Från underhållsstöd till underhållsbidrag?

Transkript

1 ISF granskar och analyserar Rapport 2019:7 Från underhållsstöd till underhållsbidrag? En granskning av 2016 års reform inom underhållsstödet

2 ISF GRANSKAR OCH ANALYSERAR RAPPORT 2019:7 Från underhållsstöd till underhållsbidrag? En granskning av 2016 års reform inom underhållsstödet En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm och Göteborg 2019

3 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en statlig myndighet som arbetar för en rättssäker och effektiv socialförsäkring som är hållbar för samhället och ger trygghet för individen. ISF:s rapporter har olika fokus: ISF Granskar och analyserar innehåller en omfattande granskning och analys ur flera olika perspektiv. Avsikten är att presentera så långtgående slutsatser som möjligt och lämna rekommendationer på önskvärda förändringar. ISF Redovisar presenterar fakta utan att analysera dem på djupet. Det kan till exempel handla om att redovisa statistik, en rättslig observation eller en sammanställning av existerande kunskap. ISF Kommenterar fokuserar på att synliggöra något som ISF tycker behöver uppmärksammas. Det kan till exempel handla om att kommentera en pågående debatt, effekterna av rättstillämpningen eller att synliggöra olösta problem. ISF Föreslår lämnar mer fullständiga och konkreta förslag till ändrade regler eller andra förändringar som skulle kunna få socialförsäkringen att fungera bättre. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2019 ISBN:

4 Innehåll Innehåll Generaldirektörens förord... 7 Definition av begrepp... 9 Sammanfattning Inledning Syfte och frågor Granskningens genomförande Avgränsning Rapportens disposition Underhållsskyldighet, underhållsbidrag och underhållsstöd Underhållsskyldighet och underhållsbidrag Underhållsstöd Fastställande av betalningsbelopp Försäkringskassans arbete med reformen inom underhållsstödet Försäkringskassan har vidtagit flera åtgärder för att genomföra reformen Det utökade uppdraget och 6-månadersregeln har krävt organisatoriska förändringar Förbättrat sätt att beräkna underhållsbidrag och möjlighet till personliga webbmöten Utbildningsinsatser för flera olika yrkesroller Omfattande ändringar av stödjande dokument och underhållsstödsprocessen Försäkringskassan har informerat om 2016 års reform både internt på myndigheten och externt till föräldrar... 47

5 Innehåll 3.2 Försäkringskassans har arbetat för att öka kunskapen om underhållsbidrag Alla föräldrar som kontaktar Försäkringskassan om underhållsstöd, får information om underhållsbidrag Försäkringskassans åtgärder ger förutsättningar för ökade kunskaper om underhållsskyldighet och underhållsbidrag Arbetet med 6-månadersregeln och indrag av underhållsstöd Försäkringskassan utreder om rätten till underhållsstöd kvarstår och kontaktar föräldrarna Handläggaren beslutar om rätten till underhållsstöd ska kvarstå eller inte En återkommande ansökan, efter ett tidigare indrag, hanteras som en ny ansökan om underhållsstöd Försäkringskassan prövar rätten till underhållsstöd även i tidigare särskilda-skälärenden Reformen har haft konsekvenser för Försäkringskassans administration Handläggarna har fått en delvis annan roll och behöver kunna hantera svåra samtal Längre handläggningstider och försämrad produktivitet men inte bara på grund av reformen Konsekvenser av Försäkringskassans arbete med att få föräldrar att sköta underhållet själva Antalet barn och föräldrar inom systemet för underhållsstöd har minskat Ökning av barn med särboende föräldrar som står utanför systemet för underhållsstöd Drygt fyra av fem boföräldrar är kvinnor Antalet ansökningar har ökat trots Försäkringskassans utökade uppdrag Allt fler barn får utfyllnadsbidrag... 74

6 Innehåll Färre barn går in i systemet för underhållsstöd, men många föräldrar återkommer med en ansökan efter avslag eller indrag Ökning av avslag på grund av direktbetalning mellan föräldrarna Var fjärde ansökan under år 2017 beror på en tidigare indragning av underhållsstödet Sex av tio är kvar inom systemet för underhållsstöd vid slutet av år Knappt vart fjärde barn som lämnat systemet för underhållsstöd har gjort det på grund av direktbetalning eller 6-månadersregeln Förstagångsansökningar och föräldrars ekonomiska situation Förstagångsansökningar är vanligare bland föräldrar där båda har låga inkomster Avslag på grund av direktbetalning vanligare bland föräldrar med högre inkomster Konsekvenser av den nya 6-månadersregeln Ny prövning av rätten till underhållsstöd enligt 6- månadersregeln Majoriteten får en hel indragning av underhållsstödet Var sjätte boförälder återkommer med en ansökan om underhållsstöd efter indrag Om boföräldern ansöker om underhållsstöd på nytt sker det relativt snabbt efter indragningen Föräldrarnas upplevelser av att underhållsstödet dragits in Många föräldrar har upplevt svårigheter att komma överens om ett underhållsbidrag Konflikter och krångel med betalning är vanligt bland föräldrar som återkommer Särskilda skäl för fortsatt underhållsstöd Hot, våld och allvarliga konflikter har bedömts som särskilda skäl Från dokumentation till muntlig berättelse

7 Innehåll Rättsliga prövningar om särskilda skäl har gett handläggarna mer vägledning i bedömningarna månadersregeln är särskilt problematisk i återkommande särskilda-skäl-ärenden Underhållsbidrag blir inte alltid högre än underhållsstöd Underhållsbidraget blir lägre än underhållsstödet vid små inkomstskillnader Underhållsbidraget blir ofta samma belopp som underhållsstödet efter en indragning Diskussion, slutsatser och rekommendationer Försäkringskassan har genomfört flera åtgärder för att tillämpa reformen Arbetet med att få föräldrar att sköta underhållet själva har fått konsekvenser för föräldrar och barn Den nya 6-månadersregeln har fått konsekvenser för föräldrar och barn ISF:s rekommendationer Referenser Bilaga 1: Metod och material Bilaga 2: Tabeller

