Svarsskrivelse Sida 1 (10) Datum Rättsavdelningen 2011-10-10 ÅM 2011/6225 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-09-26 B 4283-11 Rotel 23 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm JL./. riksåklagaren ang. grovt narkotikabrott (Svea hovrätts, avd. 3, dom den 22 augusti 2011 i mål nr B 5828-11) Högsta domstolen har förelagt mig att skyndsamt inkomma med svarsskrivelse. Jag vill anföra följande. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd. Bakgrund JL åtalades för grovt narkotikabrott för att han under perioden 2010 den 22 april 2011 olovligen och i överlåtelsesyfte framställt och innehaft i vart fall 6 070, 42 gram cannabis, som är narkotika. Det gjordes också gällande att han av ovan nämnda narkotika överlåtit 164 gram till annan. I en JL tillhörig lokal påträffades den 22 april 2011 två kompletta odlingar cannabis en på nedervåningen och en på övervåningen. I lokalen bedrev JL näringsverksamhet i form av motorcykelverkstad och försäljning av motorcyklar. Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har vid analys den i beslag tagna cannabisen fastställt THC-halten avseende 1 481 gram torkat växtmaterial i form av blomställningar till 12-13 procent och avseende 1 gram sådant växtmaterial till 8 procent. För resterande i beslag tagen cannabis 3 089 gram torkat växtmaterial i form av blomställningar, blad och stjälkar; 492 gram torkat växtmaterial i form av blad och stjälkar; 408 gram torkat växtmaterial i form av blad och stjälkar; 164 gram torkat växtmaterial i form av blomställningar; 373 gram torkat växtmaterial i form av blomställningar samt mindre mängder krossat växtmaterial och sammanpressat växtmaterial har SKL inte fastställt THC-halten. Tingsrättens dom JL erkände gärningen. Tingsrätten dömde JL för grovt narkotikabrott till fängelse i två år och sex månader. Tingsrätten anförde bl.a. att brottets straffvärde, vid ett renodlat mängdresonemang, skulle överstiga tre års fängelse. Den omständigheten att Postadress Gatuadress Telefon E-post Box 5553 114 85 STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C 010-5625000 registrator@aklagare.se Telefax 010-5625299 Webbadress www.aklagare.se
Svarsskrivelse Sida 2 (10) den aktuella cannabisen har innefattat bland annat blad och stjälkar, som brukar innehålla låga THC-halter, reducerar dock, enligt tingsrätten, brottets straffvärde. Med beaktande härav bestämde tingsrätten fängelsestraffets längd till två år och sex månader. Hovrättens dom JL överklagade tingsrättens dom och yrkade att gärningen skulle bedömas som narkotikabrott av normalgraden och att påföljden skulle bestämmas till en icke frihetsberövande sådan. Han yrkade i vart fall att fängelsestraffets längd skulle sättas ned. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. I fråga om rubriceringen av brottet gjorde hovrätten följande överväganden. I förevarande mål har JL odlat och innehavt cirka 6 kilo cannabis. Av det beslagtagna växtmaterialet har en bestämning av THC-halten gjorts endast beträffande 1 482 g växtmaterial bestående av torkade blomställningar. Resultatet av analysen visar en THC-halt mellan 8 och 13 procent. Beslaget av cannabis omfattar dessutom två partier om sammanlagt 537 g bestående av före tillslaget skördade och torkade blomställningar. Även om någon uppgift om THC-halt inte finns beträffande detta material anser hovrätten att det saknas skäl anta att det i fråga om renhetsgrad i någon högre grad avviker från de partier blomställningar som haltbestämts. Det beslagtagna växtmaterialet består därmed av drygt 2 000 g cannabis med en THC-halt som är normal vid försäljning till missbrukare. JLs hantering av enbart denna mängd motsvarar, baserat på narkotikans art och mängd, ett straffvärde om ett år och åtta månaders fängelse. Det resterande beslaget av cannabis har inte analyserats vad gäller renhetsgrad. Bortsett från mindre mängder krossat och sammanpressat växtmaterial bestod det av växtmaterial som polisen skördade i samband med tillslaget. I torkat skick utgjordes drygt 3 000 g av blomställningar, blad och stjälkar från den odling som enligt vad JL uppgett befann sig i sin blomningsfas medan återstoden, 900 g, utgjordes av blad och stjälkar från en odling som ännu inte kommit i sådan fas. Det förhållandet att ca 4 000 g ännu inte var mogna att skördas och till viss del bestod av stjälkar, vilka vanligen har en lägre THC-halt än övrigt växtmaterial, bör få ett betydande genomslag vid straffvärdebedömningen. Även med beaktande av angivna omständigheterna anser hovrätten att brottet bör bedömas som grovt och att brottslighetens straffvärde inte understiger det av tingsrätten utdömda. Hovrätten delar tingsrättens bedömning i fråga om val av påföljd. Överklagandet JL har överklagat hovrättens dom och yrkat att Högsta domstolen, med ändring av hovrättens dom, dömer honom för narkotikabrott av normalgraden och bestämmer påföljden till en lindringare sådan.
