Handikappförbundens verksamhet under 2012
Redaktör: Catharina Bergsten Form: Marre Ahlsén Foto: Mia Ahlgren, Emma Arwidson, Sophie Berg, Annika Klevegren, Johan Svanestrand. Handikappförbunden 2013
Handikappförbunden har under året fortsatt och intensifierat sitt arbete för mänskliga rättigheter, full delaktighet och ett tillgängligt samhälle för alla. Allt enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi menar att ett samhälle ska anpassas efter individen och inte tvärtom. Att individen är bärare av rättigheter. Det innebär också att det finns någon som är ansvarig, att regeringen och andra beslutsfattare har skyldigheter. I vårt arbete har kontakterna med beslutsfattare, opinionsbildare och andra organisationer breddats. Antalet representanter i samråd, delegationer, hearings, träffar och dialogmöten har ökat. Tyvärr har vår påverkan inte ökat i samma utsträckning. Istället har verkligheten och livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning försämrats inom en rad områden. Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga sjunker, assistansreformen urholkas, hälso- och sjukvården är alltjämt ojämlik över landet. Vi saknar fortfarande en diskrimineringslag som omfattar bristande tillgänglighet. Ett samhälle som inte lagstiftar mot diskriminering accepterar diskriminering. Det är ett faktum som inte kan kompromissas bort. Samtidigt kan vi konstatera att både regering och myndigheter redovisar höga politiska ambitioner inom området funktionshinderspolitik. De använder en retorik i tal och skrift som sedan inte fullföljs med reformer eller andra beslut som förbättrar livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Leveransen uteblir. Är då 2012 ett förlorat år? Nej, Handikappförbunden har tillsammans med andra mobiliserat och bildat opinion med rapporter, artiklar och uppvaktningar. I en rad sakfrågor kan vi också se direkta resultat. Handikappförbundens verksamhet 2012 Det handlar om mänskliga rättigheter Då har påverkan gått hand i hand med en tydlig och väl underbyggd opinionsbildning. Så har vi till exempel agerat mot regeringens förslag att överklagningstiden i socialförsäkringsmål skulle minska från två månader till två veckor. Där avslog riksdagen regeringens förslag. Våra utspel och agerande i arbetsmarknadsfrågor börjar också ge avtryck i regeringens förslag. Det handlar till exempel om traineeprogram hos offentliga arbetsgivare. Det är samtidigt viktigt att inse att påverkansarbete är ett långsiktigt arbete. Resultatet ser man i backspegeln. Under året har ett förbund lämnat samarbetsorganet och ett annat aviserat sitt utträde. De väljer att fokusera sitt arbete på sina förbundsspecifika frågor. Handikappförbunden kommer att fortsätta sitt arbete för full delaktighet och ett samhälle för alla. Ett arbete där vi inte lyfter fram enskilda funktionsnedsättningar utan där medlemsförbunden solidariskt arbetar tillsammans för att förändra de strukturer som idag utestänger människor. 2012 firade Handikappförbunden 70-årsjubileum. Vi producerade då en jubileumsskrift där en rad viktiga samhällsaktörer medverkade. En av dessa, Peter Brusén, konstaterade att politikens roll har förändrats. Han skriver: Dagens ensidiga intentioner placerar funktionshinderspolitiken i ett framtidsperspektiv istället för ett samtidsperspektiv. Det är kanske där intresseorganisationernas viktigaste uppgift ligger att visa att problemen finns idag och måste lösas idag inte imorgon. Ska vi lyckas med det är ett samlat intressepolitiskt arbete viktigare än någonsin. Ingrid Burman, ordförande 3
Handikappförbunden påverkar valrörelsen Under 2012 har förberedelsearbetet inför de allmänna valen 2014 påbörjats. Utifrån kongressbeslut från 2011 är det framförallt frågan om allas möjligheter till försörjning som ska lyftas gemensamt i valrörelsen. Det handlar både om att alla ska kunna arbeta till hundra procent av sin egen förmåga, men också att socialförsäkringen ska kunna ge trygghet till dem som inte kan jobba heltid eller inte kan jobba alls. De stora politiska frågor som kommer att bli heta i valrörelsen 2014 har alla ett funktionshindersperspektiv. Oavsett om de kommer att handla om jobben, om sjukförsäkringen, om vården eller om skolan, så är män, kvinnor, flickor och pojkar med funktionsnedsättning de som drabbas hårdast när verksamheterna inte fungerar. Omvänt kan man också hävda att det är inom funktionshindersrörelsen som kunskapen finns om hur lösningarna kan se ut. Om politikerna inser att alla de stora politiska valfrågorna har ett tydligt funktionshindersperspektiv kan det bli avgörande för valrörelsen och ambitionerna hos den tillträdande regeringen 2014, oavsett politisk färg. Under 2012 har kontakterna med de politiska partierna inför valet påbörjats. Internt inom Handikappförbunden har gemensamma politiska plattformar inom områdena Barn och familj och Jämlik Vård påbörjats. Dörrarna stängs innan alla fått plats Sverige har i modern tid inte investerat så lite i framtiden som vi gör nu. Det är en av slutsatserna i förre LO-ekonomen Dan Andersson rapport Dörrarna stängs innan alla fått plats som presenterades vid ett seminarium i riksdagen och under politikerveckan i Almedalen 2012. Många hade nog hoppats att den 800 sidor tjocka skrivelsen Bortom Fagert Tal om bristande tillgänglighet som diskriminering, skulle sätta punkt för decennier av utredningar. Men regeringen bad Statskontoret om kompletteringar kring kostnader. I en konsultrapport spreds fantasisummor som satte stopp för lagförslaget. På uppdrag av Handikappförbunden och flera funktionshinderorganisationer fick därför nationalekonomen Dan Andersson i uppdrag att göra en ny beräkning för att få fram en kostnadsberäkning som även ser till vinster för samhället. I rapporten Dörrarna stängs innan alla fått plats framkommer bland annat att eftersatta investeringar i infrastruktur och byggande skapar stora framtida kostnader. Dan Andersson konstaterar att samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet med bred marginal kan räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle. Rapporten har använts som underlag för broschyren Jodå. Tillgänglighet lönar sig som organisationerna bakom uppdraget tagit fram. Materialet finns i olika tillgängliga digitala format för bred spridning i arbetet för tillgänglighet. 4