8 Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord Föräldrar har ett försörjningsansvar för sina barn. Om ett barn bor bara hos den ena föräldern ska den andra föräldern betala underhåll för barnet. Det här kan lösas direkt mellan föräldrarna genom ett så kallat underhållsbidrag, eller via Försäkringskassan i form av ett underhållsstöd. Om Försäkringskassan betalar ut ett underhållsstöd ska den förälder som barnet inte bor hos betala hela eller delar av beloppet till Försäkringskassan. Underhållsstödet är en skyddslagstiftning som ska garantera barnet en rimlig försörjning om en förälder av någon anledning inte betalar underhåll. Den 1 april 2016 fick Försäkringskassan ett utökat uppdrag om att öka föräldrars kunskap om underhållsskyldighet och underhållsbidrag. Myndigheten ska också bistå med information och stöd till föräldrar att själva reglera underhållet och komma överens om ett rimligt underhållsbidrag. Samtidigt infördes en ny regel inom underhållsstödet som innebär att Försäkringskassan inte längre ska ge fullt underhållsstöd om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd, i rätt ordning, har betalat rätt belopp till Försäkringskassan. Rätten till underhållsstöd ska därmed omprövas var sjätte månad. En bärande tanke bakom regeländringen är att de flesta föräldrar borde kunna klara av att sköta underhållet för sina barn själva, utan Försäkringskassans inblandning. Det är en rimlig tanke, men frågan är om reformen har uppnått sitt syfte? Vår granskning visar att reformen verkar ha bidragit till att antalet barn och föräldrar inom systemet för underhållsstöd har minskat efter att reformen genomfördes. Men vi ser att reformen dessvärre drabbar de föräldrar som har svårigheter att samarbeta. De föräldrarna riskerar att gå in och ut ur systemet för underhållsstöd om det står klart att föräldrarna av olika anledningar inte kan samarbeta. 7

9 Generaldirektörens förord Granskningen visar även att 6-månadersregeln är problematisk i återkommande ärenden där Försäkringskassan redan inledningsvis har bedömt att det finns särskilda skäl för fortsatt rätt till underhållsstöd. I fall där de särskilda skälen rör sig om hot och våld är sannolikheten liten att dessa problem upphört efter så kort tid som sex månader. I sådana situationer finns en risk för att Försäkringskassan vid en ny prövning av rätten till underhållsstöd river upp tidigare konflikter, vilket kan förvärra livssituationen för barnfamiljerna. Det här skapar en ekonomisk osäkerhet för både barnet och boföräldern och leder dessutom till mer administration för Försäkringskassan. Rapporten är skriven av Susanne Fahlén (projektledare), Mats Bengtsson, Lisa Carlsson och Leif Ericsson. Fram till och med våren 2018 deltog även Elisabeth Rydberg, Lena Birkelöf och Maria Denker i projektet. Stockholm och Göteborg i maj 2019 Catarina Eklundh Ahlgren 8

10 Definition av begrepp Definition av begrepp Underhållsskyldighet: Föräldrar är underhållsskyldiga i förhållande till sina barn. Det innebär att föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. 1 Underhållsbidrag: En förälder som inte bor varaktigt med sitt barn ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. Underhållsbidraget fastställs genom dom eller avtal. 2 Storleken på underhållsbidraget utgår från barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. 3 Underhållsbidraget betalas direkt från den förälder som barnet inte bor tillsammans med till den andra föräldern. I rapporten kallas detta för direktbetalning. Underhållsstöd: Ett bidrag till barn som inte får underhållsbidrag och som har föräldrar som lever åtskilda. 4 Underhållsstödet är ett samhällsstöd som garanterar att barn till särlevande föräldrar får en viss försörjning. 5 Försäkringskassan handlägger ansökan om underhållsstöd och betalar ut bidraget om ansökan beviljas. Storleken på underhållsstödet är ett schablonbelopp som betalas ut månadsvis. Utfyllnadsbidrag: Om en förälder inte kan betala ett helt underhållsbidrag kan Försäkringskassan betala ut ett utfyllnadsbidrag. Försäkringskassan räknar fram ett belopp som den betalningsskyldiga kan betala direkt till den andra föräldern och resterande belopp upp till underhållsstödsbeloppet betalas ut av Försäkringskassan kap. 1 föräldrabalken. 2 7 kap. 2 föräldrabalken. 3 7 kap. 1 föräldrabalken. 4 Prop. 1995/96:208, Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m. s Prop. 1995/96:208, Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m. s kap. 21 och 24 socialförsäkringsbalken. 9

11 Definition av begrepp Betalningsbelopp: Inom underhållsstödet är den förälder som inte bor tillsammans med barnet skyldig att betala hela eller delar av bidraget till Försäkringskassan. Detta kallas för betalningsbelopp. 7 Boförälder: Den förälder som barnet varaktigt bor tillsammans med och är folkbokförd hos. 8 Bidragsskyldig förälder: Den som enligt föräldrabalken ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. 9 Försäkringskassans utökade uppdrag: Från och med år 2016 fick Försäkringskassan ett tillägg i sin instruktion från regeringen att myndigheten ska ge information och stöd till föräldrar i frågor om underhållsskyldighet och underhållsbidrag och, inom ramen för detta, på begäran av föräldrar ge dem hjälp och stöd att dels beräkna underhållsbidraget, dels utforma avtal om bidraget i det enskilda fallet. 10 Den nya 6-månadersregeln: Lagändring som infördes den 1 april 2016 i socialförsäkringsbalken om att Försäkringskassan inte längre ska ge fullt underhållsstöd om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd, i rätt ordning, har betalat rätt belopp till Försäkringskassan. Men om det finns särskilda skäl ska Försäkringskassan ändå betala ut underhållsstöd kap. 16 socialförsäkringsbalken kap. 3 socialförsäkringsbalken kap. 5 socialförsäkringsbalken förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan kap. 9 a socialförsäkringsbalken. 10

