juni Den här undersökningen gör inte anspråk på att klassificera hushållen som fattiga eller rika. Det går dock att konstatera att hushåll med en inkomst under kronor per år har mycket snäva ekonomiska ramar. I resultatet presenteras antalet barn i hushåll som tjänar under kronor. Framtagning av typhushåll Typhushållen i rapporten har tagits fram utifrån de vanligast förekommande hushålltyperna 10 i respektive grupp 11. Typhushållen är framtagna efter kön och antal barn. Från den gruppen har vi sedan tagit fram en genomsnittlig ålder och inkomst. Vi har använt oss av ett verkligt hushåll som stämmer in på de genomsnittliga uppgifterna och det hushållets verkliga bostadskostnad, bostadsbidrag, underhållsstöd, barns ålder, bostadsyta och antal rum. Efter de uppgifterna har vi sedan beräknat hushållets disponibla inkomst. De typhushåll som finns för varje hushållgrupp är inte direkt jämförbara med varandra. Det beror framför allt på att vi använt oss av den faktiska bostadskostnaden i exemplen. Det gör att bostadskostnad och bostadsbidrag varierar mellan typhushållen. 10 Hushåll med hemmavarande barn, umgängesbarn eller både och. Se Begrepp i kartläggningen. 11 Grupperna är: ensamstående (boföräldrar, bidragsskyldiga, boföräldrar som är bidragsskyldiga), sambohushåll och hushåll med växelvis boende barn. 23

22 I bilaga 2 återfinns ytterligare typhushåll. De typhushållen är framtagna utifrån i första hand medianinkomsten i stället för kön och antal barn. För att kunna beräkna typhushållets överskott eller underskott har vi använt Konsumentverkets schabloner för vuxna och barns behov år De typhushåll som får en negativ disponibel inkomst kan ansöka om försörjningsstöd (socialbidrag). I beräkningarna av försörjningsstödets storlek har vi i typfallen använt socialtjänstförordningens riksnorm för levnadskostnader år Riksnormen baseras på Konsumentverkets schabloner för levnadskostnader men är lägre. 12 Det gör att vissa av typhushållen i rapporten har ett underskott trots försörjningsstödet. Det beror på att vi har använt Konsumentverkets mer generösa schablon för levnadskostnader i den totala beräkningen av hushållets budget. Kommunerna har möjlighet att bevilja ekonomiskt bistånd för umgänge med umgängesbarn. Hushållen i typfallen har dock inte fått stöd för detta. Begrepp i kartläggningen En förälder som får underhållsstöd för ett barn är boförälder. Bidragsskyldig i den här kartläggningen är en förälder som återbetalar underhållsstöd eller som betalar underhåll till ett barn som får underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag. En del föräldrar är både bidragsskyldiga och boföräldrar men för olika barn. Barnfamiljer med bostadsbidrag kan ha två typer av barn, hemmavarandeoch umgängesbarn. 13 Hemmavarande barn innebär att barnet är folkbokfört på adressen där föräldern med bostadsbidrag är bosatt. Umgängesbarn är barn som bara bor i hushållet ibland men är folkbokfört på annan adress. För att ett barn ska kallas för umgängesbarn vid beräkning av bostadsbidrag måste det bo i hushållet i minst 30 dagar per år. I kartläggningen används inkomstbegreppet BGI bidragsgrundande inkomst. Det är den inkomst den bostadsbidragssökande själv uppskattar att hon/han kommer att ha under året. Valet att använda BGI som inkomst i stället för taxeringsuppgifterna i kartläggningen är inte självklart eftersom BGI inte alltid stämmer med de verkliga förhållandena. Vi använder BGI som 12 Socialtjänstförordningens riksnorm exkluderar bl.a. kostnader för möbler, husgeråd m.m. 13 I tabellerna kallade H-barn och U-barn. 24