Torsdagsaktionen agerar för ny diskrimineringslag Varje torsdagmorgon mellan klockan 8 och 9 finns representanter från funktionshindersrörelsen på plats utanför Rosenbad när regeringen samlas till veckans sammanträde. Torsdagsaktionen räknar dagarna sedan remisstiden gick ut för Bortom Fagert tal, Hans Ytterbergs departementsskrivelse från 2010. 762 dagar hade gått i december 2012. Under året växte protestaktionen till 11 organisationer som anslutit sig för att dela ut flygblad. Bilder på statsråd som passerar och aktivister sprids också i sociala medier. En sak är säker: Torsdagsaktionen växer sakta men säkert och ger inte upp förrän regeringen har slagit fast att bristande tillgänglighet är diskriminering. Handikappförbunden sprider Torsdagsaktionen och arbetet med tillgänglighet på Facebook www.facebook.com/tillganglighet 8 november 2012 utanför Rosenbad. Riksdagen kräver lagstiftning Inför riksdagsvalet 2010 frågade Handikappförbunden ett urval av kandidaterna om de skulle arbeta aktivt för att en diskrimineringslag som omfattar bristande tillgänglighet skulle införas 2011. En rungande majoritet svarade ja. Samtliga riksdagspartier uttalade sitt stöd för att ändra lagen. Moderaterna med tillägget att kostnaderna måste ses över. Så vad hände? Riksdagsledamöter har ställt frågor, interpellationer och motionerat, men regeringen har inte tagit fram en proposition. Handikappförbunden uppvaktade riksdagens arbetsmarknadsutskott den 22 maj. Utskottet tog fram ett förslag om ett tillkännagivande från riksdagen där regeringen uppmanas att skyndsamt återkomma med ett lagförslag. Förslaget debatterades sent in på kvällen i riksdagen den 13 juni. Dagen efter debatten genomfördes ett seminarium i riksdagen i samarbete med riksdagens tvärpolitiska grupp för funktionshindersfrågor då Dan Andersson presenterade sin rapport Dörrarna stängs innan alla har fått plats. Direkt efteråt skulle riksdagen rösta om tillkännagivandet kring bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen. Den stora frågan var hur allianspartierna som ställt sig bakom en lagändring skulle agera. Men de behövde aldrig bekänna färg, förslaget gick igenom utan votering. Regeringen fortsätter att bereda frågan. 5
Hård strid för en hållbar socialförsäkring Handikappförbunden har varit tongivande i debatten om de senaste årens förändringar i sjukförsäkringen. Bland förbundens medlemmar finns många som hamnar i kläm när försörjningen från Försäkringskassan dras ned eller upphör helt, samtidigt som arbetsmarknaden inte kan erbjuda jobb. De som aldrig har haft ett jobb tvingas leva på mycket låga ersättningsnivåer som skapar en livslång fattigdom. Handikappförbunden var en av ett fåtal aktörer som ombads lämna snabba synpunkter till riksdagens socialförsäkringsutskott när de i mars hanterade begreppet normalt förekommande arbete. En av Handikappförbundens representanter talade i utskottets hearing i juni och belyste problemen för dem som kommer i kläm mellan systemen människor med försörjning genom socialförsäkringen som blir utförsäkrade och hänvisas till arbetsförmedlingen, som åter hänvisar dem tillbaka till socialförsäkringen. Tillsammans med LO-TCO Rättsskydd slog Handikappförbunden i juli larm om Socialstyrelsens förslag till riktlinjer för sjukskrivning. Organisationen reagerade också starkt i oktober på förslaget att kraftigt korta ned tiden för överklagansmöjligheter i socialförsäkringsmål. Utgångspunkten för påverkansarbetet är rapporten En hållbar socialförsäkring, som Handikappförbunden lämnade till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen i december 2011. Inom socialförsäkringsområdet är det tydligt vilka framgångar som nåtts under 2012. Riksdagen har krävt att regeringen återgår till begreppet normalt förekommande arbete, förslaget om kortare överklaganstid i socialförsäkringsmål har slopats och Socialstyrelsen har dragit tillbaka sina riktlinjer för sjukskrivning. Ändå återstår mycket arbete för att socialförsäkringen ska bli hållbar. Här spelar den parlamentariska utredningen en avgörande roll. Den har under året fått förlängd utredningstid till 2015. Tillgänglighetsmarschen 6