12 Sammanfattning Sammanfattning Om ett barn bara bor hos den ena föräldern ska den andra föräldern betala underhåll för barnet. Underhållsfrågan kan lösas direkt mellan föräldrarna genom ett så kallat underhållsbidrag eller via Försäkringskassan i form av ett underhållsstöd. Om ett underhållsstöd betalas ut för barnet är den bidragsskyldiga föräldern skyldig att betala hela eller delar av bidraget till Försäkringskassan, ett så kallat betalningsbelopp. Den 1 april 2016 ändrades reglerna om underhållsstöd så att Försäkringskassan inte längre ska ge fullt underhållsstöd om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd, i rätt ordning, har betalat rätt belopp till Försäkringskassan, den så kallade 6-månadersregeln. Samtidigt fick Försäkringskassan ett utökat uppdrag som syftar till att öka föräldrars kunskap om underhållsskyldighet och underhållsbidrag samt att bistå med information och stöd till föräldrar att själva reglera underhållet och komma överens om ett rimligt underhållsbidrag. Syfte och frågor ISF har fått i uppdrag av regeringen att granska reformen om underhållsbidrag och underhållsskyldighet. Uppdraget innehåller två delar. Den ena delen gäller Försäkringskassans utökade uppdrag och den andra delen gäller den nya 6-månadersregeln. När det gäller Försäkringskassans utökade uppdrag ska ISF: kartlägga och granska de åtgärder som Försäkringskassan har genomfört för att ge information och stöd till föräldrar i frågor om underhållsbidrag och underhållsskyldighet för barn granska omfattningen av Försäkringskassans genomförda åtgärder och analysera vilken eventuell betydelse dessa 11

13 Sammanfattning åtgärder kan ha när det gäller att öka kunskapen bland föräldrar om försörjningsansvar och underhåll. När det gäller den nya 6-månadersregeln om ny prövning av rätten till underhållsstöd ska ISF: beskriva hur den nya lagstiftningen om underhållsstöd som gäller sedan den 1 april 2016 tillämpas undersöka vilka konsekvenser den nya lagstiftningen har fört med sig för Försäkringskassan administration undersöka vilka konsekvenser den nya lagstiftningen har fört med sig för berörda föräldrar och barn. Granskningens genomförande Vi har använt oss av flera metoder och informationskällor för att uppfylla granskningens syfte och för att ge en mångsidig bild av hur Försäkringskassan har implementerat det utökade uppdraget och den nya 6-månadersregeln. Vi har genomfört dokumentstudier och aktstudier. Vi har även använt aggregerad statistik och registerdata för att kartlägga och analysera området. Vi har också intervjuat olika representanter för handläggning och styrning hos Försäkringskassan. Försäkringskassan har genomfört flera åtgärder för att tillämpa sitt utökade uppdrag och den nya 6-månadersregeln Granskningen av Försäkringskassans implementering av det utökade uppdraget och den nya 6-månadersregeln visar följande: Försäkringskassan har genomfört organisatoriska förändringar och utbildat personalen. Försäkringskassan har ändrat i styrande och stödjande dokument och tagit fram en ny vägledning. Försäkringskassan har uppdaterat sin webbplats med information och ett beräkningsverktyg samt skapat möjligheter för personliga webbmöten. Försäkringskassan har genomfört informationskampanjer externt till föräldrar och internt på myndigheten. 12

14 Sammanfattning Handläggarna har fått andra roller och behöver nu kunna hantera svåra samtal. Men de har inte alltid tillräckliga verktyg eller tillräcklig utbildning för att hantera svåra samtal med föräldrar. Kvalitetsanalyser från Försäkringskassan visar att handläggningstiderna har ökat och produktiviteten har minskat men det beror inte enbart på det utökade uppdraget och 6-månadersregeln. Sammantaget anser ISF att de åtgärder som Försäkringskassan har genomfört för att kunna utföra sitt utökade uppdrag är mycket omfattande och att de ger förutsättningar för att öka kunskapen bland föräldrar om deras försörjningsansvar. Arbetet med att få föräldrar att sköta underhållet själva har fått konsekvenser för föräldrar och barn Granskningen av vilken betydelse Försäkringskassans arbete har fått för att få föräldrar att sköta underhållet själva, samt eventuella konsekvenser av arbetet visar följande: Antalet barn och föräldrar inom systemet för underhållsstöd har minskat Antalet barn och föräldrar som befinner sig inom systemet för underhållsstöd har minskat över tid under perioden Minskningen tilltog efter att Försäkringskassans fick sitt utökade uppdrag och den nya 6-månadersregeln infördes. Denna minskning beror inte bara på låga födelsetal under 2000-talet eller på att det blivit vanligare att barn bor växelvist efter att föräldrarna har separerat. Det tyder på att Försäkringskassans arbete med det utökade uppdraget och 6-månadersregeln har minskat antalet barn och föräldrar inom systemet för underhåll. De stora könsskillnaderna kvarstår Kartläggningen visar att drygt fyra av fem boföräldrar är kvinnor och att drygt fyra av fem bidragsskyldiga föräldrar är män. Könsskillnaden är konstant över tid och påverkas inte av reformen. 13

15 Sammanfattning Den här skeva könsfördelningen kan ha negativa konsekvenser utifrån ett jämställdhets- och maktperspektiv om föräldrarna ska sköta underhållet själva. Om föräldrarna har samarbetssvårigheter finns en risk för att boföräldern, som oftast är en kvinna, hamnar i en ekonomisk beroendeställning gentemot den bidragsskyldiga, som oftast är en man. Det finns därmed en risk för att kvinnans ekonomiska självständighet inskränks. Antalet ansökningar har ökat trots Försäkringskassans utökade uppdrag Kartläggningen visar att det totala antalet ansökningar om underhållsstöd har ökat under år 2017 jämfört med tidigare år, trots Försäkringskassans arbete med det utökade uppdraget och 6-månadersregeln. Det kan delvis förklaras av att antalet utfyllnadsbidrag har ökat, men framför allt av att en del föräldrar återkommer med ytterligare en ansökan för samma barn efter att Försäkringskassan tidigare har dragit in underhållsstödet. Färre barn går in i systemet för underhållsstöd, men många föräldrar återkommer med en ny ansökan efter avslag eller indragning Granskningen visar att allt färre föräldrar och barn tar steget in i systemet för underhållsstöd. Men bland de som finns i systemet återkommer en del boföräldrar med ytterligare en ansökan för samma barn efter ett tidigare avslag eller indragning av underhållsstödet. Det är fler föräldrar som återkommer efter en indragning av underhållsstödet än efter ett avslag. Även om de återkommande ansökningarna på grund ett tidigare indraget underhållsstöd har ökat under år 2017 är det endast 11 procent av det totala antalet ansökningar som är en följd av den nya 6-månadersregeln eller på direktbetalning mellan föräldrarna. Ökning av avslag på grund av direktbetalning mellan föräldrarna Granskningen visar att ett avslag på grund av direktbetalning har ökat och att antalet föräldrar som inte återkommer med en ny ansökan efter ett tidigare avslag på grund av direktbetalning också har ökat. Det tyder på att allt fler föräldrar har börjat sköta underhållet själva, 14