Svarsskrivelse Sida 3 (10) Han har som grund för sitt överklagande anfört bl.a. följande. Hovrätten har valt att spekulera i vilken THC-halt det parti cannabis som inte har haltanalyserats har. Den icke haltbestämda cannabisen ska inte anses innehålla mer än 0,2 procent THC, dvs. inte mer än s.k. industrihampa, som under vissa omständigheter är tillåten att producera i Sverige. För att plantan och blomställningarna ska producera de kristaller som innehåller själva drogen, THC, krävs att plantan växer under en särskild ljuscykel. Plantorna på ovanvåningen kultiverades under denna ljuscykel. Plantorna på nedervåningen kultiverades i en annan ljuscykel, där plantan förvisso växer till sig och till viss grad får blomställningar, vilka dock ännu inte producerar THC. Det gör de först i ovan angiven ljuscykel. JL har som skäl för prövningstillstånd anfört följande. När det gäller tolkning av utredningsskyldigheten och vad som ska anses vara praktiskt möjligt samt tillämpning och tolkning av den för övriga västvärlden självklara och rådande allmänna rättsprincipen in dubio pro reo är det av vikt för rättstillämpningen att Högsta domstolen beviljar prövningstillstånd i målet. Grunderna för min inställning Utvecklingscentrum Stockholm har inom Åklagarmyndigheten ett särskilt ansvar för metodutveckling m.m. när det gäller bekämpande av narkotikabrottslighet. Utvecklingscentrum Stockholm har såsom underlag för denna svarsskrivelse inkommit med ett yttrande, vilket bifogas. Om cannabis Med narkotika avses enligt 8 narkotikastrafflagen (1968:64) läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan förvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som 1. på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, eller 2. av regeringen har förklarats vara att anse som narkotika enligt lagen. Genom 1961 års allmänna narkotikakonvention, som ratificerades av Sverige år 1964, har föreskrivits internationell kontroll för bl.a. cannabis och cannabisväxten. Enligt bilaga 1 till förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika ska vid tillämpning av lagen med cannabis förstås de ovanjordiska delarna av varje växt av släktet Cannabis (med undantag av frön), från vilka harset icke blivit extraherat och oavsett under vilka benämningar de förekommer.