Historisk arbetsmarknadspolitisk utredning I juni 2012 presenterade den så kallade FunkA-utredningen sitt betänkande Sänkta trösklar, högt i tak. Förra socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson hade då under ett år lett utredningen av de arbetsmarknadspolitiska stöden för personer med funktionsnedsättningar. Senast en sådan bred översyn gjordes var 2003. Då ledde det aldrig till några större reformer, men i direktiven till den nya FunkA-utredningen återfanns många av de tankar som Handikappförbunden lämnade redan 2003. FunkA-utredningen har följts intensivt under 2012, och Handikappförbunden har haft en egen expertplats i utredningen. Remissarbetet till betänkandet blev omfattande och i oktober lämnade Handikappförbunden sitt remissyttrande, som fick stor uppmärksamhet. Handikappförbunden har som en följd av det medverkat i flera sammanhang för att diskutera arbetsmarknadspolitiken och utredningens förslag. De arbetsmarknadspolitiska stöden har haft samma utformning i decennier och behovet av reformer har länge varit uppenbart inom funktionshindersrörelsen. Både arbetsmarknaden och behoven hos de arbetssökande har förändrats genom åren och FunkA-utredningens förslag ligger väl i linje med Handikappförbundens syn på vilka förbättringar som behöver göras. Å andra sidan lyckas inte utredningen fullt ut formulera en modern arbetsmarknadspolitik där personer med funktionsnedsättningar framförallt ses som en resurs på arbetsmarknaden. Utredningens förslag till åtgärder för att komma tillrätta med de stora problem som finns inom Arbetsförmedlingen, är heller inte tillräckliga. Funktionshindersrörelsen kräver inflytande Artikel 4 punkt 3 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast att samhället ska samarbeta med funktionshindersrörelsen. Konventionen ger funktionshindersrörelsen mandat att ha inflytande på de politiska beslutsprocesser som får konsekvenser för människor med funktionsnedsättning. Organisationerna har rätt att vara aktivt involverade. Styrelsen har därför vidtagit flera åtgärder för att strukturera upp och stärka samarbetet med aktörer på nationell nivå. I februari lämnade Handikappförbunden en skrivelse med en rad förslag till statsrådet Maria Larsson. Däribland möjligheter till dialog då regleringsbrev och utredningsdirektiv tas fram, en aktiv plats i relevanta utredningar och att myndigheten Handisam inrättar ett formellt samråd med funktionshindersrörelsen. Statsrådets svar på skrivelsen gav dock inga konkreta lösningar inom de områden som föreslagits. Därför skickade Handikappförbunden ytterligare en skrivelse under hösten där bland annat vikten av representation i relevanta utredningar betonades liksom behovet av att ett formellt samråd inrättas med Handisam. 7
Protester när assistansreformen urholkas Handikappförbunden har vid två tillfällen uppvaktat riksdagens socialutskott och uppmanat utskottet att agera mot försämringarna av assistansreformen. Riksdagen lämnade i maj ett tillkännagivande till regeringen. Det innebär att regeringen ska återkomma till riksdagen, efter det att Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, redovisat ett underlag för att kunna bedöma orsakerna till utfallet av Försäkringskassans beslut om assistansersättning. Regeringen ska då lämna en bedömning av redovisningen och eventuella behov av åtgärder, för att upprätthålla intentionerna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nedskärningarna i den personliga assistansen fick flera organisationer att gå samman kring kampanjen Utan assistans stannar livet. Kampanjen kulminerade i en manifestation vid Slussen den 5 maj. Under 2012 har den så kallade Fuskutredningen presenterats med förslag som påverkar assistansberättigades situation negativt. Under utredningstiden skrev Handikappförbunden till departementet och begärde att få en expert eller sakkunnig i utredningen, vilket avvisades. Tillsammans med andra organisationer träffade Handikappförbunden ansvarig minister och framförde kritik. Handikappförbunden har protesterat mot att regeringen bryter mot FNkonventionen genom att inte involvera funktionshindersorganisationer i frågor som rör de människor de representerar, och genom att inskränka rätten att leva ett självständigt liv. Strukturfonderna kan göra skillnad En stor del av det Sverige betalar till EU återbetalas via olika fonder. Både Regionalfonden, som används till infrastruktursatsningar och Socialfonden, ESF, som används till utveckling av arbetsmarknaden, har haft ett kriterium om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att alla som söker medel ur fonderna ska beakta ett tillgänglighetsperspektiv. Inom Regionalfonden har detta inte fått så stort genomslag, men inom Socialfonden driver Handikappförbunden tillsammans med Handisam ett processtöd som ska understödja tillgänglighetsarbetet. Under 2012 har förberedelsearbetet för nästa programperiod 2014-2020 för EU:s fonder pågått. På Europanivå sker förhandlingar och den svenska regeringen förbereder programmets utformning i Sverige. Handikappförbunden har genom medlemskapet i European Disability Forum, EDF, varit engagerade i att påverka förhandlingarna på Europanivå. På hemmaplan har Handikappförbunden genom delaktighet i övervakningskommittén till ESF drivit att kraven på tillgänglighet ska finnas kvar i nästa programperiod. Vid ett flertal tillfällen har Handikappförbunden också tillskrivit regeringen med förslag till hur Socialfondens medel skulle kunna användas mer effektivt under nästa programperiod. Bland annat måste fler aktörer, till exempel inom funktionshindersrörelsen, få reella möjligheter att ta del av fondernas utvecklingsmedel. 8