16 Sammanfattning vilket kan vara ett resultat av Försäkringskassans arbete med det utökade uppdraget. Men kartläggningen visar även att det ofta är andra skäl än direktbetalning som ligger bakom ett avslag på en ansökan om underhållsstöd. Knappt vart fjärde barn som lämnat systemet för underhållsstöd har gjort det på grund av reformen Vid slutet av år 2017 var omkring 60 procent av de barn vars föräldrar hade ansökt om underhållsstöd åren kvar inom systemet för underhållsstöd. Det är framför allt föräldrar och barn som befunnit sig i systemet för underhållsstöd en lång tid som i högre utsträckning har lämnat systemet. Knappt vart fjärde barn, 24 procent, som lämnat systemet för underhållsstöd vid slutet av år 2017 gjorde det på grund av skäl som rimligen beror på Försäkringskassans utökade uppdrag och den nya 6-månadersregeln. Sett över tid har allt fler lämnat systemet för underhållsstöd eller inte återkommit med ytterligare en ansökan efter ett tidigare avslag. Men de flesta av de barn som har lämnat systemet har gjort det av andra orsaker än direktbetalning mellan föräldrarna eller den nya 6-månadersregeln. Avslag på grund av direktbetalning vanligare bland föräldrar med högre inkomster Bland de föräldrar som kom in med sin första ansökan om underhållsstöd under perioden 1 oktober 2016 till och med 31 maj 2017 var det totalt 19 procent som fick ett avslag, men endast 7 procent fick ett avslag på grund av direktbetalning mellan föräldrarna. Det gäller alltså tiden efter det att Försäkringskassan påbörjat arbetet med det utökade uppdraget och att tillämpa den nya 6-månadersregeln. En förstagångsansökan är vanligast bland föräldrar där båda föräldrarna har en låg inkomst. Andelen förstagångsansökningar som leder till underhållsstöd är något högre bland föräldrar där båda eller endast den bidragsskyldiga föräldern har en låg inkomst. Men andelen som får ett avslag på en förstagångsansökan på grund av direktbetalning är något vanligare bland föräldrar där båda eller endast den bidragsskyldiga föräldern har hög inkomst, jämfört med andra inkomstgrupper. 15

17 Sammanfattning På en generell nivå tyder det på att Försäkringskassans arbete med det utökade uppdraget träffar rätt grupper, det vill säga föräldrar med större ekonomiska resurser. Men det är ändå en förhållandevis liten andel av föräldrarna som får ett avslag på grund av direktbetalning. Den nya 6-månadersregeln har fått konsekvenser för föräldrar och barn Vår granskning visar att den nya 6-månadersregeln har fått konsekvenser. Den nya regeln innebär att rätten till underhållsstöd upphör om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd har betalat det fastställda betalningsbeloppet till Försäkringskassan. Om det finns särskilda skäl kan Försäkringskassan ändå lämna underhållsstöd. Den här delen av granskningen fokuserar på föräldrar och barn som har haft fullt underhållsstöd via Försäkringskassan och som varit aktuella för ny prövning av rätten till underhållsstöd enligt den nya 6-månadersregeln. Granskningen visar följande: Direktbetalningen efter indragning verkar fungera i de flesta fallen men var sjätte boförälder återkommer med en ansökan Granskningen visar att 83 procent av de som har fått hela underhållsstödet indraget eller fått underhållsstödet omvandlat till ett utfyllnadsbidrag, under perioden 1 oktober 2016 till 31 maj 2017, har inte återkommit med en ny ansökan under undersökningsperioden. Men 17 procent av boföräldrarna återkommer med en ansökan. Det är framför allt boföräldrar som är kvinnor, och boföräldrar med låga inkomster som i högre grad återkommer med en ansökan. Den vanligaste orsaken till en återkommande ansökan är då att den bidragsskyldiga föräldern inte har betalat underhållsbidraget till boföräldern. När en boförälder återkommer med en ansökan för samma barn efter att underhållsstödet tidigare dragits in för det barnet hanterar Försäkringskassan det enligt samma process som en vanlig ansökan. Det kan medföra att det uppstår ett tillfälligt ekonomiskt glapp, det vill säga att barnet och boföräldern tillfälligt blir utan underhåll i väntan på nytt beslut om underhållsstöd. Och även om Försäkringskassan betalar ut underhållsstödet retroaktivt när handläggningen är klar så kan 16

18 Sammanfattning ett sådant glapp i underhållet bli ett problem för boföräldrar och barn som redan befinner sig i en ekonomisk utsatt situation. Många föräldrar upplever att det är svårt att komma överens om ett underhållsbidrag Granskningen visar att drygt 40 procent av föräldrarna som inte har återkommit till systemet för underhållsstöd är nöjda med den egna överenskommelsen. Men cirka 30 procent har inte haft någon dialog alls. Bland de föräldrar som har återkommit till systemet för underhållsstöd har majoriteten haft svårigheter att komma överens om ett underhållsbidrag. Försöken att nå en överenskommelse har bland annat skapat nya konflikter. Och konflikter och problem med direktbetalningen är även vanliga orsaker till att en boförälder återkommer med en ny ansökan efter en tidigare indragning av underhållsstödet. Bedömningen av särskilda skäl är svår, men handläggarna har blivit säkrare i sin roll 6-månadersregeln innebär att Försäkringskassan inte längre lämnar fullt underhållsstöd om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd har betalat rätt belopp till Försäkringskassan. Men om det finns särskilda skäl ska myndigheten ändå lämna underhållsstöd. Vad som kan räknas som särskilda skäl har lagstiftaren till stor del lämnat till rättstillämpningen. Men det finns några exempel i förarbetena till lagstiftningen. Det har dessutom kommit ett antal kammarrättsdomar som ger Försäkringskassan ytterligare vägledning. Granskningen visar att det har varit svårt för handläggarna att göra bedömningen av om det finns särskilda skäl på grund av svåra gränsfall. Men handläggarna har över tid blivit tryggare i sin roll och sina bedömningar. Granskningen visar att Försäkringskassan beviljade fortsatt underhållsstöd på grund av särskilda skäl i 12 procent av de ärenden som prövades enligt den nya 6-månadersregeln under perioden 1 oktober 2016 till 31 maj Och det är i huvudsak ärenden där det förekommer hot och våld där boföräldern har fått fortsatt rätt till underhållsstöd på grund av särskilda skäl. Handläggarna upplever att själva utredningen av om det finns särskilda skäl är svår den medför svåra samtal där handläggaren 17

