Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012 Danmarks Nationalbank, København 4 september 2012 Lars Jonung Finanspolitiska Rådet Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan, Lunds universitet 1
Innovationer inom stabiliseringspolitiken: Penningpolitiken Inflation targeting (självständiga centralbanker med explicita inflationsmål/prisstabilisering) opolitisk expertstyrning. Omkring ett 30-tal centralbanker bygger idag sin strategi på inflation targeting. Transparency, accountability and communication.
Innovationer inom stabiliseringspolitiken: Finanspolitiken Finanspolitiska råd självständiga, opolitiska expertstyrda råd med målet att övervaka finanspolitiken. Cirka 15 länder har etablerat någon form av finanspolitiskt råd. EU, IMF och OECD kräver/rekommenderar finanspolitiska råd. Finanspolitiken kommer inte att bli expertstyrd som penningpolitiken eftersom finanspolitik i stor utsträckning är fördelningspolitik.
Finanspolitiska rådet i Sverige Inrättades 1 augusti 2007. Uppdraget är att utvärdera regeringens finanspolitik och övrig ekonomisk politik. Huvudprodukten är den årliga rapporten Svensk finanspolitik som överlämnas i maj. Rapporten ska kunna användas som ett underlag bl.a. för riksdagens granskning av regeringens politik. Rådet beställer ett antal underlagsrapporter per år. Rådet arrangerar en-två konferenser per år.
Uppdraget för rådet Granska hur finanspolitiken förhåller sig till sina mål om långsiktigt hållbara offentliga finanser, överskottsmålet och utgiftstaket. Bedöma hur finanspolitikens inriktning förhåller sig till konjunkturläget. Granska om utvecklingen är i linje med långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar hög sysselsättning.
Uppdraget för rådet (fortsättning) Granska tydligheten i regeringens ekonomiska propositioner, särskilt med avseende på angivna grunder för den ekonomiska politiken samt skälen för förslag till åtgärder. Analysera effekterna av finanspolitiken på välfärdens fördelning. Verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken.
Finanspolitiska rådet Ledamöter fr o m juli 2012 Lars Jonung (ordf.), professor, Lund, tidigare forskningsrådgivare, EU-kommissionen John Hassler (vice ordf.), professor, Stockholm Anders Björklund, professor, Stockholm Steinar Holden, professor, Oslo (tidigare Torben Andersen, Århus) Eva Lindström, tidigare riksrevisor och budgetchef, Finansdepartementet Irma Rosenberg, tidigare vice riksbankschef och prognoschef vid Konjunkturinstitutet
RIKSDAGEN REGERINGEN Finansutskottet Riksrevisionen Ca 300 anställda Riksbanken 400 anställda Finansdepartementet 470 anställda Finanspolitiska rådet 6 ledamöter Finansinspektionen 160 anställda Konjunkturinstitutet 60 anställda Kansli 5 anställda
Anslag och lokalisering Omkring 8,9 miljoner kronor i anslag 2012. Fysisk lokalisering till Konjunkturinstitutet (KI) i Stockholm. Ett litet råd vid en internationell jämförelse.
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Överlämnades till finansministern den 14 maj Presenterades för media den 14 maj Möte på finansdepartementet den 15 maj Presentation och utfrågning inför Finansutskottet i Riksdagen den 24 maj 10
Rapportens innehåll 2012 Bedömning av finanspolitiken (kapitel 1) Finanspolitiska medel och analysmetoder (kapitel 2) Den långsiktiga skuldkvoten (kapitel 3) Generationsräkenskaper (kapitel 4) Arbetsmarknaden (kapitel 5) Sänkt restaurangmoms (kapitel 6) 11
Det ekonomiska läget Svensk ekonomi har klarat sig väl under den internationella kris som började 2008. Finanspolitiken framstår generellt som framgångsrik och i huvudsak väl avvägd. Denna slutsats får stöd vid en jämförelse med andra länders ekonomisk-politiska erfarenheter och utveckling sedan krisens början. 12
2011 Bruttoskuld inom EU 2007 och 2011 Procent av BNP 200 150 Grekland 100 50 Irland Portugal Storbritannien Tyskland Spanien Finland Sverige Italien 0 0 50 100 150 200 2007 13
Sverige Finland Danmark Italien Kanada Tyskland Nederländ Euro Frankrike EU27 Spanien Japan UK USA Sverige Italien Nederländ Danmark Japan Tyskland Euroområdet Frankrike EU UK USA OECD Spanien Finland Kanada BNP-tillväxt Medelvärde 2007-2011. Procent 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Ackumulerad BNP-tillväxt Sammanlagt 2002-2011. Procent 25 20 15 10 5 0-0.5-1.0 Källa: Nationella källor och OECD Källa: Nationella källor och OECD 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0-0.5 Inflation Medelvärde 2007-2011. Procent Offentlig bruttoskuld Förändring 2006-2010. Procent av BNP 35 30 25 20 15 10 5 0-5 -10 Källa: OECD och Eurostat Källa: Eurostat och IMF