23 inkomstmått för att den ger en betydligt mer aktuell inkomst än vad taxeringsuppgifterna gör. De skulder som redovisas i tabellerna består i huvudsak av för mycket utbetalt bostadsbidrag. 14 En avstämning sker varje år mellan bostadsbidragstagarens inkomst och det utbetalda bostadsbidraget. Om Försäkringskassan betalat ut för mycket bidrag under året blir bidragstagaren återbetalningsskyldig. Skulderna kan också vara för någon annan socialförsäkring som utbetalats felaktigt. Om det finns två gäldenärer för samma skuld så svarar var och en för halva skulden i kartläggningen. Detta sätt att redovisa skulder används i skattelagstiftningen och uppges årligen i kontrolluppgifterna. Skulderna som redovisas i kartläggningen ger inte en heltäckande bild av hushållens totala skulder. Hushållen kan naturligtvis ha skulder för annat än socialförsäkring. Det syns dock inte i denna undersökning. De föräldrar som är bidragsskyldiga kan även ha skulder för sin återbetalning av underhållsstöd. Denna eventuella skuld har summerats med eventuell skuld för återbetalning av socialförsäkringsförmån etc. 15 Ensamståendehushåll Nästan hälften av alla ensamståendehushåll med hemmavarande barn i Sverige fick i juni 2003 både bostadsbidrag och underhållsstöd. SCB uppskattar antalet ensamståendehushåll med hemmavarande barn till knappt , varav är kvinnor 16. Denna studie visar att det är ensamståendehushåll med hemmavarande barn som har både bostadsbidrag och underhållsstöd. Av dem är det hushåll som har växelvis boende barn. I hushållen med hemmavarande barn kan det dock även finnas umgängesbarn. Hushåll med både hemmavarande barn och umgängesbarn utgör drygt av de hushåll som har hemmavarande barn. 14 Cirka 67 procent av skulderna i RFV:s register för fordringshantering består av bostadsbidragsskulder. 15 I redovisningen av typhushållen är dock skulderna särredovisade. 16 SCB, Barn och deras familjer 2001, del 2, 2003, s Summa av bild 4, 5, 6 och 8. 25

24 Det finns ensamståendehushåll med barn som har bostadsbidrag. Drygt två tredjedelar av dessa hushåll har även barn med underhållsstöd. Totalt är det som är antingen boförälder eller bidragsskyldig. I redovisningen av de hushåll som både får bostadsbidrag och har barn med underhållsstöd har ensamståendehushållen delats upp i fyra hushållsgrupper. Bild 4 visar de ensamstående som är boföräldrar, bild 5 visar de som är både boföräldrar och bidragsskyldiga, bild 5 visar de som är bidragsskyldiga och bild 8 visar ensamstående med växelvis boende barn. Vi beskriver hushållen mer utförligt i de tabeller som visar hushållens inkomst och skulder. I bilaga finns även tabeller som visar hur många barn hushållen har. 18 Summa av bild 4, 5, 6 och 8. 26

25 Ensamstående boföräldrar Den vanligaste hushållstypen av ensamstående boföräldrar som har bostadsbidrag och får underhållsstöd är en kvinna med ett hemmavarande barn. Lisa är 38 år och bor i Västerås. Hon har ett barn som är 10 år. De bor i en hyresrätt om tre rum och kök på 83 kvadratmeter. Hon arbetar deltid och har en inkomst på kronor om året, vilket ger kronor i månaden före skatt. Bostadsbidraget är kronor per månad. Dessutom får hon kronor i månaden i underhållsstöd. Lisas hushållsbudget per månad: Hushållsbudget Kronor Lön Skatt (32 %) Bostadskostnad Bostadsbidrag Underhållsstöd Barnbidrag 950 Barns behov Förälders behov Summa Lisas har ett överskott på kronor varje månad. 27

26 Totalt finns det ensamstående boföräldrar med både bostadsbidrag och underhållsstöd. Det stora flertalet av hushållen är kvinnor som bara har hemmavarande barn. Det är alltså kvinnor som separerat och har barnen varaktigt boende hos sig efter separationen. De lever inte i någon relation med annan vuxen och hushållet har därför bara en inkomst. Bild 4 Ensamstående boföräldrar som får både bostadsbidrag och underhållsstöd. Fördelade efter typ av barn i bostadsbidragssystemet Antal hushåll Hushåll med H-barn Hushåll med både H-barn och U-barn Män Kvinnor Knappt av hushållen i tabellen har både hemmavarande barn och umgängesbarn, varav 259 är män. Här har antingen föräldrarna delat barnen mellan sig efter separationen, eller så har boföräldern umgängesbarn i ett annat förhållande. Eftersom föräldern bara är boförälder för barn med underhållsstöd och inte bidragsskyldig för några barn, har barnen som bor hemma underhållsstöd. Men för umgängesbarnen betalas det inte ut något underhållsstöd. Om föräldrarna betalar underhåll för umgängesbarnen så löser de underhållet utan Försäkringskassans inblandning, eller så fullgör de sin underhållsskyldighet genom att ha barnen boende hos sig ungefär halva tiden. Det är intressant eftersom samma typ av hushåll kan antas lösa underhållet för barnen på olika sätt. De ensamståendehushållen har totalt barn varav drygt är barn som de får underhållsstöd för. Underhållet för de barn 28