Svarsskrivelse Sida 4 (10) Av cannabisväxten (hampa) framställs cannabisberedningarna marijuana, cannabisharts ( hasch eller haschisch) och cannabisextrakt ( hascholja ). Marijuana består av de torkade växtdelarna av cannabisplantan. I första hand används blomställningar samt finare blad och finare grenar i den övre delen av växten, i andra hand även grova blad, grova grenar och stammar. I princip kan alla ovanjordiska delar av cannabisplantan användas för framställning av droger. Hasch är cannabisharts, dvs. pressad och torkad kåda med körtelhår från Cannabis sativa. Hampa innehåller det rusgivande ämnet delta-9-tetrahydrocannabinol (THC). Halten THC varierar mellan olika plantor, bl.a. beroende på växtbetingelserna, men halten kan också variera inom en och samma planta. Vanligtvis är THChalten högst i blomtopparna och lägst i stammarna. THC-halten i växten stiger allt eftersom plantan växer och utvecklas och vid blomningsstadiet når växten den högsta halten. Sticklingar/småplantor innehåller därmed alltid en låg halt av THC. Ur växtmaterial kan man framställa ett extrakt med hög halt av THC, i vissa fall över 50 procent. Till följd av selektiv odling av hampa har THChalten drivits upp kraftigt under senare år och kan även i svenskodlad marijuana uppgå till 10 procent eller mer. Cannabis är den i särklass vanligaste narkotikan i Sverige och ofta en inkörsdrog till andra, tyngre, droger. Skadeverkningar av cannabis är främst psykiska, med allt från försämrat minne och nedsatt inlärningsförmåga till psykoser och personlighetsförändringar. Missbruk av cannabis medför allvarliga konsekvenser för enskilda och för samhället. Från den rättsliga definitionen av cannabis undantas, enligt bilaga 1 till förordningen om kontroll av narkotika, sådan hampa som är av en sort som kan berättiga till stöd från EU för fiberproduktion och som odlats efter det att ansökan om arealstöd lämnats in. Sådan hampa kallas ibland för industrihampa eller fiberhampa. Även industrihampa innehåller THC, om än i låg koncentration, och kan under vissa omständigheter användas som missbruksmedel. Straffvärdebedömning m.m. vid narkotikabrott Straffskalan för narkotikabrott av normalgraden är enligt 1 narkotikastrafflagen (1968:64) fängelse i högst tre år och straffskalan för grovt narkotikabrott är enligt 3 samma lag fängelse i lägst två år och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. I bestämmelsen anges också att bedömningen ska grundas på en avvägning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Svarsskrivelse Sida 5 (10) Arten och mängden av den narkotika som gärningen avser är viktig vid såväl rubricerings- som straffvärdebedömningen (se t.ex. NJA 1993 s. 38 och Högsta domstolens dom av den 16 juni 2011 i mål nr B 5412-10). Bedömningen i dessa frågor ska emellertid grundas på en sammanvägning av omständigheterna i det enskilda fallet, varför det också är av betydelse vilken roll gärningsmannen haft när det gäller narkotikahanteringen i vidare mening, om han eller hon själv är narkotikaberoende och vad syftet med gärningen har varit. Att gärningen utgjort ett led i organiserad brottslighet kan tala för att brottet ska bedömas som grovt. Även graden av hänsynslöshet ska tillmätas betydelse vid bedömningen av om brottet är att bedöma som grovt, såsom att det aktuella preparatet är särskilt farligt eller att det varit fråga om systematiskt bedriven överlåtelse till skolelever eller annan ungdom eller till intagna på anstalter (se bl.a. prop. 1980/81:76 s. 208 ff. och NJA 2004 s. 354). I NJA 2004 s. 354 uttalade Högsta domstolen att försiktighet bör iakttas med att fastställa och tillämpa generella schabloner avseende art och mängd narkotika när det gäller gränsen mellan normalbrott och grova brott. Vid bedömningen måste enligt Högsta domstolen även andra faktorer ges en betydande vikt. Därvid framhölls att den allvarliga narkotikabrottsligheten i allmänhet bedrivs i vinningssyfte och i mer eller mindre organiserade former där ofta ett stort antal personer deltar i olika led och funktioner i den samlade verksamheten. Vidare konstaterades att de omständigheter som inverkar på gradindelningen av brott i allmänhet är av s.k. objektiv betydelse. Bedömningen av om en gärning utgör grovt narkotikabrott bör dock ske med beaktande av inte endast arten och mängden av den narkotika som gärningen avser utan också av den roll som gärningsmannen haft när det gäller narkotikahanteringen i vidare mening. Högsta domstolen konstaterade vidare att bedömningen av straffvärdet ska ske med utgångspunkt i de allmänna reglerna i brottsbalken. En sammanvägning ska därför göras av omständigheterna i det enskilda fallet, varvid det bl.a. är av betydelse vilka avsikter och motiv gärningsmannen haft. Högsta domstolen har i en dom av den 16 juni 2011 i mål nr B 5412-10 uttalat följande angående frågan om vilka gärningar som bör rubriceras som grovt narkotikabrott. Som en allmän sammanfattning kan sägas att rubriceringen grovt narkotikabrott är avsedd för främst sådana allvarliga gärningar som ingår i en organiserad narkotikahandel med inriktning på att i vinningssyfte sprida missbruk och utnyttja missbrukarnas beroende. Narkotikabrott som står i ett direkt samband med eget missbruk är däremot som regel inte avsedda att betecknas som grova brott och får allmänt sett anses ha ett lägre straffvärde. Som framhålls på s. 208 i propositionen innebär detta givetvis inte att det förhållandet att gärningsmannen missbrukar narkotika kan åberopas som skäl för strafflindring vid narkotikabrott av verkligt allvarlig natur, t.ex. när gärningsmannen tagit befattning med narkotika i stor omfattning eller när gärningen är ägnad att leda till en omfattande spridning av missbruket.