Stort intresse för nätverk om barn och familj Handikappförbunden kan konstatera att de senaste årens ansträngningar för att synliggöra perspektivet barn och unga med funktionsnedsättning nu börjar ge resultat. Perspektivet har lyfts i flera viktiga sammanhang under året. Exempelvis har flera undersökningar rörande situationen för barn och unga genomförts. Handikappförbunden har involverats i dessa studier och välkomnar att det nu finns ett bättre underlag för att förstå hur situationen ser ut för barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer. Vid årsskiftet 2013 var mer än fyrtio påbörjade regeringsuppdrag som rör barn och unga med funktionsnedsättning utspridda bland olika myndigheter. Under 2012 har Föräldraskapsinitiativet avslutats och istället utvecklats till Handikappförbundens nätverk för barn, familj och skola. Nätverket är öppet för medlemsförbunden men även för utomstående förbund som aktivt arbetar med barn, ungdoms- och familjefrågor. Nätverket behandlar frågor på området och ger stöd till Handikappförbundens representanter i olika samråd som rör barn och unga. Till nätverksmötena bjuds även externa föreläsare in som kan ge representanterna nya perspektiv och mer information om vad som är på gång på området. Intresset för nätverket har visat sig vara stort. Projektet En stärkt röst drivs av ungdomsförbunden och syftar till att på sikt öka unga personers inflytande i samhället. Handikappförbunden samarbetar kontinuerligt med projektet. Jämlik hälso- och sjukvård Vid ordförandemötet i maj bildades ett utskott för varje prioriterat intressepolitiskt område. Utskottet för jämlik hälso- och sjukvård har sammanträtt i samband med ordförandemöten. Vid mötena har man bland annat diskuterat utskottets roll och framtida arbetsområden, djurförsök i medicinsk forskning och förutsättningar för medverkan vid sjunde nationella prioriteringskonferensen hösten 2013. En arbetsgrupp har tagit fram förslag till plattform för området Jämlik hälso- och sjukvård. Förslaget tar bland annat upp vikten av fungerande struktur och insatser inom områdena: övergripande verktyg, folkhälsa, god vård, patientens inflytande, ekonomiska villkor, utbildning och forskning och läkemedel. Nätverket Cancerförbund i samverkan, CiS, bildades under 2012. CiS har haft fyra möten under 2012. Handikappförbunden har också följt utvecklingen av bland annat - förberedelserna inför inrättandet av den nya tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg - utredningen om framtidens läkarutbildning - utvecklingen inom tandvårdsreformens tredje steg. 9
Gör det enklare men inte sämre Handikappförbunden har under året engagerat sig i Gör det enklare, SOU 2012:33. Utredningens uppdrag var att åstadkomma en tydligare ansvarsfördelning och höjd effektivitet i de statliga delarna i vårdoch omsorgssystemet. Tio myndigheter, däribland Handisam, Hjälpmedelsinstitutet och Apotekens Service AB, bör enligt utredningen slås samman till fyra nya myndigheter. I remissvaret ställde sig Handikappförbunden positiv till ambitionen att förtydliga ansvarfördelningen inom och mellan de berörda myndigheterna genom en omstrukturering. Positivt var också förslaget att samla tillsynsverksamheten i en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg. Däremot framhöll Handikappförbunden med skärpa att Handisam inte kan avvecklas om inte myndighetens alla uppdrag och verksamheter beaktas. Utredningens förslag riskerade leda till att funktionshindersfrågor reducerades till enbart vård- och omsorgsfrågor. Detsamma gäller även Statens folkhälsoinstitut, FHI. Införandet av den nya tillsynsmyndigheten började förberedas under 2012. I departementspromemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (Ds 2012:49) behandlas sammanslagning av FHI och Smittskyddsinstitutet. Här konstaterades att vissa frågor behöver uppmärksammas ytterligare inom ramen för det fortsatta utvecklingsarbetet, däribland funktionshinderspolitiken. 70-årsjubileum med framtidsperspektiv På den internationella funktionshindersdagen den 3 december firade Handikappförbunden 70-årsjubileum. Temat för dagen var Medborgarperspektiv och makt funktionshindersrörelsen mot framtiden. Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, inledningstalade på temat Retoriken och verkligheten: mänskliga rättigheter i Sverige. Övriga talare var Lise Bergh, generalsekreterare svenska sektionen av Amnesty International, Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen, Agneta Broberg, Diskrimineringsombudsmannen, Marcela Mella Rinderud, Arbetsmiljöforum och Olle Stendahl, representant för Forska Sverige. Dagen avslutades med en paneldebatt med Funktionshindersrörelsens ungdomsorganisationer kring temat Funktionshindersrörelsen i ett framtidsperspektiv om framtida utmaningar, organisering och arbetssätt. "Höga politiska ambitioner finner inte sin motsvarighet i handling och konkreta reformer. Istället för att fokusera på mänskliga rättigheter i konventionens anda så reduceras ofta dessa rättigheter till budgetposter", skriver ordförande Ingrid Burman i förordet till jubileumsskriften Dom som gömmer nycklar bryr jag mig inte om. Bland övriga skribenter fanns Erik Ullenhag, Hillevi Engström, David Lindvall, Peter Brusén och Gertrud Åström. Skriften finns tillgänglig på Handikappförbundens hemsida. 10