19 Sammanfattning behöver ställa frågor som kan uppfattas som integritetskänsliga och privata. Det kan också vara krävande att utreda om det förekommer hot och våld, både för föräldrarna och för handläggarna. Vår granskning visar även att de kammarrättsdomar som kommit visat att särskilda skäl inte enbart behöver handla om hot eller våld. Även samarbetssvårigheter och konfliker kan räknas som särskilda skäl om det finns en påtaglig risk för att underhållsfrågan inte kommer att lösas eller att ett samarbete mellan föräldrarna är olämpligt. Det här innebär att det kan finnas ett utrymme för Försäkringskassan att tillämpa regeln om särskilda skäl i fler fall än vad man gör i dag. Eftersom en inte obetydlig andel av föräldrarna som tidigare har fått underhållsstöd återkommer i systemet kan det också finnas goda skäl att i högre grad använda detta utrymme. 6-månadersregeln är inte alltid lämplig i återkommande särskilda-skäl-ärenden Det är tydligt i lagstiftning och förarbeten att Försäkringskassan ska pröva alla ärenden där den bidragsskyldiga föräldern betalat korrekt under sex månader. Brev till föräldrarna ska skickas ut även om Försäkringskassan vid den första genomgången av ärendet bedömer att det finns särskilda skäl för att fortsätta lämna underhållsstöd. Granskningen visar att en ny prövning av rätten till underhållsstöd inte alltid är lämplig i de fall en boförälder redan tidigare fått underhållsstöd beviljat på grund av särskilda skäl. De problem som låg till grund för den första bedömningen av särskilda skäl har sällan försvunnit efter så kort tid som sex månader. Detta gör att Försäkringskassan riskerar att återkommande riva upp tidigare konflikter, vilket kan förvärra livssituationen för föräldrar och barn. Försäkringskassan har utformat en särskild formulering i kommuniceringsbreven i återkommande särskilda-skäl-ärenden där det anges att myndighetens preliminära bedömning är att särskilda skäl kvarstår. Men i aktstudien har vi observerat att utformningen av brevet i praktiken varierar. Vi anser att det är olyckligt att de återkommande särskilda-skäl-ärendena inte hanteras på samma sätt. 18

20 Sammanfattning Beloppet för underhållsbidraget blir inte alltid högre än beloppet för underhållsstödet Förarbetena till lagstiftningen påpekar att barn kan få mer i underhållsbidrag än vad de skulle få i underhållsstöd om föräldrar i större utsträckning reglerar underhållet genom underhållsbidrag. Våra beräkningar visar att underhållsbidragsbeloppen inte alltid blir högre än underhållsstödet. Det gäller särskilt om den bidragsskyldiga har låga inkomster och om inkomstskillnaderna mellan föräldrarna är små. Granskningen visar även att underhållsbidraget ofta blir samma belopp som underhållsstödet för de föräldrar som har fått underhållsstödet indraget med stöd av den nya 6-månadersregeln. ISF:s rekommendationer ISF lämnar följande rekommendationer för det fortsatta arbetet med det utökade uppdraget och 6-månadersregeln. ISF rekommenderar regeringen att ta initiativ till att utreda förutsättningarna för att ändra lagen så att rätten till underhållsstöd inte behöver prövas på nytt i vissa ärenden även om den bidragsskyldiga föräldern har skött betalningarna till Försäkringskassan korrekt i sex månader. Det gäller de ärenden där en förälder har visat att det finns särskilda skäl, och där dessa särskilda skäl sannolikt kvarstår. ISF rekommenderar Försäkringskassan att se över tillämpningen av bestämmelsen om särskilda skäl och handläggarnas förutsättningar för att göra bedömningen när det förekommer konflikter och samarbetssvårigheter mellan föräldrarna att prioritera de ärenden som rör återkommande ansökningar efter en tidigare indragning av underhållsstödet, för att undvika att boföräldrarnas och barnens ekonomiska situation påverkas negativt att harmonisera kommuniceringsbreven för särskilda-skälärenden så att föräldrar i samma situation får samma sorts information. 19

21

22 Inledning 1 Inledning Om ett barn bara bor hos den ena föräldern ska den andra föräldern betala underhåll för barnet. Underhållsfrågan kan lösas direkt mellan föräldrarna genom ett så kallat underhållsbidrag eller via Försäkringskassan i form av ett underhållsstöd. Underhållsstödet infördes år 1997 och ersatte då bidragsförskottet, som hade funnits sedan 1930-talet. 12 Ett underhållsstöd, som administreras av Försäkringskassan, ska garantera barn till särlevande föräldrar en viss försörjning om den föräldern som barnet inte bor tillsammans med inte betalar ett underhållsbidrag till barnet. 13 Om Försäkringskassan betalar ut ett underhållsstöd för barnet är den förälder som barnet inte bor hos, den så kallade bidragsskyldiga föräldern, skyldig att betala hela eller delar av bidraget till Försäkringskassan. Detta kallas för ett betalningsbelopp. Den 1 april 2016 ändrades lagen så att Försäkringskassan inte längre ska betala ut fullt underhållsstöd om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd, i rätt ordning, har betalat rätt belopp till Försäkringskassan. Men om det finns särskilda skäl ska myndigheten ändå betala ut stödet, till exempel om det förekommer hot och våld. 14 I denna rapport kallar vi den här lagändringen för den nya 6-månadersregeln. Försäkringskassan fick samtidigt ett utökat uppdrag att ge föräldrar information och stöd i frågor om underhållsbidrag och underhållsskyldighet gentemot barn. Enligt Försäkringskassans instruktion ska 12 Prop. 1995/96:208, Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m. s Prop. 1995/96:208, Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m. s /16:SfU7, Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet; 18 kap. 9 a socialförsäkringsbalken. 21