Svarsskrivelse Sida 6 (10) I domen uttalade Högsta domstolen vidare att det är självklart att arten och mängden av den narkotika som en tilltalad har befattat sig med är en faktor som är viktig vid straffvärdebedömningen i narkotikamål. Detta angavs innebära att tabeller som upprättats med stöd av praxis och med utgångspunkt i art och mängd ofta kan vara ett värdefullt hjälpmedel, särskilt i fråga om brottslighet som inte är grov. Tabeller som upprättas med utgångspunkt i art och mängd är emellertid enligt Högsta domstolen alltid förenade med osäkerheter och därmed också risker för missvisande jämförelser. Högsta domstolen fortsatte enligt följande. Av det föregående följer att tabellerna måste användas med försiktighet och med insikt om att det kan finnas behov av att ompröva de utgångspunkter på vilka de vilar. De ger lätt ett intryck av exakthet och objektivitet som kan vara bedrägligt, eftersom tabeller aldrig är säkrare än sitt underlag..-.-.- Problemen med osäkerheter och risker för missvisande jämförelser visar sig särskilt när det gäller större mängder narkotika. En mekanisk tillämpning av tabeller medför i sådana fall utöver att andra och i många fall viktigare faktorer för bedömningen av straffvärdet inte kommer i beaktande betydande risker för inadvertenser i dömandet. Att tabellerna ändå utsträckts till att omfatta större mängder torde, sammantaget med den utformning som de där har, dessutom ha medverkat till problemet att det beträffande narkotikabrott inte finns något utrymme för egentlig straffmätning vid den grövsta brottsligheten (jfr NJA 2010 s. 592). När det gäller de övre delarna av straffskalan för grovt brott får mot bakgrund av det anförda tabeller utifrån art och mängd anses fylla en begränsad funktion. I sådana fall utgör den mängd narkotika som den tilltalade har tagit befattning med i första hand en indikation på huruvida hanteringen har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt (jfr härtill även 29 kap. 2 6 brottsbalken). Rubricering och straffvärdebedömning vid befattning med cannabis I NJA 1998 s. 512 bedömdes framställning av 3,5 kg cannabis (marijuana) i hemmet med hänsyn till mängden i förening med att odlingen bedrivits i stor skala, systematiskt och med användning av avancerad utrustning som grovt narkotikabrott. Påföljden bestämdes till fängelse i två år och tre månader. Högsta domstolen uttalade också att det i princip inte finns skäl att bedöma narkotikabrott avseende marijuana på ett annat sätt än motsvarande brott avseende hasch. Enligt Högsta domstolen ska koncentrationen tillmätas betydelse vid frågor om rubricering och straffmätning endast om den är särskilt hög eller särskilt låg. I målet fann Högsta domstolen att en bedömning grundad på kvantiteten narkotika baserad på vikten av cannabisplantor måste göras med stor försiktighet. I NJA 2007 s. 219 slår Högsta domstolen fast att innehav av s.k. industrihampa som tillgripits från en odling som bedrivits med tillstånd från länsstyrelsen, objektivt sett inte är ett narkotikabrott. I praxis har gränsen för grovt brott vid ett rent mängdresonemang satts vid 2,5 kg cannabis (cannabisharts och marijuana). Enligt utarbetade praxistabeller skulle befattning med fem kg cannabis leda till tre års fängelse och befattning