Sverige Spanien Danmark UK Italien EU17 EU27 Frankrike Finland Nederländerna Tyskland Sverige Tyskland Finland Nederländerna Japan Frankrike Kanada EU27 Italien EU17 OECD UK Danmark USA Spanien Sverige Spanien Japan Danmark USA UK Italien EU27 Nederländerna Finland Frankrike OECD Kanada Tyskland Sverige Italien Spanien EU17 EU27 Frankrike UK Finland Danmark Tyskland Nederländerna Sysselsättningstillväxt Förändring Q3 2006-Q3 2011 (15-64 år). Procent 8 6 4 2 0 Sysselsättningsgrad Q3 2011 (20-64 år). Procent 85 80 75 70 65 60-2 -4-6 -8-10 Källa: OECD Källa: Eurostat Förändring, sysselsättningsgrad Förändring Q3 2006-Q3 2011. Procentenheter 6 4 Arbetslöshet Förändring Q3 2006-Q3 2011 (15-74 år). Procentenheter 15 10 2 5 0-2 -4 0-5 -6-10 -8 Källa: Eurostat Källa: OECD
Real GDP Growth Rate Percentage change on previous year 8 6 4 2 0-2 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* 2013* Denmark Sweden -4-6 -8 *forecast Source: Eurostat
Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiken under 2011 och 2012 har följt ramverket. Risken för att utgifterna ska överskrida utgiftstaken under de närmaste åren är begränsad. Vi bedömer att finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser. 17
Den offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP 6 3 0-3 -6-9 -12 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 18
Den offentliga bruttoskulden 80 Procent av BNP 60 40 20 0 1970 1976 1982 1988 1994 2000 2006 2012 19
Är då allt bra? Svaret är NEJ: Rådet har kritiska synpunkter på den ekonomiska politiken på minst 19 punkter. Se vår sammanfattning: http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.6f0598d137 3db0746a101/Svensk+finanspolitik+2012.pd 20
Transparens i finanspolitiken En tydligare redovisning av sambanden mellan utgiftstak, överskottsmål och skatteuttag vore ett viktigt bidrag till förbättrad transparens. Regeringen bör bättre förklara hur reformutrymmet uppstår och hur utrymmet är tänkt att fördelas mellan skatter och utgifter på några års sikt. Besluten om utgiftstak har stor betydelse både för utgifternas nivå och för skattenivån. 21
Inga stabiliseringspolitiska motiv Regeringen aviserade skattesänkningar våren 2011 som inte föreslogs i Budgetpropositionen för 2012 (i september 2011). Denna förändring saknade stabiliseringspolitiska motiv. Det försämrade konjunkturläget under 2011 talade snarare för en mer expansiv finanspolitik. 22
Säkerhetsmarginaler Regeringen anser att den makroekonomiska osäkerheten motiverar extra säkerhetsmarginaler förutom den marginal som redan finns i det finanspolitiska ramverket. 23
Oklart om säkerhetsmarginaler En regelmässig användning av extra säkerhetsmarginaler riskerar att: a) skapa ett ofördelaktigt procykliskt inslag i finanspolitiken och b) leda till ett genomsnittligt sparande som är större än överskottsmålet. 24
Reala fastighetspriser 400 Index 1996 = 100 300 200 100 0 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 Irland Spanien Sverige USA 25
Makrofinansiella risker Snabbt växande kreditgivning, stor skuldsättning och stigande fastighetspriser innebär makrofinansiella risker som inte får underskattas i den svenska ekonomin. Regeringen bör ta ställning till hur den makrofinansiella regleringen och tillsynen bör förstärkas för att reducera risken för framtida finansiella kriser. 26
Kommissionens varningsindikatorer Externa obalanser och konkurrens Gränsvärde Sverige 3-årigt genomsnitt av bytesbalansen, andel av BNP -4/+6 7,5 Netto-ställning mot utlandet, andel av BNP -35-6,7 3-årig förändring av real effektiv växelkurs ±5 & ±11-2,5 5-årig förändring i exportmarknadsandel -6-11,1 3-årig förändring i nominell enhetsarbetskraftskostnad +9 & +12 6,0 Interna obalanser Årlig förändring i reala huspriser +6 6,3 Privata sektorns kreditflöde, andel av BNP 15 2,6 Privata sektorns skuld, andel av BNP 160 237 Offentliga sektorns skuld, andel av BNP 60 40 3-årigt genomsnitt av arbetslösheten 10 7,6 27