23 Inledning myndigheten på begäran av föräldrar hjälpa dem att beräkna underhållsbidrag och att utforma ett avtal om underhållsbidrag i det enskilda fallet. 15 Målet med 2016 års lagändring och Försäkringskassans utökade uppdrag var att få fler föräldrar att själva sköta underhållet för sina barn i stället för att gå via Försäkringskassan. 16 Detta mål har varit uttalat i Försäkringskassans (och tidigare Riksförsäkringsverkets) regleringsbrev sedan år Lagändringen gäller sedan den 1 april Försäkringskassans utökade uppdrag förstärker därmed det tidigare målet om att fler föräldrar ska sköta underhållet själva. Det främsta syftet med lagändringen och Försäkringskassans utökade uppdrag var att tydliggöra att det i första hand är föräldrarna som är ansvariga för barnets försörjning, och inte staten. 18 Bakgrunden till det utökade uppdraget och lagändringen är ett antagande om att många barn skulle få mer i underhåll än vad de får i underhållsstöd om föräldrarna i större utsträckning skulle välja att sköta underhållet själva Syfte och frågor Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har fått i uppdrag av regeringen att göra en uppföljning av lagändringen om den nya 6-månadersregeln och Försäkringskassans utökade uppdrag. 20 Uppdraget innehåller två delar. Den ena delen rör Försäkringskassans utökade uppdrag och den andra delen rör den nya 6-månadersregeln som innebär att underhållsstöd som huvudregel inte ska betalas ut om den bidragsskyldiga föräldern har skött sina betalningar till Försäkringskassan under minst sex månader i följd förordning (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan. 16 Prop. 2014/15:145, Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet. 17 Försäkringskassan, På egna ben betalning av barnets underhåll direkt mellan föräldrarna. Försäkringskassan Analyserar 2005:14, s. 10; Försäkringskassan, Särlevande föräldrar och deras barns boende och underhåll. Socialförsäkringsrapport 2011:5, s Prop. 2014/15:145, Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet. 19 SOU 2011:51, Fortsatt föräldrar om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull; Ds 2014:27, Ökat stöd för underhållsreglering; Prop. 2014/15:145, Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet. 20 Regleringsbrevet för år 2017 avseende Inspektionen för socialförsäkringen. 22

24 Inledning Inom området Försäkringskassans utökade uppdrag ska ISF: kartlägga och granska de åtgärder som Försäkringskassan har genomfört för att ge information och stöd till föräldrar i frågor om underhållsbidrag och underhållsskyldighet för barn granska omfattningen av de genomförda åtgärderna och analysera vilken eventuell betydelse dessa åtgärder kan ha för att öka kunskapen bland föräldrar om försörjningsansvar och underhåll. Vi har granskat Försäkringskassans interna arbete med att sjösätta det utökade uppdraget. Vi har också granskat myndighetens externa arbete gentemot föräldrarna som gäller att ge information och stöd till föräldrar i frågor om underhållsskyldighet och underhållsbidrag för barn. Vi har också kartlagt vilka barn och föräldrar som finns inom underhållsstödssystemet och hur antal och andra faktorer har förändrats över tid. Detta ger en bild av vilken betydelse och eventuella konsekvenser Försäkringskassans arbete har haft för att få föräldrar att sköta betalningen av underhållet själva. Vi har också kartlagt inflödet av ansökningar, vad beslutet blir samt utflödet ur underhållstödssystemet under åren Vidare har vi granskat vilka föräldrar som har fått underhållsstöd eller fått avslag efter det att Försäkringskassan påbörjat sitt arbete med det utökade uppdraget under år 2016, samt vilka föräldrar som har fått underhållsstödet indraget cirka sex månader efter att de fick underhållsstödet beviljat. När det gäller den nya 6-månadersregeln om ny prövning av rätten till underhållsstöd ska ISF: beskriva hur den nya lagstiftningen om underhållsstöd från den 1 april 2016 tillämpas undersöka vilka konsekvenser den nya lagstiftningen har fört med sig för Försäkringskassan administration undersöka vilka konsekvenser den nya lagstiftningen har fört med sig för berörda föräldrar och barn. Inom detta område har vi granskat Försäkringskassans interna arbete med att införa den nya 6-månadersregeln. Vi har även granskat hur myndigheten tillämpar den nya regeln. 23

25 Inledning För att ge en bild av vilka eventuella konsekvenser den nya 6-månadersregeln har haft har vi granskat vilken typ av beslut som Försäkringskassan har fattat för de föräldrar som varit aktuella för en ny prövning av underhållsstödet enligt den nya regeln. Vi har även kartlagt även i vilken mån föräldrar återkommer med en ansökan, varför och hur snabbt de återkommer samt hur föräldrar upplever situationen efter att underhållsstödet dragit in. Vidare har vi undersökt hur Försäkringskassan bedömer om föräldrar har förutsättningar att själva sköta underhållet till sina barn. Vi har också undersökt hur myndigheten bedömer att det finns särskilda skäl för fortsatt underhållsstöd samt hur föräldrar visar att det finns särskilda skäl. Slutligen har vi granskat underhållsbidragsbeloppet utifrån två perspektiv. Vi har skattat hypotetiska underhållsbidragsbelopp under vissa antaganden om föräldrarnas ekonomiska situation. I dessa skattningar har vi tagit hänsyn till föräldrars egna uppgifter om ifall underhållsbidragsbeloppet har blivit större, mindre eller samma som underhållsstödsbeloppet när föräldrarna ska sköta underhållet själva, efter att de fått underhållsstödet indraget. 1.2 Granskningens genomförande Vi har vi använt oss av flera metoder och informationskällor för att uppfylla granskningens syfte och för att ge en mångsidig bild av hur Försäkringskassan genomfört det utökade uppdraget och infört den nya 6-månadersregeln. Nedan ger vi en kortfattad beskrivning av genomförandet. En mer utförlig redogörelse för granskningens genomförande finns i Bilaga 1. Dokumentstudie Vi har genomfört en dokumentstudie av den lagstiftning som gäller, förarbeten, Försäkringskassans styrande dokument för underhållsstöd och andra interna handlingar. Vi har då även studerat andra studier och utredningar av underhållsstöd. 24