Handikappförbunden i media Under 2012 skickade Handikappförbunden ut ett femtontal pressmeddelanden och uttalanden om dagsaktuella frågor, ibland tillsammans med andra aktörer. Ett antal debattartiklar publicerades också, varav några i samverkan med andra: LO-TCOs rättskydd, Folkhälsoinstitutet, Handisam och Lika unika. Ordföranden blev regelbundet kontaktad av journalister för intervjuer och kommentarer, och uppmärksamheten blev extra stor kring socialförsäkringsfrågorna, FunkA-utredningen och assistansfrågan. Ökat genomslag för standarder De senaste åren har Handikappförbunden långsamt ökat sitt engagemang i standardiseringsfrågan. Från och med 2012 är Handikappförbunden med i Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd med uppgift att främja användarmedverkan i standardisering. Medlemsförbund har fått ökat genomslag för viktiga frågor genom arbetet. Lättöppnade förpackningar är ett exempel där ett Arvsfondsprojekt övergått i standardisering som är på väg att påverka den internationella förpackningsindustrin. Under 2012 har Dyslexiförbundets fråga om uppläst text i medier nått ut internationellt genom deltagande i en fokusgrupp om tillgängliga medier, där experter från hela världen samlar kunskap för att ta fram standarder. Handikappförbunden har medverkat för att ta fram lagförslag och standarder för tillgänglighetskrav i offentlig upphandling på EU-nivå sedan många år tillbaka. Den 3 december presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om tillgängliga webbplatser som hänvisar till standarder. Under 2013 väntas fler förslag från EU som rör standarder, upphandling och en europeisk tillgänglighetslag. Standardiseringsmöte 11
Internationellt arbete Handikappförbunden har representanter i Europiska Ekonomiska Sociala Kommittén (EESK) och i styrelsen för European Disability Forum (EDF). Under 2012 har EDF bland annat arbetat med fattigdomsbekämpning och EU 2020. Handikappförbunden har arbetat aktivt i EDFs kampanj Freedom of Movement, som verkar för att få igenom en europeisk lag om tillgänglighet för varor och tjänster. I februari sammanställde Handikappförbunden ett svar till Kommissionens samråd angående en sådan tillgänglighetslag. Handikappförbunden har också en representant i EDFs expertgrupp för informations- och kommunikationsteknologi. Gruppen har under lång tid fört diskussioner med Kommissionen i dessa frågor. Den 3 december presenterade Kommissionen ett förslag till direktiv om offentliga webbplatser. Det pågår förberedelser för kommande programperiod för strukturfonderna 2014-2020 på nationell och EU-nivå. Handikappförbunden har skickat skrivelser till arbetsmarknads-, närings-, och EUministern. I nuvarande programperiod finns ett kriterium för tillgänglighet, som vi får kämpa för att behålla i kommande programperiod. Europaforum är ett nätverk för medlemsförbundens representanter som träffas tre gånger per år. Representanter för Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartement deltog under vårens möten på Europaforum. 700 delegater varav 40 delegater från svenska funktionshindersorganisationer deltog i det tredje Europaparlamentet för personer med funktionsnedsättning den 5 december i Bryssel. Nytt engagemang för deltagarbaserad forskning Efter projektet Från forskningsobjekt till medaktör har aktiviteter inom forskningsområdet fortsatt. Målet för arbetet har varit att skapa intresse för och förankra idén om att organisera ett nationellt kunskapscentrum för deltagarbaserad forskning och utvecklingsarbete inom funktionshindersområdet. En projektansökan är inlämnad. Kontakter under året: Socialdepartementet; Maria Larsson och hennes sakkunniga, Handisam, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS), HSO Skåne län, Reumatikerförbundet, medlemsförbundens forskningsfonder samt nätverk för forskare med egen erfarenhet av funktionshinder. Genomförda aktiviteter: - Presentation av idén på FAS samrådsmöte som representant i referensgrupp kring kartläggning av funktionshindersforskning. Skrivningar om vikten av ta tillvara brukarnas erfarenheter och kunskaper ingick. - Möte med Arvsfonden inför ansökan om projekt för organisering av kunskapscentret. - Samverkan med Malmö högskola: möten, spridning, information om kunskapscentret i samband med seminarium samt ansökan. - Workshop om brukarmedverkan i forskningen på forskningskonventet HAB 2012, i Örebro. - Information i samband med ordförandemöte. - Vetenskaplig artikel i Disability and Society. 12
Projektet Rätt stöd till arbete Modellkommuner visar vägen Projektets vision är att personer med rätt till kommunalt stöd ska känna till sina möjligheter för att nå, få och behålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden. Under året har en rapport sammanställts från fem utvalda modellkommuner som arbetar framgångsrikt så att människor med funktionsnedsättning får arbete. Modellkommunerna är Skellefteå, Hudiksvall, Kristinehamn, Partille och Tyresö. Rapporten ligger på projektets blogg www. rättstödtillarbete.se. Bloggen bevakar nyheter från arbetsmarknadsområdet och projektets aktiviteter två gånger per vecka. Gruppsamtal har förts med deltagare och arbetstagare från modellkommunerna. De har genomförts på plats i kommunen eller på folkhögskola. En samverkanskurs anordnades med Grebbestads folkhögskola under tre dagar i maj och den var mycket uppskattad. Projektet finansieras av Arvsfonden. Projektet Delaktiga barn och unga Större inflytande över stödinsatser Hur kan barn och unga med funktionsnedsättning öka sitt inflytande över stödet de får? Och hur kan stödverksamheter bli bättre på delaktighet? Det är huvudfrågorna som projektet Delaktiga barn och unga ska besvara. Det pågår till och med den 20 juni 2013. I projektet arbetar barn och unga tillsammans med vuxna för att utveckla verksamheternas delaktighetskompetens. Detta sker i fyra verksamheter som var och en har sin utvecklingsfråga. Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Värmland utvecklar sina föräldrautbildningar och diskuterar därför med barn och unga om vad föräldrar behöver veta och kunna för att stötta sina barn. På Barn- och ungdomshabiliteringen i Värmland arbetar man tillsammans med åtta barn med att öka kunskapen om vad habilitering är och vad man kan få för hjälp där. Hur en hemsida ska se ut så att den blir attraktiv för barn och unga är något som Hörselhabiliteringen Barn och Ungdom i Stockholms län jobbar med. I Motala kommun arbetar man med frågan om hur vi kan förklara vad ett korttidshem är för barn och unga. Tillsammans med en grupp barn och unga håller kommunen på att utveckla sin information om korttidshem. Den 26 november 2012 möttes sexton barn och femton vuxna på en inspirationsdag i Stockholm för att utbyta erfarenheter i arbetet med att utveckla delaktighet. Projektet finansieras av Arvsfonden. 13