Svarsskrivelse Sida 7 (10) med 8,5 kg till fyra års fängelse vid ett rent mängdresonemang (se Borgeke- Sterzel, Studier rörande påföljdspraxis m.m., 4 uppl., 2009, s. 641). Min bedömning JL har gjort gällande att han av några personer som han inte velat namnge tvingats odla cannabis för att reglera en skuld. Jag delar hovrättens uppfattning att invändningen om att JL befunnit sig i en nödsituation eller nödliknande situation, som bestått under ett års tid, är så löst grundad att den kan lämnas utan avseende och därför inte påverkar bedömningen av vare sig skuld- eller påföljdsfrågan i målet (se bl.a. NJA 1998 s. 512). JL har som det får förstås yrkat att han inte ska dömas för brott avseende den del av cannabisen som inte har haltanalyserats och att den delen i vart fall inte ska påverka brottets straffvärde. Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har vid analys funnit att de växtdelar åtalet avser och som JL tagit befattning med är cannabis, som är narkotika. Det är i målet inte fråga om s.k. industrihampa. JL ska därför dömas för att för missbruk ha framställt och innehaft drygt sex kg cannabis samt för att ha överlåtit 164 gram cannabis. Nästa fråga är om och i vilken utsträckning det faktum att en del av odlingen inte var färdig för skörd och därför troligen hade en låg THC-halt bör tillmätas betydelse vid rubriceringen av brottet och vid påföljdsbestämningen. I mål som detta, som gäller framställning av narkotika för missbruk genom odling av cannabisväxter, är inte den exakta mängden narkotika den mest väsentliga faktorn vid bedömningen av hur brottet ska rubriceras och vilket straffvärde brottet ska ha. Mängden och inte minst THC-halten i narkotikan är helt beroende av när odlingen påträffas och skördas av polisen. Att framställa narkotika i syfte att den ska nå missbruksmarknaden är dock i sig en av de befattningar med narkotika som bör anses mest straffvärd. De mest väsentliga faktorerna att beakta i dylika fall bör därför vara odlingens omfattning och potential, på vilket sätt den har bedrivits och gärningsmannens syften därmed. Att polisen, som i detta fall, påträffar en större mängd cannabis i olika odlingsfaser är emellertid en viktig faktor för påvisande av brottslighetens systematik och omfattning. Som anges ovan är av betydelse vid bedömningen av om ett narkotikabrott är grovt inte endast mängden narkotika utan också om brottet utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt eller eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. JL har bedrivit odlingen i sin bostad och i sin butik i två stora utrymmen på två våningsplan. Han har bedrivit odling med hjälp av särskild utrustning i form av tält, bevattningssystem, värmelampor, växtmedel, luftfuktare, termometrar och ventilationssystem. Enligt hans egna uppgifter hade han betalt cirka 100 000 kr för utrustningen.
Svarsskrivelse Sida 8 (10) Han räknade med att sälja cannabisen för 70 kronor per gram. Det beslag som gjorts omfattar dels växtdelar av cannabis som skördats av JL och som sedan förvarats i påsar och kartonger, dels ännu växande cannabisplantor som inte var klara att skördas men som skördades och torkades av polisen. Totalt hade de beslagtagna växterna i torkat skick en vikt av drygt sex kg. JL har odlat narkotikan för att mot betalning överlåta den till andra. Han brukar enligt egna uppgifter inte narkotika själv. Av betydelse vid bedömningen av huruvida JLs brott är att bedöma som grovt är att JLs odlingsverksamhet har varit av stor omfattning och pågått under en längre tid, att den har bedrivits i stora utrymmen i såväl hans bostad som i hans butik, att den bedrivits på ett systematiskt sätt och med avancerad utrustning samt att hans gärningar varit helt inriktade på att i vinningssyfte sprida missbruk och utnyttja missbrukarnas beroende. Vid en samlad bedömning bör därför brottet, vilket hovrätten också funnit, bedömas som grovt narkotikabrott. Den stora mängden cannabis som JL odlat i syfte att sälja som narkotika bör enligt min uppfattning få genomslag även vid bedömningen av straffvärdet. Hovrätten har i mildrande riktning vid straffvärdebedömningen tagit hänsyn till att allt material inte haltbestämts och funnit att två tredjedelar av materialet kan vara av låg kvalitet. Största delen av det materialet avsåg blomställningar, stjälkar och blad från plantor som ännu inte var färdiga