27 som utgör skillnaden regleras förmodligen mellan föräldrarna genom underhållsbidrag. Det vanligaste är att ensamståendehushållet har ett eller två barn. Så är det i nästan fyra femtedelar av hushållen. För hushåll som har både hemmavarande och umgängesbarn är det vanligast med ett barn som bor hemma och ett barn som bor i annat hushåll. Hushåll med fem barn eller fler är mycket ovanligt (knappt två procent). Procentuellt är det vanligare med många barn för de hushåll som även har umgängesbarn. Tabell 3 Ensamstående boförälder som får både bostadsbidrag och underhållsstöd i olika inkomstintervaller och antal med skuld. Fördelade efter typ av barn i bostadsbidragssystemet Inkomst (BGI) Hushåll med H-barn Intervall tkr Antal Andel med skuld Hushåll med både H-barn och U-barn Antal Andel med skuld Totalt Antal Andel med skuld 0 58, % % % 58, % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % % Knappt en tredjedel av de ensamstående boföräldrarna tjänar kronor. Hälften av boföräldrarna i tabellen har en inkomst som understiger kronor. Den genomsnittliga inkomsten är kronor. För de fåtaliga männen är dock medelinkomsten betydligt högre, kronor. Knappt hushåll har en inkomst som är mindre än kronor per år. Dessa hushåll har drygt hemmavarande barn. En fjärdedel av hushållen har skuld för bostadsbidrag. Storleken på skulden är i genomsnitt kronor. För hushåll med både hemmavarande barn och umgängesbarn är andelen med skuld högre, 37 procent. Snittskulden för dem är kronor. För att få en mer komplett bild av ensamståendehushållens ekonomi måste bostadsbidraget och underhållsstödet läggas till. Det genomsnittliga bostads- 29

28 bidraget för hushåll med enbart hemmavarande barn är kronor per månad. Eftersom bidraget blir större ju lägre BGI den sökande har, så är det genomsnittliga bidraget högre för de lägre inkomstintervallen. Hushållen i det lägsta intervallet har ett bostadsbidrag på kronor i genomsnitt och hushållen i det högsta inkomstintervallet har ett bidrag på 557 kronor i genomsnitt. Bostadsbidraget för hushåll som även har umgängesbarn är i genomsnitt något högre. Det kan förklaras med att dessa hushåll har fler barn. I det lägsta inkomstintervallet är bidraget kronor och i det högsta intervallet 559 kronor per månad. Underhållsstödsbeloppet är kronor per barn och månad. Hur mycket stöd föräldern får beror alltså på hur många barn som bor i hushållet. Ensamstående boföräldrar som är bidragsskyldiga Den vanligaste hushållstypen där boföräldern också är bidragsskyldig är en kvinna med två hemmavarande barn och ett umgängesbarn. 30

29 Anna är 39 år gammal och bor i Örebro. Hon har tre barn som är 15, 13 och 8 år gamla. Två av barnen, 13-åringen och 8-åringen, bor hos Anna och det tredje barnet bor hos den andra föräldern. Anna och de två barnen bor i en hyresrätt på 97 kvadratmeter fördelade på fyra rum och kök. Hon har en årsinkomst på kronor, vilket ger cirka kronor i månaden före skatt. Hennes bostadsbidrag är kronor per månad. Underhållsstödet för två barn är kronor per månad och hon betalar 761 kronor i återbetalningsbelopp varje månad för det tredje barnet. Anna har en bostadsbidragsskuld på kronor som hon har en avbetalningsplan för. Hon betalar av skulden med 225 kronor i månaden. Hushållsbudget Kronor Lön Skatt (32 %) Bostadskostnad Bostadsbidrag Återbetalning, bostadsbidrag 225 Underhållsstöd Återbetalningsbelopp 761 Barnbidrag Barns behov Förälders behov Summa 45 Anna har ett underskott på 45 kronor varje månad enligt Konsumentverkets schablon för levnadskostnader. Enligt socialtjänstens riksnorm för levnadskostnader har Anna ett överskott varje månad, varför hon inte har rätt till försörjningsstöd. Det finns ungefär ensamståendehushåll där föräldern är både boförälder och bidragsskyldig. Föräldern får underhållsstöd för ett eller flera barn och är samtidigt återbetalningsskyldig för ett eller flera barn som får underhållsstöd. Här kan föräldrarna vid en separation ha delat barnen mellan sig, eller så har boföräldern umgängesbarn i en annan relation. 31