Projektet DATE Med sikte mot en tillgänglig skola Vad innebär tillgänglighet i skolans värld? Hur gör vi det angeläget för alla elever att få engagera sig i sin skolas tillgänglighet? Och vad behövs för att lärare och skolledning ska bli engagerade och inse värdet och vikten av detta arbete? I början av 2012 inleddes Handikappförbundens treåriga skolprojekt DATE Delaktighet, Attitydförändring och Tillgänglighet för Elever. Projektet finansieras av Arvsfonden och ska ta fram ett kreativt och lustfyllt lärmaterial för att elever i årskurserna 4-7 ska få arbeta med och lära sig om tillgänglighet och delaktighet. DATE ska engagera alla elever oavsett funktionsförmåga att delta i skolans arbete med tillgänglighet. Som utgångspunkt i arbetet har projektet samlat in material om riktlinjer och regler kring tillgänglighet från både medlemsförbund och myndigheter. Det har gjorts en inventering av andra skolmaterial inom områdena likabehandling, tillgänglighet och funktionsnedsättningar. Projektet har även undersökt tankar och attityder bland elever och personal kring begreppen tillgänglighet och funktionsnedsättningar. Resultaten av studierna visar stora skillnader i jämförelse med funktionshindersrörelsen. Detta är en stor utmaning för projektet. Arbetet med att ta fram lärmaterialet har gjorts i samarbete med tre skolor. Skolorna ska under år två fungera som pilotskolor i den första testningen av materialet i sin helhet. Eleverna har vid flera tillfällen testat och utvärderat övningar och metoder till materialet. 14
Projektet Processtöd Tillgänglighet Tillgänglighetsarbetet ska fortsätta när projekten är slut Processtöd Tillgänglighet är ett nationellt projekt inom Europeiska Socialfonden, ESF. Projektet erbjuder kostnadsfritt stöd till ESF-finansierade projekt över hela landet. Det handlar om att förstå vad tillgänglighet innebär och ta reda på hur ett projekt blir tillgängligt ett krav som ESF ställer för att bevilja medel. Ytterst är syftet att påskynda en utveckling mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Projektet genomförs av Handisam och Handikappförbunden och finansieras av Europeiska Socialfonden. Projektet har fyra regioncoacher som personligen vägleder och stöttar projekt runt om i landet. Regioncoacherna håller utbildningar som vänder sig både till projektledningen och till deltagare i de enskilda genomförandeprojekten. Det är viktigt att tillgänglighetsarbetet inte tar slut med projektet, utan fortsätter in i ordinarie verksamhet. Processtöd Tillgänglighet hjälper till med tips och råd för hur tillgänglighetsarbetet kan fortskrida efter projektets slut. De fyra regioncoacherna är anställda hos Handikappförbunden. Coacherna har under året givit stöd vid drygt 500 tillfällen som samlat drygt 3000 personer. Coachernas arbete kommer fortsätta till och med juni 2013. Projektet Lika och inkluderad Mångfalden växer inom funktionshindersrörelsen Under våren beviljade Ungdomsstyrelsen projektet ett års förlängning till och med april 2013. Syftet med projektet är att försöka hitta vägar till ökad mångfald inom funktionshindersrörelsen. Projektet har tidigare tagit fram två material: - Lika och inkluderad, ett studiematerial om mångfaldsarbete i funktionshindersrörelsen - Mångfald, ett redskap för utveckling Materialen har prövats i samarbete med HSO och ABF i Västerbotten. I september hölls en veckoslutkurs tillsammans med Medelfors folkhögskola. Under hösten etablerades kontakter med SIUM, samordningsgruppen för etniska, kulturella och språkliga föreningar i Umeå. Projektet har fått i uppdrag att ta fram förslag till mångfaldspolicy för Handikappförbunden. En motsvarande policy kommer att tas fram för föreningar inom funktionshindersrörelsen. Projektet finansieras av Ungdomsstyrelsen. 15
Projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning Brottsutsatta ska få bättre hjälp Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, och Handikappförbunden, och genomförs i nära samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, SV. Syftet med projektet är att öka kunskaperna om våld och övergrepp på personer med funktionsnedsättning. Det ska ske genom utbildning, samverkan och kunskapsspridning. Personer med funktionsnedsättning är en osynlig grupp i brottsoffersammanhang. Det finns ett stort behov av insatser för att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning. Brottsofferjourerna är därför en viktig resurs för att dessa personer ska få rätt hjälp, stöd och information. Huvudinnehållet i projektet är stärkt samverkan mellan brottsofferjouren och funktionshinderorganisationer, vidareutbildning av brottsofferjourens ideella medarbetare och utbildning för yrkesverksamma som möter personer med funktionsnedsättning. Pilotorter runt om i landet ska vara naven i fortsatt kunskapsspridning. Pilotorterna