Finanspakten Rådet ser positivt på att Sverige har anslutit sig till EU:s finanspakt. Det finns ingen anledning att förändra det svenska ramverket i riktning mot finanspaktens regler. 28
Alternativa scenarier En djup ekonomisk kris av samma omfattning som 1990-talskrisen. Offentliga sektorns finansiella sparande Arbetslöshet 2 Procent av BNP 12 Procent av BNP 1 10 0 8 6-1 4-2 2-3 2010 2015 2020 Prognos, dec. 2011 Sänkt exportefterfrågan Sänkt inhemsk efterfrågan 0 2010 2015 2020 Prognos, dec. 2011 Sänkt exportefterfrågan Sänkt inhemsk efterfrågan 29
Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet 60 Procent av BNP 40 20 0-20 -40 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 1,0 procent 2,4 procent 30
Den långsiktiga skuldkvoten Överskottsmålet innebär att den offentliga nettoförmögenheten stabiliseras som andel av BNP. Värdeförändringar utanför det finanspolitiska ramverket påverkar nivån där nettoförmögenheten stabiliseras. Regeringen bör klargöra vad som är en lämplig storlek för nettoförmögenheten. Ytterligare förmögenhetsuppbyggnad utöver dagens 20 procent av BNP är svår att motivera med behov av säkerhetsmarginaler. 31
Förvaltningen av de finansiella tillgångarna Den offentliga finansiella portföljen innehåller både stora skulder och stora tillgångar. Regeringen bör klargöra vad som är en lämplig bruttoskuld samt vilka principer som ska gälla för avvägningen mellan risk och förväntad avkastning. Sverige ett oljeland utan olja. 32
Offentliga investeringar Årets vårproposition innehåller en särskild redovisning av de offentliga investeringarna. Detta är ett förtjänstfullt steg mot en bättre analys. Vi delar regeringens uppfattning att ett siffersatt mål för de offentliga investeringarna inte bör införas. Det krävs ytterligare analyser för att bedöma om de offentliga investeringarna har en samhällsekonomiskt fördelaktig omfattning och inriktning. 33
Generationsräkenskaper Resultatet av analysen pekar på att de svenska offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet är god, i huvudsak tack vare pensionssystemets utformning. Pensionssystemet är ekonomiskt stabilt - men är det politiskt stabilt? Generationsräkenskaper kan även illustrera hur skatter och offentliga utgifter påverkar fördelningen mellan generationer i ett livscykelperspektiv. Stora metodproblem med generationsräkenskaper. 34
Ungdomsarbetslöshet Bilden av ungdomsarbetslösheten bör nyanseras. Unga hittar i allmänhet jobb snabbare än äldre. Långtidsarbetslösheten för unga är låg från ett internationellt perspektiv. Ungdomars möjligheter att finna arbete är mer konjunkturkänsliga än äldres. Att betrakta unga som en homogen grupp kan leda till ineffektiva insatser. Det är viktigt att rikta insatser mot de grupper som har svårt att finna anställning. 35
Genomsnittlig arbetslöshetstid Veckor 70 60 50 40 55-64 år 30 20 25-54 år 10 16-24 år 0 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 36
Sänkning av restaurangmomsen dyraste reformen i budgeten för 2012 Vi bedömer att effekterna på arbetslöshet och sysselsättning av reformen är överskattade. Sänkt restaurangmoms är ett ineffektivt sätt att minska de administrativa kostnaderna. Sänkningen har karaktären av ett branschstöd. Det ökar risken för påtryckningar från andra intressegrupper. Konsumtionsskatten urholkas som skattebas om fler branscher gynnas av reducerade skattesatser. En enhetlig moms skulle sannolikt ha stora positiva samhällsekonomiska effekter. 37
Rådets påverkan på regeringens politik? Regeringen svarar i höstbudgeten på rådets rapport. På vissa områden har vi noterat effekter. Svårt att empiriskt uppskatta effekterna av finanspolitiska råd. Hur går kausaliteten? Det svenska rådet har etablerat en god trovärdighet. Det backas upp av nästan samtliga politiska partier. En ny innovation tiden får utvisa vilken roll det finanspolitiska rådet kommer att spela. 38
Rapporten 2013 Finanspolitik och fördelning Ojämlikhet i inkomstfördelningen inklusive offentligt finansierade tjänster (Gini-koefficient) Källa: OECD, 2011
Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012 Danmarks Nationalbank, København 4 september 2012 Lars Jonung Finanspolitiska Rådet Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan, Lunds universitet 40