30 Bild 5 Ensamstående boförälder och bidragsskyldig i underhållsstödssystemet som får bostadsbidrag. Fördelade på typ av barn i bostadsbidragssystemet 5000 Antal hushåll Män Kvinnor 0 Hushåll med H-barn Hushåll med både H-barn och U-barn Andelen män i den här typen av ensamståendehushåll är knappt en tredjedel. Därmed är andelen betydligt större än i de hushåll som består av ensamstående boföräldrar (bild 4). Den ensamstående föräldern med både hemmavarande barn och umgängesbarn är den vanligaste hushållstypen i bild 5. Föräldern får underhållsstöd för de hemmavarande barnen och betalar återbetalningsbelopp för umgängesbarnen. Barnen kan antingen vara helsyskon eller halvsyskon om föräldern har barn i olika förhållanden. Tabellen visar att 646 hushåll bara har hemmavarande barn. Eftersom föräldrarna i tabellen är bidragsskyldiga har de också barn som inte bor i hushållet. Det finns två anledningar till att dessa barn inte uppgivits som umgängesbarn vid ansökan av bostadsbidrag. För det första krävs att föräldern umgås minst 30 dagar på ett år med barnet för att få klassa det som umgängesbarn vid beräkning av bostadsbidrag. Det är med andra ord troligt att vissa av föräldrarna i gruppen hushåll med bara hemmavarande barn inte umgås i tillräcklig utsträckning med barnen de är bidragsskyldiga för, för att kunna uppge dem som umgängesbarn. Reglerna för bostadsbidrag säger dessutom att om ett hushåll har tre hemmavarande barn kan de inte få ett större bidrag för det fjärde barnet oavsett om det är ett umgängesbarn eller hemmavarande barn. Det särskilda bidraget ökar inte. I sådana familjer finns ingen anledning att uppge umgängesbarn vid ansökan. 32

31 Undantaget är hushåll med stor boyta, över 120 kvadratmeter. De kan få ett högre bidrag om de uppger umgängesbarn även om de har mer än två hemmavarande barn. De drygt hushållen har totalt cirka barn som de antingen får eller betalar underhållsstöd för. Av dem bor barn varaktigt i hushållet och barn bor varaktigt i annat hushåll. Det vanligaste för hushåll med både hemmavarande- och umgängesbarn är att de har två eller tre barn. Det gäller för tre fjärdedelar av hushållen. Det innebär att de har minst ett barn boende hemma och minst ett barn i annat hushåll. Tabell 4 Ensamstående boförälder och bidragsskyldig i underhållsstödssystemet som får bostadsbidrag i olika inkomstintervaller och antal med skuld. Fördelade efter typ av barn i bostadsbidragssystemet Inkomst (BGI) Hushåll med H-barn Intervall tkr Antal Andel med skuld Hushåll med både H-barn och U-barn Antal Andel med skuld Totalt Antal Andel med skuld 0 58, % % % 58, % % % % % % % % % % % % % % % Totalt % % % Hela 37 procent av det totala antalet hushåll har en inkomst på kronor. Drygt hälften av hushållen har en inkomst under Av totalt hushåll har 59 procent skuld antingen för bostadsbidrag eller för återbetalningsskyldigheten i underhållsstödet eller för båda. Storleken på skulden varierar men är i genomsnitt cirka kronor för hushållen totalt (för de hushåll som har skuld). Hushållen i inkomstintervallet kronor har en genomsnittlig skuld på knappt kronor, medan hushållen med de lägsta inkomsterna har en skuld på cirka kronor. Förklaringen kan vara att hushållen med låga inkomster i lägre ut- 33

32 sträckning har ett fastställt återbetalningsbelopp och därmed ingen skuld i underhållsstödet. Hushållen i tabellen får ett genomsnittligt bostadsbidrag på kronor per månad. Underhållsstödet de får beror på hur många barn de har boende hos sig. Eftersom dessa föräldrar även är bidragsskyldiga betalar de också för de barn som bor i annat hushåll, förutsatt att de har tillräcklig inkomst för att få ett återbetalningsbelopp fastställt. Det är hushåll som har en inkomst under kronor. De har sammanlagt drygt hemmavarande barn. Ensamstående bidragsskyldiga föräldrar Den vanligaste ensamstående bidragsskyldige föräldern som har bostadsbidrag och återbetalar underhållsstöd är en man med ett umgängesbarn. Leif är 43 år och har ett barn som är 11 år. Barnet bor hos den andra föräldern i Varberg. Leif har fått bostadsbidrag med umgängesbarn, vilket innebär att han har ett regelbundet umgänge med barnet. Han bor i en hyresrätt på tre rum och kök och 81 kvadratmeter i Kungsbacka. Hans inkomst är kronor per år 34