består av representanter från lokala jourer, kommun och regional/läns-hso. Projektet finansieras av Arvsfonden. Projektet Lika villkor Fler jobb genom mentorskap Målet med projektet Lika villkor är att öka sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Projektet bedrivs på tre orter; Botkyrka/Salem, Eskilstuna och Motala. Handikappförbunden fick förfrågan om samarbete och medverkan i projektet 2011. Tanken med Handikappförbundens medverkan var att personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning skulle ge stöd till deltagare i projektet samt till arbetsgivare genom mentorskap. Många personer vittnar om att det är först när de träffar andra som har samma erfarenheter av att ha fått en diagnos som de lär sig någonting. En handledare anställdes av Arbetsförmedlingen i samråd med Handikappförbunden. Handledaren hade gedigen erfarenhet av funktionshindersrörelsen och fick sin arbetsplats på Handikappförbunden. Sedan den 1 september har Handikappförbundens medverkan i Arbetsförmedlingens projekt Lika villkor varit vilande på grund av oklarheter och problem att samverka. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden. 16
Styrelsen under 2012 Handikappförbundens styrelse på har under året haft nio möten, varav två telefonmöten. Mötena har hållits på Handikappförbundens kansli i Sundbyberg. Kongressen 2011 omvalde enhälligt Ingrid Burman till ordförande på två år. Övriga ledamöter valdes också på två år: Lars Berge-Kleber, 1:e vice ordförande Pelle Kölhed, 2:e vice ordförande Ingalill Bjöörn Jan-Olof Forsén Ulf Grape Thomas Jansson David Magnusson Marie Steen Vid 2011 års kongress valdes två revisorer och en revisorsersättare på två år: Lars-Åke Karlsson Steinar Walsö-Kanstad 17
Ordförandemöten under 2012 Siv Skyllberg, ersättare Ordförandemötet är främst ett rådgivande organ till styrelsen. Ombud på ordförandemöte är medlemsorganisationernas ordförande. Förbunden har dock möjlighet att utse ersättare för ordföranden. Under 2012 hölls tre ordförandemöten. I anslutning till ett av dessa hölls en ordförandedialog. Vid mötena har mer än hälften av medlemsförbunden varit representerade. Vid ordförandedialogen den 14 mars diskuterades bland annat gemensamma och förbundsspecifika frågor, idéprogramgruppens arbete samt förslag om en gemensamt finansierad rapport för argument för införandet av otillgänglighet som diskrimineringsgrund. Resultatet blev Dan Anderssons rapport Dörrarna stängs innan alla fått plats. Ordförandemötet den 30 maj hade temat Utskottsarbete, med de av kongressen prioriterade områdena. Mötet diskuterade utskottens funktion och mandat samt vilka myndighetsråd som ska kopplas till varje utskott. På ordförandemötet den 3 oktober talade Jacob Schulze, ESF-rådet, om en ny period för Europeiska Socialfonden och EU 2020. Därefter berättade Birgitta Andersson, ordförande i HandikappHistoriska Föreningen, om föreningens verksamhet. 18
Utskott Utskotten leds av styrelsens ansvariga för respektive prioriterat område. Utskotten har under året träffats i anslutning till ordförandemöten men vid behov också däremellan. Utskotten diskuterar hur verksamhetsplanen ska genomföras. Utskott Ökat stöd till barn och deras familjer Ulf Grape, styrelsen Thomas Jansson, styrelsen Maritha Sedvallson, Astma och Allergiförbundet Eva Nordin Olsson, Autism- och Aspergerförbundet Bengt-Erik Johansson, Dyslexiförbundet Sekreterare: Annika Åkerberg, Handikappförbunden Utskott Jämlik hälso- och sjukvård Ingalill Bjöörn, styrelsen Marie Steen, styrelsen Gun Alm, Stamningsförbundet Sven Andreasson, STROKE-Riksförbundet Elisabet Bergsten Nordström, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation (BRO) Anne Carlsson, Reumatikerförbundet Ingemar Färm, Migränförbundet Kerstin Holmberg, Blodcancerförbundet Bernt Johansson, ParkinsonFörbundet Maria Monfors, Primär immunbrist organisationen (PIO) Barbro Ronsten, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) Inger Roos, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Börje Vestlund, Svenska Epilepsiförbundet (SEF) Steinar Walsö-Kanstad, förtroendevald revisor Sekreterare: Maryanne Rönnersten, Handikappförbunden 19
Utskott Arbete och försörjning David Magnusson, styrelsen Jan-Olof Forsén, styrelsen Karin Jonsson, Mag- och Tarmförbundet Carina Håkansson, Fibromyalgiförbundet Per G Torell, Schizofreniförbundet Sekreterare: Mikael Klein, Handikappförbunden Utskott Utvecklat diskrimineringsskydd Pelle Kölhed, styrelsen Lars Berge Kleber, styrelsen Ragnar Veer, Sveriges Dövas Riksförbund Elisabeth Hammar, Svenska Celiakiförbundet Leif Henriksson, Astma- och Allergiförbundet Alf Lundin, FUB för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Sekreterare: Mia Ahlgren, Handikappförbunden Nätverk Nätverken är ett forum för dialog mellan medlemsförbunden och Handikappförbunden. Nätverken fattar inga beslut men kan lyfta frågor för diskussion i utskotten. Nätverken under året har varit: Nätverket Barn, familj och skola Nätverket Arbetsmarknad och socialförsäkring Nätverket Europaforum Nätverket Standardisering 20