26 Inledning Intervjustudie Vi har under juni och november 2017 genomfört semistrukturerade intervjuer med representanter för handläggning och styrning av underhållsstöd på Försäkringskassan. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur de har genomfört det utökade uppdraget och hur de har tillämpat den nya 6-månadersregeln samt hur detta har fungerat. För att få en bredd i materialet genomförde vi 9 olika gruppintervjuer med totalt 20 personer med olika yrkesroller inom Försäkringskassan. Vi intervjuade enhetschefer, försäkringssamordnare, specialister och handläggare från två olika kontor samt verksamhetsutvecklare. Statistiska analyser Vi har använt aggregerad statistik över underhållsstödssystemet från Försäkringskassan för att ge en helhetsbild av antal föräldrar och barn inom underhållsstödssystemet under åren Vi har använt registerdata för att analysera förändringar inom systemet för underhållsstöd, vilka beslut som har fattats samt föräldrarnas ekonomiska situation. I den statistiska analysen har vi använt följande tre olika urval: alla föräldrar som ansökte om underhållsstöd hos Försäkringskassan under åren endast förstagångsansökningar till Försäkringskassan under perioden 1 oktober 2017 till och med 31 maj 2017 endast ärenden som var aktuella för ny prövning av underhållsstödet med stöd av den nya 6-månadersregeln under perioden 1 oktober 2017 till och med 31 maj Vi har använt en enkätundersökning om underhållsstöd som Försäkringskassan har låtit genomföra för att fånga upp föräldrars upplevelser av situationen efter att underhållsstödet dragits in. 21 Undersökningen inkluderar endast de föräldrar som fick beslut om indraget underhållstöd i november 2016 och där den bidragsskyldiga föräldern 21 Försäkringskassan, Ett ökat ekonomiskt föräldraansvar? Utvärdering av nya förutsättningar inom underhållsstöd och underhållsbidrag. 25

27 Inledning har haft ett betalningsbelopp till Försäkringskassan på kronor per barn och månad. Undersökningen genomfördes under perioden 16 februari till 22 mars år Aktgranskning Vi har gjort två aktgranskningar som tillsammans omfattar ett slumpmässigt urval av totalt 196 ärendeakter hos Försäkringskassan. 160 akter består av ärenden där myndigheten har dragit in underhållsstödet med stöd av den nya 6-månadersregeln. 36 akter består av ärenden där boföräldern har fått fortsatt rätt till underhållsstöd på grund av särskilda skäl. Genom aktgranskningen har vi undersökt handläggningsprocessen, föräldrarnas eventuella invändningar mot att underhållsstödet dras in samt Försäkringskassans bedömning av särskilda skäl och hur föräldrar kan påvisa att särskilda skäl föreligger. 1.3 Avgränsning Denna granskning fokuserar på Försäkringskassans arbete med det utökade uppdraget och tillämpningen av den nya 6-månadersregeln. Eftersom det inte finns något register över underhållsbidrag utgår granskningen framför allt från systemet för underhållsstöd. Unga vuxna som får förlängt underhållsstöd ingår inte i granskningen. Granskningen belyser inte heller ärenden som gäller underhållsstöd där den bidragsskyldiga föräldern bor eller arbetar i ett annat land, eller ärenden som gäller underhållsstöd vid växelvist boende. De två sistnämnda ärendeslagen berörs nämligen inte av den nya 6-månadersregeln. Vi följer inte heller upp reformens ekonomiska konsekvenser. Reformen kan leda både till minskade kostnader och ökade kostnader för Försäkringskassan. Kostnaderna minskar om fler föräldrar reglerar underhållet själva utan att gå via underhållsstödet. De ökar tillfälligt på grund av till exempel it-utveckling och ökar permanent på grund av exempelvis personalförstärkningar. Vi har valt att inte följa upp reformens ekonomiska konsekvenser eftersom det är mycket svårt att kartlägga kostnader direkt knutna till reformen. 26

28 Inledning 1.4 Rapportens disposition Rapporten är disponerad enligt följande: I kapitel 2 redogör vi för regelverken om underhållsbidrag och underhållsstöd samt hur dessa beräknas enligt respektive regelverk. I kapitel 3 redogör vi för Försäkringskassans åtgärder för att genomföra sitt utökade uppdrag och för att införa lagändringen om den nya 6-månadersregeln. Vi beskriver också hur Försäkringskassan i praktiken har arbetat med detta. I kapitel 4 redovisar vi analysen av vilken betydelse Försäkringskassans arbete med det utökade uppdraget har haft för att få föräldrar att sköta betalningen av underhållet själva. I kapitel 5 redogör vi för undersökningen av vilka konsekvenser den nya 6-månadersregeln har haft för de berörda föräldrarna. Och hur Försäkringskassan bedömt föräldrarnas förutsättningar att sköta underhållet själva och bedömningen av särskilda skäl för fortsatt rätt till underhållsstöd. I kapitel 6 redovisar vi underhållsstödsbeloppet. Vi har skattat potentiella underhållsbidrag med hjälp av Försäkringskassans beräkningsverktyg. Vi rapporterar även föräldrarnas redogörelser av underhållsbidragsbeloppet från de föräldrar som var de första att få underhållsstödet indraget med stöd av den nya 6-månadersregeln. Rapporten avslutas med ISF:s slutsatser och rekommendationer i kapitel 7. 27

29

30 Underhållsskyldighet, underhållsbidrag och underhållsstöd 2 Underhållsskyldighet, underhållsbidrag och underhållsstöd I det här kapitlet beskriver vi reglerna för underhållsbidrag och underhållsstöd. Underhållsbidrag och underhållsstöd styrs av två olika regelverk där sättet att beräkna ett underhållsbidrag eller ett underhållsstöd skiljer sig åt avsevärt. Underhållsbidrag styrs av civilrättsliga regler som avgör föräldrarnas inbördes skyldigheter och rättigheter gentemot sina barn. Underhållsstöd regleras i socialförsäkringsbalken och är en skyddslagsstiftning som ska garantera att barn till särlevande föräldrar får en viss försörjning. De två regelverken innebär att särlevande föräldrar antingen kan reglera sina barns underhåll civilrättsligt utifrån föräldrabalken, eller utifrån det offentligrättsliga regelverket om underhållsstöd i socialförsäkringsbalken. Underhållsstödet administreras av Försäkringskassan. Försäkringskassans utökade uppdrag syftar till att öka föräldrars kunskap om underhållsskyldighet och underhållsbidrag. I uppdraget ingår även att ge information och stöd till föräldrar så att de själva kan reglera underhållet och komma överens om ett rimligt underhållsbidrag. 2.1 Underhållsskyldighet och underhållsbidrag Det finns bestämmelser om föräldrars underhållsskyldighet i 7 kapitlet i föräldrabalken. Där står att föräldrar ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov 29