att skörda, men det avsåg inte, som i NJA 1998 s. 512, material som inte gick att missbruka. Annat i målet har dock inte framkommit än att JL haft för avsikt att utbjuda allt det växtmaterial som han producerat. Som Högsta domstolen också uttalat i NJA 1998 s. 512 finns vid tillverkning och försäljning av narkotika ofta anledning att utan närmare utredning utgå från att preparatet i fråga haft en relativt normal renhetsgrad. Jag anser att det nu aktuella målet är en sådan situation där i vart fall en betydligt större del av partiet än vad hovrätten har funnit bör bedömas som normalhaltigt. Det kan därför hävdas att JLs brottslighet har ett högre straffvärde än det av hovrätten fastställda. Hovrätten har emellertid, helt riktigt, låtit osäkerheten om THC-halten i cannabisen falla tillbaka på åklagaren och JL har därmed erhållit en strafflindring. En analys av det resterande partiet cannabis torde enligt min uppfattning inte leda till att någon ytterligare straffnedsättning skulle bli aktuell. Såvitt kunnat utrönas har JL inte heller tidigare vare sig vid tingsrätten, i hovrätten eller hos åklagare framställt något yrkande om att förundersökningen skulle kompletteras med ytterligare analyser. Alla ovanjordiska delar av de cannabisplantor som målet omfattar utgör, som SKL också funnit, narkotika. JL har framställt drygt sex kilo cannabis för missbruk, nästan dubbelt så mycket som i NJA 1998 s. 512. Till detta kommer att han överlåtit 164 gram cannabis. Hans avsikt har varit att för egen vinning avyttra all den odlade cannabisen. I detta mål har hovrätten vid straffvärdebedömningen i mildrande riktning beaktat att THC-halten i fyra kilo av cannabisen kan ha varit låg. Någon ytterligare nedsättning av
Svarsskrivelse Sida 9 (10) fängelsestraffet kan enligt min uppfattning, även med beaktande av Högsta domstolens uttalanden i domen av den 16 juni 2011, inte komma i fråga. Jag anser således att brottet ska bedömas som grovt narkotikabrott och att det inte finns skäl att sätta ned fängelsestraffets längd. Hovrättens dom bör sålunda stå fast. Prövningstillstånd Målet gäller främst frågor om rubricering och straffvärdebedömning. Med anledning av Högsta domstolens dom den 16 juni 2011 i mål nr B 5412-10 kan det finnas anledning att pröva fler narkotikamål såvitt gäller rubricering och straffvärde i syfte att åstadkomma ytterligare vägledning i rättstillämpningen. Som framgår ovan påvisar här aktuellt mål stora likheter med det mål som Högsta domstolen prövade i NJA 1998 s. 512. Hovrätten har i såväl rubriceringsfrågan som vid straffvärdebedömningen beaktat samtliga i målet relevanta omständigheter och avgörandet ligger i linje med de principer som slås fast genom bl.a. NJA 1998 s. 512. Jag kan inte heller se att de uttalanden som Högsta domstolen gjorde i domen från den 16 juni 2011 borde ha lett till någon annan bedömning i detta mål än den hovrätten har gjort. Enligt mitt förmenande skulle en prövning av detta mål inte innebära ytterligare preciseringar av rättsläget. Jag anser inte heller att det i övrigt finns någon intressant rättsfråga att belysa i målet Eftersom hovrättens dom överklagats enbart av JL saknas också processuella förutsättningar för Högsta domstolen att pröva frågorna om straffvärdebedömning och straffmätning i hela dess vidd. Sammanfattningsvis anser jag således att en prövning av den aktuella domen inte skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. Inte heller finns det synnerliga skäl för en sådan prövning. Jag avstyrker således prövningstillstånd.
Svarsskrivelse Sida 10 (10) Bevisuppgift Jag ber om att få återkomma med bevisuppgift för det fall Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd i målet. Anders Perklev Kopia till: Utvecklingscentrum Stockholm Södertörns åklagarkammare i Stockholm (AM-67288-11) Hedvig Trost