Avlämnade remissvar under 2012 På jakt efter den goda affären. SOU 2011:73 (delbetänkande av Upphandlingsutredningen). Avlämnat till Socialdepartementet 2012-01-16 Yttrande om EU:s förslag till ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 - Horizon 2020. Avlämnat till Utbildningsdepartementet 2012-01-16 Yttrande om rapporten Vidaresändningsplikt för tvsändningar genom tråd (MRTV) Avlämnat till Kulturdepartementet 2012-01-23 Yttrande om Vissa ändringar i radio- och tv-lagen Ds 2011:40 (2010:696) Avlämnat 2012-02-10 till Kulturdepartementet Framtidens högkostnadsskydd i vården Betänkande av Vårdavgiftsutredningen, SOU 2012:2 Avlämnat 2012-03-13 till Socialdepartementet Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Inlämnat till Socialdepartementet 2012-03-06 Yttrande Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. SOU2012:6 Avlämnat till Socialdepartementet 2012-04-17 Hjälpmedel- ökad delaktighet och valfrihet Avlämnat till Socialdepartementet 2012-04-25 Remissvar: Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst, Ds 2012:20 21
Avlämnat till Socialdepartementet 2012-08-20 Remissvar: Ökad trygghet och bättre ekonomiska villkor för personer med aktivitetsersättning som vill försöka arbeta eller studera Inlämnat till Socialdepartementet 2012-02-22 Remissvar: Gör det enklare, SOU 2012:33, och Ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek, Ds 2012:21 Inlämnat till Socialdepartementet 2012-09-20 FunkA-utredningens betänkande. Sänkta trösklar Högt i tak, SOU 2012:31 Avlämnat till Arbetsmarknadsdepartementet 2012-10-15 Remissvar: Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd, SOU 2012:17 Avlämnat till Socialdepartementet 2012-11-14 Yttrande om En översyn av tryck- och yttrandefriheten. SOU 2012:55 Avlämnat till Justitiedepartementet 2012-12-03 Remissvar: Harmoniserat inkomstbegrepp Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna. SOU 2012:47 Avlämnat till Socialdepartementet 2012-11-30 22
Avgivna skrivelser under 2012 Funktionshindersrörelsens roll i strategin Skickad den 7 februari 2012 EU:s strukturfonder kan utnyttjas mer effektivt Skickad den 7 februari 2012 Handikapprörelsens Nordiska Råds synpunkter på det framtida nordiska handikappolitiska samarbetet Skickad den 13 februari 2012 Svar på EDF-enkät om hur den ekonomiska krisen påverkar människor med funktionsnedsättning Skickad den 21 februari 2012 Anhållan om företräde hos Socialutskottet angående Lagen om assistansersättning (LASS) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Skickad 1 mars 2012 Handikappförbunden har lämnat synpunkter på frågor om upphovsrätt från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden. Skickad den 30 mars 2012 Svar på EDF-enkät ang FN-konventionionen artikel 33 Skickad i maj 2012 Begäran om samråd i form av en hearing Skickad den 22 maj 2012 Skrivelse med synpunkter på genomförande av rekommendationer från FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för UPR Skickad en 4 juni 2012 Skrivelse om EU:s strukturfonder till Roland Bladh, Programme Manager EU policies Sweden Skickad den 4 juni 2012 23
Synpunkter på fortsatta åtgärder för ökad tillgänglighet i audiovisuella medier Skickad den 18 juni 2012 Skrivelse om EU:s strukturfonder till Birgitta Ohlsson, EU minister Skickad den 25 juni 2012 Synpunkter om statistik till Diskrimineringsombudsmannen Skickad den 29 juni 2012 Handikappförbundens svar på OfComs förslag till krav på tillgänglighet för programföretag som sänder till andra länder Skickad den 30 juli 2012 Handikapprörelsens Nordiska Råd kan inte acceptera att Nordiska Ministerrådet så flagrant bryter mot FN-konventionen Skickad 8 oktober 2012 Handikappförbundens kommentarer på Sveriges Nationella Reformprogram 2012 till ordföranden i Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén Skickad den 15 oktober 2012 Anhållan om företräde hos Socialutskottet i samband med behandling av budgetpropositionen och förslag som rör assistansersättningen Skickad den 6 november 2012 Handikappförbundens synpunkter på promemoria om förstärkt involvering av funktionshindersrörelsen Skickad den 8 november 2012 Vad behöver förbättras inom området barn och unga med funktionsnedsättning? Skrivelse överlämnad till Maria Larsson den 15 november 2012 Brev till Maria Larsson med begäran om expertplats i utredning kring handikappersättning, vårdbidrag och bilstöd Skickad 19 november 2012 24
Handikappförbundens 39 medlemsförbund Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Autism- och Aspergerförbundet Blodcancerförbundet (BLC) Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder Dyslexiförbundet FMLS Elöverkänsligas Riksförbund FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) Hiv-Sverige Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Hjärtebarnsförbundet ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Mag- och Tarmförbundet Migränförbundet Mun & Halscancerförbundet (MHCF) Njurförbundet ParkinsonFörbundet Personskadeförbundet RTP Primär Immunbrist Organisationen (PIO) Prostatacancerförbundet Psoriasisförbundet Reumatikerförbundet 25
Riksförbundet Attention Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) Riksförbundet Sällsynta diagnoser Schizofreniförbundet Stamningsförbundet STROKE-Riksförbundet Svenska Celiakiförbundet (SCF) Svenska Diabetesförbundet (SD) Svenska Epilepsiförbundet (SEF) Svenska OCD-förbundet Ananke Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF) Tandvårdsskadeförbundet (TF) Handikappförbunden utgörs av 39 funktionshindersförbund, som slutit sig samman för att agera med samlad kraft. Tillsammans representerar Handikappförbunden cirka 400 000 medlemmar. Medlemsutveckling DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, har tidigare begärt utträde och lämnar samarbetet från och med 2013-01-01. I december begärde Sveriges Dövas Riksförbund utträde från och med 2014-01-01. 26
Handikappförbunden, Box 1386, 172 27 Sundbyberg www.handikappforbunden.se