31 Underhållsskyldighet, underhållsbidrag och underhållsstöd och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. 22 Underhållsskyldigheten gäller oavsett om föräldern bor tillsammans med barnet eller inte. Om en förälder inte bor varaktigt tillsammans med barnet ska hen betala underhållsbidrag till barnet. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal. 23 Föräldrarna är underhållsskyldiga till dess att barnet fyller 18 år eller så länge barnet går i skolan (grundskola, gymnasieskola eller annan jämförlig grundutbildning). Men denna skyldighet gäller som längst till dess att barnet fyller 21 år. 24 Om ett barn bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna gäller att ingen av föräldrarna är skyldig att betala underhållsbidrag. De uppfyller då sin underhållsskyldighet genom att de står för barnets kostnader under den tid barnet bor hos respektive förälder. Föräldrabalken anger ingen metod för att beräkna ett underhållsbidrag. Det som har blivit praxis är den så kallade kvotdelningsmetoden som tagits fram av Socialstyrelsen. Det är allmänna råd som publicerades år 1989 men som upphävdes år Metoden går förenklat ut på att dels beräkna barnets behov, dels respektive förälders ekonomiska överskott. Beräkningen kan beskrivas på följande sätt: h hå ö ö ä ö = hå 2.2 Underhållsstöd Underhållsstöd regleras i socialförsäkringsbalken. 26 Det är en offentligrättslig lagstiftning i form av en skyddslagstiftning som ska garantera barnet en rimlig försörjning om den bidragsskyldiga föräldern 22 7 kap. 1 föräldrabalken kap. 2 föräldrabalken kap. 1 föräldrabalken. 25 Se Ds 2014:27, Ökat stöd för underhållsreglering, sid 34; SOU 2011:51, Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, sid 68; Försäkringskassan, Underhållsbidrag till barn, vägledning 2016:1 version 5, s kap. socialförsäkringsbalken. 30

32 Underhållsskyldighet, underhållsbidrag och underhållsstöd inte betalar ett underhållsbidrag. 27 Detta stöd administreras av Försäkringskassan. En förälder som är underhållsskyldig för barnet kan bli skyldig att till Försäkringskassan betala hela eller delar av det underhållsstöd som myndigheten betalar till barnet. 28 Försäkringskassan betalar inte ut underhållsstöd om den bidragsskyldiga betalar underhåll med minst ett belopp som motsvarar underhållsstödsbeloppet, eller på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll. 29 Villkoret för att ett barn ska ha rätt till underhållsstöd är att föräldrarna inte bor tillsammans och att barnet är folkbokfört hos en av föräldrarna. Dessutom ska barnet bo varaktigt endast hos den föräldern (den så kallade boföräldern), och boföräldern ska bo i Sverige. 30 Underhållsstödsbeloppet var kronor i månaden under åren Därefter har underhållsstödsbeloppet åldersdifferentierats i flera steg. Den 1 januari 2018 trädde en lagändring ikraft där stödet höjdes med 150 kronor i månaden för barn som är 15 år eller äldre. Den 1 augusti 2018 trädde nästa lagändring ikraft. Då höjdes stödet med ytterligare 350 kronor per månad för barn som fyllt 15 år. Den 1 januari 2019 trädde en tredje lagändring ikraft där underhållsstödet höjdes till kronor i månaden för barn som är år. 31 Men det underhållsstödsbelopp som var aktuellt under rapportens undersökningsperiod var kronor i månaden oavsett barnets ålder. Inom underhållsstödet finns tre olika former: fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och underhållsstöd vid växelvist boende. Fullt underhållsstöd Försäkringskassan kan ge fullt underhållsstöd till barnet när den betalningsskyldiga föräldern betalar ett lägre underhållsbidragsbelopp än underhållsstödsbeloppet eller inte betalar något alls. Försäkringskassan betalar då högst kronor per månad (eller respek- 27 Prop. 1995/96:208, Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m, s. 30.; Prop. 2014/15:145, Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet, s kap. 2 socialförsäkringsbalken kap. 9 socialförsäkringsbalken kap. 2 och 3, 18 kap. 2 och 4 socialförsäkringsbalken kap. 20 socialförsäkringsbalken. 31

33 Underhållsskyldighet, underhållsbidrag och underhållsstöd tive kronor beroende på barnets ålder) direkt till boföräldern. Den bidragsskyldiga blir då skyldig att betala ett betalningsbelopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållstödet. 32 Myndigheten kan ge underhållsstöd till och med den månad då barnet fyller 18 år. 33 Den 1 april 2016 infördes en 6-månadersregel som innebär att Försäkringskassan inte längre ska ge fullt underhållsstöd om den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd, i rätt ordning, har betalat rätt belopp till Försäkringskassan. Men om det finns särskilda skäl ska Försäkringskassan ändå betala ut underhållsstöd. 34 Försäkringskassan kan lämna fullt underhållsstöd som förlängt underhållsstöd (FUS) om barnet fyllt 18 år och fortfarande går i skolan på heltid på grundskolenivå, gymnasienivå eller motsvarande. Försäkringskassan betalar ut beloppet direkt till den studerande. 35 Stödet betalas ut som längst till och med juni det år barnet fyller 20 år. 36 Om barnet i fråga har någon form av inkomst kan det påverka underhållsstödet. Om barnet har en årsinkomst på kronor, minskas underhållsstödet med hälften av den del som överstiger kronor. 37 Beloppet höjdes från kronor till kronor den 1 januari Utfyllnadsbidrag Försäkringskassan kan ge utfyllnadsbidrag till barnet om den bidragsskyldiga föräldern inte kan betala hela summan. Beloppet motsvarar då underhållsstödsbeloppet (1 573 kronor, kronor respektive kronor i månaden beroende på barnets ålder). Försäkringskassan räknar då fram ett belopp som den betalnings kap. 2 socialförsäkringsbalken kap. 13 socialförsäkringsbalken /16:SfU7, Ökad reglering av barns underhåll utanför underhållsstödet; 18 kap. 9 a socialförsäkringsbalken kap. 6 och 18 socialförsäkringsbalken kap. 14 socialförsäkringsbalken kap. 30 socialförsäkringsbalken. 32